Page 1

insikter i svenska svenska 2–3 Insikter i svenska täcker kurserna svenska 2 och 3 för gymnasiet enligt ämnesplanerna för Gy 2011. Det är en allt-i-ett bok med både språk, litteratur och texter. Boken består av fem kapitel – Tala, Skriva, Läsa, Tre teman och Språk – som alla är indelade i tre avsnitt. Varje avsnitt innehåller fem begrepp som är kopplade till ämnesplanen. Dessa begrepp gås igenom och förklaras sedan kort i marginalen. Här finns många praktiska och roliga övningar och till varje kapitel en större uppgift som summerar kapitlets tema. Alla kapitel avslutas med matriser som ger vägledning om bedömning. Till boken finns också Insikter i svenska-webben .

insikter i svenska svenska 2–3 fredrik harstad iben tanggaard skoglund

INSIKTER I SVENSKA

fredrik harstad · iben tanggaard skoglund

SVENSKA 2–3

fredrik harstad är utbildad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. Han har arbetat med att skriva ämnesplaner och examensmål inför Gy 2011. Fredrik har ett brinnande intresse för språk och människor från olika kulturer. iben tanggaard skoglund är gymnasielärare i svenska och religion. Iben är nyfiken på det mesta som rör människors lärande och utveckling och har ett stort intresse för litteratur och olika religioners uttryck.

Insikter i Svenka 2-3-omslag.indd 1

2013-06-24 08:16


insikter i svenska

innehåll

1. Tala Talsituationer

8

Retorik

16

Presentationsteknik

30

2. Skriva

42

Granska texter

44

Texttyper

52

Båtolycka i Koster, Hopen

54

Djur är sjukt roliga, Bodin, Åkesson

57

Rymmarna jagas ännu efter 50 år, Forsling

62

Kvotera inte föräldraförsäkringen, Hallin, Ekström

68

Skriva vetenskapligt

3. Läsa Skönlitterära genrer

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 4

6

74

90 92

Analysera litteratur

108

Litteraturhistoria

124

2013-06-24 08:28


innehåll

4. Tre teman Samvete

184 186

Brott och straff, Dostojevskij

187

En broder mer, Dagerman

193

Dette burde skrives i nutid, Helle

195

Matteusevangeliet

197

Ut og stjæle hester, Petterson

201

Bröllop, Karlsson

207

Längtan

220

Den unge Werthers lidanden, Goethe

221

Dikter av Södergran

224

Dikter av Boye

227

Nybyggarna, Moberg

229

Revolutionary Road, Yates

234

Samhällsförändringar

240

Jag anklagar, Zola

241

Vildmarken, Sinclair

246

Lort-Sverige, Nordström

252

Allt går sönder, Achebe

257

Att andas, Solzjenitsyn

261

Niceville, Stockett

263

5. Språk

276

Världens språk

278

Språkets uppbyggnad

296

Språkförändringar

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 5

312

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

”Det tar vanligtvis mer än tre veckor att förbereda ett bra improviserat tal” mark twain

6

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 6

2013-06-24 08:28


kapitelretorik ett

TALA I tusentals år har man varit medveten om talets påverkan på andra människor. Att tala är en konstart, precis som måleri, arkitektur och litteratur. Det finns många knep att ta till för att påverka eller övertyga. I det här kapitlet har vi täckt in så mycket det bara går om det du behöver tänka på. Hur lägger du upp talet? Vilka hjälpmedel kan du använda? Vad vill du att den som lyssnar ska minnas av det du säger? Förr eller senare kommer du att hamna i en situation där du ska presentera något som du har jobbat med. Då gäller det att vara förberedd! vad står det i ämnesplanen?

Enligt ämnesplanen ska du hålla en muntlig framställning i och inför en grupp. Som stöd ska du använda presentationstekniska hjälpmedel. I svenska 2 ska framställningen vara utredande och argumenterande. I svenska 3 ska du använda kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, både när du planerar din egen framställning och när du analyserar andras.

7

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 7

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Talsituationer fem begrepp Talsituation Debatt Dialog Monolog Utreda

Tänk dig att du och din kompis ska gå på bio en torsdagskväll. Du vet vilken film du vill se. Problemet är bara att din kompis vill se en annan film. Du vill förstås övertyga henne om att just din film är den bästa medan hon vill få dig att förstå att hennes film är bäst. Vem kommer att vinna diskussionen? Antagligen den som har de bästa argumenten.

8

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 8

2013-06-24 08:28


talsituationer

tänk efter: Hur många situationer har du ställts inför idag där du måste förklara något? Hur bar du dig åt?

Talaren påverkar andra När du talar och befinner dig i en talsituation har du ett budskap som du vill förmedla till din omgivning. Ibland är det lätt att avgöra om budskapet når fram. Säger du ”kom”, och personen du pratar med kommer, är kommunikationen en succé. Men att kommunicera är sällan så enkelt. Även om din kompis säger ”jag håller med dig” när ni diskuterar kan du inte vara säker på att ni är överens. Du vet ju inte vad som rör sig i kompisens huvud. I själva verket kan du nästan aldrig veta vilket budskap du förmedlar och hur det uppfattas av andra. Att kommunicera är svårt, och i alla kommunikationssituationer finns det risk för missförstånd.

■ Talsituation

är en situation där det finns en talare (en s.k. sändare av information) och en lyssnare (en s.k. mottagare av informationen). Tidpunkt, plats och sammanhang är också viktiga för att beskriva talsituationen.

Samtala Ett samtal är en ordväxling mellan två eller flera personer. Vi samtalar för att lära känna andra människor, för att uttrycka en åsikt som andra kan reagera på, för att lära oss något nytt eller för att få tiden att gå. Samtalen kan se ut på många olika sätt. En journalist som intervjuar en politiker använder andra metoder än två klasskamrater som småpratar. De flesta samtal brukar flyta på utan uppenbara missförstånd. Man kan visa när något är oklart, till exempel genom att se förvånad ut eller ställa frågor. I telefon är det lite svårare, eftersom man inte ser den andres kroppsspråk eller minspel. Talaren måste förlita sig på sin röst.

9

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 9

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Politikerna Urban Ahlin och Carl Bildt.

Diskutera ■ Debatt kommer från

franskans battre som betyder kämpa. I en debatt försöker två eller flera personer övertyga varandra och publiken om att deras åsikter är de rätta. ■ Dialog är ett samtal

mellan två eller fler personer där olika ståndpunkter respekteras och utbyts. ■ Monolog kommer från franskans monologue och är ett ensamtal. Det kan även vara ett längre yttrande som riktas till en publik utan att talaren väntar sig något svar.

Tycker man olika kan samtalet utvecklas till en diskussion. En uppstyrd diskussion brukar kallas för debatt. Då argumenterar du för en åsikt och motståndaren kan avbryta dig med mothugg och motargument. Det gäller att behålla lugnet och inte drabbas av panik. Hur pressad du än är måste du lämna svar på tal, helst med ett slagkraftigt argument. Undvik att gå till personangrepp mot den du diskuterar med. I vardagen hamnar vi allt som oftast i situationer där vi försöker övertyga någon om något som vi känner starkt för. Det behöver inte vara så dramatiskt. Många gånger hanterar vi situationen genom att diskutera oss fram till en gemensam lösning. Andra gånger tvingas vi helt enkelt acceptera att alla inte tycker lika. Samtalet, diskussionen och debatten är exempel på dialoger. Tal, föredrag och muntliga presentationer är däremot monologer.

10

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 10

2013-06-24 08:28


talsituationer

Tala inför många Att tala inför en grupp är något helt annat än att samtala med några få. När du står framför andra människor är det du som styr händelseutvecklingen och bestämmer vad som ska sägas. Den som lyssnar kan mest sitta passiv och följa med i det som händer. Bristen på dialog har flera nackdelar. En lärare som talar inför en klass vet inte helt säkert vad eleverna har förstått. Vad betyder de stirrande blickarna? Är det full koncentration eller total frånvaro? Och varför lutar sig eleverna tillbaka i stolarna? Lyssnar de fortfarande, eller kan de redan allt som sägs? Är lektionen så tråkig att alla har börjat drömma sig bort? Läraren kan naturligtvis fråga klassen om alla förstår, men det är inte säkert att budskapet har gått fram bara för att alla nickar. Kanske tror eleverna att de har förstått. Eller så vill de att lektionen ska ta slut så fort som möjligt. I andra situationer är det ännu svårare. Radioprataren eller programledaren på tv har ingen aning om vem som lyssnar eller hur budskapet tas emot. De talar – bokstavligt talat – ut i tomma luften. Den som talar inför en stor publik kan visserligen tolka miner, gäspningar och kroppsspråk. Vissa signaler är tydligare än andra. Applåder är oftast positiva och bu-rop är oftast negativa. Riktigt illa är det om publiken reser sig upp och går eller kastar tomater på talaren. Men även om signalerna är tydliga är de samtidigt trubbiga. Det är svårt att ha en dialog med publiken om vad som är bra och dåligt. En konsert påminner om en talsituation, men det finns skillnader. Artisten har kontakt med publiken och vill förmedla något till den, men alla som lyssnar skapar egna bilder av det de hör. Två personer kan vara på samma konsert men uppleva den på helt olika sätt.

11

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 11

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Utredande presentationer ■ Utreda betyder att

man undersöker och bringar klarhet i visst förhållande, särskilt i politiska och juridiska sammanhang.

Din lärare kan ge i uppdrag att utreda något och presentera resultatet för andra. Ett exempel är att du ska ta reda på om gimetoden verkligen fungerar. Du preciserar din frågeställning, söker i källor som beskriver gi-metoden, analyserar både föroch nackdelar, tolkar ditt material och kommer till sist fram till någon slags slutsats. Det finns fördelar med att göra efterforskningarna tillsammans med andra. Då får ni möjlighet att diskutera tolkningar och väga olika åsikter mot varandra. Slutresultatet blir bättre, i alla fall om ni är öppna för nya idéer och infallsvinklar. När du ska presentera resultatet av din utredning kan det vara bra att använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det läser du mer om i avsnittet Presentationsteknik.

Lyssna Lyssnaren har också ansvar för att en presentation eller ett föredrag ska bli bra. Tänk på detta när du lyssnar på någon som gör en muntlig presentation.

· Vad gör du med armarna? Det kan vara vilsamt att ha dem i

kors över bröstet, men det signalerar också att du är misstänksam och avigt inställd till den som ska prata. Ta ner armarna och låt dem vila i knäet, så signalerar du istället att du är intresserad av talaren och det som sägs.

· Ser du misstänksam eller sur ut? Ibland är man inte medveten

om hur miner och kroppsspråk uppfattas av andra. Vill du stötta talaren ler du lite uppmuntrande mot den som talar.

· Skakar du på huvudet? Ibland gör man det mer eller mindre

omedvetet. Det skapar en otrygghet hos talaren, som om det som sägs låter helt knäppt. Gör tvärtom istället! Nicka lite då och då, för att bekräfta det talaren just har sagt. Det skapar trygghet istället för osäkerhet.

12

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 12

2013-06-24 08:28


talsituationer

· Sitter du och viskar med grannen? Tänk dig själv om någon

skulle göra det när du pratar! Oavsett vad ni säger kommer talaren att tro att ni viskar om henne eller honom. Det skapar förstås nervositet och stress.

· Hur sitter du? Har du sjunkit ner i stolen signalerar du att du

är uttråkad och att det finns möjlighet att vila en stund. Sitt upprätt, kanske till och med lätt framåtlutad. Då visar du istället att du är intresserad.

13

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 13

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

övningar

Talsituationer

1. Se en debatt

Titta på ett debattprogram på tv. Försök att svara på dessa frågor: a. Vad handlar debatten om? b. Vilka är inbjudna att tala? c. Vem för fram bäst argument för sin sak, tycker du? Varför tycker du så? d. Vem är bäst på att hantera motargument? Varför?

2. Utredande presentation

Förbered ett kortare monologiskt tal där du ska hålla en utredande presentation. Du kan till exempel tala om … a. att läraren måste låsa dörren när lektionen startar. Elever som är sena missar helt enkelt lektionen. Bra eller dåligt? Se problemet på olika sätt och lägg fram argument och motargument. b. vad som är bäst – att plugga som en galning för att få höga betyg ELLER att plugga lite lagom, hinna njuta av tonårslivet och sedan läsa på komvux? c. att man inte borde få klä sig hur som helst i skolan. Det borde finnas vissa klädregler som alla ska hålla sig till. Bra eller dåligt?

14

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 14

2013-06-24 08:28


övningar retorik

3. Allt går att sälja med mördande reklam

Nu ska du sälja olika saker med övertygande argument. Försök att få någon att köpa detta: a. en rysk mobiltelefon b. astronautstrumpor c. formar som man kan göra eget godis i d. kaffe som smakar lakrits Tänk dig sedan att du har fått en konkurrent (din bänkkamrat!) som säljer precis samma sak. Plötsligt slåss ni om samma kund. Utse en tredje person till kund, och sätt igång att sälja så gott ni kan. Kunden får vara domare och avgöra vem som lyckas sälja mest och bäst!

4. Lyssna på olika sätt

Sätt er två och två. En av er berättar om en film som hon eller han har sett. Den andra ska lyssna, och växla mellan att lyssna intresserat och att lyssna ointresserat. När ni är klara ska berättaren återge om hon eller han upptäckte någon skillnad. Hur kändes det att tala inför en intresserad respektive ointresserad lyssnare?

5. En bra lyssnare

Titta igenom tipsen på sidorna 12 och 13 om hur du blir en bra lyssnare. a. Komplettera listan med egna förslag b. Diskutera i grupp varför det är viktigt att vara medveten om vad man signalerar som lyssnare.

15

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 15

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Retorik fem begrepp Argument Retorisk fråga Tes Metafor Alliteration

Du har tankar och åsikter som är viktiga. Men hur får du andra att förstå vad du menar? Att tala handlar inte bara om vad du säger, utan också om hur du säger det. Du måste förmedla dina åsikter på ett bra sätt – och det är vad retorik handlar om. Behärskar du grunderna i retorik får du andra att lyssna. Då ökar chansen för att just dina tankar och åsikter blir tagna på allvar.

tänk efter: Tänk på ett tal som du har hört, kanske från ett 50-årskalas eller ett bröllop. Eller rektorns tal från skolavslutningen. Fundera på om det var något särskilt från talet som du kommer ihåg och fundera sedan på varför du kommer ihåg det?

16

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 16

2013-06-24 08:28


retorik

Den romerska politikern Cicero (106–43 f.Kr.) var en mycket skicklig talare.

Den retoriska arbetsprocessen I Svenska 1 läste du säkert om hur man håller föredrag. Kanske stötte du på begreppen ethos, logos och pathos, som brukar kalllas retorikens grundpelare. De beskriver tre olika sätt att övertyga. Ethos betyder trovärdighet och handlar om talarens karaktär, personlighet och utstrålning. Logos betyder ord och handlar om den information som talaren presenterar. Pathos betyder att väcka eller visa känslor. En god talare måste verka trovärdig (ethos) och vädja både till lyssnarens förnuft (logos) och känslor (pathos). Ethos, logos och pathos är viktiga ingredienser i ett föredrag. Men det finns mycket mer att lära sig för den som vill bli en bra talare. 17

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 17

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

6

Den klassiska retorikens 6 delar

Vår taltradition har sina rötter i grekisk och romersk retorik. Därför finns det latinska namn som beskriver hur du förbereder dig inför ett tal. Detta är den klassiska retorikens sex delar:

intellectio Först ska du ta reda på så mycket som möjligt om kommunikationssituationen. Med hjälp av den formulerar du syftet med ditt tal. Den fasen kallas för intellectio, som betyder förståelse på latin. inventio När du förbereder ett tal måste du finna (eller uppfinna!) lämpliga argument. De behöver inte vara sanna men väl sannolika för att övertyga. Det som heter inventio på latin kallas för brainstorming idag. dispositio Enligt den klassiska dispositionen – eller dispositio på latin – består ett tal av sex delar: en inledning som väcker intresse och välvilja, en berättelse som tecknar bakgrunden, ett påstående, en rad argument som bekräftar påståendet, ett bemötande av de argument som riktas mot påståendet och sist en sammanfattning med en kraftfull vädjan till åhörarna. elocutio Elocutio handlar om språket. Det ska vara kort, klart och korrekt så att inte lyssnarna blir trötta eller irriterade. Men det ska också vara engagerande. Ett sätt är att ersätta vardagligt språk med ovanliga och överraskande uttryck, så kallade stilfigurer. Det kan exempelvis vara antiteser, metaforer, paradoxer, ironi, utrop eller frågor (se sidan 23). Stilen kan vara både hög och låg, men det är viktigt att den passar ämnet, åhörarna och situationen. memoria Grekerna och romarna förberedde säkert sina tal med penna eller skrivstift (så kallat stilus, därav ordet stil). För att göra det mer äkta och levande lärde de sig också talet utantill. Memorerandet – eller memoria på latin – är en viktig konst. actio Actio handlar om själva framförandet. Det är samma ord som i aktör och aktris och handlar bland annat om hur man varierar rösten, använder ögonen, gestikulerar med händerna eller uttrycker sig med hjälp av kroppsspråket.

18

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 18

2013-06-24 08:28


retorik

1. Förberedelse (Intellectio) Det är viktigt att förbereda sig väl. Innan du ens har satt igång med att skriva ditt föredrag eller tal finns det mycket som du kan fundera igenom. Det räcker inte att bara vara påläst på ditt ämne. Här är några av de frågor som du kan ställa dig: För vem ska jag prata?

Ta reda på så mycket som möjligt om din publik, så att du vet vad de redan kan och vad de har för förväntningar på dig. Du måste anpassa innehållet efter den grupp som ska lyssna. Tänk dig att du har skrivit en uppsats om snåla energikällor. Uppsatsen vinner ett pris och du bjuds in att berätta om den för Snåla energivänners förening. Publiken är nästan helt säkert både kunnig och påläst. De brinner för snåla energikällor! Alltså behöver du inte lägga krut på att förklara enkla begrepp och fakta som alla insatta redan känner till. Ska du däremot berätta om uppsatsen för din egen klass kan du utgå från att flera av klasskamraterna saknar grundläggande förförståelse. Varför pratar jag?

Varför är en fråga som alla föredragshållare bör ställa sig. Är det för att din svensklärare kräver det? Eller för att du ska presentera ditt Ung Företagsamhets-företag för några investerare som har visat intresse för din produkt? Kanske ska du underhålla gästerna på ett 50-årskalas eller påverka en debatt i ungdomsfullmäktige? Det finns alltid ett syfte med att säga något i ett offentligt sammanhang – och om du vill uppnå rätt effekt måste du tänka igenom hur syftet ska uppnås. Var ska jag vara och vid vilken tid?

Det kan tyckas fånigt att ställa den frågan redan i förberedelsefasen, men ju mer du vet om din talsituation, desto mindre riskerar du att utsättas för stress eller obehagliga överraskningar. Ska du vara på en plats som är okänd för dig kan det vara klokt att besöka lokalen i förväg. Ska du använda teknisk utrustning 19

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 19

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

är det bra att vara i god tid så att du vet att allting fungerar. Kommer du inte igång i tid skapar du irritation redan innan du har börjat. Ta en tidigare buss, så slipper du komma inrusande med andan i halsen utan ordning på dina papper. Presentationstekniska hjälpmedel

Idag är det mer regel än undantag att en talare använder sig av presentationstekniska hjälpmedel. Men var ändå försiktig. Fundera igenom hur hjälpmedlet kan förstärka föredraget. Vill du att lyssnarna ska fokusera på dig eller presentationen – eller kanske både och? I nästa avsnitt finns det tips på hur man använder hjälpmedlen på bästa sätt.

2. Sortera ditt material (Inventio) ■ Argument är något

som stöder din tes. De brukar delas in i sakargument (som bygger på fakta) och känsloargument (som anspelar på lyssnarnas känslor).

Efter förberedelsefasen gäller det att samla material och fundera över vad som passar in i föredraget. Du ska ju inte visa upp allt du kan, utan snarare påverka eller beröra. Då är det nästan alltid bra att vara kort och kärnfull, så var inte rädd för att stryka! Tänk igenom vilket innehåll och vilka argument som biter på din publik, dvs. vad de tycker är roligt, intressant och tankeväckande.

20

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 20

2013-06-24 08:28


retorik

3. Disponera ditt material (Dispositio) När du har gjort urvalet ska du lägga upp innehållet så tydligt som möjligt – alltså disponera ditt föredrag. Det måste hänga ihop och ha en tydlig röd tråd, till exempel genom att all fakta presenteras i rätt ordning. Det kan vara klokt att skriva ner en disposition och presentera den för någon som inte är lika insatt i ämnet som du är. Då kan du få återkoppling på om man kan följa dina tankegångar. Ett argumenterande föredrag brukar bestå av dessa delar: Inledningen (Exordium)

Det finns exempel på talare som börjar försiktigt och sakta men säkert bygger upp en spänning, men ofta är det bättre att gå ut hårt. Det är i inledningen du har chans att väcka lyssnarnas intresse. Här är några exempel på hur du kan inleda ditt föredrag på ett spännande sätt: a. Börja med en fråga som inte kräver något svar (en så kallad

retorisk fråga).

b. Börja med ett citat som handlar om det du ska prata om. c. Börja med en historia eller en händelse ur verkliga livet, kan­

ske ur ditt eget liv, kanske ur någon annans. d. Börja med ett skämt. Om du får publiken att skratta skapar

■ En retorisk fråga

är en fråga där svaret är givet, som t.ex. ”Är det meningen att skattepengarna ska användas till att bekosta statsministerns lyxvilla?”. De används både till vardags och i tal.

du en avslappnad atmosfär i rummet. Men var försiktig! Om publiken inte skrattar kan det snarare bli pinsamt och jobbigt. Berättelsen (Narratio)

Enligt den klassiska retoriken ska man skapa en berättelse för att nå fram till lyssnarna. Berättelsen anspelar på lyssnarnas känslor, samtidigt som den beskriver din tes på ett målande sätt. Säg att du ska hålla ett föredrag om de hemlösas situation. Istället för att börja med statistik (hur många är hemlösa?) kan du berätta om en hemlös person och hur han eller hon tog sig tillbaka in i samhället. Det väcker känslor och engagemang för frågan.

21

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 21

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Argumentationen (Propositio) ■ Tes är ett påstående som ska försvaras eller bevisas. Om du håller ett argumenterande tal eller skriver en debattartikel driver du en tes. Ordet kommer från grekiskans thesis, som betyder uppställning.

Propositio eller probatio, som betyder framställande, är en av föredragets viktigaste delar. Det är här du lägger fram argumenten som övertygar och stödjer din tes. Det kan vara bra att spara det starkaste argumentet till sist. Då ökar chansen för att lyssnaren minns just det argumentet allra bäst. Motargumentationen (Refutatio)

En bra talare har koll på sina motståndare. Om du kommenterar motargumenten i ditt eget föredrag kan du visa varför de inte håller. Det kan exempelvis se ut så här: ”Det finns många som anser att Sverige ska sälja vapen till diktaturer, med argumentet att vi inte har något ansvar för hur de köpande länderna använder vapnen. Det håller jag inte med om! Vi har ett ansvar som …” Sedan ”slaktar” du motargumenten. En bra princip är att alltid presentera fler argument än motargument. Avslutningen (Peroratio)

Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Nu gäller det att lämna lyssnarna med en känsla av att du har rätt. Gör till exempel en kortfattad sammanfattning av dina argument och betona de viktigaste. Då förstår lyssnaren att du närmar dig slutet. Knyt sedan ihop säcken genom att anspela på inledningen och avsluta på ett snyggt sätt – till exempel med ett dräpande skämt eller ett tänkvärt citat.

4. Hur formulerar jag mig? (Elocutio) Ditt föredrag kan ha det mest strålande upplägg och de bästa argumenten, men du måste också formulera dig för att nå fram till lyssnarna. Om du ska övertyga måste du tala på ett sätt som berör. En metod är att använda sig av språkliga bilder och stilistiska figurer. Här är några av de vanligaste:

22

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 22

2013-06-24 08:28


retorik

Språkliga bilder och stilfigurer

upprepningen är effektiv om du verkligen vill betona något. För att en upprepning ska fastna bör du använda den minst tre gånger på olika ställen i talet. anaforen är en identisk meningsrad som man använder flera gånger för att få en förstärkande effekt. Ett känt exempel är Martin Luther Kings tal från Lincoln Memorial park 1968, där han inledde flera meningar med ”I have a dream …” metaforen är en bild som illustrerar det man pratar om. Syftet är ofta att tydliggöra genom att koppla ihop ett avancerat resonemang med en bild som lyssnarna kan relatera till. Ett exempel på metafor är ”Ökenhettan svepte över Varaslätten”. Trots att det inte finns någon öken på Varaslätten förstår vi att det har varit ovanligt varmt i Vara.

■ Metafor betyder överföring på grekiska, och syftar på att man använder en bild för att förklara ett begrepp. ”På livets höst” är exempelvis en metafor för att bli gammal

liknelsen är också en bild, men till skillnad från metaforen har liknelsen ett jämförelseled i form av ett ”som”. Om vi skriver om metaforen till en liknelse blir det ”På Varaslätten var det lika varmt som i öknen”. antitesen parar ihop motsatta ord eller begrepp för att förstärka det man vill säga: lång – kort, tjock – smal osv. När man använder antiteser i ett föredrag är det i uttryck som: ”Det handlar om liv och död!” hyperbolen är en överdrift. Överdriften är så stark att ingen egentligen tror på den, men effekten blir ändå att budskapet förstärks. Ett exempel är ”Han är världens mest korkade människa” eller ”Jag har väntat i hundratals år”. litotesen är hyperbolens motsats, alltså en underdrift som gör saker mindre än vad de egentligen är. Om du säger ”oj, det var inte illa!” till din kompis har du använt dig av en underdrift, eftersom du sannolikt menar att hon eller han har gjort något bra.

23

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 23

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något svar. Det är snarare ett påstående eller en självklarhet. Ett exempel är ”Varför importerar vi irländskt kött när svenskt kött håller så hög kvalitet?” metonymi betyder namnbyte och ersätter ett begrepp med något som ligger väldigt nära. Exempel är att fråga en kompis om hon är sugen på en kopp (när du i själva verket menar kaffe) eller en läkare som säger ”Njuren i rum 213 mår inte så bra” (när det är njurpatienten i rum 213 som inte mår så bra). ironi är att säga en sak men mena motsatsen. Det kan ibland ställa till med problem, eftersom ironin inte alltid uppfattas av alla. Säger man exempelvis något ironiskt som ”Det var ju himla bra gjort” menar man ofta motsatsen. Och om du bara skrivit några meningar på en hel lektion ska du inte lita på läraren om hon säger något i stil med: ”Oj, det var värst vad du har jobbat på flitigt idag …” ■ Allitteration är när man upprepar ett ljud i början av ord eller meningar. Det förekommer inte bara i retoriken, utan också i poesin.

allitteration kallas också för bokstavsrim. Det innebär att man inleder flera ord eller meningar med samma bokstav. I den isländska medeltidsdikten Havamal finns det mycket alliteration, till exempel i meningen Bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett. Men det finns också allitterationer i moderna sammanhang, som i filmtiteln Snygg, sexig och singel med Cameron Diaz.

5. Lära sig sitt tal (Memoria) När du har jobbat igenom ditt föredrag och fått det precis som du vill återstår att lära in det. Det finns inga genvägar. Du måste träna, träna, träna. Tala gärna högt för dig själv. Då är det lättare att höra vad som låter bra och vad som måste ändras. Om du har ditt manus framför dig bör du lära dig föredraget så bra att du bara vid behov tittar ner i dina papper. Men det finns risker. Dels kan du få så kallad läsröst, som nästan alltid är tråkig att lyssna till. Dels är det svårt att hitta i manuset och lätt att tappa bort sig. 24

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 24

2013-06-24 08:28


retorik

Om du istället skriver ner viktiga stolpar får du större frihet när du talar. Stolparna kan vara nyckelord eller nyckelmeningar. Använd stora bokstäver, så att du ser dem även med en snabb blick. Vill du vara diskret kan du använda små lappar som precis får plats i handflatan. När du inte behöver säga allting exakt blir rösten naturligare och helhetsintrycket mer avslappnat. Det kräver förstås att du är påläst, så att du vet ungefär vad som ska sägas under varje stolpe. En kompromiss kan vara att skriva ner inledningen och avslutningen mer noggrant, så att du är säker på att börja och avsluta på det sätt du har tänkt.

6. Agera, tala! (Actio) Äntligen! Nu är vi framme vid själva talsituationen. Du har lagt upp föredraget på ett bra sätt, jobbat igenom dina argument, kryddat med stilfigurer och till sist memorerat alltsammans. Nu är det bara att sätta igång. Här är några tips som är bra att ha med sig. Hantera nervositeten

Det är inte konstigt att du blir nervös. Det hör till. Det finns till och med fördelar med att bli nervös, eftersom man ofta gör bättre ifrån sig om man är uppe i varv. Men visst, situationen är konstlad, och att tala inför sina klasskamrater är inte detsamma som att säga något när man sitter mitt ibland dem. Men tänk så här: Alla är nervösa när de står där framme. Alla vet att de kommer att hamna i en liknande situation förr eller senare. De vet precis hur du känner dig. Och tänk på att din nervositet syns mycket mindre än du tror. Fånga uppmärksamheten

Ett bra sätt att fånga uppmärksamheten är att markera att du faktiskt står där framme. Titta på dina lyssnare, le och säg några inledande ord för att visa att du tänker sätta igång. 25

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 25

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Fullt fokus på dig

När du väl är igång behåller du kontakten med lyssnarna genom att titta på dem. Låt blicken vandra runt i publiken, stanna till ett tag och gå vidare igen. Det är viktigt att inkludera alla lyssnare. Känns det läskigt att titta någon i ögonen kan du titta mellan ögonbrynen istället. Sök efter stöd, till exempel någon som nickar eller lyssnar extra intensivt. Använd din röst

Tala med din vanliga röst så att det inte låter tillgjort. Men använd mer styrka. Speciellt gäller det för tjejer, som ofta har svagare röster än killar. Testa skillnaden mellan stark och skrikig röst (som du helst vill undvika). En skrikig röst är ansträngande för stämbanden, medan en stark röst kommer ända nerifrån magen. Betona meningar och ord som du tycker är viktiga. Försök också ha koll på ditt tempo. Pratar du för fort är det ingen som lägger märke till om du betonar ett ord eller inte. Lagom är mycket långsammare än man tror. Ta gärna pauser – då får lyssnarna en chans att ta in det du har sagt innan du fortsätter med ditt föredrag. Ditt kroppsspråk

Ditt kroppsspråk avslöjar dig. Inte bara när du håller föredrag, utan i alla situationer. Känner du dig obekväm, så syns det i ansiktet, på din hållning och vad du gör med dina händer. Därför är det klokt att ha koll på sin kropp och hur den reagerar i olika situationer. Det får man genom att träna framför spegeln eller en vän. Blir du medveten om ditt kroppsspråk kan du använda dig av gester och miner för att förstärka innehållet i föredraget. Störande inslag

Klämmer du in ett eeh eller ett ööh när du pratar? Eller säger du liksom titt som tätt? Var uppmärksam på det som kallas för småord eller utfyllnadsord. Problemet är att lyssnaren lätt kan irritera sig på småorden och till och med börja räkna dem. Fokus flyttas från det du vill säga. Men det finns botemedel! 26

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 26

2013-06-24 08:28


retorik

Komikern Johan Glans.

Om du blir uppmärksam på vilka ord du använder är det lättare att hoppa över dem. Och istället för ett ööh kan du lägga in en paus mellan orden. Svordomar ska man vara försiktig med. De kan också störa framställningen, särskilt om man strör dem omkring sig. Men om man svär för att verkligen betona något kan det bli effektfullt. Använd svordomarna med eftertanke! 27

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 27

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

övningar

Retorik

1. Stilfigurer Vilka språkliga bilder och stilfigurer används i dessa texter? Välj bland exemplen på sidorna 23 och 24. a. ”Den här bilen är skön att sitta i, skön att köra och skön att se på.” b. ”Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, …” (Matt 5:21-22) c. ”Hela skolan sörjde Kalle.” d. ”Äh, det var väl inget att donera en av mina njurar till den stackars ensamma mannen.”

2. Tre inledningar Du ska skriva en inledning till ett tal. Välj en av dessa situationer – eller någon annan situation:

· Min kompis bröllop · En begravning · Ett argumenterande tal om miljöförstörelse. Skriv sedan tre olika inledningar. Inledningarna ska innehålla: a. en så kallad retorisk fråga, alltså en fråga som inte kräver något svar. Du ställer den för att komma igång med talet. b. ett citat som handlar om det du ska prata om. c. en historia eller en händelse som är tagen ur verkliga livet. Kanske ur ditt liv, kanske ur någon annans.

28

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 28

2013-06-24 08:28


övningar

3. När tekniken havererar

Du ska presentera ditt uf-företag för några intressenter. Du har förberett dig väl. Du vet hur lokalen ser ut och du är i god tid. Men när du kommer fram får du veta att lokalen är ändrad. Dessutom fungerar inte projektorn som du har tänkt använda. Hur reagerar du? Vad gör du?

4. Din favorittalare

Vem är din favorittalare? Vem kan prata så att du verkligen lyssnar? Vad är det den personen gör eller kan? Utifrån det som du nu har lärt dig om den retoriska processen – försök att klura ut vad just din favorittalare använder för knep för att få dig att lyssna. a. Lyssna på ett tal som du tycker är intressant. Det finns många bra exempel på www.ted.com b. Skriv ner vilka delar av den retoriska processen som din talare använder. c. Skriv sedan en motivering till varför han eller hon gör det så bra.

29

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 29

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Presentationsteknik fem begrepp Presentationsprogram Blädderblock Whiteboard (-tavla) Overhead (-projektor)

Du har säkert varit med om det många gånger: din lärare får ingen ordning på tekniken. Projektorn fungerar inte. Filmen kommer inte igång. Hela klassen sitter och väntar, läraren blir alltmer stressad och tiden rinner iväg. Kanske har du till och med varit i en liknande situation själv? Eller oroar du dig för att allting ska krångla när du väl står där framme? Lugn, om du förbereder dig väl kan du undvika onödig stress. Tekniken ska hjälpa dig, inte förstöra för dig.

Mygga

tänk efter: Minns du någon presentation där tekniken ställt till det mer än den hjälpt? Ljud som inte fungerar, filmklipp som hakar upp sig, text som inte går att läsa, animationer som bara blir tröttsamma … Fundera över vad man kan göra för att undvika problemen!

30

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 30

2013-06-24 08:28


presentationsteknik

Presentationsprogram Det finns många olika program som hjälper dig att göra en presentation. Power point, Impress, Keynote och Google Docs Presentations är de vanligaste. Flera av dem är tillgängliga på nätet, så istället för att ha en lokal mjukvara på din dator kan du logga in och arbeta med din presentation online. Innan du börjar jobba med en presentation är det bra att du skaffar en översikt över allt du vill ha med. Du kan exempelvis skriva en punktlista eller rita upp alla bilder som en skiss på ett papper. Då vet du ungefär hur många bilder som behövs och hur lång presentationen blir.

■ Presentations-

program är ett program som hjälper dig att göra en presentation med text, ljud och bilder. Med hjälp av projektor eller smartboard kan presentationen visas för en publik.

Möjligheterna i ett presentationsprogram är i det närmaste oändliga. Ju fler presentationer du förbereder, desto fler finesser kommer du att upptäcka. Du kan exempelvis ändra färg på texten och lägga in fina bakgrundsbilder. Det är bara att välja fritt, men tänk på att kombinera en mörk bakgrund med ljus text – och tvärtom. Annars blir texten svårläst. 31

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 31

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Det är lätt att gå loss bland alla ljudeffekter och animationer – men var sparsam. Alltför många skojigheter i en presentation tröttar ut den som ska lyssna. Kom istället ihåg att hålla presentationen så avskalad som möjligt. Proppa inte bilderna fulla med text. Det är inte meningen att hela ditt talmanus ska finnas med i presentationen. Dessutom får publiken svårt att fokusera på det du säger om det finns för mycket att läsa. Använd hellre bilder, nyckelord och punkter som sammanfattar det du säger. Presentationen ska svara ett stöd för dig och dina lyssnare.

Blädderblock ■ Blädderblock är ett stort pappersblock och ett visuellt hjälpmedel vid presentationer. Blädderblockets fördel är att det inte kräver några tekniska apparater!

Det känns kanske ålderdomligt med blädderblock, men ibland kan det vara riktigt användbart, till exempel om man ska spåna fram något tillsammans i en mindre grupp. Till skillnad från whiteboarden kan du spara alla blädderblocksblad och kanske använda dem vid en redovisning. Använd gärna tjocka pennor som är anpassade för blädderblock, så att texten verkligen syns. Skriv ganska stort, gärna med olika färger. Om du till exempel använder svart för huvudrubrikerna kan underrubrikerna vara i rött, en färg som bryter av och lyfter presentationen.

32

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 32

2013-06-24 08:28


presentationsteknik

Whiteboard Det finns säkert en whiteboard i ditt klassrum. Den är utmärkt att använda om du behöver skriva ner något spontant, till exempel ett begrepp eller en punktlista som du inte har med i din presentation. Men akta dig för att skriva för mycket. Det tar ofta lång tid att få ner en text på whiteboarden, och medan du skriver står du med ryggen mot lyssnarna. Skriv tydligt och använd gärna olika färger. Tänk på att rött och grönt inte syns lika bra som svart och blått.

■ Whiteboard är

svarta tavlans efterföljare. Whiteboard är en skrivtavla med blankvit yta där kritorna ersatts av pennor med utsuddningsbar färg. Whiteboardtavlan kom 1991. Drygt tio år senare började den interaktiva whiteboardtavlan att användas i skolorna.

Overhead och dokumentkamera En dokumentkamera är en slags overhead med webbkamera. Till skillnad från en overhead kan du visa bilder, föremål och vanliga papper med dokumentkameran. Det ger möjlighet till spontanitet – du kan demonstrera något för dina lyssnare som du inte har planerat på förhand. Om du använder overhead eller dokumentkamera är det viktigt att tänka på storleken på texten. Det är viktigt att den inte är för liten. Använd helst inte mindre än storlek 16. Har du skrivit för hand måste du skriva tydligt så att åhörarna kan se vad det står.

Projektor och dator

■ Overhead kommer

från engelskan och betyder över huvudet. Det är en projektor som möjliggör att en föreläsare, vänd mot sina åhörare, kan lägga på en bild eller en text som visas på en duk bakom honom eller henne. Overhead används fortfarande på många skolor, men den är på väg att konkurreras ut av dokumentkameran och projektorn.

Om du vill visa en presentation, ett filmklipp eller en webbsida är det viktigt att du får tekniken att fungera. Sladdarna måste sitta på plats, datorn måste vara kompatibel med projektorn och ljudet ska vara synkat till bilden. Om du får problem med att koppla din egen dator till skolans projektor kan det vara bra att ha en back-up. Spara presentationen på ett usb-minne eller ladda upp den på nätet och kontrollera alltid tekniken innan du börjar!

33

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 33

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Mikrofon ■ Mygga är en liten mikrofonanordning som är avsedd att bäras på en person. Myggan består av en mikrofon som fästs bakom örat, i kläderna eller med tejp i ansiktet. Den är förbunden med en sladd till ett aggregat som innehåller batterier och radiosändare.

Ska du tala inför en stor publik kan du behöva använda en mikro­ fon. Det känns ovant i början, men i vissa sammanhang blir det faktiskt mer avslappnat att använda sin vanliga röst istället för att skrika och bli avbruten av lyssnare som inte hör vad du säger. Lyssna hur du låter i högtalarna och justera ljudet därefter. En mikrofon ska hållas tätt intill munnen. Om det finns så kall­ lade myggor ska du sätta fast dem på ett sätt så att de inte stör dig. Fördelen med myggor är att du har båda händerna fria när du talar.

Allmänna tips Oavsett vilket presentationstekniskt hjälpmedel du använder ska du tänka på detta:

· Var sparsam med text. Din publik ska lyssna, inte läsa. · Var sparsam med effekter. Använd bara effekter som stödjer din presentation.

· Släck ner projektorn eller vänd bort det du har skrivit när du pratar om något annat. Du vill att lyssnarna ska fokusera på det du säger.

· Vänd inte lyssnarna ryggen. Om du ska skriva något på white-

boarden eller ett blädderblock är det bättre att stå i vinkel, så att en del av din framsida syns.

sammanfattningsvis: ett presentationstekniskt hjälpmedel ska hjälpa dig när du håller en muntlig presentation. Det är en trygghet för dig och ett stöd för lyssnarna. Men det är lätt att hjälpmedlet tar över – och det ska du akta dig för. Det viktiga är att det du säger står i fokus!

34

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 34

2013-06-24 08:28


övningar

övningar

Presentationsteknik

1. Presentera på olika sätt

Du har en idé om att sälja kylskåpssängar till länder där det är mycket varmt. Spåna loss! Hur kan du sälja idén till en grupp intresserade investerare? Du kan välja att framföra din idé med hjälp av olika presentationstekniska hjälpmedel. a. Redovisa med hjälp av en presentation! Du behöver en projektor och en dator. b. Redovisa med hjälp av ett blädderblock! Du behöver tuschpennor i olika färger. c. Redovisa med hjälp av en whiteboardtavla! Du behöver whiteboardpennor i olika färger. Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika presentationstekniska hjälpmedlen?

2. Välj rätt hjälpmedel

Du ska redovisa ett arbete i svenskan som handlar om att jämföra bildspråket i två diktares verk. Hur kan du presentera det muntligt så att det blir tydligt och överskådligt för dina lyssnare? Vilka presentationstekniska hjälpmedel använder du?

35

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 35

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

3. Tekniktest

Gör en presentation i ett presentationsprogram om ett valfritt ämne. Testa följande två varianter: a. Gå loss med alla funktioner. Se vad som finns och testa så mycket som möjligt! b. Gör en sparsmakad och diskret presentation, där du är mer återhållsam med effekterna. Vad fungerade bäst?

4. I stor sal

Låna en sal på skolan där det finns en högtalaranläggning. Håll ett föredrag uppe på scenen. Känn framför allt efter hur det är att prata i mikrofon! Vad är skillnaden jämfört med att tala utan mikrofon?

36

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 36

2013-06-24 08:28


uppgift

uppgift

Tala

Du har precis fått den åtråvärda tjänsten som statsministerns talskrivare. Efter några veckor får du ditt första större uppdrag. Det har skett en naturkatastrof i Värmland och statsministern ska åka dit och tala. Du ska skriva talet enligt den retoriska arbetsprocessen! bakgrund: Det har regnat ovanligt länge och häftigt i Värmland. En by vid Klarälven har rasat ner i älven. 12 människor har omkommit. Geologer och byggnadsingenjörer har sedan länge varnat för att området är osäkert, men inget har gjorts. Du får i uppdrag att skriva talet. Statsministern vill att det innehåller: a. En inledning som visar att statsministern deltar i de anhörigas sorg. b. En huvuddel som …

· ·

poängterar hur viktigt det är att de lokala politikerna lyssnar på experterna, för att liknande katastrofer ska undvikas i framtiden. lovar ekonomiskt stöd till att bygga upp byn och stärka marken runt älven.

c. En avslutning som fokuserar på framtiden i bygden och vänder sig till de drabbade. d. Statsministern har koll på retoriska grepp och vill att du lägger in minst tre språkliga bilder eller stilistiska figurer i ditt tal.

37

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 37

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Bedömning av tala Svenska 2 I den här delen av Svenska 2 ska du … 1. förmedla argument, tankar och åsikter i förberedda samtal och diskussioner 2. genomföra en muntlig framställning inför en grupp 3. använda presentationstekniska hjälpmedel

Förberedd diskussion Vi diskuterar Jag har dessa tankar och åsikter Jag har dessa argument för mina åsikter Vi är överens om att Vi har olika åsikter om

Muntlig framställning Jag ska tala om Jag har valt att inleda, fortsätta och avsluta på detta sätt

Jag kryddar framställningen med dessa stilfigurer Jag har använt dessa källor

38

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 38

2013-06-24 08:28


tala

Jag anpassar mig till situationen genom att Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel Nästa gång vill jag utveckla

Kunskapskrav Diskussion om

E Argument, tankar och åsikter framförs …

C

A

på ett nyanserat sätt

på ett nyanserat sätt

C

A

Kommentar:

Framställning om:

E Framställningen genomförs …

med viss säkerhet

med säkerhet

med säkerhet

Framställningen är sammanhängande, begriplig och …

med en tydligt urskiljbar disposition

väldisponerad

väldisponerad

Framställningens språk är …

till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation

ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation

ledigt, varierat, välformulerat och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Framställningen innehåller …

belysande exempel, generaliseringar och vidgade perspektiv

Minst ett presentationstekniskt hjälpmedel används …

med viss säkerhet

med viss säkerhet

med säkerhet

Hjälpmedlet …

stöder och tydliggör framställningen

stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen

Eleven har …

viss åhörarkontakt

viss åhörarkontakt

god åhörarkontakt

Kommentar:

39

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 39

2013-06-24 08:28


kapitel ett tala

Svenska 3 I den här delen av Svenska 3 ska du … 1. förmedla egna tankar och åsikter i förberedda samtal och diskussioner 2. genomföra en muntlig framställning 3. använda presentationstekniska hjälpmedel

Förberedd diskussion Vi diskuterar Jag har dessa tankar och åsikter

Jag har dessa argument för mina åsikter

Vi är överens om att Vi har olika åsikter om

Muntlig framställning Jag använder dessa retoriska grepp Jag drar dessa slutsatser i min framställning

Jag anpassar mig till situationen genom att

Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel

40

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 40

2013-06-24 08:28


tala

Kunskapskrav Diskussion om

E Egna tankar och åsikter förmedlas …

C

A

på ett nyanserat sätt

på ett nyanserat sätt

C

A

Kommentar:

Framställning om:

E Framställningen genomförs …

med viss säkerhet

med säkerhet

med säkerhet

Framställningens språk, stil och disposition är …

anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation

väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation

väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation

Retoriska verkningsmedel används …

med säkerhet

med säkerhet

med säkerhet och på ett effektfullt sätt

Minst ett presentationstekniskt hjälpmedel används …

med viss säkerhet

med viss säkerhet

med säkerhet

Hjälpmedlet …

stöder och tydliggör framställningen

stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen

Eleven har …

viss åhörarkontakt

viss åhörarkontakt

god åhörarkontakt

Kommentar

41

Insikter i Svenka 2-3-inlaga.indd 41

2013-06-24 08:28


insikter i svenska svenska 2–3 Insikter i svenska täcker kurserna svenska 2 och 3 för gymnasiet enligt ämnesplanerna för Gy 2011. Det är en allt-i-ett bok med både språk, litteratur och texter. Boken består av fem kapitel – Tala, Skriva, Läsa, Tre teman och Språk – som alla är indelade i tre avsnitt. Varje avsnitt innehåller fem begrepp som är kopplade till ämnesplanen. Dessa begrepp gås igenom och förklaras sedan kort i marginalen. Här finns många praktiska och roliga övningar och till varje kapitel en större uppgift som summerar kapitlets tema. Alla kapitel avslutas med matriser som ger vägledning om bedömning. Till boken finns också Insikter i svenska-webben .

insikter i svenska svenska 2–3 fredrik harstad iben tanggaard skoglund

INSIKTER I SVENSKA

fredrik harstad · iben tanggaard skoglund

SVENSKA 2–3

fredrik harstad är utbildad gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia. Han har arbetat med att skriva ämnesplaner och examensmål inför Gy 2011. Fredrik har ett brinnande intresse för språk och människor från olika kulturer. iben tanggaard skoglund är gymnasielärare i svenska och religion. Iben är nyfiken på det mesta som rör människors lärande och utveckling och har ett stort intresse för litteratur och olika religioners uttryck.

Insikter i Svenka 2-3-omslag.indd 1

2013-06-24 08:16

Profile for Smakprov Media AB

9789140676627  

9789140676627  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded