9789113023076

Foto: Cato Lein

Hur blev ett vitt pulver från Latinamerika symbol för status och framgång?

Varför mördar maffian i Mexiko fler än 7 000 människor varje år?

Vad får allt fler svenskar att ta illegala droger när det är fest?

Foto: Estrella de la Reguera

Lasse Wierup är journalist och författare, inriktad på bevakning av den organiserade brottsligheten. Han har tidigare skrivit böckerna Svensk maffia och Infiltratören.

Den här boken handlar om kokain. Men det är inte missbruk och beroende som i första hand står i fokus. I stället följer journalisterna Erik de la Reguera och Lasse Wierup de trådar som börjar i det svenska nöjeslivet och leder bakåt till utnyttjande, korruption, mord och krig. År 2010 är kokain en lysande affär för den organiserade brottsligheten – i Sverige och i resten av världen.

Vill du vara med och betala?

Erik de la Reguera är journalist, inriktad på bevakning av utrikesfrågor. Han har varit Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika sedan 2007 och är bosatt i Mexico City.

Omslag: Miroslav Sokcic Foto framsida: iStockphoto Foto baksida: Mexikansk polis och militär eldar upp 23,5 ton kokain, värderat till cirka 400 miljoner dollar (3 miljarder kronor) sedan det beslagtagits i hamnstaden Manzanillo i november 2007.

Foto: Jorge Gutierrez/EPA/Scanpix

O_Wierup_Reguera_Kokain.indd 1

LASSE WIERUP ERIK DE LA REGUERA

K O K A I N

– Det absolut bästa jag upplevt, bättre än sex.

– Ibland när det är mycket att göra brukar jag gå till fälten utan att ha ätit frukost, för jag vet att kokan hjälper mig genom dagen. För oss är kokan la hoja sagrada, det heliga bladet.

LASSE WIERUP ERIK DE LA REGUERA

KOKAIN DROGEN SOM FICK MEDELKLASSEN ATT BÖRJA KNARKA OCH LÄNDER ATT FALLA SAMMAN

– Om professorn tycker att mina svar förefalla lite egendomliga, åtminstone i början, ber jag att få nämna att jag för att kunna forcera mina studier nödgats taga in kokain de senaste veckorna.

– Sitter på en krogtoalett och gråter för att jag inte sett att vasken där jag lagt upp mitt sista kokain varit blöt och att linan bara smält iväg.

– Ingen drog är så lönsam att sälja som kokain. Vinsten är fem gånger högre än om man till exempel säljer marijuana.

– Det var en konstig, obehaglig känsla i näsan. När jag försiktigt förde upp ett finger i ena näsborren fick jag en chock. Brosket som delar näsan hade gått sönder och där var ett hål.

Drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman www.norstedts.se

2010-02-25 19:07:28

lasse Wierup erik De la reguera

kokain Drogen som fick meDelklassen att bÜrja knarka och länDer att falla samman

I_Wierup_Kokain.indd 3

2010-02-23 17:10:00

Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2010 Erik de la Reguera och Lasse Wierup samt Norstedts, Stockholm Omslag och kartor: Miroslav Sokcic Tryckt hos ScandBook, Falun 2010 ISBN: 978-91-1-302307-6

I_Wierup_Kokain.indd 4

2010-02-23 17:10:00

Innehåll

Förord

I_Wierup_Kokain.indd 5

9

1. Kokainet flyter i avloppsrören

11

2. Maffian i turistparadiset

46

3. Koka är inte kokain

62

4. Kokainboomen som föll i glömska

96

5. Kokainets comeback

124

6. ”Nytt, festligt och ballt”

161

7. War on drugs – kriget utan vinnare

211

8. En perfekt drog för 2000-talet

267

9. Kokainkrig i Venezuela

317

10. Profitörer och förlorare

334

11. Dödens pulver i Mexiko

388

12. Världens jobbigaste polis

423

13. Ner på botten och upp igen

458

14. Slutord

486

Noter

501

2010-02-23 17:10:00

Förord

Världens blodigaste kick

Uppiggande.

Prestationshöjande.

Ett medel för positivt tänkande.

Ett jättelyft för självförtroendet.

Maxad sexlust på beställning.

Och bäst av allt: inga direkta biverkningar.

Varför skulle man säga nej till en sådan mirakelmedicin? Det undrar allt fler svenskar.

Samma fråga ställde sig den tyske läkaren Sigmund Freud på 1800talet, efter att ha kommit över ett parti av det då nya ämnet. ”En liten dos lyfte mig till skyarna på ett underbart sätt. Jag är just nu upptagen med att samla in material till en hyllningssång till denna magiska substans”, skrev han i ett brev till sin flickvän – innan han upptäckte baksidorna.1 I etthundrafemtio år har kokain erbjudit människan en av de snabbaste genvägarna till glädje och eufori som går att hitta. Inget annat medel ger det mänskliga psyket samma explosiva kick. Inget annat preparat kan svinga oss upp till samma svindlande höjder. Men få kan heller skapa lika stark depression, ångest och paranoia.

De senaste åren har svenska kvinnor och män bjudit in kokainet i sina liv som aldrig förr. En kraftig prissänkning har gjort drogen lättillgänglig. Kända ansikten världen över – ja, till och med presidenter och premiärministrar – har agerat reklampelare.

Det är i nöjeslivet som kokainets traditionella brukare finns. Bland de rika, vackra och kända, säger schablonbilden. Det stämmer fortfarande, 9

I_Wierup_Kokain.indd 9

2010-02-23 17:10:00

åtminstone delvis. Men kokain har också blivit ett folknöje. I arbetet med den här boken har vi mött kvinnor och män med barn, jobb och normala inkomster som hittat ett nytt sätt att festa. Gärna öl, vin och sprit – men sedan en eller ett par linor av det vita pulvret.

– En hemlig grej som man göra med sina killkompisar, säger en 35årig man i Malmö.

– Det absolut bästa jag upplevt, bättre än sex, berättar en kvinna i 30-årsåldern.

– En kul drog, tycker en 45-årig kulturjournalist i Stockholm.

Den uppåtgående kokaintrenden är gemensam för stora delar av Europa. Inom EU beräknas i dag fyra miljoner människor återkommande ta drogen. Det är en jättemarknad; varje gång dessa européer köper ett gram var försvinner motsvarande ett par miljarder svenska kronor iväg – någonstans.

Det finns många myter kring det vita pulvret: Kokain är inte knark.

Kokainister är inte missbrukare.

Kokain är naturligt och rent och har inga offer.

Inget kan vara mer fel än det sista. Kokain är en av den internationella brottslighetens viktigaste produkter. Här och i resten av världen.

Kokain transporteras inuti magarna på fattiga människor som är rädda att dö. En del av dem gör det. Kokain flyttar förmögenheter från laglydig medelklass till organisationer som sliter kroppar i stycken, halshugger och våldtar.

Kokain korrumperar länder, undergräver demokratiskt valda rege­ ringar och får militärer att begå massmord.

Kokain är utan tvekan en av de droger som skapar mest lidande i världen.

Välkommen till den vita febern.

10

I_Wierup_Kokain.indd 10

2010-02-23 17:10:00

1. Kokainet flyter i avloppsrören

Man kanske skulle ha kunnat tro att stockholmarna var panka och utfestade, med tanke på att det bara hade gått några veckor sedan jul- och nyårshelgerna. Kanske kunde kylan och snön antagits ha fått många att välja soffan och teven framför krogen. Men natten till lördagen den 16 januari 2010 var nöjeslivet igång som vanligt i Stockholms innerstad.

På Solidaritet, Göta Källare, Grodan Sergel, Soap Bar, Pure, Rose, Olssons skor, Café Opera och åtskilliga andra nattklubbar och barer festade tusentals unga män och kvinnor till tidigt på morgonen.2 Och på nöjeskomplexet Münchenbryggeriet firade musikbranschen vinnarna vid den årliga prisutdelningen Grammisgalan.

Fest och firande betyder alkohol. Men inte bara det. Sedan början av 1900-talet har den svenska nöjespubliken använt olika centralstimulerande substanser för att öka välbefinnandet och förstärka intrycken. Sedan länge är dessa medel förbjudna och straffbelagda. Däribland kokain – ett vitt pulver som på kemisk väg utvinns ur sydamerikanska kokabuskar. Mytomspunnet. Dyrt. Och populärare än någonsin.

Följaktligen grep Stockholmspolisens specialenhet, krogsektionen, även denna natt ett antal personer som trotsat lagen och berusat sig med kokain. En av dessa var en man i 30-årsåldern, verksam i musikbranschen. På en toalett på Münchenbryggeriet avslöjades han av krogsektionens civilklädda poliser. ”Hur många killar tror du fäller ner både sitsen och locket?” frågade en av poliserna, som hunnit kasta ett öga in i toalettbåset när mannen var på väg ut. Efter ett tag medgav den gripne att han hade lagt upp en ”lina” på toalettlocket och ”snortat” pulvret i näsan.

Långt från Grammisgalan och långt från Stureplans vattenhål, nere i bergrummet under bostadsområdet Henriksdal i västra Nacka, var det däremot stilla och öde. Det enda som rörde sig var det mörka vatten 11

I_Wierup_Kokain.indd 11

2010-02-23 17:10:00

som ständigt och i maklig takt pressas in i bergrummets underjordiska reningsverk – en enorm anläggning från 1940-talet. Vattnet leds hit genom rör och tunnlar från avlopp över hela centrala Stockholm. När det väl kommer i dagen igen inne i reningsverket sprider det en påtagligt unken lukt.

Denna natt hördes då och då ett svagt, brummande ljud. Ljudet alstrades av en liten vattenpump. Var femte minut sög pumpen upp precis 50 milliliter ur det trögflytande, orenade avloppsvattnet. Därefter leddes vattnet upp genom ett rör, in i ett litet kylskåp och ner i en behållare.

Några timmar efter att de sista klubbarna stängt och gästerna gått hem stannade den förprogrammerade pumpen. Inuti kylskåpet fanns då tre av totalt 10 857 000 liter som hade passerat genom reningsverket under de fem timmar som pumpen varit igång. Ett litet, litet prov av en enorm mängd vatten som spolats ut från toaletter, handfat, duschar, diskmaskiner, golvbrunnar etcetera.

Avloppsvatten ljuger inte. Allt vi stoppar i våra kroppar måste ut igen, i en eller annan form. Så även kokain. Kokain bryts till cirka 90 procent ner av människokroppen till ämnet benzoylekgonin, en så kallad metabolit som bara kan bildas på detta sätt. Detta och de resterande tio procenten försvinner ut i urinen. Såvida kokainanvändarna använder toaletter som är anslutna till det allmänna avloppssystemet kommer alltså deras drogvanor att avge mätbara spår.

Statliga folkhälsoinstitutet har haft planer på att undersöka halten av kokain och benzoylekgonin i avloppsvattnet. Men hittills har detta inte skett. Under slutfasen av arbetet med den här boken fick vi emellertid möjlighet att göra en egen mätning, sedan Stockholm vatten AB sagt ja till provtagning i Stockholms avloppssystem.

Våra prover togs på Henriksdals reningsverk mellan klockan fyra och nio på morgonen den 16 januari 2010. Anläggningen tar emot vatten via två tunnlar: en från Stockholms innerstad samt delar av Nacka och en från Stockholms södra förorter. Totalt servar reningsverket cirka 580 000 av Stockholms totalt cirka 1,3 miljoner invånare.

För att kunna jämföra avloppsvattnet från innerstaden med det från ytterområdena placerades mätinstrument ut vid båda tunnlarna. Den allra största delen vatten som rann in i reningsverket under den aktu12

I_Wierup_Kokain.indd 12

2010-02-23 17:10:01

ella tidsperioden hade lämnat hushållens avlopp efter midnatt (vattnet i Stockolms avloppsnät flyter med en hastighet av cirka en kilometer i timmen).

Vattenproverna transporterades till Karolinska institutet i Solna, där professor Olof Beck genomförde en avancerad undersökning i två steg.

Först filtrerades vattenprovet mekaniskt, därefter analyserades det genom så kallad masspektrometri.

Resultatet visade att kokain och metaboliten bensoylekgonin förekom i bägge vattenproverna. Den sammanlagda koncentrationen var nästan dubbelt så hög i avloppsvattnet från centrala Stockholm jämfört med det från ytterområdena: 707 nanogram per liter respektive 441 nanogram per liter. För säkerhets skull gjordes en jämförelse med vanligt dricksvatten. I detta upptäcktes varken kokain eller kokainrester.

Olof Becks nästa steg blev att försöka beräkna hur många doser rent kokain som flödade genom avloppssystemet. (Enligt internationell standard är en dos kokain 0,1 gram av drogen.) Analysen visade att 18 kokaindoser per timme kom från avloppsrören från de centrala delarna jämfört med 9,5 doser från ytterområdena. Med hänsyn till befolkningsstorleken i de olika delarna skulle det betyda att 1,4 invånare av 1 000 i innerstaden hade tagit en kokaindos jämfört med 0,85 av 1 000 i ytterområdena.

Detta gällde alltså helt rent kokain. Polisens beslag visar emellertid att så hög kvalitet sällan eller aldrig förekommer bland användarna. I genomsnitt uppskattas att säljarna, för att öka vinsten, spär ut drogen så mycket att den verkliga andelen kokain ligger på mellan 20 och 30 procent. Detta skulle i så fall innebära att andelen kokainkonsumenter ligger betydligt högre: 4,3–7 av 1 000 i innerstaden och 2,6–4,3 i ytterområdena.

Totalt sett innebär det att mellan 2 000 och 3 300 av de totalt 580 000 stockholmarna skulle ha konsumerat 0,1 gram utspätt kokain natten till den 16 januari. Detta motsvarar en sammanlagd mängd om 330 gram.

Med tanke på att ett gram utspätt kokain kan kosta mellan 800 och 1 000 kronor betyder det att Stockholms kokainsäljare tillsammans kan ha omsatt någonstans mellan 260 000 och 330 000 kronor denna natt.

Utomlands har den här sortens undersökningar gjorts i många städer.

13

I_Wierup_Kokain.indd 13

2010-02-23 17:10:01

Högst nivåer uppmättes i New York, där dygnskonsumtionen av kokain beräknades till 134 doser per 1 000 invånare mellan 15 och 64 år.3 För London var motsvarande siffra 20, för Madrid 19, för Paris 11, för Wien 5 och för Frankfurt 2. Utifrån våra resultat blir den genomsnittliga andelen för Stockholm 1,68 doser kokain per 1 000 invånare mellan 15 och 64 år.4 Den undersökning som vi låtit göra är visserligen ett enstaka stickprov, men den visar att den internationella trend, som inneburit att kokain blivit en alltmer folklig drog, har nått även Sverige. Tusentals stockholmare köper och använder kokain en kall natt mitt i vintern – i city såväl som i förorten. Det narkotikafria samhälle som samtliga politiska partier vill se ter sig alltmer avlägset.

De vita spåren finns överallt Även människors plånböcker ger en fingervisning om i vilken grad det

finns kokain i ett samhälle. Sedlar används ofta för att inhalera – snorta – kokain och små mängder av det vita pulvret fastnar på pappret. I sedelräkningsmaskiner, bankomater, kassalådor, fickor och plånböcker sprids pulverresterna sedan från en sedel till andra.

En undersökning som kemister vid universitetet i Valencia gjorde häromåret visade att inte mindre än 19 av 20 spanska eurosedlar bar spår av kokain. Undersökningar i USA har tidigare belagt ungefär samma kokainförekomst på dollarsedlar, vilket är logiskt mot bakgrund av att det var där som kokainkonsumtionen först sköt i höjden (och fortfarande är högst i världen). Studier har också gjorts i Storbritannien, på Irland, i Tyskland, Schweiz och andra europeiska länder. Även här har majoriteten av de slumpvis utvalda sedlarna burit spår av kokain, men förekomsten har varit lite lägre än i Spanien.

Motsvarande svenska sedelundersökningar saknas. Men på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping säger man att undersökningar av enstaka sedlar inom ramen för narkotikapolisens rutinmässiga spårsäkring visar att det ofta förekommer spår av kokain på sedlarna även i vårt land.

Den som skulle vilja samla ihop till ett rus genom att skaka av pulverrester från sedlar står inför en tidskrävande och dyr uppgift. I Spanien 14

I_Wierup_Kokain.indd 14

2010-02-23 17:10:01

bar varje kokainbesudlad eurosedel i genomsnitt på 155 mikrogram, alltså 0,000155 gram, av det vita pulvret.5 För att få ihop till en lina kokain att inhalera genom näsan – snorta – skulle det alltså krävas flera hundra sedlar.6 Men det är inte som en väg till berusning som kokainresterna är intressanta. De vita prickarna är däremot ännu ett påtagligt bevis för den stora spridning som det mytomspunna växtextraktet från Sydamerikas inre har fått. På tre decennier har kokainet gått från sällsynt ”rekreationsdrog” till att, bokstavligt talat, genomsyra Europas betalningssystem. Vare sig vi vill det eller inte hamnar en del av de små resterna på våra fingrar när vi går till affären och handlar. Här och i andra länder.

Det råder ingen tvekan om att kokain blivit en fantastisk försäljningsframgång i Europa på senare år. I EU:s tjocka lunta med statistik från hälso- och sjukvårdsområdet från år 2008 finns en tabell som visar hur kokainkonsumtionen i medlemsländerna utvecklats mellan 1990 och 2007. Så gott som alla kurvor pekar mer eller mindre brant uppåt, vilket visar en stadig ökning av personer som uppger att de provat kokain minst en gång livet.7 Sedan några år är kokain den näst vanligaste drogen efter cannabis i EU-länderna, enligt EU-organet ECNN (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) i Portugal.8 Såväl amfetamin som ecstasy och heroin är numera mindre populärt. Tretton miljoner EU-medborgare uppskattas ha provat kokain någon gång i sitt liv, fyra miljoner någon gång under det senaste året och 1,5 miljoner någon gång under de senaste 30 dagarna.

Siffrorna är alltså goda nyheter för alla de i världen som försörjer sig på att odla, förädla, paketera, transportera och sälja kokain. Varje gång Europas 1,5 miljoner regelbundna kokainanvändare köper var sitt gram av drogen betalar de sammanlagt cirka 900 miljoner svenska kronor till personerna längs denna försörjningskedja. (Det genomsnittliga priset för ett gram kokain i EU är cirka 600 kronor.9) Värdet på allt det kokain som försvinner upp i EU-medborgarnas näsor varje år är omöjligt att räkna fram. Men det man säkert kan säga är att de 120 ton kokain som aldrig nådde konsumenterna, utan beslagtogs inom EU-området år 2008, i outspädd form skulle ha inbringat cirka 15

I_Wierup_Kokain.indd 15

2010-02-23 17:10:01

70 miljarder svenska kronor. Hur stora mängder som gick polis och tull förbi vet däremot ingen, men alla uppskattningar pekar på att det är mångdubbelt mer.

Den italienske författaren Roberto Saviano, som lever under dödshot från maffian i Neapel, har kallat kokainet för ”den nutida kapitalismens sanna mirakel”. Så här skriver han i boken Skönhet och helvete: Det finns ingenting i världen som kan konkurrera. Ingenting som kan generera så snabb vinst. Ingenting som kan garantera samma snabba distribution, samma oavbrutna tillförsel.

Det finns ingen produkt, ingen idé, ingen vara som haft en så kraftigt växande marknad i över tjugo år, så stor att den kan ge plats åt en obegränsad mängd nya investerare och ombud för handeln och distributionen.10 Kokainets popularitet har även utnyttjats av den lagliga ekonomins affärsmän. Hösten 2009 lanserade ett skånskt företag energidrycken ”Cocaine” i Sverige.11 Drycken, som produceras i USA, innehåller höga halter koffein men självklart inget kokain. Marknadsföringen är ändå given: en burk ”Cocaine” ger hårt arbetande 2000-talsmänniskor en välbehövlig kick.

200 000 svenskar har testat kokain Spanien är det land i Europa där kokainsäljarna hittills lyckats bäst. 8,3 procent av alla spanjorer mellan 15 och 64 år har i en färsk enkät svarat att de har testat drogen minst en gång i livet.12 Detta är inte särskilt förvånande; ända sedan 1980-talets början har Spanien varit det land i Europa som Latinamerikas kokainsmugglare oftast skeppat eller flugit sina laster till. Historiska, kulturella och språkliga band mellan Spanien och dess forna kolonier på andra sidan Atlanten har borgat för en flitig trafik, som utnyttjats av narkotikahandlarna. Av totalt 67 791 registrerade kokainbeslag i Europa år 2005 gjordes 36 453 i Spanien.13 Och även om stora mängder kokain går vidare från Spanien till andra länder blir det en hel del kvar till de inhemska användarna.

Mer förvånande är kanske att både Storbritannien och Italien note-

16

I_Wierup_Kokain.indd 16

2010-02-23 17:10:01

rar nästan lika höga siffror i EU:s statistik: 7,7 respektive 6,8 procent.

Snävar man in ålderspannet till 15–34 år blir andelarna ännu större: 10,5 procent för Storbritannien och 8,9 procent för Spanien.14 Därmed börjar kokainanvändningen bland Europas unga att närma sig den i USA. Men fortfarande är det en bit kvar. Enligt aktuella beräkningar har nästan 15 procent av alla amerikaner mellan 16 och 34 år använt kokain någon gång. En tredjedel av dessa ska ha tagit drogen den senaste månaden.

I de rutor i EU-statistiken där Sveriges siffror skulle ha redovisats finns bara streck. Trots bilden av Sverige som ett statistiskt föregångsland är den senaste befolkningsstudie som våra myndigheter skickat till EU tio år gammal. Då, år 2000, uppgav 0,9 procent av männen i åldern 16–75 år och 0,4 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp att de någon gång prövat kokain. Därefter har folkhälsoexperter, forskare, politiker och andra färdats i blindo när det gäller narkotikautvecklingen. Anledningen är att verksamheten vid statliga Folkhälsoinstitutet i många år gått på sparlåga. Detta beror i sin tur på att myndigheten flyttats från Stockholm till Östersund, och därmed tappat många anställda.

Efter allt skarpare kritik från EU genomförde Folkhälsoinstitutet under 2009 till sist en omfattande befolkningsstudie. Resultatet väntas presenteras först i juni 2010. Men enligt de preliminära siffror som vi fått ta del av är bilden när det gäller kokain entydig: andelen svenskar som använt drogen har ökat kraftigt. Av drygt 30 000 tillfrågade män och kvinnor mellan 15 och 64 år uppgav nu 3,3 procent att de hade erfarenheter av kokain.15 I faktiska tal motsvarar det nästan 200 000 människor. Därmed hamnar Sverige näst högst i Skandinavien. Bara Danmark ligger högre med 4,5 procent. I Norge var motsvarande siffra 2,7 procent och i Finland 1,1 procent.

Fler svenska män än kvinnor mellan 15 och 64 år uppgav att de testat kokain: 3,8 procent jämfört med 2,6 procent. Allra högst var siffrorna i kategorin 25–34 år. Där hade hela 7,4 procent av männen och 6,7 procent av kvinnorna någon gång använt drogen.

När Folkhälsoinstitutet i stället frågade hur många som hade testat kokain under den senaste tolvmånadersperioden blev siffrorna som vänt­at inte lika höga. I huvudgruppen män/kvinnor 15–64 år sjönk an17

I_Wierup_Kokain.indd 17

2010-02-23 17:10:01

delen nu till 0,5 procent (vilket motsvarar totalt cirka 30 000 svenskar).

För gruppen män/kvinnor 15–34 år var andelen däremot 1,2 procent.

I denna kategori hamnade Sverige på samma nivå som Portugal och Frankrike. I Holland, som allmänt anses vara ett land med liberal narkotikapolitik, hade däremot bara en procent i den ålderskategorin svarat ja på samma fråga.

Men vad som var särskilt anmärkningsvärt var att de svenska männen nu inte längre låg högst. 0,6 procent av alla kvinnor mellan 15 och 64 uppgav att de hade tagit kokain under det senaste året jämfört med 0,3 procent av männen. I kategorin 15–34 år var skillnaden ännu större: här svarade 1,7 procent av kvinnorna ja jämfört med 0,6 procent av männen. Den högsta siffran noterades för kvinnor 15–24 år: 2,7 procent.

(Motsvarande andel för männen var bara 0,5 procent). Även bland de som svarat att de tagit kokain den senaste månaden ”ledde” kvinnorna.

För kvinnor mellan 15 och 34 år var andelen 0,3 procent jämfört med 0,2 procent för männen.

Dessa siffror kullkastar den bild som vi under lång tid vant oss vid och som säger att Sverige tillhör de länder där narkotikabruket framgångsrikt hållits tillbaka. När det gäller amfetamin och heroin ligger vår konsumtion redan högt. Nu har även kokainkonsumtionen nått samma nivå som i många andra EU-länder. Och de som utmärker sig särskilt är de unga kvinnorna.

Trots den långa tystnaden från Folkhälsoinstitutet har kokain­boomen inte kommit helt oväntat. 2008 studerade Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, kokainkonsumtionen i rapporten ”Kokain – ett uppmärksammat problem”. Rapporten innehöll bland annat intervjuer med 176 personer inom polis, socialtjänst, sjukvård och frivilligorganisationer runtom i landet. Av dessa svarade 58 att kokaintillgången på deras orter hade ökat under det senaste halvåret.16 Bara en person tyckte sig ha sett en minskning. Även det faktum att priset på kokain sjunkit är ett tecken på ökad tillgång. Ett gram kokain kostar ungefär lika mycket som det gjorde i början av 1990-talet: alltså mellan 800 och 1 000 kronor. Men då ska man komma ihåg att inflationen sänkt kronans värde till ungefär hälften jämfört med 1990.

18

I_Wierup_Kokain.indd 18

2010-02-23 17:10:01

En annan tydlig indikation är att polisen hittar alltmer kokain. Numera görs mellan 700 och 800 beslag per år i Sverige, jämfört med bara något hundratal i mitten av 1990-talet. Beslagssiffrorna är i första hand ett mått på polisens aktivitet – ju fler poliser som letar, desto mer narkotika kommer de att finna. Men det är ändå värt att notera att beslagen av kokain ökat snabbare än för någon annan drog.

I rättsväsendets straffstatistik pekar kurvan ännu brantare uppåt, vilket främst beror på att fler åker fast för kokainpåverkan. 1996 uppgick antalet domar och strafförelägganden (ett förenklat förfarande för de som erkänt lindrigare brott) till totalt 122. År 2006 var motsvarande siffra tio gånger högre, 1 242.17 För första gången i modern tid utdömdes/utfärdades därmed fler straff för brott relaterade till kokain än till heroin (1 173 personer lagfördes för denna drog 2006). Året innan hade kokain även gått om ecstasy i lagföringsstatistiken.

Hur mycket kokain som konsumeras i Sverige per år är svårt att säga.

Men en grov beräkning utifrån den mängd som beslagtas av polis och tull pekar på att det rör sig om mellan 500 och 1 000 kilo.18 Redan den lägre siffran skulle innebära en handel som årligen omsätter mellan fyra och fem miljarder kronor. Pengar som till viss del går ner i fickorna på kriminella här i Sverige, men till ännu större del finansierar brottsorganisationer i utlandet.

Fler kriminella än kändisar bland användarna Utgår man från den bild som ges i massmedia är det lätt att tro att de som grips för kokaininnehav och -påverkan framför allt tillhör kändisvärlden. Så är det inte. Ända sedan 1980-talets början har visserligen en rad kända namn straffats för narkotikabrott. Sångaren Tommy Körberg, skådespelaren Johannes Brost, Björn Borgs ex-hustru Jannike Björling, höjdhopparen och före detta världsmästaren Patrik Sjöberg, den före detta löparstjärnan Sven Nylander, musikern och Grammisvinnaren Andreas Kleerup, Stora journalistpriset-vinnaren Fredrik Strage, skådespelarna Ola Rapace, Rebecca Viitala och Richard Ulfsäter, den prisbelönte författaren och dramatikern Stig Larsson, programledaren Fredrik Virtanen, rapparen Tomas Rusiak och programledaren Sanna Bråding är några. Ett flertal gånger under senare år har tidningarna också rapporte-

19

I_Wierup_Kokain.indd 19

2010-02-23 17:10:01

rat om att vänner till kungafamiljen avslöjats för kokainbruk. I procent räknat utgör den här kategorin dock bara en ytterst liten del av alla som åker fast.

Betydligt fler straffade kokainanvändare tillhör kategorierna yrkeskriminella och gängmedlemmar. Dessa löper förstås större risk att avslöjas eftersom de har polisens ögon på sig och ofta blir föremål för kontroller.

Personer som levt i den kriminella miljön vittnar om att kokainet manifesterar framgång, utifrån de interna värderingarna. Ett skäl är att kokain är så mycket dyrare än exempelvis amfetamin, vars berusnings­ effekt är likartad.

Så här säger två tidigare kriminella som vi intervjuat inför boken: – Jag tyckte ju att jag var jättelyckad som gick på kola och inte på billigt tjack.

– I mitt kriminella liv blev det tidigt kutym att dra en näsa, som vi sa.

Jag minns särskilt en nyårsafton, då jag och en kompis hyrde var sitt rum på Grand Hôtel i Stockholm och körde värsta kokainracet. Utifrån det perspektiv jag hade då kände jag att jag stod på topp.

Inom två av de dominerande brottsorganisationerna i Sverige, Hells Angels MC och Bandidos MC, flödar kokainet. Grupperingarnas skriftliga regler förbjuder en rad droger som heroin, LSD, ecstasy och psykedeliska svampar. Kokain är däremot tillåtet – så länge det snortas och inte röks i så kallad crack-form.20 En av de första gängmedlemmar som åtalades för kokainpåverkan var Thomas Möller, dåvarande ledare för den kriminella organisationen Hells Angels MC i Malmö.21 (Möller friades i rätten sedan han hävdat att han på en Hells Angels-fest måste ha förväxlat glas med någon som stoppat kokain i sin drink.22) Därefter har ett stort antal ledare, medlemmar och anhängare åkt fast inom Hells Angels, Bandidos och andra grupperingar.

Erfarenheten visar att det särskilt inom Hells Angels-sfären anses höra till god sed att kunna erbjuda gäster kokain. Den riskfyllda uppgiften att ta in drogen på fester – ofta framför ögonen på poliser som bevakar tillställningarna – läggs som regel ut på underhuggare inom Hells Angels skara av lojala supportrar. Flera försök har avslöjats genom åren.

20

I_Wierup_Kokain.indd 20

2010-02-23 17:10:01

Till exempelvis stoppades en 34-årig medlem i supportergruppen Red & White Crew i april 2009 på väg in till den lokal där Hells Angels i Göteborg firade tioårsjubileum. I 34-åringens kalsonger hittade polisen en stor påse kokain, totalt 48 gram.23 Ett år tidigare, när en blivande Hells Angels-avdelning i Eskilstuna bjöd in till stor fest, greps en 29-årig anhängare med ett 40-tal portionspåsar kokain i fickan.24 Andra kriminella gäng, som exempelvis Original Gangsters, har försökt få bort narkotikan bland sina medlemmar. Nyktra underhuggare är lättare att styra, verkar gängets ledare ha kommit fram till. Detta har dock inte lyckats särskilt bra och även här har polisen gripit personer för drogpåverkan och innehav av bland annat kokain.

En annan kategori kokainanvändare som vuxit är experimenterande tonåringar. Poliser på fältet har i olika tidningsintervjuer på senare år beskrivit ett ökat bruk bland unga.25 Det finns skäl att förhålla sig avvaktande till allmänna uttalanden som baseras på magkänslor. Det är inte ovanligt att människor, i takt med att de blir äldre, uppfattar att olika fenomenen ”går ner i åldrarna”. Men den beskrivna trenden får trots allt visst stöd av bland annat en intern rapport från Söderortspolisen i Stockholm 2008.26 Särskilt i stadsdelen Skärholmen pekade underrättelseinformation på en ökad spridning bland grundskole- och gymnasie­elever.

I mängden av aktuella narkotikamål i Stockholm och andra städer går det också att hitta ärenden där tonåringar förekommer. I augusti 2009 fälldes exempelvis en 17-årig pojke på Södermalm i Stockholm för innehav av en mindre mängd kokain.27 Narkotikan hade hittats av pojkens mamma, som sökt igenom sonens rum sedan hon känt oro för att pojken var drogpåverkad. Bland annat hade han varit aggressiv och hotat henne med kniv för att få pengar. Några månader tidigare hade en 18-årig pojke i Vasastan dömts till fängelse efter att ha gripits på bar gärning med 87 gram kokain, förpackat i 122 portionspåsar.28 18-åringen, som tidigare straffats för flera våldsbrott, berättade att han själv använt kokain på helgerna i ungefär ett halvår. Om det var jämnåriga eller äldre personer som han tänkt sälja påsarna till klarlades inte genom polisutredningen. Även utanför Stockholm förekommer fall där tonåringar gripits för kokainrelaterade brott. Ofta har de ursprungliga misstankarna då gällt 21

I_Wierup_Kokain.indd 21

2010-02-23 17:10:01

något annat. Julen 2008 greps exempelvis en 18-årig elev på Framtidsgymnasiet i Malmö, sedan han i telefonsamtal med en lärare hotat ”skjuta alla jävla horor”. När 18-åringen drogtestades framkom att han varit påverkad av kokain.29 Inte bara killar finns bland de yngsta kokainanvändarna. I ett uppmärksammat brottmål i Solna tingsrätt från 2009, där ett antal män åtalades för övergrepp i samband med gruppsexträffar, framkom att en utsatt tjej hade börjat ta kokain redan som 16-åring.30 I polisförhören beskrev den unga kvinnan en ond cirkel: kokainet fick henne att må bättre sedan hon sålt sex till äldre män och känt sig ”äcklig” – men för att ha råd att köpa mer kokain kunde hon inte låta bli att prostituera sig igen. Ändå är det varken kändisar, kriminella eller vilsna tonåringar som utgör den största andelen av Sveriges kokainkonsumenter. En genomgång av målen i Stockholms tingsrätt och flera andra stora domstolar i landet visar att en dominerande grupp utgörs av personer mellan 20 och 45 år som varken förekommer i kändistidningarna eller i straffregistret. Med andra ord: ganska vanliga vuxna män och kvinnor som har fast inkomst, vänner, fritidsintressen och i många fall familj. Och som, med undantag av det narkotikabrott som de åtalats för, uppenbarligen är vana att rätta sig efter samhällets regler och lagar.

Iakttagelsen stämmer väl överens med den europeiska trend som noterats av EU:s drogkontrollorgan ECNN. Redan 2001 skrev Richard Hartnoll, chef för ECNN:s epidemiologiska avdelning, att det skett en tydlig ökning av kokainanvändandet, särskilt bland ”utåtriktade unga vuxna med fast jobb”.31 När dessa svenska kokainkonsumenter avslöjas har de oftast fastnat i polisens riktade kontroller i krogmiljön, där tränade poliser scannar av gästerna i jakt på tecken på drogpåverkan. Då och då åker kokainköpare också fast sedan polisen kartlagt en säljare och dennes kundkrets. Men sammantaget kan risken att bli upptäckt antas vara ganska låg för ostraffade, vuxna personer som inte drar till sig polisens uppmärksamhet av något annat skäl. Detta leder till slutsatsen att det så kallade mörkertalet sannolikt är väldigt stort och att de som tvingas utstå obehaget att gripas av polisen bara utgör en liten del. Som vi ska visa längre fram kan mörkertalet antas vara särskilt stort bland kvinnorna.

22

I_Wierup_Kokain.indd 22

2010-02-23 17:10:01

I kategorin ”vanliga människor” ryms såväl de som bara tar något gram kokain per år som storkonsumenter som årligen kan snorta i sig kokain för flera hundratusen kronor. Men sammantaget utgör de kokain­säljarnas viktigaste kunder. I arbetet med den här boken har vi träffat några av dem. ”Jag har alltid gillat att festa” Pernilla tar emot i familjens radhus på en ort i Skåne. Barnen springer och kryper runt hennes ben; det är läggdags för de minsta medan det största barnet vill kila över till en kompis. Efter lite diskussion hämtar pojken två glassar i frysen, en till sig och en till kompisen, och försvinner ut genom altandörren.

Pernilla häller upp lite Ramlösa och vi sätter oss vid köksbordet. Det är en skön sommarkväll, en åskskur har precis dragit förbi och fågelkvitter hörs genom de öppna köksfönstren. Kvällsmaten är uppäten, disken står i maskinen, barnstolarna är avtorkade och rena. Det enda som ligger framme är dagens DN. – Innan tänkte jag att det var en viss typ av personer som höll på med droger, dåliga människor. Men de som jag har tagit kola med är bra personer med jobb och familj. Sådana som sköter sig, vanliga människor, säger Pernilla medan minsta barnet ålar runt i hennes famn.

Hon har gått med på att låta sig intervjuas, under förutsättning att vi använder ett fiktivt namn. Hennes man, som även han tar kokain ibland, är inte road av att hon ställer upp och befinner sig den här kvällen någon annanstans.

– Det är känsligt. Och de flesta tycker säkert att det är helt förfärligt, jag är ju flerbarnsmamma och snart fyrtio. Men jag har alltid gillat att festa och att gå på konserter och gör det fortfarande, säger hon.

– Senaste gången jag tog kola var för någon vecka sedan, på en stor fest med barn och släkt och vänner. Till och med min mamma var där.

Pernilla berättar att hon och några andra gick undan och drog varsin lina. De hade inga problem att hålla hemligheten för sig själva. Pernilla är säker på att ingen annan märkte att de var påverkade av något annat än alkohol.

– Min mamma skulle aldrig kunna drömma om att jag tog droger.

23

I_Wierup_Kokain.indd 23

2010-02-23 17:10:01

Hon gillar inte ens att det dricks sprit och jag har aldrig sett henne full.

Eller min pappa.

Pernilla har aldrig köpt kokain själv. I stället har hon fått det av folk i umgängeskretsen. Hur handeln sker och i vilka led kokainet vandrar har hon ingen kunskap om.

– Jag kan faktiskt inte säga vad ett gram kostar. Jag har aldrig haft anledning att ta reda på det.

Pernilla reser sig och går bort till diskbänken. Plockar ner en vällingsflaska ur ett skåp och vällingpulver från ett annat.

Pernilla är medveten om att det är olagligt att ta kokain – och tycker att det ska vara så. Samhället måste markera att droger kan vara farliga, menar hon.

– Jag är verkligen inte liberal, det ska inte legaliseras någonting.

Knark är skit, det tycker jag ju egentligen. Både i producentledet och för alla de som åker dit och fastnar. Men samtidigt … om jag tar kokain tillsammans med andra ett par gånger om året och tycker det är kul. Är det verkligen värre än att dricka sig asfull, vilket väldigt många gör och anser är helt okej?

Ingen hon känner har heller haft svårt att kontrollera sin användning.

– Inte vad jag vet i alla fall. Det är ett sätt att festa bara. Och om jag skulle bestämma mig för att aldrig mer ta kola skulle det inte kännas särskilt jobbigt. Men jag har respekt för drogen, absolut. Hade jag tagit varje helg skulle jag säkert ha kunnat fastna. Så på det sättet är jag glad att jag inte började tidigare, när jag var yngre och vildare. Då hade det säkert kunna gå illa, säger Pernilla.

Vid det här laget har barnet slukat vällingen och blivit rejält trött i hennes famn. Pernilla går iväg för att natta.

– Håll tummarna, han verkar ha somnat! säger hon när hon kommer tillbaka.

Pernilla berättar att hon testade kokain första gången i slutet av 1990-talet. Då var hon 26 år och brukade festa tillsammans med ett gäng killar.

– Jag förstod att de höll på med droger och frågade: ”Gör ni sånt, kan man det? Är inte det farligt?” Till sist ville jag testa själv, och det visade 24

I_Wierup_Kokain.indd 24

2010-02-23 17:10:02

sig ju att det var roligt. Skillnaden jämfört med alkohol var att man inte blev seg och fumlig utan pigg och klar. Tankebanorna gick jättesnabbt, man blev nästan lite manisk.

Det gavs nya tillfällen – alltid i samband med fest – och Pernilla fortsatte att ta kokain då och då. Det kunde gå flera månader mellan tillfällena. Hon säger sig aldrig ha funderat att ta på egen hand, eller när det inte var party. Men party kunde det vara ganska ofta.

– Det var ju helt annorlunda då, det var enklare. Ingen hade barn och så och det gick att festa två dagar i rad utan att sova. Men trots att det hänt mycket med alla i bekantskapskretsen dyker kokainet upp ibland.

Tanken på att åka fast är främmande Kokain var inte den första drog som Pernilla testade. Tillsammans med

en tjejkompis hade hon tagit amfetamin några gånger och som ung student i utlandet rökte hon en del cannabis.

– Jag har alltid varit nyfiken och velat testa, det är väl min personlighet. Men jag har aldrig sökt drogerna, de har kommit till mig. Amfetamin var jätteroligt, precis som kola. Även om man kunde ha lite ångest efteråt …

Ett litet skrik hörs inifrån ett av rummen. Minsta barnet har vaknat.

Pernilla gör ett nytt nattningsförsök. Det verkar lyckas och hon är strax tillbaka vid köksbordet. Avbrottet får oss att komma in på små barns behov och vanor. Går det verkligen att kombinera droger och föräldraskap?

– Oftast har droger bara förekommit när inte barnen är med. Och om någon tar fram kola är det efter att barnen har somnat.

Utan att vi hunnit ställa någon följdfråga kommenterar hon det hon nyss har sagt.

– Det är dubbelmoral i det också, jag vill absolut inte överföra inställningen att det är okej att ta droger till mina barn. Jag vill inte att de ska bli fulla och jag vill inte att de ska testa droger och jag vill inte ens att de ska röka cigaretter. Men förnuftsmässigt inser jag att sannolikheten att de kommer att göra det är ganska stor. Och då kan det på ett sätt kännas bra att veta vad det handlar om och kunna säga att jag faktiskt gör det.

25

I_Wierup_Kokain.indd 25

2010-02-23 17:10:02