9789144110165 by Smakprov Media AB

Uteverksamhetens mรถjligheter

Sanne Bjรถrklund

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39092 ISBN 978-91-44-11016-5 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Elena Elisseeva/shutterstock.com Fotografier inlaga: Sanne Björklund Printed by Interak, Poland 2016

INNEHÅLL

Förteckning över Görande 9 Förord 13 Författarens tack 17 Inledning 19 Målgrupp 20 Texten mellan oss 21 1 Uteverksamhetens möjligheter 23

Tre fokusområden 23 Lärande 24 Förskolans läroplan och uteverksamheten 25 Utomhuspedagogik 31 Kunskap tillsammans med världen 33 Sammanfattning 37 Hälsa 38 Naturkontakt för stora och små 38 Fysisk aktivitet 39 Lek 41 Frisk luft och värmande sol 43 Sammanfattning 44 Hållbar utveckling 45 Varför hållbar utveckling i förskolan? 45 Skapare av den nya berättelsen 47 Relationen i fokus: natur – människa 48 Lärande i, om, för och med naturen 49 Sammanfattning 52

Innehåll

2 Görande 53

Delaktighet och ansvar 57 Vatten 65 Odling 74 En föränderlig uteverksamhet 84 Språk och kommunikation 91 Uteverksamhet för alla sinnen 95 Estetiska uttryckssätt 108 Miljöer och material för lek 122 Matematik 130 Teknik, konstruktion och entreprenöriellt lärande 134 Naturvetenskap 140 Länkar mellan inne och ute 143 3 Att organisera för uteverksamhet 145

Ett tankeexperiment 145 Organisationsmodell 1: förskola med förskolebuss 147 Organisationsmodell 2: förskolan med en utomhuspedagog 149 Organisationsmodell 3: förskolan med en uteavdelning 152 Organisationsmodell 4: utegruppen och barnrådet 153 4 Att utveckla uteverksamheten 157

Verksamhetsutveckling 157 Världens viktigaste jobb kräver arbetsglädje 158 Utemiljö, organisation och idén kring uteverksamheten 159 Nulägesanalys 161 Observera och reflektera 162 Observationsfokus 1: Vad gör barnen? 162 Observationsfokus 2: förhållningssätt kring uteverksamheten 164 Observationsfokus 3: organisation och fysisk miljö 165 Pedagogrollen i uteverksamheten 166 Förändra 167

Innehåll

Att börja med en förändring i den fysiska miljön 167 Få syn på möjligheterna 168 Tillvägagångssätt 168 Världen bästa uteverksamhet 170 Tillvägagångssätt 170 Avslutande tankar 171 Litteratur 173 Person- och sakregister 175

FÖRTECKNING ÖVER GÖRANDE

Görande 1 Barns perspektiv på utemiljön

Görande 14 Sätt i gång växandets kraft

Görande 2 Rita, bygg och skapa er utemiljö

Görande 15 Söta potatisar att tänka kring

Görande 3 Staketet – yttersta gränsen mellan förskola och närmiljö

Görande 16 Förvara materialet så att det passar just er verksamhet

Görande 4 Bjud in till skördefest

Görande 17 Färdigpackade lådor att ta ut

Görande 5 Trygghetsvandringar 62

Görande 18 Tyg och limklämmor

Görande 6 Bjud in till delaktighet – erbjud löst material 63

Görande 19 Gör plats för bokstäverna

Görande 20 Skriva ute

Görande 21 Bygg och skapa bokstäver

Görande 22 Berätta sagor ute

Görande 23 Skyltar

Görande 24 Samla och känn naturen

Görande 7 Vattenbanor

Görande 8 Ishänder 70 Görande 9 Dagens väder

Görande 10 Transparent material

Görande 11 Skapa goda förutsättningar för en odlande förskola

Görande 12 Vad ska vi odla?

Görande 25 Uppdrag känsel!

Görande 13 Var ska vi odla?

Görande 26 Känn med fötterna

Förteckning över Görande

Görande 27 Varmt, kallt eller ljummet?

Görande 44 Ljudträd 108

Görande 28 Fånga strukturen

Görande 45 Land-art 109

Görande 29 Blunda och känn

Görande 30 Känn med hela kroppen

100

Görande 31 Med näsan i vädret

101

Görande 32 Doftotek 101 Görande 33 Dofter och platser

102

Görande 34 Med smak för utemiljö

102

Görande 35 Förhöj smakupplevelsen – ät ute

102

Görande 36 Färg och kontraster

103

Görande 37 Rama in verkligheten

105

Görande 38 Kikare 106 Görande 39 Variera perspektivet

106

Görande 40 Att titta noga

106

Görande 41 Ute kan man låta

107

Görande 42 Fånga vardagens ljud

107

Görande 43 Största möjliga tyssstnad

107

Görande 46 Foto och bild på land-art som utgångspunkt för filosofiska samtal och berättande

113

Görande 47 Färgad sand

114

Görande 48 Graffitivägg 118 Görande 49 Material för skapande ute

119

Görande 50 Teater 120 Görande 51 Skuggor

121

Görande 52 Magiska trollspön

122

Görande 53 Förtrollade stenar

124

Görande 54 Uteköket där allt kan hända

125

Görande 55 Pallkragar inte bara för odling

128

Görande 56 Låt figurerna flytta ut

129

Görande 57 Blanda in siffrorna i uteverksamheten 130 Görande 58 Hur långt är det egentligen till sandlådan? 132

Förteckning över Görande

Görande 59 Årstidernas matematik

132

Görande 67 Entreprenöriellt lärande

139

Görande 60 Matematik i uteköket

132

Görande 68 Fokus på ekologi på förskolegården

140

Görande 61 Uppmärksamma naturens estetik och matematik

133

Görande 69 Utemiljön – den optimala platsen för naturvetenskapligt utforskande 141

Görande 62 En plats för bygg och konstruktion

135

Görande 70 Vatten och avdunstning

141

Görande 63 Rita och konstruera

137

Görande 71 Följ höstens kemiska process

142

Görande 64 Teknik i närmiljön

138

Görande 72 Låt naturen flytta in

143

Görande 65 Teknikspaning i utemiljön

138

Görande 73 Utemiljöerna flytta in

144

Görande 66 Lutande plan

138

Görande 74 Från jord till bord

144

KAPITEL 3

Att organisera för uteverksamhet

Hur man lägger upp sin uteverksamhet och vad syftet med den är, måste bäras och stödjas av förskolans organisation. Eftersom varje förskola har sina specifika förutsättningar men uppdraget är detsamma måste också varje förskola skapa sitt sätt att organisera sig för att få en väl fungerande uteverksamhet. I det här kapitlet tittar vi närmare på just organisatoriska möjligheter med fokus på förskolans uteverksamhet.

Ett tankeexperiment I det här kapitlet vill jag presentera några organisatoriska möjligheter för att illustrera hur olika man kan organisera sig kring uteverksamheten i förskolan. Det finns så klart oändligt många sätt att organisera sin förskoleverksamhet på och jag har endast valt ut att belysa ett fåtal. Mitt syfte är inte att förminska övriga organisationsmodeller utan min ambition här är framför allt att visa på den variation som finns när det gäller att organisera sig med särskilt fokus på uteverksamhet. Man kan se det här kapitlet som ett tankeexperiment som i första hand vill belysa att det är viktigt att tänka kring hur man organiserar förskolans uteverksamhet, vilket lättast görs genom att illustrera hur man kan organisera sig. Exemplen i det här kapitlet hålls relativt ytliga för att ge utrymme för läsaren att förändra och anpassa dem, så att man mer kan tänka in sin egen faktiska förskola och dess förutsättningar, i de organisatoriska ramar som jag beskriver. Ambitionen är inte att ta exempel som endast kan passa en viss pedagogisk nisch, utan att man ska känna att organisationsmodellerna, med lite fantasi och lokal anpassning, går att applicera på vilken förskola som helst. Min utgångspunkt i den här boken är att alla förskolor är ute, mer eller mindre, och att det innebär att vi behöver reflektera kring den tid då vi är ute tillsammans med barnen. Förskolor som har valt att profilera sig kring uteverksamhet, till exempel uteförskolor eller liknande, har © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

145

3 Att organisera för uteverksamhet

ofta tänkt en hel del kring sin uteverksamhet. Så klart! I stort sätt utgör ju det hela deras verksamhet. Men även andra förskolor som inte har profilerat sig kring uteverksamhet spenderar ofta stora delar av dagen utomhus i olika miljöer. Därför behöver även dessa förskolor tänka och reflektera kring sin uteverksamhet och dess organisatoriska möjligheter. Alla förskolor behöver fundera kring hur man kan organisera sin uteverksamhet så att den blir bra för barnen.

”Varför” och ”hur” hänger ihop

Förskolans utemiljö används ofta i flera olika syften. Ibland erbjuds väl genomtänkta pedagogiska aktiviteter, ibland är det barnens rollekar och eget utforskande som är i fokus. Andra gånger utnyttjas utemiljön som förskolans gemensamma rum, där det firas olika högtider eller hålls avslutningsfester. I den här boken vidgar vi begreppet utemiljö till att inte bara handla om förskolegården utan låter det också innefatta förskolans närmiljö. De flesta förskolor upplever att förskolans egna lokaler och utemiljö inte är tillräckliga för att leva upp till förskolans uppdrag. Därför sträcker sig förskolans uteverksamhet ofta utanför den egna gården, till exempel till staden, skogen, stranden eller parken. Förskolans gemensamma idé om vad uteverksamheten ska innefatta påverkas av förskolans förutsättningar. Faktorer som till exempel läge, närmiljö och den egna utemiljöns utformning är med och formar förskolans syn på uteverksamheten. Förskolan mitt i skogen har kanske en annan idé med sin uteverksamhet än vad förskolan mitt i staden har. En förskola på landsbygden gör möjligtvis helt andra utflykter i närmiljön än vad en förskola i en storstad gör. Troligtvis ser deras tillgång till en egen utemiljö mycket olika ut, vilket i sin tur påverkar hur de använder sig av närmiljön. Så här är det och så måste det vara. Alla förskolor är unika och alla måste tänka utifrån just sina förutsättningar. Detta gäller såklart även val av organisation. Hur förskolan väljer att organisera sig bygger ofta på en idé kring sin egen verksamhet men också på vilka förutsättningar man har. Eftersom idé och organisation obönhörligen hänger ihop så kommer detta organisationskapitel därför också att snudda vid de idéer som organisationsmodellerna bygger på. Jag har valt att hålla mig kortfattad om dessa idéer om förskolans uteverksamheter eftersom det är organisationen jag vill fokusera på. Idén om vad uteverksamheten syftar till måste varje förskola själv slå fast och tänka kring.

146

3 Att organisera för uteverksamhet

Organisationsmodell 1: förskola med förskolebuss Den här organisationsmodellen handlar om att använda sig av en så kallad förskolebuss som ett medel för att ta sig ut utanför förskolans direkta närområde. Syftet med att använda sig av en buss på det här sättet grundar sig i en idé om att man ser stora möjligheter i att kontinuerligt kunna ge barnen på förskolan upplevelser av andra miljöer än de som finns tillgängliga närmast förskolan. I stället för att skapa en ”bussavdelning” där en grupp barn och pedagoger har all sin verksamhet förlagd till bussen och de platser den besöker, använder man bussen som ett alternerande verktyg för alla förskolans äldre barn. För att finansiera bussen erbjuds 20 barn plats på förskolan, men dessa barn har inte sina platser på bussen utan är placerade på förskolans alla olika avdelningar. Varje dag lämnar 20 barn och deras pedagoger förskolan, vilket innebär att antalet barn på förskolan är detsamma som det skulle ha varit om en avdelning hade varit förlagd till bussen. Förskolan i vårt exempel har fyra avdelningar för de yngre barnen i åldern ett–tre år och fyra avdelningar för tre–femåringarna. Anledningen till att det endast är de äldre barnen som får tillgång till förskolans buss är att barnen av säkerhetsskäl måste väga minst 15 kg. I bussen finns det plats för 20 barn, fyra pedagoger och en busschaufför. I bussen sitter barnen fastspända med säkerhetsbälte i grupper om fyra kring bord. I bussen finns det också kök, toalett, skötrum och gott om för varing, mycket pedagogiskt material samt värmeskåp för mat. På förskolan finns en busschaufför som också är pedagog. Busschauffören blir den fasta punkten på förskolebussen, och denne ansvarar för att det praktiska flyter under dagen. Hen har koll på var det är bra att parkera i anslutning till olika utflyktsmål, ser till att maten är packad och bussen i bra skick. Eftersom busschauffören också är pedagog är hen en tillgång i den pedagogiska verksamheten och kan vara med under dagens utflykt tillsammans med barn och pedagoger. Eftersom den här pedagogen är med på alla förskolans bussutflykter samlar hen också på sig mängder av kunskap kring de platser som förskolan besöker. Kunskap om hur olika barn, grupper och pedagoger möter olika platser, vad som utforskas, leks och lärs på de olika mötena med förskolans närmiljö blir en fantastisk resurs i förskolans fortsatta arbete med att utveckla uteverksamheten. Detta tar förskolan tillvara genom att den här pedagogen också är med vid avdelningarnas planeringstillfällen där hen kan komma med reflektioner och förslag utifrån sin specifika kompetens.

147

3 Att organisera för uteverksamhet

Variationsmöjligheter

Det är fyra av förskolans totalt åtta avdelningar som ska samsas om bussen. Hur man väljer att fördela platserna på bussen mellan dessa fyra avdelningar kan se olika ut och kanske är det bäst att testa sig fram till vad som passar verksamheten bäst. Det är exempelvis viktigt att se till så att uteverksamheten på bussen inte krockar med avdelningarnas planerings- och reflektionstider. Jag kommer här att ge tre olika exempel på hur den gemensamma bussen kan fördelas och resonera kring de olika alternativen.

Utflyktsvecka

Bussen kan fördelas på de fyra avdelningarna genom att varje avdelning får tillgång till bussen var fjärde vecka. Det blir en så kallad utflyktsvecka, då man åker iväg på utflykt mellan cirka klockan 9–14 varje dag. Genom att ha tillgång till bussen en hel vecka hinner både barn och pedagoger få upp en del rutin kring utflykten och det finns möjlighet för både väl planerade stopp och mer spontana idéer som vuxit fram under veckans gång. Barnen ges möjlighet att påverka vart man ska åka. De första dagarna får de en inblick i hur man kan använda bussen och under veckans senare dagar kan de själva komma med förslag på platser som de kanske vill återbesöka eller nya platser att upptäcka. Pedagoger, barn och familjer vet i god tid vilka veckor under de kommande månaderna som de ska planera för uteverksamhet. När pedagogerna planerar verksamheten utifrån det som barnen utforskar just nu kan de tänka in sina ”uteveckor” som möjligheter i barnens lärande. Under en vecka hinner gruppen besöka flera olika platser kopplade till det som man håller på med just då. Eller så väljer den att fördjupa sig och besöka samma plats under hela veckan så att barnen får möjlighet att komma riktigt nära och fördjupa sig kring den. Barnens lek och utforskande kan då återupptas nästa dag och om det finns ett riktigt stort intresse och rika kvaliteter på platsen kanske den även får ett återbesök nästa gång det är ”utflyktsvecka”.

En dag i veckan

Man kan också tänka sig ett alternativ där varje avdelning åker iväg med bussen en dag i veckan. Förskolan i vårt exempel har fyra avdelningar, vilket gör att om varje avdelning väljer en dag i veckan som sin utflykts148

3 Att organisera för uteverksamhet

dag så återstår en dag då ingen avdelning är knuten till bussen. Detta kan vara en fördel eftersom det ger utrymme för flexibilitet. Det blir då möjligt att byta sin dag om en avdelning av någon anledning skulle behöva det, eller så kan man välja att åka iväg i en grupp med barn från olika avdelningar. Då möjliggör bussen och utflykterna möten mellan pedagoger och barn från olika avdelningar, vilket kan berika verksamheten på många sätt. Kanske finns det gemensamma intressen hos några barn på flera avdelningar. Då skulle dessa barn kunna mötas kring detta genom en gemensam utflykt. Pedagoger från olika avdelningar får också möjlighet att arbeta tillsammans, vilket skapar möjlighet för kompetensutveckling och kunskapsutbyte dem emellan. Möten mellan olika projekt kan uppstå och berika varandra samtidigt som barnen får möjlighet att utforska och leka i andra gruppkonstellationer. Bokningssystem

Ett annat alternativ är att man har ett bokningssystem där man tillsammans skapar ett schema för en viss tid framöver, förslagsvis för en månad i taget. Representanter för varje avdelning träffas och planerar tillsammans med busschauffören den kommande månadens utflyktsdagar. Detta sätt kan upplevas som mer flexibelt då pedagogerna kan anpassa utflyktstillfällena efter den verksamhet som redan pågår i stället för att anpassa övrig verksamhet efter utflyktsveckorna eller utflyktsdagarna. Under planeringsmötet kan man se hur olika grupper kan knytas till varandra och det blir ett bra sätt att få koll på vad de andra avdelningarna är involverade i. Att sitta tillsammans på det här sättet och planera sin verksamhet skapar ett mervärde i form av samsyn och gemenskap kring uteverksamheten. Det finns möjlighet att hålla fokus på vad syftet med bussutflykterna är och hjälpa varandra med olika dilemman som kan uppstå. Ibland är det lättare att organisera tillsammans eftersom alla då hjälps åt att hitta lösningar och möjligheter för verksamheten.

Organisationsmodell 2: förskolan med en utomhuspedagog Organisationsmodell 2 innebär att förskolan har en utomhuspedagog med ett särskilt uppdrag att driva och utveckla förskolans uteverksamhet. Hur det här uppdraget ser ut kan variera beroende på hur stor förskolan är och vilka medel som finns. Man kan tänka sig att en © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

149

3 Att organisera för uteverksamhet

mindre förskola skulle kunna ha en utomhuspedagog som har en del av sitt uppdrag till att driva och utveckla uteverksamheten och en del i barngrupp. En större förskola har kanske en utomhuspedagog som arbetar heltid med uteverksamheten som sitt uppdrag. Man kan också tänka sig att flera förskolor delar på en utomhuspedagog som alternerar mellan verksamheterna. Prioriteringen att satsa på en utomhuspedagog har sitt ursprung i att förskolan har en idé om att uteverksamheten är viktig och att det innebär att det krävs att en medarbetare har det som sitt specialområde. I den modell jag har valt att beskriva här är den rollen placerad på förskolan och inte knuten till en viss avdelning eller barngrupp. Det innebär att utomhuspedagogen är en tjänst som finns utöver de övriga medarbetarna och fungerar som en pedagog med ett mer övergripande pedagogiskt fokus än de enskilda barnen och avdelningarna. Förskolan i den här organisationsmodellen har en idé om uteverksamheten som bygger på att även när man är ute på förskolan så är det pedagogisk verksamhet. Denna verksamhet kräver både planering och reflektion i olika former för att utvecklas på ett sätt som bäst tillgodoser barnens utveckling och lärande. Man har också en tanke om att det ska finnas ett tydligt samband mellan inne och ute och att de processer som barnen befinner sig i ska kunna fortgå även ute. För att det här ska fungera anser man att det krävs en utomhus pedagog som har koll på den pedagogiska miljön ute men också på vilka olika aktiviteter som barnen erbjuds där. Utomhuspedagogen blir som en garant för att utemiljön ständigt utvecklas och hålls levande. Till sin hjälp har hen de övriga pedagogerna och såklart barnen som involveras i utformandet av den pedagogiska utemiljön. Utomhuspedagogen arbetar tillsammans med olika barngrupper under dagen och fungerar alltså som en extra pedagog när man är ute. Vilka grupper som utomhuspedagogen arbetar med bestäms tillsammans med förskolans övriga medarbetare och ledning. Mer exakt hur man planerar detta kan se olika ut. Det kan till exempel ske dag för dag på förskolans gemensamma morgonmöte eller veckovis på ett gemensamt veckomöte. Man kan också tänka sig att utomhuspedagogen alternerar mellan de olika avdelningarna en vecka i taget och att den veckan är avdelningens ”utevecka”, då man har ett extra fokus på uteverksamhet i olika former. Utomhuspedagogen håller sig uppdaterad med vad de olika grupperna arbetar med genom att ta del av deras planeringar, vara med på reflektionsmöten och genom förskolans gemensamma möten. På så sätt 150

3 Att organisera för uteverksamhet

kan också aktiviteterna ute matchas mot de projekt som pågår inne. Genom utomhuspedagogen bygger förskolan upp sin kompetens kring uteverksamhet och hur utemiljön och verksamheten där kan användas för att öka förskolans måluppfyllelse. Förskolans utomhuspedagog håller sig uppdaterad kring forskning som berör utemiljö och uteverksamhet och kan hålla en hög kvalitet på förskolans utomhuspedagogiska ambitioner genom att hela tiden vara den som lyfter uteverksamheten och dess möjligheter i olika sammanhang. Utomhuspedagogen har också ett ansvar för att utveckla utemiljön på ett sätt som stödjer förskolans pedagogiska idé och möjligheten att arbeta med förskolans uppdrag där. Att skapa en utemiljö som främjar barnens lek, lärande och utveckling är ett av utomhuspedagogens viktigaste uppdrag. Ambitionen är att skapa en utemiljö som lockar barnen till utforskande och som utmanar dem på olika sätt. Utomhuspedagogen utvecklar ofta de olika utemiljöerna tillsammans med barnen och de övriga pedagogerna. På så sätt blir alla delaktiga och involverade i miljöns syfte och det blir lättare att förstå hur man kan använda en specifik miljö, både som barn och pedagog. Att anställa någon som tar ett extra ansvar för utemiljön är en stor vinst för en förskola som vill ha en rik och utmanande utemiljö. Även om det är ytterst viktigt att alla barn och pedagoger känner och tar ett gemensamt ansvar för sin utemiljö, är det bra att detta ansvarstagande samordnas av någon. I den här organisationsformen ligger samordningsuppdraget hos utomhuspedagogen. Utemiljön är ofta hela förskolans gemensamma miljö, vilket ställer andra krav på ansvar och delaktighet än inne på den egna avdelningen där det är en mindre grupp som tänker och formar miljön tillsammans. När vi är ute blir det ofta tydligt om förskolans gemensamma idé om utevistelsen är väl förankrad hos alla medarbetare och barn eller om det råder olika sätt att se på det pedagogiska uppdraget för den delen av verksamheten. I den här organisationsformen kan utomhuspedagogen fungera som ett slags förmedlare av förskolans idé kring uteverksamheten. Genom sin praktik tillsammans med barn och pedagoger synliggör och förmedlar hen uteverksamhetens möjligheter och förhoppningen är att de sprider sig i organisationen. En risk med den här organisationsformen är att mycket kunskap och kompetens samlas hos en person i organisationen, nämligen utomhuspedagogen. Det innebär alltid en risk för organisationer när specialkunskap isoleras och samlas i en del av organisationen. Om utomhuspedagogen lämnar organisationen, försvinner också mycket kunskap, © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

151

3 Att organisera för uteverksamhet

vilket innebär att uteverksamheten förlorar i kvalitet. Därför är det viktigt, särskilt i den här organisationsformen, att utomhuspedagogen får i uppdrag att arbeta med att sprida kunskap och kompetens kring uteverksamheten och att denna kunskapsspridning också möjliggörs av ledning och organisation. För att en sådan spridning ska kunna ske krävs det att förskolans ledning slår fast att uteverksamheten är viktig och att den också ska utvecklas av samtliga pedagoger tillsammans med utomhuspedagogen och barnen. Risken är annars att utomhuspedagogen blir en ensam entusiast som får ett alltför stort ansvar för att utveckla och driva all uteverksamhet, vilket varken är önskvärt eller långsiktigt hållbart. Ett sätt att motverka det här är att skapa möjlighet för utomhuspedagogen att sprida sin kunskap på andra sätt än i själva praktiken. Kanske det kan ske genom studiecirklar, kompetensutvecklingsträffar, grupper eller nätverk med fokus på uteverksamhet. Det är också viktigt att nya medarbetare får en tydlig bild av vad utomhuspedagogens roll är och vad som förväntas av dem när de är ute med sin barngrupp. Annars kan det lätt uppstå myter i organisationen som försvårar att uteverksamhetens möjligheter sprids. Myterna kan till exempel handla om att pedagoger ser det som utomhuspedagogens uppdrag att erbjuda aktiviteter ute och därför inte vill trampa in på hens område. Eller så kan det handla om att pedagoger inte tar ansvar för utemiljön eftersom man tror att det är utomhuspedagogens uppdrag att hålla ordning ute. Här krävs tydlig kommunikation och ständig dialog för att utomhuspedagogen ska bli en möjlighet för förskolan att utvecklas. I annat fall riskerar hen att bli, i ena ytterligheten, en bromskloss för andra pedagogers intresse för uteverksamhet eller, i andra ytterligheten, en ensam bärare för uteverksamhetens utveckling.

Organisationsmodell 3: förskolan med en uteavdelning Organisationsmodell 3 förespråkar en förskola där en av dess avdelningar är en så kallad ”uteavdelning”. Förskolan i vårt exempel har totalt fem avdelningar med barn i olika åldrar, varav en av dessa är uteavdelningen där barnen är mellan tre och fem år. Uteavdelningens innemiljö finns i förskolans lokaler och där vistas uteavdelningen på morgonen och eftermiddagen, det vill säga före och efter sin utetid, som är mellan cirka klockan 9 och 14. Förskolans idé med att erbjuda plats på en uteavdelning grundar sig i att man ser stora vinster i det 152

3 Att organisera för uteverksamhet

utomhuspedagogiska arbetssättet samt att man ser det som viktigt för barns hälsa att de får vara mycket ute. Mellan klockan 9 och 14 är uteavdelningen ute i närmiljön eller i den egna utemiljön, som delas med övriga avdelningar på förskolan. Uteavdelningen har tillgång till eldrivna lådcyklar, vilket möjliggör att man kan ta sig till miljöer längre bort från förskolan. Förskolans utegrupp använder sig av den egna utemiljön och har som sin speciella uppgift att utveckla och utforma den, barn och pedagoger tillsammans. Förskolans utemiljö är viktig för uteavdelningen, vilket gör att de också fungerar som förskolans värnare och bärare av vikten av en bra uteverksamhet. Pedagogerna på uteavdelningen kan utveckla metoder och aktiviteter som de sedan kan dela med sig av till övriga pedagoger på förskolan, vilket ökar kompetensen på hela förskolan. Uteavdelningen får också goda kunskaper om vilka platser i närmiljön som är bra att besöka, vilket de kan dela med sig av till de andra avdelningarna på förskolan. En risk är att uteavdelningen får en distans till den övriga organisationen och att det kan vara svårt att vara lika delaktig som de övriga avdelningarna i det som rör förskolan som helhet. Det kan motverkas genom att uteavdelningen får specifika uppdrag som också går i linje med deras pedagogiska idé. Det kan också vara en fördel att ibland samarbeta genom att ge sig iväg tillsammans med en annan avdelning och på så sätt sprida kompetensen kring uteverksamheten och utomhuspedagogik. Samtidigt får pedagogerna på uteavdelningen input från sina kollegor. Genom att pedagogerna på uteavdelningen regelbundet reflekterar tillsammans med kollegor från andra avdelningar, i tvärgrupper, minskar risken för att uteavdelningen kommer för långt ifrån förskolans gemensamma idé och verksamhet.

Organisationsmodell 4: utegruppen och barnrådet I den här organisationsmodellen skapas en utegrupp för att utveckla och utforma förskolans uteverksamhet. I vårt exempel består förskola av sex avdelningar som har en traditionell förskolegård, som de nu vill utveckla för att kunna skapa en bättre uteverksamhet. En utegrupp bildas genom att en pedagog från varje avdelning träffas kontinuerligt, cirka var fjärde vecka. Två gånger per termin är också förskolechefen med i gruppen för att följa gruppens arbete och kunna diskutera till exempel inköp eller större förändringar tillsammans med gruppen. © F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

153

3 Att organisera för uteverksamhet

Gruppen utser en av medlemmarna som ansvarig för att sammankalla och skriva protokoll. Genom att bilda en grupp som har speciellt fokus på uteverksamheten kan det ske en utveckling av uteverksamheten som också förankras på varje avdelning via dess representant i utegruppen. I gruppen kan medlemmarna stötta och uppmuntra varandra så att man vågar förändra och pröva nytt. Det är viktigt att gruppen har stöd från förskolechefen och att gruppen också prioriteras i förskolans organisation. Det är till exempel viktigt att lägga möten på tider då alla medlemmar är närvarande i verksamheten och kan gå ifrån den egna barngruppen för att delta. Utegruppens ska ha tydligt mandat att utveckla utemiljön och också ges tillfälle att sprida kunskap kring hur uteverksamheten ska organiseras och genomföras. Genom gemensamma fortbildningar skapas också en sammanhållning i gruppen som ökar dess produktivitet och stärker deras gemensamma idéer kring hur uteverksamheten ska utvecklas. Det kan handla om att gruppen går en kurs tillsammans eller läser gemensam litteratur. Sammanhållningen i gruppen gör att dessa idéer blir lättare att förmedla vidare till övriga kollegor och också att genomföra tillsammans. Barnråd

Genom att skapa ett barnråd på förskolan kan barnen få ett ökat inflytande över uteverksamheten. Utegruppen, som nämns i stycket ovan, och barnrådet fungerar som parallella drivkrafter i utvecklandet av förskolans uteverksamhet. Barnrådet består av två barn från varje avdelning, pedagoger samt förskolechef. Barnrådet hålls var tredje vecka i en av förskolans gemensamma miljöer ute eller inne. När det är dags för barnråd följer en pedagog från avdelningen med de två representanterna dit. Varje avdelning har sitt eget barnråds-block där pedagogen antecknar vad som diskuteras och beslutas. Blocket fungerar som en länk mellan barnens samlingar inne på avdelningen och barnrådsmötet. Ofta får barnen med sig frågor tillbaka till sin avdelning som ska diskuteras där innan barnrådet kan fatta beslut. En av utmaningarna med barnråd är att hitta rutiner för att få det att fungera på ett sätt där barnens åsikter och idéer verkligen används. Här kan utegruppen vara en del av den lösningen. Spörsmål kring den gemensamma utemiljön och uteverksamheten är bra ämnen att diskutera just i barnrådet eftersom gården ofta delas av alla barn på förskolan. De idéer och resonemang som barnen för fram i barnrådet 154

3 Att organisera för uteverksamhet

kan därför vara användbara för utegruppen i sitt arbete med att utveckla uteverksamheten. Man kan också se barnrådet som ett sätt att använda sig av barnens kompetens. Genom att ta upp dilemman och problem som kommer upp på förskolan får barnen vara med och ge förslag på hur man kan förbättra och förändra. De kommer ofta med mycket bra idéer om hur man kan lösa olika problem. Barnrådet blir ett sätt för förskolan att fånga upp barnens perspektiv och ta del av deras tankar. Det är lätt hänt att utegruppen har en massa goda idéer kring hur uteverksamheten ska utvecklas men glömmer att lyssna in barnen. Genom barnrådet kan utegruppen dels få information genom rådets protokoll och diskussionerna som pågår där, dels använda sig av barnrådet för att ta upp frågor kring uteverksamheten, som de behöver synpunkter på från barnen. Självklart kan barnrådet också ha en mer allmän funktion på förskolan och inte bara ha fokus på uteverksamheten.

155

Sanne Björklund är miljövetare som jobbat som utomhuspedagog i förskolan. Hon har också jobbat som utvecklingspedagog med fokus på att utveckla förskolors uteverksamhet. Sanne har tidigare skrivit boken Lärande för hållbar utveckling i förskolan och driver företaget Gröntänk.

Uteverksamhetens möjligheter Utevistelse är en självklar del av förskolans verksamhet. Varje dag, året om, går barn och pedagoger ut. Den här boken vill visa på de möjligheter som uteverksamheten erbjuder. Skapa magiska lekvärldar, bjud ut bokstäverna, få syn på naturens estetik och möt världen genom alla era sinnen. I den här boken får ni konkreta förslag på hur man kan skapa en innehållsrik uteverksamhet. Teoretiska resonemang följs av praktiska göranden och boken kan ses som ett stöd för alla som vill utveckla den egna uteverksamheten. Syftet med boken är att väcka lust, nyfikenhet och driv som kan få förskolan att växa och utvecklas. Genom att förena idéer kring uteverksamhetens möjligheter, med hur man kan gå tillväga, tar boken ett helhetsgrepp kring uteverksamheten och hur den kan utvecklas. Författaren har parallellt med sitt arbete inom förskolan också varit artikelförfattare åt Förskoleforum, oftast med fokus på just uteverksamhetens möjligheter och den här boken är ett sätt att knyta ihop och förbinda dessa texter och idéer till något som kan vara till nytta för alla som vill tänka kring uteverksamhet. Boken vänder sig främst till alla som är verksamma inom förskolan men också till andra pedagogiska verksamheter. Att utveckla uteverksamheten är att vidga barnens möjligheter!

Art.nr 39092

studentlitteratur.se