”Men hur ska jag göra med naturljudet?” Så sken han upp. ”Där kanske ni kan hjälpa mig?” ”Absolut! Om vi kan!” sa Linus. ”Vad ska vi göra?” undrade Leila. ”Igår kväll var jag ute på Lomholmen.” Nu var Ted ivrig. ”Du menar ön i Alesjön?” frågade Leila. Ted nickade. ”Ja, jag låg i gräset i skymningen när jag hörde ett fågelläte blandas med ljudet av vågorna. Alltså, det var fantastiskt, och jag tänkte att det skulle passa till början på en låt.” ”Fåglar i musiken?” ”Ja, varför inte? Inte bara fågellätet, men det tillsammans med vågorna. Jag tänkte spela in ljuden.” Ted gav Mattespanarna en vädjande blick. ”Om jag ordnar med en inspelningsapparat som spelar in på ön ikväll, kan ni ha koll på den medan jag är borta?” Betty nickade. Hon var van vid kusin Teds idéer. ”Visst, det fixar vi!” Leila tog pappret med turnélistan från skrivbordet och Linus sträckte sig efter kontraktet. ”Oj, vad många spelningar du har. Och flera veckor framåt”, sa Leila. ”Men du behöver nog inte spela på alla festerna”, påpekade Linus. ”Inte om man läser kontraktet. Vi kan räkna på det!” ”Ja, det är Mattespanarna bra på!” sa Betty. ”Toppen om ni kan fundera ut hur mycket jag måste jobba egentligen”, sa Ted. ”Jag är dålig på att hålla ordning på sånt.”
10