Kompetens inom logistik får en allt större konkurrensmässig och strategisk betydelse. I dag kan logistiken vara den faktor som profilerar en produkt, eller som till och med avgör om en produkt säljs eller inte. Logistiken har i sig blivit ett konkurrensmedel – vi ser det exempelvis i den snabbt expanderande e-handeln. Den allt snabbare förändringstakten är motivet till bokens femte upplaga. Logistiken måste ständigt anpassas och utvecklas med hänsyn till de förändringar som sker i omvärlden. I dag har exempelvis logistiken stor betydelse för den cirkulära ekonomin, som drivs av viljan att minska klimatpåverkan. Boken sträcker sig som tidigare längs ett tänkt fysiskt flöde från leverantör till slutlig förbrukare, där den managementmässiga logistiken har prioriterats framför den tekniska. Förutom omarbetningar och uppdateringar har bokens femte upplaga fått ett tillägg i form av ett verklighetsbaserat case, samt ett antal övningsuppgifter. Boken vänder sig till både teoretiker och praktiker. Den är i första hand avsedd att användas för utbildning i logistik, såväl på universitets- och högskolenivå som på företag. Den är också avsedd att fungera som en källa till inspiration för företag som ser ett behov av att utveckla sin logistiska verksamhet.
Nils G Storhagen är docent i logistik med inriktning mot Logistics Management, tidigare verksam vid Lunds universitet och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Nils har lång erfarenhet av konsultarbete inom logistik, Supply Chain Management och verksamhetsutveckling inom industri, handel och offentlig sektor. Nils arbetar också som företagsintern utbildare och uppskattad föredragshållare, samt har skrivit ett antal böcker inom området. Den nuvarande verksamheten, med akademi i kombination med praktisk tillämpning, är grunden för bokens väl förankrade och lättillgängliga framställning.
LOGISTIK
– GRUNDER OCH MÖJLIGHETER Nils G Storhagen
Nils G Storhagen
Om författaren:
LOGISTIK – GRUNDER OCH MÖJLIGHETER
”Det gäller att utveckla operativa resurser om strategiska mål ska nås!”
Uppl.
5 Best.nr 47-11353-8 Tryck.nr 47-11353-8
Upplaga
5
Logistik – grunder och möjligheter ISBN 978-91-47-11353-8 © 2018 Nils G Storhagen och Liber AB Omslag: Fredrik Elvander Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert Foto omslagets baksida: Håkan Målbäck
Upplaga 5:1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2018
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Det gäller att utveckla operativa resurser om strategiska mül ska nüs!
Förord
Det är roligt och inspirerande att skriva en bok inom ett område som ständigt ut-
vecklas, och som får allt större betydelse för resursutnyttjandet och konkurrenskraften i våra organisationer. Källorna för inspiration är outtömliga. Det finns ingen brist på nya inslag och infallsvinklar. Snarare är problemet det omvända. Logistikämnets bredd och hastigheten med vilken det utvecklas medför utmaningar. Det gäller att begränsa omfånget, att fokusera och att skapa en tillräckligt bra struktur. Logistik som ämnesområde befinner sig i gränslandet mellan å ena sidan ekonomi och management och å andra sidan renodlad teknik, vilket i sig ger perspektiv på bredden. I bokens femte upplaga har den managementmässiga logistiken prioriterats framför den tekniska – boken har fått en ännu tydligare förskjutning åt management. Kundperspektivets betydelse och logistikens nya mekanismer och drivkrafter har lyfts fram i de affärsmässiga och strategiska avsnitten. Dessutom har avsnitten om logistik i kombination med IT, organisation och miljö fått större tyngd – helt nya avsnitt om miljö och cirkulär ekonomi har tillkommit. Nytt är också att bokens fem delavsnitt har utökats med ett sjätte. Del VI omfattar ett verklighetsbaserat praktikfall med övningsuppgifter.
9
7 Inköp
Leverantör
Produktion
8
14
11 Distribution
Underhåll & service
FYSISKT FYSISKTFLÖDE FLÖDEAV AVMATERIAL MATERIALOCH OCHVAROR VAROR Råmateriallager
4
11 Distribution
Färdigvarulager
10
Terminal
12
Leveransservice
13
Kund
Strukturen i boken följer genomgående figur 6.1, som även återges ovan. Figuren illustrerar dels ett fysiskt flöde av material och varor från leverantör till slutlig förbrukare, dels det flöde av information som behövs mellan företagets olika funktioner för att få effektivitet i det fysiska flödet. Siffrorna i figuren är hänvisningar till bokens olika kapitel. Del I omfattar kapitel 1–5 och ger en introduktion och bakgrundsbeskrivning. Del II omfattar kapitel 6–14. Denna del ägnas åt att beskriva och diskutera olika aktiviteter i direkt anslutning till det fysiska flödet. Del III omfattar kapitel 15–21 och har ett mer övergripande perspektiv. Här knyts de olika aktiviteterna i del II samman och integreras. Del IV, kapitel 22, behandlar hur man tar sig an en utredning och ett förändringsarbete inom logistikområdet. Bokens del V, kapitel 23, diskuterar logistikens aktuella och framtida utveckling. Del VI, slutligen, omfattar ett praktikfall som följs av ett antal frågeställningar för praktisk träning av de teoretiska kunskaper som läsaren tillägnat sig i bokens tidigare delar. Logistikområdet spänner över många olika ämnesområden och helhetssyn är ett honnörsord. I en bok om logistik skulle man därför helst vilja säga allt på första sidan, men det går av naturliga skäl inte. Strukturen i boken är ett sätt att kompensera för detta, hänvisningar är ett annat. I slutet av varje kapitel finns ett antal litteraturreferenser. Syftet med dessa är inte i första hand att verifiera de olika resonemang som förs, utan att ge möjlighet till fördjupade kunskaper och perspektiv på det område som behandlas. Inom logistiken förekommer mängder av olika begrepp. I slutet av boken finns ett register som läsaren rekommenderas att använda flitigt. Målet med boken är att bidra till att ge ett svar på frågan vad logistik är teoretiskt, och att identifiera de praktiska möjligheter som logistiken ger. Boken är i första hand avsedd att användas i utbildning, såväl på universitet och högskolor som på företag. Men den är också avsedd att fungera som en källa till inspiration och stöd vid direkta logistiska förändringsinsatser. Den vänder sig därför till både teoretiker och praktiker. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till alla er, ingen nämnd och ingen glömd, som på olika sätt bidragit med värdefulla idéer och synpunkter på manusmaterialet till bokens femte upplaga. Stockholm i maj 2018 Nils G Storhagen
Förord 5
Innehåll
Förord..............................................................................................................................4
Del I Vad är logistik?........................................................................................................13 1 Med flöden i fokus.................................................................................................14 Från funktioner mot processer och flöden........................................................15 Nya kombinationer av gammalt och nytt..........................................................16 Även en bred teoretisk förankring.....................................................................17 Ett omfattande område – bokens tyngdpunkt..................................................18
2 Logistikens ökande betydelse.............................................................................21 Kunden blir referenspunkt..................................................................................23 En första precisering av logistik..........................................................................23 Förutsättningar som påverkar logistikens utveckling.......................................25 Logistik är ett synsätt..........................................................................................35 Behövs logistik?...................................................................................................36 Sammanfattning – Logistikens inriktning och betydelse..................................37
3 Gamla och nya begrepp i nya perspektiv........................................................41 En företagsekonomisk definitionsgrund............................................................43 Ekonomiska samband visar möjligheter.............................................................46 Supply Chain Management – organisatorisk samverkan längs material- och produktflödena...................................................................50 Logistik kontra materialadministration (MA)....................................................57 Logistik och distribution......................................................................................58 Logistik och materialstyrning..............................................................................59 Paralleller med engelskt språkbruk....................................................................60 En systemansats...................................................................................................61 En historisk tillbakablick......................................................................................61
4 Lean och logistik drar åt samma håll – Mekanismer och drivkrafter............................................................................67 Högre värde för kunden till lägre kostnad för alla....................................................................................................69 Mot en ny syn på produktivitet..........................................................................73 Medvetenhet om resursutnyttjande...................................................................75 Sammanfattning av mål och medel....................................................................76 Lean och agile kompletterar varandra...............................................................77
6
5 Flödets relation till affären..................................................................................79 En logistisk och marknadsmässig helhetssyn.....................................................80 Kommunikation och tydliga normer..................................................................84
Del II Logistik i direkt anslutning till det fysiska flödet...........................87 6 Enskilda logistiska aktiviteter längs materialflödet......................................88 En förflyttning längs flödet................................................................................88
7 Inköp..........................................................................................................................90 Inköpspriset..........................................................................................................90 Råmaterial och komponenters kvalitet..............................................................92 Försörjning från leverantörer.............................................................................93 Optimal inköpskvantitet.....................................................................................95 Inköpsfunktionens förändrade roll....................................................................98 Alternativa försörjningsstrategier....................................................................103 Kombinationer av single- och multiple sourcing.............................................104 Att minska antalet leverantörer.......................................................................106 Lagen om offentlig upphandling, LOU............................................................108
8 Råmaterial- och komponentlager....................................................................112 Lagerplanering under säkerhet........................................................................113 Säkerhetslager...................................................................................................113 Paralleller med färdigvarulager........................................................................115
9 Produktion..............................................................................................................117 Ett förnyat produktionsmässigt logistiskt intresse...............................................................................................118 Design av produkten.........................................................................................119 Produkter i arbete.............................................................................................119 Några vanliga produktionssystem relaterade till logistik...............................120 Kombinationer...................................................................................................122 Japanska produktions- och styrfilosofier.........................................................125 Metoder för material- och produktionsstyrning.............................................136 Sammanfattande jämförelse av JIT, MRP och OPT..........................................142 Kundorderstyrd och/eller lagerorderstyrd produktion...................................144
Innehåll 7
10 Färdigvarulager..................................................................................................148 Fabrikslager........................................................................................................149 Skäl för lagring..................................................................................................149 Olika typer av lager...........................................................................................150 Kapital bundet i lager.......................................................................................151 Lagringskostnader.............................................................................................152 Grundläggande principer..................................................................................152 Avkastning på kapitalet....................................................................................154 Krediter..............................................................................................................157 Många produkter..............................................................................................157 Den totala lagringskostnaden..........................................................................159 Ytterligare logistiska möjligheter till kapitalrationalisering..........................160 Alternativa sätt att minska kapitalbindningen................................................164 Ett förtydligande...............................................................................................164
11 Distribution, transporter och kanalval.........................................................166 Distributionens bidrag till tids- och platsnytta................................................166 Distributionen som logistisk buffert.................................................................167 Val av transportmedel.......................................................................................167 Multimodala, intermodala och kombitransporter..........................................171 Val av distributionskanaler................................................................................172 Alternativa integrationsstrategier....................................................................174 Distributionsstruktur.........................................................................................175 Äga eller hyra distributionsutrustning.............................................................178 Distributionsstyrning.........................................................................................178 Separerade flöden.............................................................................................181 Global distribution.............................................................................................182 Internationell logistik........................................................................................183
12 Terminaler............................................................................................................185 Motiv för terminaler..........................................................................................185 Kostnadsutveckling för olika antal lagerpunkter............................................187 Cross-docking.....................................................................................................190 Postponement....................................................................................................191 Terminalerna – en del av distributionsstrukturen............................................192
13 Leveransservice...................................................................................................198 Vad service är – och inte är...............................................................................199 Olika leveransserviceelement............................................................................200 Leveransservicens stora dilemma......................................................................203 Fyra kritiska frågeställningar............................................................................203 ABC-analys..........................................................................................................210 Förändring av säkerhetslager och lagertillgänglighet....................................212 Leveransservice som investering.......................................................................217
8
14 Underhåll, service och reservdelar.................................................................219 Underhåll............................................................................................................219 Reservdelar.........................................................................................................221 Total Productive Maintenance (TPM)...............................................................223 Life Cycle Cost – totalkostnaden under en produkts livslängd.......................224
Del III Logistikens övergripande och integrerande roll..........................229 15 Logistikens integrerande roll..........................................................................230 Både horisontell och vertikal samordningsfunktion.......................................231 Övergripande aspekter på logistik...................................................................232
16 Strategiska aspekter på logistik.....................................................................233 Företagets omgivning – en viktig förutsättning..............................................234 Strategiska modeller för analys och positionering..........................................234 En produkts livscykel.........................................................................................235 Affärsmässig nytta för kunden och kundens kunder......................................236 Marknadens efterfrågan kontra det egna utbudet........................................237 Prioritering av marknader och varor/tjänster..................................................239 Produkt/marknadsmatris...................................................................................240 Alternativa konkurrensstrategier.....................................................................241 Offensiv kontra defensiv logistik......................................................................242
17 Organisation av den logistiska verksamheten...........................................245 En komplex organisationsuppgift....................................................................246 Att organisera både inom och mellan organisationer....................................248 Alltid situationsspecifikt....................................................................................249 Organisationens osäkerhet inför logistik.........................................................250 Dagens strömningar – flödet i fokus................................................................251 Steget över till logistisk samordning mellan organisationer..........................256
18 Information och kommunikation..................................................................264 Logisk och teknisk infrastruktur.......................................................................264 Utvecklingen skapar nya tillämpningar...........................................................265 E-logistik som drivkraft.....................................................................................266 Den elektroniska handelns logistik..................................................................267 Logistik i Business to Consumer-relationen......................................................267 Logistik i Business to Business-relationen........................................................269 Efficient Consumer Response (ECR)..................................................................271 Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment...............................280 IKT är inte alltid lösningen................................................................................281
Innehåll 9
19 Tid och flexibilitet som resurs och styrinstrument....................................286 Tid bidrar till goda cirklar..................................................................................286 Tecken på bristande tidsmässig effektivitet.....................................................289 Inget motsatsförhållande mellan tid och kvalitet...........................................293 Flexibilitet är en möjliggörare..........................................................................299
20 Miljömässiga aspekter – logistiska hot och möjligheter.........................304 Transporter ur ett miljöperspektiv....................................................................305 Miljömässiga krav och förväntningar...............................................................306 Miljöledningssystem..........................................................................................307 Återanvändning och återvinning är logistikberoende....................................309 Kretslopp i stället för flödespilar .....................................................................311 Förändrade värderingsgrunder.........................................................................320
21 Logistiska mått och mätmetoder...................................................................323 Ett eftersatt område .........................................................................................323 Karakteristiskt för logistiska mått och mätmetoder.......................................326 Att använda nyckeltal.......................................................................................328 Aktiva kontra passiva mätningar......................................................................329 Mot en ny syn på logistiska mått och mätmetoder.........................................331 Separata system för logistiska mått och mätmetoder.....................................337 Några ord på vägen...........................................................................................338 Det nya sättet att mäta.....................................................................................340
Del IV Logistiskt utrednings- och förändringsarbete................................343 22 Att genomföra logistiska förändringar – och att nå resultat................344 Några typiska förutsättningar..........................................................................344 Även teoretiskt finns typiska särdrag...............................................................345 Teoretisk förankring..........................................................................................347 Ett praktiskt angreppssätt.................................................................................349 Några tips...........................................................................................................355
Del V Vad kan vi förvänta oss av framtiden?.................................................361 23 Framtiden ställer nya krav och ger nya möjligheter................................362 En ständigt accelererande utveckling..............................................................363 Ökad ekonomisk och konkurrensmässig betydelse.........................................363 Nytt fokus och nya mekanismer.......................................................................366 Förändrat organisatoriskt tänkande................................................................370 Ny teknik som drivkraft.....................................................................................373 Omvärlden ställer nya krav och ger nya möjligheter......................................375
10
Del VI Praktikfall och övningsuppgifter..............................................379 24 Grasman AB.........................................................................................................380 Innehåll ..............................................................................................................381 Grunddata om Grasman AB..............................................................................382 Sammanfattande beskrivning av det fysiska flödet........................................383 Prognoser och produktionsplanering...............................................................385 Underleverantörsrelationer..............................................................................387 Kapitalbindning och omsättningshastigheter.................................................387 Övergripande produktions- och distributionsmässiga förutsättningar.........388 Verksamhetens organisation.............................................................................389 Tema 1: Styrning och produktionsplanering....................................................393 Tema 2: Inköp, lager och lagerstyrning............................................................394 Tema 3: Försörjnings- och distributionsstrategier............................................395 Tema 4: Leveransservice och kundrelationer...................................................397 Tema 5: Mått och mätmetoder samt organisation..........................................398 Tema 6: Företagsekonomiska förutsättningar.................................................399
Register.......................................................................................................................400
Innehåll 11
DEL I VAD ÄR LOGISTIK?
13
1 Med flöden i fokus
Logistik är läran om att skapa så effektiva flöden som möjligt. Logistik handlar om att på ett medvetet och professionellt sätt utveckla de resurser som krävs för att få olika flöden att fungera på bästa möjliga sätt. Men bästa möjliga för vem? Det är när den frågan ska besvaras som svårigheterna ofta börjar. Låt oss ta följande dialog mellan Richard och Sarah som en illustration. ”Mars blev en ovanligt bra månad”, konstaterar Richard belåtet. Han och hans säljkollegor kan vara mer än nöjda. Volymerna blev höga och dessutom har säljteamet lyckats sälja in den nya celsius-varianten: ”Nu ligger vi steget före konkurrenterna.” Samtidigt sitter Sarah på produktionskontoret. ”De har inte en aning om vad de håller på med”, suckar hon och sneglar ironiskt mot översta hyllan i sin bokhylla, där hon har en ”kuriosasamling” av udda produkter som hon och hennes kollegor tvingats producera. ”Det här kostar skjortan – och de pratar aldrig med oss”, tänker Sarah. Dialoger av den här typen är inte ovanliga i våra företag. Det handlar om att var och en i en organisation värnar om sin egen budget, och osäkerhet om vilka kostnader som ska tas var i verksamheten. Den ena har inte har full insyn i vad den andra gör. Det handlar om brist på helhetssyn och det handlar om brist på kommunikation. Totalt sett kan det vara lönsamt för företaget att acceptera en hög produktionskostnad för en udda produkt. Det kan vara ett sätt för Richard och hans säljkollegor att komma in hos en ny kund – något som kan leda till en rad följdaffärer – eller det kan röra sig om en kund som beställt en specialvariant och som också är beredd att betala vad det kostar att producera den. Men om Sarah inte känner till detta så har hon antagligen svårt att uppbringa det rätta engagemanget, och svårt att acceptera den högre kostnaden. Särskilt som den drabbar hennes egen produktionsbudget. Men det kan också vara tvärtom. Sarah kan ha helt rätt, det kan kosta skjortan på ett sätt som inte är försvarbart. Richard, som är angelägen om att ta hem en affär, lovar kunden en specialvariant utan insikt om alla de extra kostnader som det innebär att tillverka och leverera produkten.
14
Del I Vad är logistik?
Rationellt sett verkar situationen ganska onödig. Att den ändå är vanlig har naturligtvis sina skäl. Sarah och Richard arbetar inom olika avdelningar i organisationen, Sarah inom produktionsavdelningen och Richard inom säljavdelningen. Dessutom finns de på geografiskt olika platser, och de träffas därför inte så ofta. Sarah har en produktionsbudget som innebär att hon måste klara årets produktionsvolym inom givna kostnadsramar, medan Richard har en försäljningsbudget som innebär att han intäktsmässigt måste nå upp till fastställda försäljningsvolymer. Rationaliserings- och utvecklingsinsatser riktas på olika sätt mot Sarahs och Richards avdelningar. På produktionssidan handlar det om nya maskiner och ny hanteringsutrustning för att man ska kunna producera mer och billigare per tidsenhet, och på säljsidan handlar det typiskt om att utveckla bättre säljtekniker och göra fler kundbesök. Anekdoten har sin bakgrund i verkligheten.
Från funktioner mot processer och flöden Traditionellt har det sett ut så här. Organisatoriska och administrativa strukturer har skapats och utvecklats med avdelningar och funktioner i fokus. Vid industrialismens expansion under första halvan av 1900-talet var det en naturlig utveckling. Förutsättningarna var enklare på den tiden. Efterfrågan var ofta större än tillgången och rimligt bra produkter till rimligt bra priser fann alltid sina köpare. Det gällde att tillverka billigt, ofta baserat på standardisering och stora volymer, och det gällde att sälja billigt. Även om beroendeförhållanden naturligtvis fanns så kunde företagets olika funktioner fungera relativt fristående från varandra. I dag är förutsättningarna annorlunda. Produktionskapaciteten har både hunnit ikapp och passerat efterfrågan. Utbudet är mycket större än efterfrågan på de flesta områden. När kunderna har så mycket att välja mellan så är det oftast inte det enkla och standardiserade som är mest attraktivt. I dag är det snarare kundanpassning med individualiserade varor och tjänster som gäller. Dessutom med krav på snabba och effektiva leveranser. Det tvingar fram helt andra och mer sofistikerade sätt att marknadsföra, tillverka och distribuera. Utvecklingen mot ett ökat kundfokus har beskrivits som ett paradigm- eller doktrinskifte, det vill säga ett i grunden helt annorlunda sätt att både tänka och agera. Delarna, det vill säga avdelningarna och funktionerna, kan inte längre tillåtas att agera självständigt och relativt oberoende av varandra. Med dagens förutsättningar kommer det ömsesidiga beroendet i centrum. En kostnadseffektiv produktion är fortfarande viktig, men underordnas i dag kravet på anpassning till olika kunders behov. Varor och tjänster och det sätt som de levereras på växer fram i samspel mellan företagets avdelningar, leverantörer och kunder. Affärsverksam1 Med flöden i fokus 15
heten blir mer utifrånstyrd, vilket förutsätter en organisatorisk och social kompetens för att klara samspelet både med externa intressenter och mellan olika delar av den egna organisationen. Samspelet mellan olika berörda har som yttersta syfte att få helheten, från leverantörer genom det egna företaget och fram till en nöjd kund, att fungera på bästa möjliga sätt. Ett företag som fortsätter att arbeta på ett traditionellt sätt, utan att ta hänsyn till dagens krav på helhetssyn, riskerar att fatta en rad rationella delbeslut som i sämsta fall kan leda till ett samlat vanvett. Att den nya helhetssynen lätt kommer i konflikt med det traditionella sättet att se på flöden har många förklaringar. En är att vi historiskt sett har fokuserat på delarna, vilket har lett till att delarna med åren blivit tämligen väl utvecklade och mycket effektiva. Men fortfarande bara var för sig. Vi har utvecklat kompetensen att producera och vi har utvecklat kompetensen att sälja etcetera, men vi har inte fullt ut lyckats knyta ihop de här olika specialkompetenserna till bästa möjliga helhetslösning för oss själva och våra kunder. Här finns fortfarande stor utvecklingspotential. Mycket riktigt ser vi i dag en fokusförskjutning från det funktionella, från delarna, till det som ligger mellan delarna. Det kan beskrivas som noder och länkar där vi ser en förskjutning av intresset från noderna till länkarna. Noderna kan bestå av avdelningar inom det egna företaget, men i dag ställs krav på att även inbegripa leverantörer och kunder, som också representerar noder längs flödet. Länkarna består i hög grad av flöden, i första hand fysiska i form av material och varor, men också i form av information och betalningar. Flödena har därför allt mer kommit i fokus, vilket leder oss in på logistik.
Nya kombinationer av gammalt och nytt Men det handlar inte bara om nya kombinationer av det gamla och traditionella, det handlar också om att tillgodogöra sig nyttan av allt det nya som kommer och att utveckla det gamla i takt med det nya. Det handlar som typexempel om produktions-, transport- och hanteringsteknik. Men framför allt handlar det i dag om utvecklingen på det informationstekniska (IT) området. IT-stöden kommer in i många olika sammanhang, inte minst när det gäller att underlätta kommunikation och samordning. Ett allt tyngre vägande krav är också att skapa så klimat smarta flöden som möjligt. Att förflytta fokus från noderna, exempelvis en fabrik, till länkarna, exempelvis en transport, gör det också mer naturligt att överväga nya kombinationer och till och med att ifrågasätta behovet av vissa noder. Vad händer om vi kombinerar
16
Del I Vad är logistik?
noderna på ett annat sätt? Vilka blir de flödesmässiga konsekvenserna vid förändringar av en nod? Vad händer om vi tar bort en nod och vad händer om vi kombinerar med nya IT-baserade möjligheter? I gränslandet mellan noderna finns många oupptäckta möjligheter. Dels för att den nya tekniken skapar nya möjligheter, dels för att gränslandet av tradition tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet. Ett tydligt flödesperspektiv gör det dessutom lättare att verkligen se helheten. Flödena går från leverantörerna på tvären genom verksamheten genom olika avdelningar och funktioner och ut till kunderna. Flödena kan därför ses som en samlande faktor som representerar det som faktiskt ska presteras av de berörda avdelningarna och företagen. Med det perspektivet inser man också ganska snart att det finns mycket starka beroendeförhållanden längs flödena. Ett beslut i en punkt längs flödet får ofrånkomligen följdeffekter i någon annan senare punkt. Med den insikten har man lättare att fatta beslut som är så riktiga som möjligt för helheten. Informations- och kommunikationsteknologins snabba utveckling är annars utan tvekan den tekniska innovation som har haft störst betydelse för den logistiska utvecklingen. IKT är både en drivkraft och en möjliggörare av stora mått. Den explosionsartade utvecklingen inom e-handeln som möjliggjorts av IKT ställer helt nya krav på den fysiska flödeseffektiviteten, det vill säga leveransen av de varor som handlas på nätet. Som möjliggörare ligger visioner och idéer om nya lösningar i dag snarast steget efter möjligheterna. Möjligheterna med IKT är fler än vad vi faktiskt kan greppa. Det var inte länge sedan det var tvärtom. Vi visste logistiskt sett vad vi ville göra, men möjligheterna fanns inte. Vi hade inte verktygen. I dag är det inte verktygen som begränsar, det är visionerna. Genomgripande nya förutsättningar har växt fram, vilket säger oss att det fortfarande finns stor potential i det logistiska utvecklingsarbetet.
Även en bred teoretisk förankring Så här långt har främst den praktiskt tillämpningsorienterade utvecklingen beskrivits. Men vi ser liknande mönster i den teoretiska utvecklingen. Logistik har ingen given hemhörighet inom någon av de traditionella akademiska disciplinerna. En rad olika ämnesområden berörs. Logistiken spänner över allt ifrån renodlade mekaniskt tekniska konstruktioner till organisationsteori, och mellan de här ytterligheterna ryms exempelvis informatik, hållbar utveckling med cirkulär ekonomi, marknadsföring, ekonomisk styrning och kontroll samt management i stort. Logistik etableras i dag allt mer som en egen disciplin på universitet och högskolor, men problematiken med den breda teoretiska förankringen kvarstår delvis. 1 Med flöden i fokus 17
Logistik som ämne har alltid varit tvärdisciplinärt i den meningen att det har omfattat delar av – och ”gått på tvären” över – traditionella discipliner. I dag hör man till och med allt oftare att logistik betecknas som multidisciplinärt. Och det beskriver utvecklingen ganska väl, eftersom mer och mer länkas in i logistiken. I takt med breddningen har en utveckling mot samverkan mellan de olika disciplinerna blivit allt tydligare, och exemplen på givande korsbefruktningar blir fler och fler. Det är en utveckling som överensstämmer väl med logistikens praktiska tillämpningar. Man kan säga att logistiken är tvärfunktionell i sin praktiska til�lämpning och tvärdisciplinär i sin teoretiska grund. Boken tar sin utgångspunkt i de stora fundamentala förändringar som beskrivits i detta inledande kapitel. Förändringarna sätter sin prägel på företagens verksamhet i allmänhet och på logistik i synnerhet – vi ser en fokusförskjutning från det funktionella mot en tydligare helhets-, process- och flödessyn. Förändringarna möts i sin tur av en rad olika ansatser, tekniker och metoder, som kan sägas vara både följdeffekter och delmängder av de mera grundläggande trenderna. I boken beskrivs ansatserna och metoderna i sammanhang där de på ett naturligt sätt kommer in. Traditionella logistiska teorier och metoder som i sig inte förändras över tid behandlas naturligtvis också, men sätts in i det nya sammanhang där de även fortsättningsvis ska fungera och göra så mycket nytta som möjligt. Det gamla möter det nya i de delar av flödena där de kompletterar varandra.
Ett omfattande område – bokens tyngdpunkt När den här boken först gavs ut var det få som hade hört ordet ”logistik”. Vid utgivningen av den femte upplagan ser det annorlunda ut på många sätt. Ett av dem är att logistik som begrepp nu är mycket mer välkänt. De allra flesta är välbekanta med ordet som sådant, men uppfattningen om vad det står för kan variera. Eftersom det vardagliga sammanhanget styr användningen kan man inte säga att någon har rätt eller fel. För att illustrera den varierande användningen visas i figur 1.1 några typiska dimensioner av logistik.
18
Del I Vad är logistik?
Bokens fokus Makrologistik IKTfokus
Teknisk logistik
Managementmässig logistik
Klimatfokus
Mikrologistik
Figur 1.1 Logistikens övergripande omfattning.
Kontrasten i höjd och djup är makrologistik kontra mikrologistik. I makrologistiken ligger den samhällsorienterade övergripande logistiska effektiviteten. Den kan exempelvis mätas som logistikkostnadernas omfattning i den svenska ekono1 min . Måttet kan vara intressant att följa på nationell basis för att se hur Sverige står sig i internationella jämförelser. Bakom det här måttet ligger långsiktiga och långsamma makroekonomiska, strukturella och transportekonomiska förändringar. I botten av figuren ligger mikrologistiken. Den kan illustreras med vårt dagliga agerande: ”vardagslogistiken”. Det kan handla om att få ihop det praktiska: att hämta barn på dagis eller att kombinera ett besök hos en släkting med ett annat ärende i Stockholm. I mikrologistiken handlar det utpräglat om att kortsiktigt göra det bästa möjliga av givna förutsättningar. Någon långsiktig påverkan finns egentligen inte. Mellan de här två ytterligheterna finns vad vi kan kalla för teknisk logistik och managementmässig logistik. De ligger på samma nivå och verkar tillsammans, både parallellt och integrerat. Logistik kan med all rätt beskrivas som ett teknikområde. Med den vinklingen ligger fokus på att skapa logistisk effektivitet genom exempelvis val av transportmedel, enhetslastbärare, lager och förrådsutrustning. Den tekniskt orienterade logistiken är också ofta kvantitativ med beräkningsmodeller för olika delar av materialflödena. Den managementmässiga logistiken har en mer administrativ utgångspunkt och lägger fokus på att skapa bästa möjliga resursutnyttjande och flödeseffektivitet baserat på befintliga fysiska resurser. Det innebär att den utgår från befintliga tekniska förutsättningar i produktions- och distributionsapparaten. Samverkan
1
Se sist i kapitlet. 1 Med flöden i fokus 19
mellan den tekniskt och den managementmässigt orienterade logistiken är en förutsättning, både i praktisk tillämpning och i teoretisk utveckling. I figurens ytterkanter finns de två nivåmässigt övergripande aspekterna IKT-fokus och klimatfokus. De är inga logistikområden i sig, men har mycket stark bäring på dagens logistik. De är både möjliggörare och ramverk för vad som faktiskt kan och får åstadkommas. Bägge berör företagens interna verksamhet, men har också samhällspåverkande effekter i stort. Utvecklingen inom e-handeln har nämnts som ett exempel baserat på IKT. Val av transportmedel och distributionsstrategier är exempel på klimatpåverkande beslut. Kategoriseringar är nödvändiga för att förklara logistikens olika delmängder. Samtidigt måste i praktiken alla delar omfattas och mer eller mindre interagera med varandra. Kunskapsmässigt är makrologistiken till stora delar ett resultat av den övriga logistiken. Mikrologistikens vardagliga karaktär gör den förhållandevis ovetenskaplig. Central ur ett kunskapsperspektiv är den tekniska respektive managementmässiga logistiken. Det totala kunskapsområdet blir omfattande och låter sig knappast beskrivas ur alla perspektiv i en och samma bok. Ambitionen med den här boken är att ge en bild av logistikens totala omfattning, men då framför allt ur ett managementmässigt perspektiv (logistics management).
Fotnoter till kapitel 1 1 Se exempelvis Elger, T, Lundquist, K-J, Olander, L-O, 2008, Svensk makrologistik, sammansättning och kostnadsutveckling 1997–2005. Vinnova och Lunds universitet.
20
Del I Vad är logistik?
Register
A
C
ABC-analys 162, 210 affär 80 affärssystem 35 agile 77, 254 agile supply chain 77 aktiva mätningar 329 allians 261 analys av kritiskt värde 215 anläggning 223 antal lagringspunkter 162 arbetarskydd 221 arbetsrotation 55 avfallshierarki 309 avfallstrappa 309 avkastning 44 avkastningsgrad 44 avreglering 33
cash flow 24 category management 277 centrallager 150 CIF 94 cirkularitet 317, 335 cirkulära ekonomi 32, 315, 316, 376 Clarke och Wrights modell 180 Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment (CPFR) 280 Computer-Aided Design 119 Computer-Aided Manufacturing 119 concurrent engineering 119 connectivity 288, 374 core business 28 Cost, Insurance, Freight 94 Council of Logistics Management 51 Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP) 41 Covisint 34 cross-docking 150, 190 cykeltid 129
B B2B-relationen 269 bakåtplanering 140 behövlig tid 129 beställningspunkt 275 betalningsflöde 24 bristkostnad 96 brist på överensstämmelse 348 brytpunkt 190 buffertlager 113, 150 business logistics 60, 62 Business to Business (B2B) 267 Business to Consumer (B2C) 267 Business to Consumerrelationen (B2C) 267
400
Register
D defensiv logistik 243 Demand Chain Management 56 demand side 60 deponi 309 depå 150 design av produkt 119
differentiera inköp 99 direkt elektronisk handel 267 distribunal 151 distribution 58 Distribution Resource Planning (DRP) 137 distributionsekonomi 58 distributionskanal 58, 172 distributionslager 150 distributionsstruktur 175 distributionsstyrning 178 distributionssystem 175 doktrinskifte 15 downstream 60 Du Pont-schema 46
E Eco Management and Audit Scheme (EMAS) 307 Economic Order Quantity 95 economy of scale 27 ECR 279 Edifact 270 EDI-lösningar (Electronic Data Interchange) 267 effektfaktor 258 Efficient Consumer Response 277, 287 Efficient Consumer Response (ECR) 271, 272 ekonomisk kontroll 325 ekonomisk orderstorlek 95 Electronic Data Interchange 267 Electronic Point of Sales (EPOS) 274 elektronisk handel 267
e-logistik 266 EMAS 307 emballage och lastbärare 312 energiåtervinning 309 engångslastbärare 312 Enterprise Resource Planning (ERP) 137 EOQ-formel 95, 96 Europapallen (EUR) 312 extern effektivitet 57 Ex Works 94
F fabriker i fabriken 123 fabrikslager 149, 150 factoring 164 fjärdepartslogistik (4PL) 262 flaskhals 140 flergångslastbärare 313 flexibilitet 297, 299 Flexible Manufacturing Systems (FMS) 119 float 150 flöden 7, 16, 80 flödesbarriär 259 flödeseffektivitet 24 flödeseffektivitet inom och mellan organisationer 24 flödesgrupp 124 flödeskedja 50 flödeskontroll 325 flödesledare 254 flödesorganisation 251 flödesorienterade organisationer 251 flödesorienterad layout 121 flödesorienterad modell 255 flödesunion 50 FOB 94 focused factory 28 formnytta 21 Forrester-effekt 273 framåtplanering 139 Free on Board 94 funktionell organisation 120
fyra P:na 81 fysisk distribution 58, 166 fysiskt flöde 5, 24 färdigvarulager 148 förbrukningsmaterial 112 förnödenheter 103 Förpackning- och tidningsinsamlingen, FTI 308 förråd 112 förrådslager 112 förskingrande ekonomi 315 förstudie 349, 350 försörjningsmått 333, 335 förädlingsvärde 26 förändrade organisatoriska strukturer 30 förändringshjulet 350
G genomgångslager 151 genomloppstid 297 genomsnittlig kapitalbindning 152 geografisk postponement 191 global påverkan 306 gruppteknologi 252 grön logistik 310
H handelstermer 94 hemtagningskvantitet 61 horisontella barriärer 325 horisontell flödesmässig samordning 231 horisontell integration 174 humankapital 35 huvudplan 137 hybrid sourcing 104
I Ichikawa Act 70 icke värdeförädlande tid 289 IKT 17 IKT-fokus 20 implementeringsfas 350, 353 inbound logistics 60
inboundmått 333 incoterms 94 indirekt elektronisk handel 267 indirekt material 112 industriell symbios 316 inflöde 36, 60 informationens kvalitet 283 informationsflöde 5, 24 informationssystem (IS) 264 informationsteknologi 17, 31 informationsteknologi (IT) 264 inkuranslager 151 inköp 90 inköpets uppgift 90 inköpspris 90 inre effektivitet 236 inre ställ 298 integration bakåt 174 integration framåt 174 intermodal 171 interna mått 333 Internationella Handelskammaren (ICC) 94 internationell distribution 183 internationell logistik 183 intäktssida 45 inventory carrying costs 152 ISO 14001 307 iterativ sökmetod 193
J japanska produktions- och styrfilosofier 125 japanska sjön 128 japansk management 125 JIT 67 JIT-styrning 125 Just for you (J4U) 73 Just-in-Time (JIT) 72, 98, 125 Just-in-Time-styrning 305
Register 401
K kanban 67 kanban-styrning 131 kapitalomsättningshastighet 44 kapitalrationalisering 45 klimatfokus 20 kombinerad transport 171 kombiterminal 171, 319 kombitransport 171 kommonalitet 107 kommunikationskommittén (Komkom) 310 kommunikationsteknologi 17 konjunkturlager 151 konkurrensmässig ledtid 298 konsignationslager 151 kopplade lager 151 kostnadsansvar 328 kostnadsflexibilitet 300 kostnadsorienterad logistik 44 kostnadsredovisning 327 kretsloppslogistik 310 kritisk resurs 140 kundanpassning 15 kundmått 333, 370 kundorderpunkt (KOP) 144 kundorderstyrd produktion 82, 144 kundorderstyrning 145 kundupplevda värdet 204 kvadratrotsformeln 95 kvalitativt mått 338 kvalitet, olika dimensioner 334 kvalitetstänkande 126 kvantitativt mått 338 kärnservice 199 kärnverksamhet 28
L lagen om offentlig upphandling, LOU 108 lagen om producentansvar 308 lagerföringskostnad 152
402
Register
lagerhållningskostnad 152 lagerorderstyrd produktion 81, 144 lagerorderstyrning 144 lagerpunkt 187 lagertillgänglighet 114, 209, 301 lag om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF 109 lagringskostnad 152 lean 67, 254 lean production 67 lean thinking 67 ledtid 93 ledtidsanalys 290 leveransflexibilitet 301 leveransservice 45, 198 leveransserviceelement 200 leveransservicemix 209 leveranssnabbhet 298 leverantörsstyrt lager 163 Life Cycle Analysis (LCA) 224 Life Cycle Assessment (LCA) 320 Life Cycle Cost (LCC) 224 linjeorganisation 120, 121 livscykel 235 logisk infrastruktur (LI) 265 Logistics Management 20 logistik 17 logistiska nyckeltal 329 logistiskt förändringsarbete 326 lokal påverkan 305 länk 16
M makrologistik 19 Management Information System (MIS) 264 managementmässig logistik 19 Manufacturing Resource Planning (MRP II) 136 marknadsanalys 102
marknadsflexibilitet 300 marknadsmatris 240 materialadministration 36 materialadministration (MA) 57 materialbehovsplanering 136 materialbolag 308 materialkostnadsreduktion 91 material- och produktionsstyrningssystem (MPS) 136 Material Requirements Planning (MRP) 137 materials management 60, 102 Materials Requirements Planning (MRP) 97, 136 materialstyrning 36, 59 materialåtervinning 309 matrisorganisation 250 maximilager 155 mellanlager 149, 150 mikrologistik 19 minimilager 155 mjuka bedömningsvariabler 335 modularisering 162 MRP-system 97 muda 75 multichannelmarketing 172 multidimensionella mått 338 multidisciplinär 18 multimodal transport 171 multiple sourcing 103 målstyrd grupp 252 mätmetodsgap 325
N nedströms flöde 312 negativt lager 150 nod 16 nulägesanalys 351 nyckeltal 328
O Odette 270 offensiv logistik 243 omnichannelmarketing 172 omställningstid 120, 297 omsättningshastighet 153 omsättningslager 150 one-to-one marketing 26 operativ ledtid 297 optimal inköpskvantitet 95 Optimized Production Technology (OPT) 140 OPT-regler, de nio 141 ordersammanställning 208 ordersärkostnad 96 organisationsanpassning 350, 354 organisationsstruktur 245 outbound logistics 60 outboundmått 333 outsourcing 28
P paradigmskifte 15 Paretos princip 77 passiva mätningar 329 perifer service 199 perspektiv (inifrån och ut) 69 perspektiv (utifrån och in) 69 physical distribution 60 physical supply 60 platsnytta 21, 167 Point of Sales, POS 284 positivt lager 150 postponement 191 postponement för produkten 191 prestationsorienterad logistik 50 priskonkurrens 45 processkartläggning 351 processmått 333, 334, 370 processtid 297 production control 60 produkter i arbete (PIA) 68, 119
produktionsflexibilitet 300 produktionslayout 120 produktionsmått 328 produktivitetsmått 328 produktivitetstänkande 126 produktkonkurrens 45 produktlivscykel 235 produktmatris 240 produktverkstad 123, 252 promotion 82 proportionalitet 108 purchasing management 101
Q Quick Response Logistics 277 Quick Response (QR) 271
R R:n, de sju 21 regional påverkan 305 reservdelsproblematik 221 responsive distribution 300 responsive manufacturing 299 resultatansvar 327 resultatmått 336, 370 resultatredovisning 327 resursägare 255 returlogistik 310 returlösning 32 retursystem 32 reverse logistics 310–311 ruttplanering 180 råmaterial- och komponentlager 112 räntabilitet 48
S samdistribution 171 savings-värde 181 segmentering 26 self-adjusting feedback loops 374 service management 200 simuleringsmodell 194
simultaneous engineering 119 single group sourcing 105 single sourcing 103 skalfördel 28 skall-krav 109 skäl för lagring 149 slutet system 312 slutna system 347 smidig försörjningskedja 77 sole sourcing 104 sourcing management 102 SPC (Statistical Process Control) 295 spekulationslager 151 storage costs 152 strategisk ledtid 298 strategisk positionering 102 styrparameter 252 ställtid 120 ställtidsreduktion 298 sugande (pull) styrsystem 74 sugande system 131 supply chain-ansats 51 Supply Chain Management (SCM) 22, 50, 52 Supply Link Management 51 supply management 102 supply side 60 Svenska Retursystem AB 308 synsätt 36 systemansats 61 systemets konsistens 348 systemleverantör 106 systemsynsätt 61 säkerhetslager 113, 150 säkerhetstid 114 säsongslager 151
T teknisk infrastruktur (TI) 265 teknisk logistik 19 terminal 150
Register 403
the last mile 268 the marketing mix 81 The Motor Vehicle Program 30 the MRP Crusade 139 Theory of Constraints (TOC) 140 the seven wastes 75 the travelling salesman problem 180 tid 286 tid, kvalitet, kostnader 294 tid, olika dimensioner 334 tidsgap 167 tidskonkurrens 286 tidsnytta 21, 167 tidsuppföljningsanalys 291 tidsuppföljningsschema 290 tillgänglig tid 129 tillåten samlastning 208 Time Based Logistics 286 Time Based Management (TBM) 30, 286 tonkilometer 168 total effektivitet 363 totalkostnadsanalys 43 totalkostnadsbegreppet 43 Total Productive Maintenance (TPM) 223 Total Quality Control (TQC) 126 Total Quality Management (TQM) 75 Toyota Production System (TPS) 134 TPL/3PL 261 track and trace 201 transitlager 151 transittid 208 transparens 108 transportlager 151 tredjepartslogistik 30, 248, 261 tryckande (push) styrning 74 tryckande system 131 tvingande orderstorlek 209 tvåbingesystem 132 tvärdisciplinär 18
404
Register
tyngdpunktsmetoden 193 täcktid 156
U U-formad tillverkningslinje 124 underhållsstrategi 220 upphandling 108 upstream 60 utflöde 36, 60 utjämnad tillverkning 128, 130
V Vendor Managed Inventory (VMI) 163 vertikala barriärer 324 vertikal flödesmässig samordning 231 vertikal integration 53, 174 vinna–vinna-effekt 46 virtuell organisation 260 volymkilometer 168 volymvärdesanalys 210 värdediagram 204 värdeekvivalens 205 värdeförädlande tid 289, 291 värdering 338 värdeskapande 23 Walmart 276 warehousing costs 152 Wilson-formeln 95
Y yttre effektivitet 236 yttre ställ 298
Å återanskaffningstid 115 återanvända 32 återanvändning 309 återvinna 32 åtgärdsprogram 349, 352
Ä ägandenytta 21
Ö öppet system 312 öppna standarder 270 öppna system 347 överprövning 109
Kompetens inom logistik får en allt större konkurrensmässig och strategisk betydelse. I dag kan logistiken vara den faktor som profilerar en produkt, eller som till och med avgör om en produkt säljs eller inte. Logistiken har i sig blivit ett konkurrensmedel – vi ser det exempelvis i den snabbt expanderande e-handeln. Den allt snabbare förändringstakten är motivet till bokens femte upplaga. Logistiken måste ständigt anpassas och utvecklas med hänsyn till de förändringar som sker i omvärlden. I dag har exempelvis logistiken stor betydelse för den cirkulära ekonomin, som drivs av viljan att minska klimatpåverkan. Boken sträcker sig som tidigare längs ett tänkt fysiskt flöde från leverantör till slutlig förbrukare, där den managementmässiga logistiken har prioriterats framför den tekniska. Förutom omarbetningar och uppdateringar har bokens femte upplaga fått ett tillägg i form av ett verklighetsbaserat case, samt ett antal övningsuppgifter. Boken vänder sig till både teoretiker och praktiker. Den är i första hand avsedd att användas för utbildning i logistik, såväl på universitets- och högskolenivå som på företag. Den är också avsedd att fungera som en källa till inspiration för företag som ser ett behov av att utveckla sin logistiska verksamhet.
Nils G Storhagen är docent i logistik med inriktning mot Logistics Management, tidigare verksam vid Lunds universitet och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Nils har lång erfarenhet av konsultarbete inom logistik, Supply Chain Management och verksamhetsutveckling inom industri, handel och offentlig sektor. Nils arbetar också som företagsintern utbildare och uppskattad föredragshållare, samt har skrivit ett antal böcker inom området. Den nuvarande verksamheten, med akademi i kombination med praktisk tillämpning, är grunden för bokens väl förankrade och lättillgängliga framställning.
LOGISTIK
– GRUNDER OCH MÖJLIGHETER Nils G Storhagen
Nils G Storhagen
Om författaren:
LOGISTIK – GRUNDER OCH MÖJLIGHETER
”Det gäller att utveckla operativa resurser om strategiska mål ska nås!”
Uppl.
5 Best.nr 47-11353-8 Tryck.nr 47-11353-8
Upplaga
5