Mitt krig, sviter Jenny Tunedal
Wahlstrรถm & Widstrand
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 3
2011-06-16 08.44
Av Jenny Tunedal har tidigare utgivits Hejdade, hejdade sken (2003) Kapitel ett (2008) På annat förlag Du ska också ha det bra (i serien Handflata, Eolit förlag 2008)
Wahlström & Widstrand www.wwd.se Copyright © Jenny Tunedal 2011 Omslag Ladislav Kosa Inlaga Maria Burlin Tryckt hos Balto Print, Litauen 2011 ISBN 978-91-46-22120-3
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 4
2011-06-16 08.44
Till B.T.
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 5
2011-06-16 08.44
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 6
2011-06-16 08.44
»Jag är ett barn, jag älskar mitt krig« Ann Hallström, Saknaden
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 7
2011-06-16 08.44
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 8
2011-06-16 08.44
Det är fred Först känner jag det inte Sedan fortsätter det Det är ett fält Det oförglömliga hjärtat Solen som sken Det är dess skyldighet Under stor smärta Ensam av en ensam mor Det är ett missförstånd Var skulle vara det allvarligaste I hennes huvud Det har hänt förut Levande döda eller döda levande eller Någon med egna händer
9
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 9
2011-06-16 08.44
Det kommer att regna silver på fältet Jag kommer se med egna ögon Vänta tills något Allt händer eftersom Det finns inga träd Det lättar inte Jag vill inte veta vem och varför Hon skrattade som ett alldeles lyckligt barn Oro och den oro den väcker Den vacklande skuggan vacklar Något sliter sönder ett hjärta Mitt hjärta Den bristande kärleken sliter sönder något
10
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 10
2011-06-16 08.44
Du står utanför dörren med dörren Det glömda finns kvar i glömskan Människor är släkt med varandra Varandras lugn självständighet frånvaro av hopp Kanske ska vi alltid kastas mellan förtvivlan Kanske ska samma död upprepas
11
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 11
2011-06-16 08.44
skydda för att förhindra överleva
Ett barn är skrämmande likt sin mor och deras otvungna sätt att röra varandra brer ut sig genom tid och rum som träden genom grenarna ljuset genom ögonen deras galler omkring sig som blod En vit skridskobana en ocean för att skydda en lite gråkall dag i januari ett minne som täcker ett annat minne en av alla känslor är förtröstan förlängning av hår perioder av lugn en ständig självisk kärlek Snöklätt läkt lätt snöfall täckande det outsinliga ljuset det exakta ordet för de små såren ett av flera sätt att administrera smärta en här som ersätter oss ett hav för att inte brytas
12
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 12
2011-06-16 08.44
Hål fyllda med vatten och kött och blod vårt eget allt detta syre utbytbarheten det outbytbara in i det sista som kommer att dunklas och lättare lättare snö tätt tätt tätnar likt mörkret likt stjärnorna vitnar i den döda snön Döda flugor vitt luftigt tyg levande flugor vitt luftigt tyg en helt igenom mulen himmel täckt av stumma kroppar stumma vatten utan stränder bränder utan träd sviktandet tyngden det allt tidigare mörkret fallande stigande frekvent Ditt sätt att beskriva en solnedgång som blod alla sätt att beskriva en solnedgång som ljus de flackande orden och efter dom
13
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 13
2011-06-16 08.44
Det hänger svarta grenar utan löv i träden som vitt drivet grått drivna moln neutral mark neutrala stenar Det är ofrånkomligt att kropparna växer var liksom höga oåterkalleliga skyddslösa begränsade tillräckliga återhållna som djur Fältet härbärgerar rädslan vad som än sägs vad som än står likriktat som barn – till synes avsiktslösa – deras springande och detta: var är nu de rasande / i hopar
14
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 14
2011-06-16 08.44
Ordet krig är bara avstånd nu skärmar och olika sätt att fortsätta men också bilder förblir ruiner förtvivlade män – familjefäder – som inte kan ta sig någonstans det oförsvarbara jag tänker på vem det tillhör Vita svärmar krossade händer eller lampor frånvarande mödrar döda rosor tallösa massor utslagna gemensamt rött kroppar som lär oss ha och hö tillgång och avsaknad beröring och skräck lysande flykt flyktiga lysande skyddsbehövande ljusskygga Här är en sorts dröm i verkligheten en undanflykt eller tillgång solnedgången dess alldeles gyllene början t.ex. genom dimman glöder ett guldfärgat ljus drömlikt och sanningsenligt är vi ännu längre bort Deras ansikte är numera bara en överdrift ett slags tid som inte gör motstånd mot sig själv eller det eviga jag utgör själva synfältet och gränsen ordet jag återkommer många gånger men tiden går ändå fortare brus, björkar, rycker du går undan i närheten
15
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 15
2011-06-16 08.44
Himlen ger intryck av att inte längre befinna sig över utan under samma fält idag som igår det vita som inte begränsar sig förödande fåglar och utsikter det är lättare att sova så här tidigt på året det går inte längre att förstå våra regler deras skyldighet Fältet pågår som våld innanför olika sätt som har med pengar att göra och språk medborgarvåld snö ett kallt damm som påminner frånvaro papper drivor ljus det ligger människor i högar drömmande snö urskiljningslöst de döda är redan döda därav täckta – dämpade – i väntan
16
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 16
2011-06-16 08.44
skydda för att skydda: förhindra överleva bestraffa
Ser inte längre träden för alla / sot / svart / som står i vägen driver ofrånkomligt framför sig som bränder brinner / brinner i det inre en röd radio i rummet rummet var ett misstag nu vet vi inte hur vi tar oss ut röd sprängs i bitar stora bränder / berättelser / sändningar i mellanrummen klassisk filmisk salongsmusik någon som skriker det det som ska ersättas / att ersätta världen att världen kan ersättas och det går genom våra väggar / nätter vita och fulla som rosornas knoppar av hat o begränsning allt liv alla dörrar De förlorade som plötsligt stiger mellan de vi förlorade det de förlorade deras summor summan av nätter och träden det hela (väsentligt och samtidigt så vanligt) det är ofrånkomligt som avstånd t.ex. ett vykort ett vanligt tillstånd om vi inte märker det / detta att vi fortfarande alls om vi t.ex. betraktar dem som vi ser har en svaghet och ser det vi tycker är självklart om natten är det inte så självklart och det finns många olika nätter
17
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 17
2011-06-16 08.44
Men det som ska ersättas – hjärtat minnet – leder oss vidare inåt mot skydd / skuld / grus det som vi inte kan smälta eller om vi bara är kalla rädda med svarta brutna sinnen brunna som träd brunna som sot människor som dör lyssnar inte lyssnar man inte på dem lyssnar vi inte det finns skydd / skuld / grus dom människor som dör som brott en enda gång ett enda brott mot vilket ingen har något försvar det finns inget straff tillräckligt straff inget försvar för den enskilda är kanske ett brott och därför måste hon rannsakas i denna mening tillhör vi inte oss själva Det som hindrar oss är en anhalt i mörkret en hållplats dessa blodsband skrämmande bönstjälkar starka växande gränser så skyndar vi ofta vidare till trots mjukdjur / slaktdjur / nattlig logik en natt full av bloss lågor hål inga beständiga meningar när vi känner något / saknar / saknaden själva vidden är oändlig Mer och mer på andra sätt vet vi att vi är skadade av glömska smärta som lämnade oss oskadda äntligen föreställningen om likhet långt ute smärta eller ensamhet varför plågar de varandra som barn
18
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 18
2011-06-16 08.44
Långa utegångsförbud pauser rökpauser också långa register strafftider oegentligheter i rättssalarna dumheter kaffemaskiner maskiner de anhöriga som inte vet vad de gör mumlande samtal och plötsliga känsloutbrott någon fick åka till sjukhuset varje natt nya oavgjorda ofullständiga slag förfärliga människor förfärliga tankar hat självhat mot människor men inte mot djur eller barn förvirring kring karaktärer och karaktärsmord om någon verkligen är ett svin och ändå skadad Är det ohållbart de söta djuren det söta köttet sover från början alltid – det är alltid i varje ögonblick – erinrar deras kroppar om deras egen barndom vår egen det beror på mor / mycket / mindre intensivt överhuvudtaget invärtes som blod erinrar som sten Att se någons ansikte genom vatten bara med ansiktet under vatten vi vet inte var det kommer ifrån var vi har lämnat det vem som har lämnat oss utan det vilket det som ska ersättas ersätter jag det som kom först det som gör ont
19
Tunedal_Mitt krig_110531.indd 19
2011-06-16 08.44