.POJDB *NCPSO #SJUUB aTCSJOL
VÅRD- OCH OMSORGSARBETE
#0//*&34
7a3% 0$) 0.403(4"3#&5& .POJDB *NCPSO #SJUUB aTCSJOL
#0//*&3 65#*-%/*/(
Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Bo Lindell
Vård- och omsorgsarbete ISBN 978-91-622-8187-8 © 2008 Monica Imborn, Britta Åsbrink och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Slovenien by Korotan, Lubljana
'zSPSE
Denna bok är avsedd för kursen Vård- och omsorgsarbete 200 poäng i Omvårdnadsprogrammet. Vård- och omsorgsarbete är skriven för den reviderade kursplanen, som gäller från höstterminen 2008, och ger grundläggande kunskaper för arbete inom vård och omsorg. Boken kan användas i både ungdoms- och vuxenutbildning och är också lämplig inom introduktionsutbildning samt vid kompetensutveckling av personal. Den kan med fördel användas vid distansstudier. Det finns många benämningar på den person som får vård och omsorg, t.ex. brukare, vårdtagare, kund och patient. I den här boken använder vi begreppet brukare, som är ett vedertaget begrepp inom socialtjänsten. Patient använder vi när texten handlar om sjukvård och frågor kring Hälso- och sjukvårdslagen. Vi betonar hur viktiga kunskaperna om hälsa, livskvalitet, friskvård samt kost och näring är för brukaren och patienten. Det är viktigt att de studerande har teoretiska kunskaper om kommunikation, bemötande och förhållningssätt, eftersom vård- och omsorgsarbete bygger på mötet mellan brukare och personal, samt mellan arbetskamrater. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har vi valt att ta med i kapitlet Funktionsnedsättningar, övriga lagar finns samlade i kapitel 9. Inför den första arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), som oftast görs inom äldreomsorgen, anser vi att den studerande behöver kunskaper om det normala åldrandet, demenssjukdomar och bemötande av en person som drabbats av en demenssjukdom. Vi har valt att skriva om Alzheimers sjukdom eftersom den är vanligast. I kapitlet Anhörigomsorg framgår vilka möjligheter till hjälp och stöd som finns för dem som vårdar en anhörig eller närstående. I kapitlet Stöd och hjälp i hemmet beskrivs de hushållsuppgifter som utförs i brukarens hem.
'e303%
Yrkesrollen kräver även kunskap om omvårdnads- och social dokumentation, biståndsbedömning samt kunskaper om vård och omsorg vid livets slut. Varje kapitel avslutas med studieuppgifter och i slutet av boken finns läs- och webbtips. Vi hoppas att boken Vård- och omsorgsarbete kan göra kursen konkret och verklighetsnära, samt att den medverkar till att den studerande kan ge god vård och omsorg i sin yrkesutövning. Monica Imborn
'e303%
Britta Åsbrink
*OOFIlMM )jMTB PDI MJWTLWBMJUFU
,PNNVOJLBUJPO
HälsodeďŹ nitioner 12 Världshälsoorganisationens, WHO:s deďŹ nition 12 KASAM-begreppet 13 Hälsa och livskvalitet 14 Hälsa ur ett samhällsperspektiv 16 Hälsa ur ett klassperspektiv 16 Barns och ungdomars hälsa 17 Vuxnas hälsa 19 Ă„ldres hälsa 20 MĂĽl fĂśr folkhälsoarbetet 21 MĂĽlomrĂĽden 22 Olika myndigheters ansvar fĂśr folkhälsan 25 Globala folkhälsotrender 27 Hälsa ur ett historiskt perspektiv 29
Kommunikation 43 Envägskommunikation 44 Tvüvägskommunikation 44 Flervägskommunikation 44 Redskap i kommunikation 45 Verbal kommunikation 45 Icke-verbal kommunikation 45 Hinder i kommunikation 46 Avstünd och närhet 47 BerÜring 48 Taktil stimulering 48 Det goda samtalet 50 Lyssna aktivt 50 Öppna frügor 50 Bekräftelse 51 Musik och süng 52
456%*&611(*'5&3
456%*&611(*'5&3
'SJTLWlSE
'VOLUJPOTOFETjUUOJOHBS
Faktorer som püverkar hälsan 33 Kost 33 Motion 37 Sex och samlevnad 39 RÜkning 40 Alkohol 40
ICF-klassiďŹ kation 57 HandikapprĂĽd 58 Lag om stĂśd och service till vissa funktionshindrade, LSS 58 Personkrets 59 MĂĽl 59 AnsĂśkan 59 Insatser 60 UppfĂśljning av insatser 62 Fysiska funktionsnedsättningar 62 Exempel pĂĽ fysiska funktionsnedsättningar 63
456%*&611(*'5&3
*//&)a--
Psykiska funktionsnedsättningar 66 Exempel pü psykiska stÜrningar som kan ge funktionsnedsättningar 66 Sociala funktionsnedsättningar 68 Intellektuella funktionsnedsättningar 69 Grav utvecklingsstÜrning 69 Müttlig utvecklingsstÜrning 69 Lätt eller lindrig utvecklingsstÜrning 70 Downs syndrom 70 Historik 71 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 71 456%*&611(*'5&3
3FIBCJMJUFSJOH Rehabilitering 78 Vardagsrehabilitering 79 Metoder fĂśr rehabilitering 82 Samverkan kring rehabilitering och habilitering 83 456%*&611(*'5&3
5FLOJTLB IKjMQNFEFM Olika typer av hjälpmedel 88 It-stÜd i vürd och omsorg 93 456%*&611(*'5&3
(FSPOUPMPHJ Gerontologi 97 Det fysiska, biologiska, üldrandet 98 Skelett, leder och muskler 99 KÜnsorganen 101 Sinnesorganen 101 Hjärnan 101 Minnet 102 Fallolyckor 103 Riskfaktorer 104 Att fÜrebygga fallolyckor 104 Det psykiska üldrandet 106 Gerotranscendensen 108 Det sociala üldrandet 109 RollfÜrändringar 109 Socialt nätverk 109 Den tredje üldern 110 Äldre med utländsk bakgrund 112 456%*&611(*'5&3
"OIzSJHPNTPSH AnhÜrigomsorg 117 Vem är anhÜrigvürdaren? 118 StÜd till anhÜriga 119 AnhÜriganställning 120 AnhÜriggrupper 120 AvlÜsning i hemmet 121 AvlÜsarservice 121 Dagverksamhet 121 Hemtjänst 122 Hemvürdsbidrag 122 Hemsjukvürdsbidrag 122 It-stÜd 122 Korttidsboende eller växelvürd 122 Närstüendepenning 123 456%*&611(*'5&3
*//&)a--
7lSE PDI PNTPSH
VĂĽrd och omsorg i historisk belysning 125 Medeltiden 125 1800-talet 127 1900-talet 128 Vad är vĂĽrd? 130 DeďŹ nitioner av omvĂĽrdnad 130 Kända omvĂĽrdnadsforskare i Norden 132 Vad är omsorg och social omsorg? 133 Forskare inom social omsorg 133 Socialstyrelsens deďŹ nition av vĂĽrd och omsorg 134 Arbeta inom vĂĽrd och omsorg – yrkesrollen 134 VĂĽrd- och omsorgsuppgifter 136 Kontaktmannaskap 138 Stimulera till kontakter och aktiviteter 139 BOSA-projektet 140 456%*&611(*'5&3
Dokumentation 149 Barn som far illa 150 Anmälan om missfÜrhüllanden, Lex Sarah 151 Tvüngslagar inom vürd och omsorg 151 Lag med särskilda bestämmelser om vürd av unga, LVU 152 Lag om vürd av missbrukare i vissa fall, LVM 152 Lag om psykiatrisk tvüngsvürd, LPT 153 Lag om yrkesverksamhet pü hälso- och sjukvürdens omrüde, LYHS 154 Allmänna skyldigheter 154 Delegering av medicinska uppgifter 155 Delegering av läkemedelshantering 156 Disciplinärenden 156 Anmälan enligt Lex Maria 157 Tystnadsplikt och sekretess 157 Patientjournallagen 159 456%*&611(*'5&3
-BHBS
7FSLTBNIFUTGjMU
Hälso- och sjukvürdslagen, HSL 143 Socialtjänstlagen, SoL 144 Socialtjänstens mül 145 Kommunens ansvar 145 Socialnämndens uppgifter 146 Kvalitet inom socialtjänsten 147 Individuellt inriktade insatser 147 Rätten till bistünd 147 Särskilda bestämmelser fÜr olika grupper 148 Handläggning av ärenden 149
Kommunal verksamhet 162 Vürd och omsorg 162 Kommunal hälso- och sjukvürd 167 Rehabilitering 168 Privata vürdgivare 169 Samarbete mellan kommun och landsting/region 169 Frivilliga organisationer 169 Framtidens socialtjänst 171 Landsting och regioner 172 Primärvürd 173
*//&)a--
AkutsjukvĂĽrd 174 Nationell nivĂĽ 174 Riksdagen 174 Regering 175 Statliga myndigheter 175 456%*&611(*'5&3
%PLVNFOUBUJPO Omvürdnadsdokumentation 178 Individuell omvürdnadsplan 178 Social dokumentation 185 Bistündshandläggning 185 GenomfÜrandeplan 188 Levnadsberättelse 189 Detaljplanering av insatserna 190 Social journal 190 BistündsbedÜmning fÜr Anna Andersson 191 GenomfÜrandeplan fÜr Anna Andersson 194 Socialjournal fÜr Anna Andersson 198
Människosyn 209 Självbestämmande 210 Integritet 211 Värdighet och respekt 211 Människovärdesprincipen 212 Godhetsprincipen 213 Attityder – fÜrdomar 213 Hur kan vi bli av med vüra fÜrdomar? 214 BemÜtande av en person med demenssjukdom 215 Demens 215 Alzheimers sjukdom 216 BemÜtande 216 456%*&611(*'5&3
"SCFUTTUjMMOJOHBS PDI GzSGMZUUOJOHTUFLOJL
ArbetsmiljÜ inom vürd och omsorg 222 FÜryttning 223 FÜryttningsteknik 223 456%*&611(*'5&3
456%*&611(*'5&3
)ZHJFO #FNzUBOEF PDI GzSIlMMOJOHTTjUU
MÜtet 203 Vad skapar fÜrutsättningar fÜr ett bra mÜte? 204 MÜten i arbetslivet 205 MÜtet med brukaren 206 FÜrhüllningssätt 206 Personlighet 207 Empati 207 Sympati 209
Smitta – Smittspridning 236 Smittämnen 236 Smittspridning 239 Livsmedelshygien 241 Basala hygienrutiner 244 Handdesinfektion 245 Desinfektion 248 Desinfektionsrum 248 Värmedesinfektion 249 Kemisk desinfektion 250 Sterilisering 250 456%*&611(*'5&3
*//&)a--
4UzE PDI IKjMQ J IFNNFU
Olika former av stÜd och hjälp 254 Planering och inkÜp av varor 254 Apoteksärenden 254 Post- och bankärenden 254 Hjälp vid mültider 255 Städning 256 RengÜring av hjälpmedel 261 Tvätt 261 456%*&611(*'5&3
1FSTPOMJH WlSE Personlig hygien 264 Övre toalett 265 Intimhygien 266 Duschning 267 Fot- och nagelvürd 268 Munvürd 269 Tandlossning 269 Hjälp med tandborstning 271 Tandprotes 272 Munvürd när brukaren inte själv kan medverka 273 456%*&611(*'5&3
.BU ÂŹ ESZDL ÂŹ WJMB
Vürt behov av näring 275
Nedsatt aptit 277 Body Mass Index, BMI 277 Mat frĂĽn olika kulturer 278 Specialkoster 279 Proteinreducerad kost 280 Celiaki (glutenintolerans) 280 Laktosintolerans 281 Vegetarisk kost 281
GelÊkost 281 Kosttillägg och berikningsprodukter 282 Vürt behov av vätska 283 Intorkning 283 Övervätskning 284 Att fü hjälp att äta och dricka 284 Vürt behov att tÜmma urinblüsa och tarm 285 AvfÜringsvanor 286 Inkontinens 287 Vürt behov av vila 289 SÜmnbrist 289 Vürdsängen 290 456%*&611(*'5&3
0CTFSWBUJPOFS
Observationer av grundläggande kroppsfunktioner 293 Andning 293 Andningskontroll 294 Komplikationer vid inaktivitet 295 Cirkulation 295 Puls 295 Blodtryck 296 Komplikationer vid inaktivitet 298 Skelett, muskler och leder 299 FÜrebyggande ütgärder 299 Tarm och urinvägar 300 Kroppstemperatur 301 Temperaturmätning i munnen 301 Temperaturmätning i armhülan 301 Temperaturmätning i Ürat 302 Temperaturmätning i ändtarmen 302
*//&)a--
Feber 302 Medvetande 303 Inspektion 304 Smรคrta 306 Trycksรฅr 308 Orsaker till trycksรฅr 309 Trycksรฅrets olika stadier 309 Hur fรถrebygger man trycksรฅr? 310 Vad ska du gรถra om du upptรคcker trycksรฅr? 311 456%*&611(*'5&3
7lSE PDI PNTPSH WJE MJWFUT TMVU Dรถden fรถrr och nu 314 Att mรถta svรฅrt sjuka och dรถende personer 314
*//&)a-
Reaktioner hos den dรถende 315 De anhรถrigas situation 316 Ta hand om den avlidne 317 Praktiska rutiner nรคr man tar hand om den avlidne 317 Ta hand om den dรถde i hemmet eller i sรคrskilt boende 318 Att leva tills dรถden kommer 319 Hjรคrndรถd 321 Begravning 321 456%*&611(*'5&3
.lM GzS LVSTFO 7lSE PDI PNTPSHTBSCFUF
-jTUJQT 8FCCBESFTTFS 3FHJTUFS
,"1*5&-
(FSPOUPMPHJ
(&30/50-0(*
Inga är 65 ür och har just gütt i pension. Hon har arbetat som lärare i grundskolan. Inga är ensamstüende med tvü barn, en dotter som bor i Sküne och en son som bor i USA. Inga saknar sitt arbete, kontakten med sina arbetskamrater och med barn och barnbarn. Hon känner sig frisk och har alltid varit aktiv, främst inom skolan. Hon tycker om att gü pü konsert, teater och bio tillsammans med sina vänner. Hon känner att hon fortfarande har mycket kvar att ge. Hon har kontakt med BRIS, Barnens rätt i samhället, och engagerar sig i deras verksamhet. Hon hjälper sin granne Anna som är 85 ür. Anna har tidigare varit pigg, men nu bÜrjar �alla krämpor komma�, som hon säger. Hon är trÜtt, hennes hjärta sviktar och hon blir andfüdd när hon rÜr sig. Anna har hemtjänst en güng per vecka men tycker det är skÜnt när Inga hjälper henne med smüsaker och pratar bort en stund.
(FSPOUPMPHJ Gerontologi betyder läran om üldrandet. Geron är grekiska och betyder gammal man och logos betyder lära. Gerontologi är en vetenskap som bÜrjade utvecklas i Sverige pü 1940-talet. Livet kan delas in i fyra üldrar: Den fÜrsta üldern är barn- och ungdomstiden som till en bÜrjan innebär att vara beroende av omsorg och sedan växa och utvecklas till en vuxen person. Den andra üldern är vuxenlivet med arbete och familjebildning. Den tredje üldern är mellan 65–80 ür. Det är üren efter pensioneringen. Det är en ülder som i münga fall innebär att ha mÜjlighet och tid att fÜrverkliga sig själv. Den fjärde üldern är tiden efter 80 ür. Det är fÜr münga den tid dü sjukdomar inträar och personen üter blir mer beroende. Münga blir multisjuka, dvs. drabbas av era olika sjukdomstillstünd som medfÜr ett Ükat vürd- och omsorgsbehov. Ålder kan ocksü indelas i: • kronologisk ülder • biologisk ülder • psykologisk ülder • social ülder. (&30/50-0(*
I flera kommuner, bl.a. Botkyrka utanför Stockholm, har man löst det genom att äldre med utländsk bakgrund får hemvårdsbidrag och hjälp av anhöriga. Läs mer i Kap. 7 Gerontologi. ,POUBLUNBOOBTLBQ
I hemtjänsten och på särskilda boenden arbetar man ofta med kontaktmannaskap. Det innebär att personalen arbetar efter en gemensam värdegrund och har en gemensam arbetsbeskrivning. Att vara kontaktperson är en viktig och stimulerande uppgift. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar för några brukare och har kontakt med t.ex. anhöriga, närstående, arbetskamrater, enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och vårdcentral. Att vara kontaktperson innebär att se till att brukarens behov av hjälp och stöd blir tillgodosedda. Kontaktmannaskap leder till en bättre omsorgskvalitet. Brukare och när-
,POUBLUQFSTPO &OIFUTDIFG
'SJWJMMJHBSCFUBSF
4KVLHZNOBTU %PUUFS
6OEFSTLzUFSTLB
)VTMjLBSF 5PSTUFO
"SCFUTUFSBQFVU
%JTUSJLUTTLzUFSTLB
7jO PDI HSBOOF #JTUlOETIBOEMjHHBSF 7a3% 0$) 0.403(
#BSOCBSO
stående upplever en trygghet när de kan vända sig till en person med sina frågor. Kontaktpersonen ansvarar även för att personal, som ersätter vid ledighet, är väl informerad om brukaren. 4UJNVMFSB UJMM LPOUBLUFS PDI BLUJWJUFUFS
I vård- och omsorgsarbetet ingår att kunna förmedla och stimulera till sociala kontakter och aktivering. Det är viktigt att uppmuntra och hjälpa brukaren att behålla de kontakter han har med anhöriga, vänner, gamla arbetskamrater och föreningsliv. Det kan räcka med att hjälpa brukaren med ett telefonsamtal, eller att skriva kort eller brev. Du kan föreslå en promenad till en god vän, att ta kontakt med en granne som brukaren inte haft kontakt med på länge, gå till ett café och dricka en kopp kaffe eller se en konstutställning på biblioteket. För den, som har få eller helt saknar sociala kontakter, kan personalen stödja med att skapa nya kontakter. Dagverksamheter, som ordnas av socialtjänsten, pensionärsföreningar eller frivilliga organisationer, är viktiga träffpunkter för den som är i behov av sociala kontakter. På dagverksamheten finns många möjligheter, att bara sitta ner och prata, dricka kaffe eller delta i de aktiviteter som erbjuds. Det finns ett varierat utbud av olika aktiviteter som personal och besökare ofta utformar tillsammans. För att bäst lyckas med att motivera brukaren och ge förslag till en aktivitet eller en sysselsättning behöver du känna till hans levnadshistoria, tidigare yrkesliv och fritidssysselsättning. På en del äldreboenden finns kulturombud som informerar och ansvarar för olika kulturaktiviteter. 'e34-"( 5*-- ",5*7*5&5&3
• Besök en konstutställning – många har ett stort intresse för konst i all dess former. • Gör ett besök på en tidigare arbetsplats, kanske kan ni vara flera som går. • Gå på teater, kanske brukaren inte vill gå ensam men är ni flera som går tillsammans blir det av. Undersök om ni kan få grupprabatt på biljettpriset. • Hjälp brukaren med att få kontakt med en förening som han är intresserad av. Om det är möjligt, följ gärna med första gången han går dit.
7a3% 0$) 0.403(
,"1*5&-
%PLVNFOUBUJPO
%0,6.&/5"5*0/
0NWlSEOBETEPLVNFOUBUJPO Individuell vürdplanering ska gÜras enligt Patientjournallagen (se s. 159). Den fÜrvaras tillsammans med patientjournalen som är en medicinsk dokumentation. *OEJWJEVFMM PNWlSEOBETQMBO
FĂśr att genomfĂśra omvĂĽrdnaden och tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och andliga/kulturella behov gĂśrs en individuell vĂĽrdplan. VĂĽrdplaneringen ska gĂśras tillsammans med patienten eller i vissa fall med anhĂśrig, närstĂĽende eller annan ställfĂśreträdande person. VĂĽrdplanen ska dokumenteras skriftligt och vara ett hjälpmedel i arbetet och medverka till Ăśkad säkerhet fĂśr patienten. Det är sjukskĂśterskan som har ansvar fĂśr att planera och dokumentera omvĂĽrdnaden. All personal ska vara insatt i hur dokumentationen gĂĽr till och kunna arbeta efter den. OmvĂĽrdnaden är en process som pĂĽgĂĽr och fĂśrändras hela tiden. OmvĂĽrdnadsprocessen delas in i olika faser: • insamling av information och fakta • bedĂśmningsfas • planeringsfas • utvärderingsfas. En vanlig metod fĂśr att dokumentera omvĂĽrdnad är VIPS, som är fĂśrkortning av VälbeďŹ nnande, Integritet, Prevention och Säkerhet. Metoden utgĂĽr frĂĽn sĂśkord som kan anpassas efter verksamheten. OmvĂĽrdnadsdokumentation skrivs in i datorn. Obligatoriska uppgifter är: patientens namn och personnummer, datum (ĂĽr, mĂĽnad, dag, ev. klockslag) när dokumentationen gĂśrs samt signatur av sjukskĂśterskan som gĂśr anteckningarna. 0.7a3%/"%4"/"./&4
Omvürdnadsanamnes (patientens bakgrundshistoria och den aktuella händelse som lett till kontakt med sjukvürden).
%0,6.&/5"5*0/
klarar toalettbesök själv men vill ha inkontinensskydd för säkerhets skull. Efter vårdplaneringsmöte med kommunens biståndshandläggare, dottern och kontaktpersonen på korttidsboendet Solhöjden skrivs Anna ut från avdelningen den 7 februari. Eva Olsson, sjuksköterska.
4PDJBM EPLVNFOUBUJPO #JTUlOETIBOEMjHHOJOH
När en person av olika skäl inte längre klarar av sin livssituation har han rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1§, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom biståndet garanteras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans möjligheter att leva ett självständigt liv. Alla har rätt att få sin rätt till bistånd prövad, oavsett ålder eller orsak. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt så gäller inte rätten till bistånd. Ett sådant exempel är om make/maka eller sambo kan ge personen hjälp och stöd med det han behöver för att klara sin livssituation. "/4e,"/ 0. #*45a/%
För att kunna få bistånd måste den enskilde göra en ansökan hos kommunens socialtjänst. Ansökan kan vara muntlig eller skriftlig och görs hos en biståndshandläggare inom äldreomsorg eller omsorgen om personer med funktionsnedsättningar i den kommun där den sökande bor eller vistas. En anmälan om att personen är i behov av bistånd kan göras av någon som känner till hans levnadsförhållanden, t.ex. en anhörig, närstående, distriktssköterska eller sjuksköterska på en vårdavdelning. När någon annan än den enskilde gör ansökan ska han ge sin tillåtelse innan utredningen påbörjas. Anledningen till detta är Socialtjänstlagens krav på självbestämmande och integritet samt att biståndet ska utformas tillsammans med den enskilde. De insatser som biståndet kan innebära är t.ex. hjälp i hemmet, plats på äldreboende, plats på ett gruppboende för en person med en intellektuell funktionsnedsättning eller boendestöd till en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. (Läs mer om de olika insatserna på s. 147.)
%0,6.&/5"5*0/
456%*&611(*'5&3 7BE CFUZEFS 7*14 7FN jS BOTWBSJH GzS PNWlSEOBETEPLVNFOUBUJPOFO 7JMLFO MBH TUZS PNWlSEOBETEPLVNFOUBUJPOFO 3FEPHzS GzS EF PMJLB NPNFOUFO J TPDJBM EPLVNFOUBUJPO 7JMLFO MBH PDI WJMLB MBHQBSBHSBGFS TUZS EFO TPDJBMB EPLVNFOUBUJPOFO 3FยบFLUFSB LSJOH GzS PDI OBDLEFMBS NFE EPLVNFOUBUJPO &MTB PDI (zTUB jS SFTQFLUJWF lS %F CPS J FO NPEFSO MjHFOIFU J DFOUSBMPSUFO /jT (zTUB IBS BSCFUBU Ql CZHHFO J NlOHB lS %FU IBS WBSJU UVOHU PDI TUSFTTJHU &MTB IBS BSCFUBU IFNNB PDI J FO BGGjS %F IBS UWl EzUUSBS TPN IjMTBS Ql SFHFMCVOEFU (zTUB IBS IKjSUCFTWjS PDI IBS IBGU FO TUPS IKjSUJOGBSLU )BO IBS PDLTl QSPCMFN NFE SZHHFO %FU jS FO HBNNBM SZHHTLBEB GSlO UJEFO TPN CZHHOBETBSCFUBSF (zTUB IBS EFO TFOBTUF UJEFO CMJWJU USzUUBSF *CMBOE PSLBS IBO JOUF TJUUB VQQF PDI jUB &MTB IBS HKPSU EFU NFTUB J IVTIlMMFU NFO OV PSLBS IPO JOUF OjS (zTUB CFIzWFS NFS IKjMQ %zUU SBSOB TPN IBS IFMUJETBSCFUF PDI GBNJMK IJOOFS JOUF IKjMQB UJMM NFS jO EF HzS JEBH &MTB UBS LPOUBLU NFE FO CJTUlOETIBOEMjHHBSF TPN HzS FUU IFN CFTzL IPT &MTB PDI (zTUB ย 7JMLB JOTBUTFS BOTFS EV BUU (zTUB PDI &MTB CFIzWFS ย 7JMLFU CJTUlOETCFTMVU USPS EV BUU CJTUlOETIBOEMjHHBSFO LPNNFS BUU GBUUB ย 6UHl GSlO EJUU CJTUlOETCFTMVU PDI HzS FO HFOPNGzSBOEFQMBO GzS (zTUB PDI &MTB %V BSCFUBS TPN VOEFSTLzUFSTLB Ql 4PMCBDLFOT jMESFCPFOEF PDI CMJS LPOUBLUQFSTPO GzS (SFUB "OEFSTTPO lS TPN OZMJHFO ยบZUUBU JO (SFUB CFIzWFS IKjMQ PDI UJMMTZO EZHOFU SVOU (SFUB IBS MFECFTWjS PDI HlS NFE SPMMBUPS 4UVOEUBMT IBS IPO TWlS WjSL J TJOB MFEFS )PO IBS IKjSUCFTWjS CMJS PGUB ZS PDI IBS SBNMBU ยบFSB HlOHFS TjSTLJMU OjS IPO TLB Hl Ql UPBMFUUFO OBUUFUJE (SFUB CFTWjSBT jWFO BW JOLPOUJOFOT )FOOFT TZO IBS CMJWJU TjNSF VOEFS EF TFOBTUF lSFO )FOOFT MjLBSF TjHFS BUU EFU jS GzSjOESJOHBS J ยฏHVMB ยบjDLFOยฏ (SFUB IBS USF CBSO UWl EzUUSBS FO TPO PDI TFY CBSOCBSO %FU jS WJLUJHU GzS (SFUB BUU IB TPDJBMB LPOUBLUFS PDI EFMUB J PMJLB BLUJWJUFUFS ย 4LSJW FO HFOPNGzSBOEFQMBO PDI FO MFWOBETCFSjUUFMTF GzS (SFUB "OEFSTTPO
%0,6.&/5"5*0/
,"1*5&-
#FNzUBOEF PDI GzSIlMMOJOHTTjUU
#&.e5"/%& 0$) 'e3)a--/*/(44`55
• När vi tar varandra i hand känner vi om handen är varm eller kall och om personen har ett fast eller slappt handslag. • Medvetet eller omedvetet känner vi lukter och det händer att vi ”får en känsla” av sympati eller motvilja. 3&'-&,5&3"
Vad tror du att brukaren ser och lägger märke till vid ett första möte? Hur tolkar du och vilken uppfattning får du av de situationer som beskrivs i ovanstående exempel? Mötet ger oss många möjligheter. Redan vid den första kontakten kan vi skapa en god relation som får betydelse för det framtida vårdoch omsorgsarbetet, för brukaren, för anhöriga och närstående och för arbetskamraterna. De signaler du sänder ska överensstämma med de signaler du önskar möta. Du hälsar, säger vem du är, vad du har för syfte med mötet. Du försöker få en personlig kontakt. En yrkesmässig kontakt bör vara vänlig. Du visar tydligt att du menar väl och visar att du kan ditt yrke. Det kan finnas hinder för ett bra möte, t.ex. en rädsla för att bli bedömd i mötet med en ny person. Ett annat hinder kan vara brist på empati* då personen inte tar hänsyn till den andre. I vård- och omsorgsarbetet träffar du många brukare som har olika funktionsnedsättningar, t.ex. nedsatt syn, hörsel eller känsel. Då är det viktigt att tänka på att de signaler du sänder går fram så att brukaren känner sig accepterad och bekräftad. Det gäller att som personal ha inlevelseförmåga och fantasi. 3&'-&,5&3"
Vad brukar du lägga märke till vid ett första möte? Vilket intryck vill du själv ge vid ett första möte?
.zUFO J BSCFUTMJWFU
Arbetslivets möten är beroende av vilka olika roller vi har på vår arbetsplats. Vi har arbetskamrater som vi delar arbetsuppgifter med *Empati, förmåga till inlevelse i andra personers känslor och behov. Källa: NE.
#&.e5"/%& 0$) 'e3)a--/*/(44`55
,"1*5&-
4UzE PDI IKjMQ J IFNNFU
45e% 0$) )+`-1 * )&..&5
0MJLB GPSNFS BW IKjMQ PDI TUzE 1MBOFSJOH PDI JOLzQ BW WBSPS
Det är viktigt att planering och inkÜp gÜrs tillsammans med brukaren och efter dennes Ünskningar och behov. I en del kommuner beställs varor frün en aär som sedan levererar varorna hem till brukaren. I andra kommuner beviljar bistündshandläggaren tid sü att personalen kan handla tillsammans med brukaren. GÜr en veckomatsedel tillsammans med brukaren och skriv en inkÜpslista pü de varor som ska inhandlas. När du gÜr inkÜp bÜr du tänka pü att varan har ett rimligt pris och det kan lÜna sig att kÜpa till extrapris. Det är inte alltid priset som är det avgÜrande när man ska kÜpa en vara. Du bÜr ocksü titta pü varans kvalitet och alltid kontrollera datummärkningen. Det är viktigt att välja det som brukaren Ünskar. FÜr att vürd- och omsorgspersonal ska slippa att hantera kontanter uppmanas brukaren att ordna med ett betalkort i livsmedelsaären. "QPUFLTjSFOEFO
När en brukare bor pĂĽ ett äldreboende är det sjukskĂśterskan som ansvarar fĂśr att ordinerade läkemedel ďŹ nns tillgängliga. Om brukaren fortfarande bor hemma, men inte kan eller vill skĂśta sina mediciner själv, kan han fĂĽ dessa i en ApodosfĂśrpackning. Den är märkt med brukarens namn och doseringen av läkemedlet är skriven pĂĽ fĂśrpackningen. Dosapoteket färdigställer ApodosfĂśrpackningarna utifrĂĽn läkarens ordination. Personalen i hemtjänsten hämtar fĂśrpackningarna frĂĽn apoteket och lämnar dem till brukaren. När brukaren själv skĂśter sin medicin kan personalen hjälpa till med att hämta medicinen frĂĽn apoteket. Ă„r det era brukare som behĂśver hjälp med att hämta medicin samlar personalen in recepten pĂĽ de mediciner som ska beställas hem och lämnar dem till apoteket. En gĂĽng i veckan levererar apoteket läkemedlen till hemtjänstlokalen. Ofta är en i personalen ansvarig fĂśr beställning och mottagande av medicinerna. 1PTU PDI CBOLjSFOEFO
Post- och bankärenden kan brukaren fü hjälp med om det inte kan ordnas pü annat sätt. Oftast brukar anhÜriga, närstüende eller god man skÜta om detta. Däremot bÜr personalen undvika att skÜta bru-
45e% 0$) )+`-1 * )&..&5
• Vilka kunskaper och färdigheter behĂśvs i människovĂĽrdande yrken? • Vad innebär ett rehabiliterande fĂśrhĂĽllningssätt? • VarfĂśr är det viktigt att respektera brukarens och patientens integritet och självbestämmande? • Hur ska man dokumentera inom vĂĽrd och omsorg? I VĂĽrd- och omsorgsarbete har fĂśrfattarna lagt tonvikten pĂĽ hälsa, livskvalitet, praktiska färdigheter och kulturell mĂĽngfald. Boken är skriven pĂĽ lättbegriplig svenska och fĂśrklaringar ges till medicinska begrepp. Fallbeskrivningar hjälper den studerande att fĂśrstĂĽ teoretiska begrepp och resonemang. Studieuppgifter och Reektera och Diskutera bidrar till Ăśkad fĂśrstĂĽelse, eftertanke, reektion och problemlĂśsning. Boken är avsedd fĂśr studerande pĂĽ OmvĂĽrdnadsprogrammet, kompetensutveckling av personal samt infĂśr validering av kursen VĂĽrd- och omsorgsarbete. Studiehandledning ďŹ nns att hämta pĂĽ www.bonnierutbildning.se
&0 +
XXX CPOOJFSVUCJMEOJOH TF