9789147116287 by Smakprov Media AB

IN T E R N AT IONELL EKONOMI

I N TERNATIONELL EKONOMI – EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Precis som meteorologerna rätt väl kan förutspå nästa veckas väder, är det ofta möjligt att förstå och på kort sikt förutse den ekonomiska utvecklingen i världen. Om man lärt sig att tyda tecknen och förstå sambanden, förstås! Hjälp på vägen ger läromedlet Internationell ekonomi – en kombinerad fakta- och övningsbok skriven för kursen Internationell ekonomi inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Läromedlet passar också bra för företagsintern utbildning och för studiecirklar, liksom för självstudier. Internationell ekonomi har aktuella, lättillgängliga faktatexter varvade med väl fungerande övningar, praktikfall och projektarbeten, bla med hjälp av Internet. På ett varsamt och initierat sätt görs komplicerade samband begripliga. Många exempel ur verkligheten visar hur kunskap om internationella ekonomiska samband ökar företagens möjlighet att fatta kloka beslut. Kort sagt, hur kunskap banar väg till handling! Internationell ekonomi innehåller följande kapitel:

1 Det ekonomiska kretsloppet 2 Hur använder länderna sina resurser? 3 Varför är handel nödvändig? 4 Internationell konkurrens 5 Kulturmöten och kulturkrockar 6 Ekonomiskt samarbete i världen

7 8 9 10 11 12

– EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

Inledning: Ericsson – i den internationella ekonomin Internationella konflikter Miljön – marknadens misslyckande? Ekonomi i teori och praktik Den offentliga sektorns betydelse De finansiella marknaderna Valutamarknaden

INTERNATIONELL EKONOMI består av Fakta och övningar Lösningar Lärarhandledning

I N T E R N AT IONELL E KO NO MI – EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

5 uppl

Internationell ekonomi är skriven av en författargrupp med gedigen internationell förankring: Cege Ekström, ekonom med många internationella kontakter och erfaren läromedelsförfattare, Duncan Cameron, brittisk affärskonsult och lärare, Leif Holmvall, kanadensisk medborgare och egenföretagare, tillika fackboksförfattare och exportutbildare, samt Björn Uhlin, nationalekonom och bankman i London.

Duncan D uncan n Cameron Camero Cege Ceege Ekström Ekstrröm Leif Ek Leeif Holmvall Holm mvall Björn jö örn n Uhlin Uhlin

Best.nr 47-11628-7 Tryck.nr 47-11628-7

F A K TA O C H Ö V N I N G A R

5u Omslag - int ekonomi.indd 1

n a g a ppl 2013-07-08 11.05

s a or

rra No

Norr a pol cirkel n

ska

Vit a

havet

hta

ve t

lsk nge

or ra

Dvina

a vi

erna

Oslo

Orkne

yöarna

LAND

Glasg

rgh

Belfa

Dubli

IR L A

Nords

Edinbu

Amsterdam

Haag

ENGLA

Rotterdam

Bryssel Se

in e Lo

ire

FR A N K Borde

ya bu kt en Bilba o

München

Nante

LIECHTENSTEIN

R IK E

Turin

SLOVENIEN

SAN MARINO

Duero

Lissa

NIE

Tajo

bon

ROC

TUNISIEN

Kairouan

RIET

Sfax Touggourt

Joniska havet

Skopje

. nbul Ista räns

NIEN

Aten

a MALTA Valletta

Kam a

pis

sd rld Vä

NIE

N TA

jga

- B ER N AZ ZJA JD BA

eva

Jer

B.)

(AZ

Gölu

ive

kia

Antio

Eu fra t

Hala

K I R ABagdadn

IEN

SYR

ON IBAN

Beir

Kreta

ylo

Bab

kus

as Dam

IEN

DAN

JOR

man affa viv-J lem Am Tel A Jerusa EL LI BY EN

M RK

Nin

Nicos

R CYPE

Gabès

ve t

sul

Van

Adan

Rhódo

AN ST

aku

lisi

Tbi

Batu

I E

R K

. ir Izm

GIE

lsgräns

Tripoli

Anka

g els

GREKLAND

hav

ARIEN

MAKEDO

Benghazi

Omslag - int ekonomi.indd 2

BULG

r Tab

Peloponnesos

Sicilien

Värl dsde

Priština

ALBANIEN

Palermo

Tunis

Oran

ALGE KO

Sofia

KOSOVO

rta

ny roz

Kaffa

vet ha

Melil

Tirana

Tyrrenska havet

Cagliari

MONTENEGRO

a v ePodgorica t

Neapel

Alger

(SP.)

Rom

Sardinien

Mallorca

Gibra lt Cueta ar (STORB R

blan

rerna

isk

Sva

nau

Raba

Málag

(SP.)

Casa

Barcelon ea al

SERBIEN

Sarajevo

a isk ge

sund

Världsdelsgräns

ITALIEN

Corsica

Bukare

ach

Astr

na tovRosonu D

etsk

Krim

N IE N

gr Ti

lla

ltar

Valenc

Sevi

Gibra

MONACO

Marseille

ANDORR

Madri

S PA

POR TUG

Belgrad

Zagreb BOSNIEN och HERCEGOVINA

Volg a

ska Azov n sjö

RUMÄ

et s

Don

Odes

isinau

Budapest

KROATIEN

ovsk

OVA

ropetr

MOLD

UN GE RN

Don

ogr

g Vol

Dnip ro

Dnip

Bratislava

Wien

al Ar ön sj

Don

Chark

Kijev

N A A I U K R

SLOVAKIEN

Ljubljana

Milano

Lviv Dn es

Kraków

TJECKIEN

ÖSTERRIKE

Bern SCHWEIZ

Lyon

aux

Don

Wroclaw

Prag

Luxemburg

by Tjerno

al el sg rä ns

LUXEMBU

Warszawa

TYSK - Berlin LAN

nez Voro

Kurs

Homel

Wis la

tov

ND YSSLA

töb

Brja

Minsk VITR

Pen

nsk

Vilnius

LITAUE (RYSSL.)

rsk

ito

Nov

olensk

POLEN

D Bonn Frankfurt

BELGIEN

Paris

Elb

d oro

zan

Kaliningrad

Volga

kv Mos

LETTLA

jnij

Niz

Riga

Gda´nsk

NEDER- Hamburg LÄNDERNA

London

n elska kanale

Malmö Bornholm

ester

B is ca

Tver

Gotland

Göteborg

Köpenhamn

Manch

Birmingh

DANMARK

STOR BRITA NNIEN

WALE S

Eng

Ska

jön

slav

Jaro

Ilme

sd Värld

NO IRLARDND

rod

Novgo

SKOTT

insk n Ryb rvoare rese

burg

eters

S:t P

ESTLAN

ön

o (ST ckall OR BR .)

Ladog

gfors Helsin Åland v i ke n ska Fi n Tallinn Stockholm

Bergen

Tammer

SVERIGE

Shet öarnalands-

tk Vya

One

fors

NORGE

FINLA

bin

lja

je Ts

i sk

ttn Trondheim

inb

ter

a Kotl

Fä

rö (Dan arna mark)

Ark

Nor

eln cirk pol

ken

vík

ön

halv

Kola

ISL

ykja

ns grä els sd rld Vä

tj Pe

t ren Ba hav

ansk

Murm

ndriaEGYPTEN

ISRA

IEN

I-AR

Alexa

Kairo

2013-07-08 11.06

Internationell ekonomi uppl 5.indb 1

2013-07-08 10.31

Redaktion: Per-Olof Bergsten Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl, Karin Hartley Omslag: Fredrik Elvander och Daniel Sjöfors Typografi och layout: Daniel Sjöfors, Blå Huset Femte upplagan 1 Typsnitt: Times 11/14 Tryck: Turkiet, 2013

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber. se [titel produktstöd/komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring vår Kundservice 08-690 93 30, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbrik enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildnings anordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och d ömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tel 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01/02 e-post: kundservice.liber@fsproflog.se

Internationell ekonomi uppl 5.indb 2

2013-07-08 10.31

Internationell ekonomi – en värld i förändring

Världens länder kommer allt närmare varandra! Kontakterna länderna emellan ökar tack vare effektivare transporter, informationsteknik och avskaffandet av många handelshinder. Man brukar säga att affärslivet har globaliserats. Denna utveckling får även kulturella effekter, eftersom människor jorden runt efterfrågar liknande varor och tjänster. En utveckling som förstärks av att allt fler människor reser över hela världen, ser på internationella tv-program och filmer, använder samma datorprogram, kommunicerar via globala, sociala medier, lyssnar på samma musik etc. Samtidigt blir ekonomierna i olika länder allt mer beroende av varandra. När handeln, turismen och de finansiella rörelserna i världen ökar, blir ländernas ekonomier mycket känsliga för hur köpkraften utvecklas i andra länder. Går det dåligt för ett land, sprider det sig ofta som ringar på vattnet och påverkar bl a valutakurser, räntor, aktiekurser och arbetstillfällen i många länder samtidigt. Men, det är inte enbart affärsverksamheten som har effekt på ländernas ekonomi. Även de politiska beslut som fattas av regeringarna påverkar i högsta grad ländernas ekonomiska utveckling. Mitt i denna snabbt föränderliga miljö arbetar små och stora företag för att överleva. De flesta påverkas av vad som händer i världen: när de exporterar varor eller tjänster till andra länder, när de konkurrerar med importerade varor eller tjänster eller när kunderna inom landet får mindre pengar att köpa för, som en följd av händelser ute i världen. Detta ekonomiska beroende av varandra, som är en verklighet för företag och länder idag, brukar kallas för internationell ekonomi. ”Ekonomi” i allmänhet är ett system för tillverkning och distribution av välfärd, dvs varor och tjänster. När systemet blir globalt, går det över till att bli en internationell ekonomi.

Internationell ekonomi – fakta och övningar

Internationell Ekonomi – en värld i förändring uppfyller mycket väl gymnasieskolans (inkl komvux/vuxenutbildningens) kursplan för Internationell ekonomi enligt Gy II. Boken kan naturligtvis även användas i företagsintern utbildning liksom av var och en som vill veta mer om internationella utvecklingstendenser. Denna bok är en introduktion till ämnesområdet och belyser hur företag och länder kan påverkas av händelser i världen. Att förstå hur det hela hänger ihop är nödvändigt för att man som privatperson, företagare eller politiker ska kunna fatta kloka beslut när omvärlden förändras. Läromedlet omfattar tolv kapitel, där det i varje kapitel finns en faktatext med klargörande exempel. Bokens innehåll 3

Internationell ekonomi uppl 5.indb 3

2013-07-08 10.31

Internationell ekonomi – en värld i förändring ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

är inriktat på internationella förhållanden, men många exempel, illustrationer och uppgifter visar Sveriges situation i världen. Dessutom finns olika typer av övningsuppgifter, som ger möjlighet till att aktivt diskutera och analysera innehållet i kapitlet. Uppgifterna är av följande slag: ●

Korta repetitionsuppgifter på texten

●

Ta ställning-uppgifter

● ● ●

Analysuppgifter utifrån färdiga underlag Undersökande uppgifter med hjälp av källor, t ex tidningar, facklitteratur, databaser och Internet Praktikfall med angivna tema

Eftersom den internationella ekonomin har en så hög förändringstakt är det viktigt att använda källor för att få tillgång till aktuell information. Studierna i internationell ekonomi bör därför kännetecknas av ett undersökande och problemorienterat arbetssätt. Många källor, inte minst Internet, är engelskspråkiga, och som ett stöd anges de centrala orden även på engelska i marginalen. Dessutom finns en svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista med vanliga fackuttryck i slutet av boken. Där hittar du också en fylligare ordlista, där ett antal vanliga företagsekonomiska och nationalekonomiska begrepp förklaras.

Upplaga 5

I femte upplagan (2013) har skett en genomgripande översyn med hänsyn till förändringar i omvärlden. Tabeller, sifferuppgifter, fakta och exempel har uppdaterats och förnyats genomgående och nya övningsuppgifter har tillkommit. Fyra praktikfall med arbetsuppgifter finns nu som bilaga 1–4, vilka är kopplade till kap 7, 9 och 12. Samtidigt har boken utökats med flervalsuppgifter för varje kapitel, placerade samlat bak i boken med facit längst ner på varje sida. Flervalsuppgifterna, med sina tre svarsalternativ, är lämpliga för repetition och instudering av respektive kapitel. Dessa uppgifter finns också som digitalt självrättande kunskapstest, på www.liber.se, sök på bokens titel. Även Lösningshäfte och Lärarhandledning har reviderats i samband med femte upplagan.

Till sist

Vi tar gärna emot dina synpunkter på Internationell ekonomi. Kontakta Liber, 113 98 Stockholm, tel 08-690 90 00. Du kan också nå oss via www.liber.se. Författarna och redaktionen 4

Internationell ekonomi uppl 5.indb 4

2013-07-08 10.31

Innehåll Ericsson – i den internationella ekonomin 9 Lars Magnus tänkte internationellt! 9 Näten binder ihop världen 10 Ericsson – på många marknader 11 Export – ett måste 11 Marknadstrender 12 Fri konkurrens – en förutsättning 13 Framtiden? 14 Många faktorer som påverkar 15 Upp- och nedgångar 18 Uppgifter 19 1 Det ekonomiska kretsloppet 20 Konsumtion – en nödvändighet för ekonomin? 21 Naturliga resurser 21 Behovet av handel 22 Pengar som ersättning 22 Sparkapital blir finansieringskapital 23 Marknad som växer 24 Bönderna vill skydda sin marknad 24 Historisk världshandel 25 Kolonialismen blev en början 25 Uppfinningar födde industrier 25 Prylsamhällets vagga 26 Orostider på 1930- och 40-talen 26 Bra start för USA och Sverige 27 Marknadsorientering 27 Handel – hot eller möjlighet? 28 Sammanfattning 30 Uppgifter 31 2 Hur använder världens länder sina resurser? 32 Olika slags resurser 33 Naturresurser 34 Andra resurser – som människor, kapital… 35 Olika vägar att nyttja sina resurser 37 Nationell kontroll av viktiga resurser 39 Förädling av råvaror 44 Kompetensutveckling 44 Den nya världsordningen 45 Ländernas väg mot välstånd 48 OECD-länderna 49 G8-länderna 50

BRICS-länderna 50 De minst utvecklade länderna 55 Vad är välstånd och utveckling? 57 Sammanfattning 58 Uppgifter 59 3 Varför är handel nödvändig? 64 Fri handel skapar välfärd 65 Näringslivets internationalisering 70 Utländska direktinvesteringar 71 Är handel lika viktig för alla länder? 73 Information om handel 74 Handelsbalansen 74 Tjänstebalansen 74 Transfereringsbalansen 75 Bytesbalansen 75 Kapitalbalansen 76 Betalningsbalansen 76 Hur är Sverige beroende av utrikeshandel? 79 Svensk export 79 Svensk import 80 Konsumentens fria val 80 Sammanfattning 81 Uppgifter 82 4 Internationell konkurrens 88 Konkurrens länder emellan 89 Hur påverkar världens befolkningsutveckling ekonomin? 89 Kostnaden för arbetskraften 90 Morgondagens arbeten 90 Elektronisk handel ger ökad konkurrens 93 Morgondagens handel redan idag 93 E-handeln – både smidig och effektiv 97 Hur ser framtiden ut? 97 Sverige på världsmarknaden 99 Vad är Sverige bra på? 100 Att nå ut – bra produkter räcker inte! 102 Vilken organisation passar bäst på de olika marknaderna? 103 Anlita återförsäljare/distributör 103 Driva eget dotterbolag 104 Samarbeta genom joint venture 104 Skriva licensavtal 105 Sammanfattning 108 Uppgifter 109

Internationell ekonomi uppl 5.indb 5

2013-07-08 10.31

Innehåll

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

5 Kulturmöten och kulturkrockar 116 Kultur och affärer 117 Företagskultur 117 Regional kultur 118 Nationalkultur 119 Ett system för att mäta kulturella skillnader 123 Individualism/kollektivism 123 Formell/informell 124 Osäkerhet/risktagande 125 Materialism/humanism 125 Hur ska man förhålla sig till en främmande kultur? 127 Matvanor 127 Styr kulturen den ekonomiska utvecklingen? 128 Sammanfattning 131 Uppgifter 132 6 Ekonomiskt samarbete i världen 135 Världen som en enda marknad 136 Olika handelshinder 136 Varför finns handelshinder? 138 WTO – för en fri handel 138 Handelsblock 139 Europa 140 Nord-, Syd- och Centralamerika 144 Asien och Stillahavsområdet 146 Afrika 147 Internationella organisationer 148 Näringslivsorganisationer 149 Företag som arbetar över hela världen 150 Sammanfattning 155 Uppgifter 156 7 Internationella konflikter 160 FN försöker påverka … 161 … liksom EU … 161 … och OAU 161 Konflikter uppstår ändå … 162 … och fattigdom följer 162 Politiska faktorer 163 Religiösa faktorer 166 Etniska konflikter 167 Humanitära konflikter 168 Mänskliga rättigheter 168 Ekonomiska konflikter 169 Vår gemensamma miljö 170

Kan historien vara ett hinder för ekonomiskt välstånd? 172 Jugoslaviens historia i korthet 173 Hur uppkom kriget i Jugoslavien? 175 Vad var det som fick Jugoslavien att spricka? 176 Sammanfattning 179 Uppgifter 180 8 Miljön – marknadens misslyckande? 182 Marknadens misslyckande 183 Miljön berör många områden 184 Förnyelsebara resurser inklusive allmän egendom 185 Skadlig yttre påverkan från företag 187 Icke förbrukningsbara resurser 188 Icke förnyelsebara resurser 189 Kommer icke förnyelsebara resurser att ta slut? 191 Klimatförändringar och global uppvärmning – en kort introduktion 192 Kan man lita på teorin bakom klimatförändringar? 194 Är det nuvarande regelsystemet effektivt? 194 Att hantera CO2-ekonomin – vinna och förlora 196 Nationalekonomiska strategier 197 Den mänskliga resursen 199 Miljömedvetna konsumenter 200 Miljöarbetare 200 Sammanfattning 201 Uppgifter 202 9 Ekonomi i teori och praktik 204 Vad menas med ekonomisk politik? 205 Finanspolitik och penningpolitik 205 Den moderna nationalekonomin och Keynes 207 Före Keynes 207 Den stora depressionen 208 Keynes i svensk tappning 210 Moms 210 Arbetsgivaravgifter 211 Alternativ till Keynes 212 Monetaristerna 212 Förväntningar som infrias 213 Ekonomisk politik i ett internationellt perspektiv 214 Västeuropa jämfört med USA 214 Arbetsmarknadspolitik – i olika länder 218 Sammanfattning 221 Uppgifter 222

Internationell ekonomi uppl 5.indb 6

2013-07-08 10.31

Innehåll ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

10 Den offentliga sektorns betydelse 226 Två huvuduppgifter 227 Traditionella uppgifter 227 Politisk styrning 227 Offentliga utgifter 228 Betalas med skatter och avgifter 228 Överskott eller underskott? 230 Finansmarknaden sätter betyg 230 Den offentliga sektorn och EMU 231 Offentlig basverksamhet 232 Utökad privatisering? 232 Upphandling ökar konkurrensen 233 Privatisering – på gott och ont 234 Konkurrens på olika villkor 234 Stöd – men inte bidrag 235 Sammanfattning 237 Uppgifter 238

12 Valutamarknaden 266 Pengars värde 267 Valutakurser 267 Inflationens betydelse 268 Information kan snabbt ändra förutsättningarna 268 Fast eller flytande växelkurs? 270 Vilka använder valutamarknaden? 272 Valutamarknadens betydelse för ekonomi och handel 273 Vad händer vid en devalvering? 275 Behovet av valutasamarbete 276 EMU och en enda europeisk valuta 276 Sammanfattning 283 Uppgifter 284

11 De finansiella marknaderna 240 De internationella kapitalmarknaderna 241 Sparande – kapital för investeringar 241 Vem bestämmer räntan? 242 Vilken ränta? 244 Riksbanken och reporäntan 245 Bör räntan vara hög eller låg? 247 Finansiella tjänster 249 Aktörer på kapitalmarknaderna 250 Hur ser marknadsplatsen ut? 255 En marknad för ”begagnade” värdepapper 256 Global marknad 256 Framtiden, IT och EMU 258 Sammanfattning 259 Uppgifter 260

Flervalsfrågor 309

Praktikfall 290

Ordförklaringar 325 Svensk/engelsk ordlista 328 Engelsk/svensk ordlista 331 Sakregister 334

Internationell ekonomi uppl 5.indb 7

2013-07-08 10.31

Internationell ekonomi uppl 5.indb 8

2013-07-08 10.31

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Ericsson – i den internationella ekonomin Utvecklingen går fort idag! Inte minst när det gäller elektronik, data och telekommunikation. Och gränserna mellan dessa områden suddas ut allt mer. Mitt i denna utveckling erbjuder Ericsson utrustning för att koppla ihop människor, maskiner och länder till ett världsomspännande nätverk. Även om de fysiska avstånden i världen finns kvar, minskar avståndet människor emellan. Tekniken för oss allt närmare varandra. Många menar att detta kommer att förändra världen på ett avgörande sätt. Företag som, liksom Ericsson, är verksamma på världsmarknaden är beroende av hur den internationella ekonomin utvecklas. Har Ericsson bra tillgång till kompetent personal för utveckling och försäljning? Finns det lagstiftning som gör att Ericsson kan konkurrera på lika villkor? Är valutor och räntenivåer på olika marknader till fördel eller nackdel för Ericsson? Är företagsklimatet bra och ekonomin stabil i de länder där Ericsson väljer att etablera sig? Innebär rättssystemet trygga affärsförhållanden? Detta är bara några exempel på faktorer som Ericsson och andra globala företag måste fundera över nästan dagligen.

Lars Magnus tänkte internationellt! År 1876 startade Lars Magnus Ericsson ett företag för reparation av telegrafinstrument, den tidens sätt att kommunicera. Företaget kom så småningom

Lars Magnus Ericsson öppnade 1876, tillsammans med en kompanjon, en liten verkstad. På ett 13 m2 stort utrymme arbetade de bägge ägarna och en tolvårig springpojke. Då L M Ericsson 27 år senare lämnade företaget hade det vuxit till en världsindustri. Här ses L M Ericsson och hans hustru Hilda vid en tidig telegrafutrustning.

att bli världsledande inom telefoni – under namnet LM Ericsson. 1892 lanserade man den första internationellt stora produkten, en bordstelefon med separat handmikrofon. Lars Magnus förstod redan då hur viktigt det är med stora försäljningsvolymer för att uppnå lönsamhet. Namnet Ericsson är sedan dess starkt förknippat med såväl telefoner som telefonväxlar världen över. Numera tänker man nog mest på mobiltelefoner. 1987 lanserade Ericsson den första stora produkten inom mobiltelefoni, Ericsson Hot Line för NMTnätet (Nordisk Mobil Telefoni). Sedan dess har det 9

Internationell ekonomi uppl 5.indb 9

2013-07-08 10.31

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

kommit en strid ström av nya modeller och allt mer för det digitala systemet GSM (Global System for Mobil telecommunications).

Näten binder ihop världen Telekommunikation är dock inte bara telefoner. Det behövs även tekniska system som gör det möjligt att kommunicera mellan världens olika hörn. Största delen av Ericssons verksamhet handlar faktiskt just om sådan teknisk utrustning. Ericssons verksamhet är indelad i tre affärssegment (core units). • System och systemlösningar för såväl mobila som fasta nät • Mobiltelefoner och mobila multimediaprodukter • Övrig verksamhet, bl a licensiering av mobil internetteknik, s k Bluetooth, och teknikplattformar för mobiltelefoner

Mobilsystem

Mobilnäten gör det möjligt för konsumenterna att skicka och ta emot tal- och datakommunikation med hjälp av mobiltelefoner och andra mobila produkter. De består främst av radiobasstationer, kontrollenheter och växlar. Cirka en tredjedel av världens radiobasstationer kommer från Ericsson och cirka 40 % av alla mobilsamtal i världen görs genom Ericssons system. Ericsson har över 30 000 patent, ett av marknadens största patentinnehav inom mobiltelefoni.

Fasta nät (kärnnät)

Ericssons utbud levererar system för fasta telefonnät och bredband. AXE från Ericsson är idag en av världens mest använda televäxlar med mer än 500 miljoner abonnenter.

En av de första mobiltelefonerna.

Tjänster

Ericsson erbjuder utbyggnad av nya nät, drift av telenät, konsulttjänster, utbildning och kundtjänst, oavsett hos kunden installerad nätutrustning.

Övriga verksamheter

Ericsson Mobile Platforms (ST-Ericsson) licensie-

rar ut Ericssons mobiltelefonteknologi genom att erbjuda teknikplattformar. Tillverkare av mobiltelefoner och andra trådlösa produkter på den öppna marknaden, bland annat Sony Ericsson är kunder. Ericsson Network Technologies. Ericsson är en ledande leverantör av koppar- och fiberkabel för telekom- och kraftnät. Enterprise Systems erbjuder mobila kommunikationssystem och tjänster till företag, statliga verk och utbildningsinstitutioner som behöver kommunikation mellan flera platser.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 10

2013-07-08 10.31

Ericsson – i den internationella ekonomin

Fakta

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Ericsson – med ägare från hela världen Ericssons aktier ägs av såväl företag och institutioner (78 %) som privatpersoner (22 %) med följande geografisk fördelning enligt diagrammet.

Holland 1,1 % Övriga länder 19,7 % Norge 3,4 % Storbritannien 8,9 %

Sverige 45,5 % USA 21,4 %

Ericsson säljer till cirka 400 telekomoperatörer som står för större delen av koncernens nettoomsättning. Dessutom samarbetar Ericsson med kunder i vissa andra branscher, som el, värme och vatten samt media. Kunderna finns i över 180 länder. De tio största kunderna, varav hälften är multinationella företag, svarar för 46 % av omsättningen.

Ericsson – på många marknader Den världsomspännande koncernen sålde varor och tjänster för 228 miljarder kr år 2012. Antalet anställda var samma år 110 000, fördelade på 180 länder. Ericssons större dotterbolag utanför Sverige finns i Australien, Brasilien, Holland, Kina, Japan, Mexiko, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA.

Export – ett måste

När man ser hur en del företag breder ut sig i världen, kan man kanske fråga sig varför. Vad vinner de egentligen på det? Naturligtvis finns det många fö-

Ericssonaktierna handlas och noteras på NASDAQ OMX Stockholm samt på NASDAQ New York. Det totala antalet aktier uppgick vid 2012 års slut till 3,3 miljarder. År 2012 omsattes över 3,5 miljarder aktier på börserna, varav 69 % på NASDAQ OMX Stockholm. Marknadsvärdet för Ericsson minskade med 10 % under 2012 till totalt 215 miljarder kr vid 2012 års slut.

Sydostasien och Oceanien

Indien

Övrigt

12,3 6,5 5,4 %

Nordamerika

2,8 %

15,1

56,7

6,6 %

24,9 %

Nordostasien 36,2 (inkl Kina) 15,9 % 22,0

9,7 %

Afrika söder om Sahara

11,3

5,0 %

23,3

15,6

10,2 %

6,8 %

Mellanöstern

Syd- och mellanamerika

11,3

5,0 %

17,5

7,7 %

Medelhavsområdet

Nordeuropa Väst- och och Centralasien Centraleuropa

Ericssons försäljning per region 2012 (miljarder kr) och andel i procent. Totalt ca 228 miljarder kr.

retag som kan nöja sig med en hemmamarknad på orten, i regionen eller inom det egna landet. Ta t ex fiskhandlaren på torget eller bagerier och mejerier som säljer över hela landet. För dessa företag räcker den inhemska marknaden för att de ska uppnå lönsamhet. Dessutom har de kanske inte ens möjlighet att exportera sina varor, beroende på kulturella skillnader t ex vad gäller matvanor.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 11

2013-07-08 10.31

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Ericssons huvudkontor vid Telefonplan i Stockholm.

Andra företag är beroende av en större marknad än den inhemska, eftersom de har stora kostnader för produktutveckling och marknadsföring. Så är det också för Ericsson. Företaget har mycket stora kostnader för den tekniska utvecklingen, som går med en rasande fart. Under 2012 satsade Ericsson 33 miljarder svenska kr, dvs 14 % av omsättningen, på forskning och utveckling (FOU), vilket genom åren resulterat i totalt 30 000 beviljade patent. Kostnaden för en så stor satsning måste slås ut på en stor mängd kunder, dvs den måste skapa en stor försäljningsvolym. Denna volym kräver samtidigt stora kostnader i form av marknadsföring, vilket i sin tur kräver ännu större försäljningsvolym!

Men det räcker ju inte med behovet av stora volymer. En förutsättning för att lyckas med en utlandssatsning är naturligtvis att kundernas behov på något sätt är likartade på de olika marknaderna. Detta gäller för Ericssons kunder.

Marknadstrender Telekommunikationerna utvecklas just nu i mycket snabb takt. År 2012 beräknades antalet mobilabonnemang i världen uppgå till 6,5 miljarder. Mobildatatrafiken fördubblades under 2012, och den totala mobildatatrafiken förväntas tolvdubblas mellan 2012 och 2018. Bakom denna utveckling ligger nya användarbeteenden som medför att användarna förväntar sig allt bättre nät- och applikationsprestanda.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 12

2013-07-08 10.31

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Utvecklingen har dock inte alltid varit lika positiv som teleoperatörerna hoppats på. Under 2001 – 2002 fick flera stora operatörer problem med ekonomin. Företagen hade gjort stora investeringar, vilket medfört hög skuldsättning. När de sedan inte fick den tillströmning av nya abonnenter som de räknat med började flera verksamheter gå med förlust. Detta berodde delvis på att utbyggnaden av de nya 3Gnäten inte gick lika snabbt som det var tänkt, eftersom företagen bl a hade problem med att få bygglov. Beräknade intäkter blev ännu mer försenade än kalkylerat och operatörerna fick dra ner på sina investeringar i mobilnät – något som naturligtvis drabbade leverantörerna, bl a Ericsson. Den långsiktiga marknadsutvecklingen drivs på av den kraftiga teknikutvecklingen. Den s k WAPtekniken ger möjlighet till utökad användning av mobiltelefonen för att t ex få nyheter, sända och ta emot e-post, lyssna på musik, göra betalningar, kolla av innehållet i kylskåpet etc. Ericsson har därför ingått partnerskap med bl a nyhetsbyrån Reuter, Internetoperatören America On Line, Visa betalkort och Electrolux. Samtidigt pågår utbyggnaden av ”den fjärde generationens” mobilsystem, s k 4G, som ger högre datahastigheter och som bl a kan överbrygga skillnaderna i system mellan USA och övriga världen. Målet för produktutvecklingen är rörlighet (mobility), det vill säga att trådlöst kunna använda en mängd olika tjänster inom till exempel multimedia och positionering. GPRS, EDGE och WCDMA är tekniker som har gjort detta möjligt i mobiltelenäten.

Fri konkurrens – en förutsättning Det är inte bara mellan leverantörerna av telefoni som konkurrensen ökar, utan också mellan operatörerna. Operatören är den som driver telenätet och tar betalt av abonnenterna. När det gäller fasta telenät, har det fram till 1990-talet främst varit de stora statliga telebolagen som genom lagstiftning haft ensamrätt (monopol) till telefoni inom landet. Exempel är svenska Televerket, brittiska British Telecom (BT), franska Tele France och holländska PTT. Abonnenterna har således inte haft någon valmöjlighet. Idag är det annorlunda. I Sverige finns några olika operatörer som delar på marknaden för mobiltelefoner, och konkurrensen dem emellan är stenhård, med olika erbjudanden om telefonrabatter, kvällspriser etc. På samma sätt är det i de flesta länder i Europa. Även den svenska Internetmarknaden består av ett flertal operatörer: Telia, Tele2, Telenor, 3 m fl. Leverantörer och operatörer Leverantör av utrustning för mobilnät

bl a Ericsson

Försäljning Mobiltelefonoperatör (”telebolag”)

bl a Telia Sonera, Telenor, Vodafone och Comviq

Abonnemangsavtal Abonnemangsinnehavare – privatpersoner – företag etc

Internationell ekonomi uppl 5.indb 13

2013-07-08 10.31

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Den ökade friheten inom teleområdet ger Ericsson möjlighet att komma in på nya marknader. Om inte den traditionella, f d statliga operatören vill köpa från Ericsson kanske uppstickarna gör det? Och Ericssons tekniska lösningar blir operatörens konkurrensmedel gentemot kunderna, dvs abonnemangsinnehavarna. Nu verkar det som om antalet operatörer kommer att minska, eftersom flera försök till samgående gjorts. Ett exempel är den stora engelska teleoperatören Vodafone som har köpt upp flera mindre operatörer i Europa.

Framtiden? De traditionella telenäten är byggda för talkommunikation. Det är där Ericsson ännu så länge har sin bas. Samtidigt har dataindustrin utvecklats med raketfart. Persondatorn har revolutionerat både arbetsliv och fritid. Sedan togs steget till Internet. Idag vill alla världens datorer tala med varandra. Ericsson har valt att inte delta i denna persondatorutveckling – med undantag för ett kort och förlustbringande mellanspel på 1980-talet. Man satsar i stället på att vara den som tillhandahåller nätverken mellan datorerna, dvs via telefonlinjer, radioteknik, fiberoptiska kablar eller satellitkommunikation. Förlängningen av den här IT-utvecklingen är att olika typer av media hamnar i datorn hos familjer och företag. Det handlar om allt från dagsnyheter, yrkesmässig information och utbildning till spelfilmer, underhållningsprogram och musikartister. Man brukar här tala om multimedia i datormiljö, vilket så småningom delvis ersätter tidningar, tv, telefon och traditionell utbildning. Vad vi nu ser är hur marknaden för telekommunikation (”telecom”) och datorkommunikation (öppna eller slutna nät) växer samman. I den ”infokom”-bransch som uppstår, finns också ökade krav på rörlighet i form av trådlös kommunikation. Det vill säga, mottagning ska vara möjlig var man än befinner sig – hemma eller på arbetet. Ett enda ”telefonnummer” ersätter i så fall alla andra mottagningsformer. Samtidigt satsas allt mer på överföring, t ex kablar och antenner, som passar datorer. Telefonerna får åka med på samma villkor.

Med målgruppsanpassade bilder marknadsför Ericsson sina olika produkter.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 14

2013-07-08 10.32

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

I denna alltmer komplicerade värld blir framtiden ännu svårare att förutsäga. Inte minst beroende på att många nya aktörer är på väg in. Var finns Ericssons plats i framtiden?

Många faktorer som påverkar

● ●

låga räntor ett gott företagsklimat, såväl hemma i Sverige som i andra länder, för att stimuleras att utveckla nya och konkurrenskraftiga produkter

Det är alla dessa olika faktorer för ett globalt företagande som den här boken kommer att belysa, på ett förhoppningsvis praktiskt, lättillgängligt och intresseväckande sätt.

Det är inte så att Ericsson automatiskt finns med bland vinnarna på de nya marknaderna. Som framgått av inledningen är det många faktorer som påverkar hur lyckosam företagets utveckling blir. Bland annat handlar det om att ha tillgång till ett antal viktiga resurser som material, maskiner och kunnig personal. Företaget är också beroende av väl fungerande samhällssystem, såväl ekonomiskt som politiskt. Ericsson, liksom andra stora företag, gynnas av en stabil utveckling och tillväxt i de länder där man arbetar. Eftersom företaget är verksamt i många länder är även en fri handel mellan länderna en viktig förutsättning. Det finns fler betydelsefulla framgångsfaktorer, bl a ●

●

bra kännedom om kundernas behov kunskaper om kulturen på de olika marknaderna tillgång till finansieringskapital och stabila valutor

Bildvisning på TV med hjälp av kameramobil.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 15

2013-07-08 10.32

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Med världen som arbetsfält!

det som märks, inte bara vad gäller språket. I Brasilien däremot talar de flesta enbart portugisiska, ett språk som Göran fick lära sig på plats. Göran kan räkna upp mycket annat som skiljer: komplicerat skattesystem med olika försäljningsskatter i delstaterna, komplicerad redovisning, skyddstullar och andra handelshinder mot omvärlden osv.

”Det är inte bara jobbet som är intressant, utan också mötet med olika kulturer! Man blir en annan människa, mer tolerant och förstående.” Det säger Göran Åhlgård, ekonomichef (financial director) på Ericssons dotterbolag i Brasilien. Ett land som har en snabb tillväxt – inte minst inom telefonområdet. Brasilien har ca 200 miljoner invånare. För fem år sedan hade bara 20 % av befolkningen fast telefon, idag (2013) är siffran drygt 40 %. Den stora ökningen är ändå för mobiltelefoner – från knappt 60 % till nästan 100 %! ”Här finns naturligtvis såväl rika som fattiga, men framförallt en stor livsglädje. Mycket är olikt Sverige, bl a det byråkratiska systemet och de alltför många reglerna. Men svenska chefer är mycket uppskattade – för att vi får mycket gjort och för vår ödmjuka attityd till anställda. En brasiliansk chef litar mer till sin status och sitt avstånd till underlydande.”

Skydd för den lokala industrin Även om Brasilien ingår i frihandelsområdet Mercosur, vill landet skydda sin egen industri mot import från länder utanför området. Och man stödjer gärna utländska företag som startar tillverkning inne i Brasilien med bidrag och lägre skatter. Detta är enligt Göran mycket vanligt även i andra länder. ”Om handeln hade varit helt fri i världen, skulle Ericsson troligen haft 75 % färre fabriker, som en följd av att vi kunde koncentrera tillverkningen till några få stora enheter. Detta skulle bli effektivare och billigare för konsumenten i det stora hela. Handelshinder är således något som gör varorna dyrare, men detta tänker politikerna inte alltid på”, menar Göran. Valutan övervärderad Brasilien anses ju vara en intressant tillväxtmarknad, nu när länderna i Sydostasien fått problem. ”Visserligen är tillväxten här hög och konsumtionen ökar, men samtidigt har den brasilianska ekonomin problem p g a att man har låst växelkursen för sin valuta (real) på en för hög nivå. Valutan var för dyr, vilket försvårade exporten, samtidigt som importvarorna givetvis blev billigare. Priset för att försvara den höga växelkursen blev oerhört höga räntor med låneräntor på upp till 70 %. Detta höll nere både företagens investeringar och den privata konsumtio-

Från Sydafrika till Brasilien Göran Åhlgård har mycket att jämföra med från sina resor över världen. Senast arbetade han tre år i Sydafrika för Ericsson. Ett land som han menar har vissa likheter med Sverige och Europa vad gäller företag. Där finns ett fungerande rättsväsende, liknande ekonomisk redovisning, liknande skattesystem (bl a moms) etc. Det är naturligtvis det engelska inflytan-

Internationell ekonomi uppl 5.indb 16

▼

2013-07-08 10.32

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ nen. Även Ericsson tvingades att låna till mycket hög ränta. Sedan år 2000 har läget förbättrats och räntorna successivt gått ner.” En intressant marknad ”Men samtidigt pågår en omställning av ekonomin i landet, bl a genom privatiseringar av tidigare statliga företag, t ex inom telekommunikationer. Tillväxten inom den sektorn bedöms som mycket stor, vilket har lockat hit samtliga företag på marknaden. Förutom Ericsson finns här nu bl a Motorola, Siemens, Alcatel, Nec och Philips. Även svenska Telia har etablerat sig här genom att man har köpt en operatörslicens av regeringen för hela 10 miljarder kr! Ericsson har ca 1 700 anställda bara i Brasilien och vi omsätter här bortåt 6 miljarder kr per år. På min avdelning är jag chef för 25 anställda, alla brasilianare.”

gärna tala engelska. Spanska är det största språket på den här kontinenten och portugisiskan är rätt så lik. Till sist vill jag verkligen rekommendera den som kan att någon gång arbeta i ett annat land! Man blir mer vidsynt och får förståelse för hur andra människor tänker. Samtidigt upptäcker man att mycket är globalt, t ex varor och varumärken. Här finns bl a samma glass som i resten av världen, fast exempelvis Magnum heter Mega!”

Varmt och skönt – och mycket trafik ”Klimatet i Brasilien är mycket behagligt, med sommar året runt. Vänliga människor och spännande mat gör inte saken sämre. Det negativa här i Sao Paolo är den tunga trafiken. Miljön är nog på det hela taget inte särskilt barnvänlig. De utlänningar som har barn med sig, låter dem gå i amerikansk skola hela högstadiet, för att sedan gå över till ett vanligt gymnasium med portugisiska som språk. Någon kriminalitet har jag inte direkt märkt av, men vi har portvakt i höghuset där jag bor. I övrigt ska man nog planera var man promenerar under kvällstid.” Skjorta och slips – och puss på kinden! ”Klädseln här är blandad. Värmen gör att de flesta går i skjorta och slips. Men i formella sammanhang ska det nog vara strikt mörk klädsel. Kontakterna här är mer fysiska än i Sverige, det hör till att klappa om varandra och pussa på kinden. Språket är inte så lätt, helst ska man tala portugisiska – för de flesta brasilianare vill inte

Internationell ekonomi uppl 5.indb 17

2013-07-08 10.32

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Upp- och nedgångar År 2003 genomfördes i Ericsson betydande kostnadsbesparingar, bland annat i form av stora personalnedskärningar, vilket halverade koncernens förlust jämfört med tidigare år. De följande åren förbättrades resultatet avsevärt . Detta har i sin tur påverkat aktiekursen som steg från under 20 kr till som Bästa aktieägare,

Vi ser tillbaka på ett år då den starka mobildatatillväxten fortsatte världen över och då 4G/LTE lanserades i alla regioner. Bredband är en transformativ teknik som redan i dag främjar livskvalitet, produktivitet och hållbarhet världen över. Under året har vi tydligt sett hur världen rör sig mot vår vision om det uppkopplade samhället. Med tiden kommer detta att medföra nya affärsmöjligheter för Ericsson och för våra kunder.

Att verkställa vår strategi

Arbetet med att dra nytta av våra styrkor inom tillväxtområdena mobilt bredband, managed services och driftsoch affärsstödsystem (OSS och BSS) har fortsatt under året, med selektiva förvärv och avyttringar för att förstärka och effektivisera portföljen. Några av de viktigaste förvärven som har bidragit till att stärka vårt ledarskap under året är BelAir inom mobilt bredband, ConceptWave och Telcordia inom OSS och BSS samt Technicolors Broadcast Services-division inom managed services. Dessutom fullföljdes avyttringen av vår andel i Sony Ericsson och en ny strategi lanserades för Support Solutions. Våra FoU- och tjänstinvesteringar utgör grunden för bolagets långsiktiga framgångar. Trots utmaningarna för Networks har vi fortfarande en nästan lika stor marknadsandel som våra två närmaste konkurrenter tillsammans när det gäller den installerade basen av radiobasstationer. Vi har också en fortsatt stark marknadsandel inom mobilnätutrustning. Global Services presterade bättre än marknaden och befäste sin ledande ställning under året.

högst över 140 kr 2007. Men under 2012 halverades resultatet, bl a beroende på förluster i dotterbolaget SR-Ericsson, som avvecklades under 2013. I juni 2013 var aktiekursen ca 80 kr Nedanstående text är från koncernchefen Hans Vestbergs kommentarer till årsredovisningen 2012, som presenterades i början av 2013.

På den fragmenterade marknaden för telekomtjänster var Ericssons marknadsandel 13 % för 2012, vilket är betydligt mer än den närmaste konkurrenten. Vårt joint venture ST-Ericsson hade ett tufft år. Efter att STMicroelectronics tillkännagett sin avsikt att träda ut som aktieägare kommer Ericsson tillsammans med STMicroelectronics att fortsätta undersöka olika strategiska alternativ för ST-Ericssons tillgångar. Vi står fast vid uppfattningen att den modemteknik som var vårt ursprungliga bidrag till JV:t har ett strategiskt värde för mobilbranschen.

Ur årsredovisningen 2012.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 18

2013-07-08 10.32

Ericsson – i den internationella ekonomin ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Ericsson – i den internationella ekonomin 1 Vilka är Ericssons olika kunder?

Diskut

era

2 Vilka behov fyller Ericssons produkter för kunderna? 3 Hur ser marknadstrenderna ut för telekomprodukter idag? 4 Hur påverkas Ericsson av den fria konkurrensen mellan teleoperatörerna? 5 Vilken är den framtida marknaden som Ericsson kommer att arbeta i? 6 För att kunna fatta riktiga beslut måste Ericsson hela tiden hålla sig informerat om vad som händer runt om i världen. Lista några olika områden som du tror att företaget särskilt måste bevaka. 7 Försök att sammanfatta i ett antal korta punkter på vilka olika sätt Ericsson påverkas av den internationella ekonomin.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 19

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet

”A

tt hushålla med begränsade resurser” är den egentliga innebörden av det grekiska ordet ekonomi. Nu finns det – som vi snart ska se – också möjligheter att skapa nya resurser. Därför låter uttrycket ”hushålla” lite väl återhållsamt. ”Att utveckla, förädla och distribuera välfärd genom de resurser som man har”, är nog en bättre målsättning. Att köpa och sälja på en marknad är viktiga delar i denna process. Somliga kallar det för kretslopp, medan andra menar att det mer är ett ekorrhjul. Människor måste konsumera för att andra ska kunna producera och sälja. Och de som producerar måste i sin tur konsumera… 20

Internationell ekonomi uppl 5.indb 20

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Konsumtion – en nödvändighet för ekonomin?

➤

Färdiga varor/ tjänster

Realkapital

➤

Råvaror och människans arbetskraft är resurser som tidigt fanns i världen. De enklaste råvarorna i naturen är sten, jord, kött, fisk, Arbetsträ, grönsaker, frukt, bär etc men också vattenkraft och vindkraft. kraft Så småningom lärde sig människan att utveckla råvarorna genom att bruka jorden, bryta malm, bygga hus, tillverka redskap, maskiner etc. Människan använder således sin arbetskraft för att själv producera råvaror och nya produkter. En del av dessa nya produkter är sådant som används i produktionen, t ex maskiner och byggnader. Dessa brukar kallas för realkapital. Med kapital menas sådant som har ett värde

➤

Råvaror

Finansieringskapital

Köpare

➤

Naturliga resurser

➤

I alla utvecklade länder ökar specialiseringen. Vi arbetar med det som vi är Specialisering bra på och låter andra göra det som de kan bäst. Detta sätt att leva skapar i sig Specialization ett konsumtionssamhälle. Vi kanske fortfarande bäddar vår egen säng, men därutöver kan vi köpa det mesta vi behöver för att få en bra tillvaro. Det kan handla om varor som tv, dator etc, eller tjänster som färdiglagad mat, bilreparation och tapetsering. ”Privata tjänster” är den del av konsumtionen som väntas öka mest, dvs sådant som gör att vi får en bekvämare vardag. En annan sektor som väntas öka är ”kommunikation”, dvs kontakter via telefon och dataterminal. Om några år kommer de flesta människor i utvecklade länder att ha en mobiltelefon och vara uppkopplade till Internet eller till annat medium. Det är också en form av bekvämlighet – att kunna kommunicera utan att Ekonomiskt kretslopp träffas. När någon köper en tjänst eller en vara är det någon annan som säljer. Kö- The flow of goods, services and money pare och säljare kan befinna sig nära varandra, t ex på en bilverkstad, men de kan också vara långt ifrån varandra, som när det gäller köp av varor från främ- Råvaror mande länder. På så sätt lever vi på varandras konsumtion. Det brukar kallas Raw materials för ekonomiskt kretslopp. Om konsumtionen minskar, t ex beroende på att folk Realkapital sparar för mycket pengar, ökar samtidigt arbetslösheten, vilken i sin tur med- Fixed capital för minskad konsumtion. Farten i kretsloppet kan variera och den har direkta effekter på hur många som kan få arbete. Takten och omfattningen av kretsloppet är ett mått på hur ett land förmår att förädla sina resurser till Det ekonomiska kretsloppet Säljare nyttiga varor och tjänster.

= Leverans = Betalning

Internationell ekonomi uppl 5.indb 21

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

i framtiden och real betyder verklig, påtaglig. Man kan därför säga att de grundläggande resurserna i vår värld är ●

Arbetskraft Labour

Kunnande Know-How

råvaror (material, vatten, vind etc) realkapital (redskap, maskiner, byggnader etc) ● arbetskraft ●

I begreppet arbetskraft ingår också olika typer av tjänster. Dessutom kan man lägga till kunnande och initiativförmåga, också kallat know-how och entreprenöranda.

Behovet av handel Byte av varor Exchange of goods

Efter hand växte behovet av att kunna byta varor med varandra. Människan insåg att det kunde vara en fördel att specialisera sig på att odla en speciell växt, tillverka en speciell vara etc. Man kunde helt enkelt satsa på att göra det som man var bra på, och på så sätt bli mer effektiv, s k komparativ fördel. Sedan bytte man till sig andra varor mot sina egna, för att på så sätt öka sitt välstånd. Människan hade insett fördelarna med handel.

Pengar som ersättning

En biodlare i Oklahoma tar sig till marknaden i Stillwater varje helg för att s älja honung, den handelsvara han specialiserat sig på.

Ju mer handeln ökade, desto mer otympligt blev det att byta varor. Behovet av pengar uppstod som ersättning för bytesvaror. Penning systemet innebar att metallvärdet, vanligen silver, garanterade att peng arna kunde användas för framtida köp av varor och tjänster. Vanligen var det landets regering som gav ut pengarna. Värdet på mynten kunde variera beroende på att metallens värde förändrades men också på att regeringen använde metall av sämre kvalitet och värde.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 22

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet

Exempel 1

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Bonden väljer väg Lars Bengtsson är bonde i början av 1500-talet. På sin gård odlar han alla typer av grödor, föder upp grisar och har mjölkkor och hönor för husbehov. Han är före sin tid och inser vikten av specialisering. Därför satsar han på att odla endast havre och vete på sina marker, eftersom hans jord passar bra för detta. Han

satsar också på att föda upp fler grisar, i stället för att ha mjölkkor. Priset på fläsk ger mer inkomster än vad mjölken kostar att köpa från andra bönder. Normalt kan han skaffa sig andra produkter i utbyte mot havre, vete eller fläsk.

Under 1600-talet började man att göra mynt enbart av koppar. Mynten blev ganska tunga och stora, eftersom kopparn var mindre värd än silvret. År 1661 började en bank, Stockholms Banco, att ge ut egna sedlar, en sorts skuldebrev, som man garanterade värdet på. Efter en tid kraschade banken och sedlarna blev värdelösa. I början av 1700-talet började statens egen bank, Riksbanken, att ge ut sedlar, vilket den gör än idag. I början förekom en hel del förfalskningar, vilket ställde till problem. Allteftersom har sedlarna blivit svårare att förfalska, men värdet kan, som vi alla vet, förändras genom inflation.

Mynt Coin

Sedlar Bills (US), bank-notes (UK)

Exempel 2

Varor mot pengar Bonden Lars Bengtsson har nu insett fördelen med att använda pengar som betalningsmedel. Han har nämligen på sistone börjat att sälja sina produkter på marknaden i Gässlingberga. Genom att använda pengar behöver han inte trassla med omständliga bytesaffärer med andra bönder. För pengarna han får vid för-

säljningen, kan han köpa vad han vill, när han vill. Pengarna är på så sätt en lätthanterlig bytesvara. Kruxet är att man måste kunna lita på att de behåller sitt värde, något inte alla bönder gör. En del är misstänksamma mot kungamakten i Sverige och håller fast vid bytesaffärerna.

Sparkapital blir finansieringskapital

Nu var det så att inte alla människor handlade upp sina pengar med en gång. En del sparade dem i stället, för att på så sätt få en reserv för framtida större inköp, t ex för att kunna köpa mark och maskiner. Detta kom att kallas för sparkapital och så småningom växte företag upp som tog hand om pengarna och gav ränta som ersättning. Banksystemet hade kommit till. Bankerna lånade sedan ut dessa pengar mot högre ränta till dem som själva inte hade något sparkapital. Mellanskillnaden, det s k räntenettot, var den vinst som bankerna levde på. Ytterligare en resurs hade tillförts världen: finansieringskapitalet (eget sparande eller lån).

Sparkapital Savings

Finansieringskapital Finance

Internationell ekonomi uppl 5.indb 23

2013-07-08 10.32

Exempel 3

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Spara för framtiden Bonden Lars Bengtsson har börjat spara en del av inkomsterna som han får på marknaden i Gässlingberga. Han har nämligen planer på att bygga ut stallet och skaffa fler suggor. Virket hämtar han från den egna skogen och stenar till grunden bryter han med

hjälp av hästen ur åkrarna. Men han behöver pengar till både bygghjälp och nya suggor. Han har också beställt stalldörrar från en snickare i Backatorpet. För att kunna betala allt detta ska han använda sitt sparkapital.

Marknad som växer Marknad Market

Alltefter som handeln utvecklas, blir marknaden större. Det innebär att säljare kan söka sig längre bort från hemorten till platser där efterfrågan är större, och därmed få bättre betalt för sina produkter. Transporterna blir förstås längre, men det blir lättare att specialisera sig eftersom man nu kan sälja större volymer.

Exempel 4

Intressant marknad Lars Bengtssons son, Erik, har hört att man kan få bättre betalt för köttet på marknaden i Stockholm. Stadsborna måste ju köpa all mat från landet och priserna blir högre, eftersom efterfrågan är stor. Problemet är att kunna förvara och transportera fläsket innan det blir gam-

malt och förfars. Erik löser det genom att röka en del av fläsket och kylförvara en del. Under vintern skär han ut isblock ur sjön Bloken och förvarar dem i marken, isolerade med löv och sågspån. På så sätt smälter de inte förrän en bit in på hösten.

Bönderna vill skydda sin marknad

Det var inte alltid som den ökande handeln var populär. De som tidigare var vana att ensamma kunna sälja sina varor på marknaden, såg nya konkurrenter som allvarliga hot.

Exempel 5

Farlig konkurrens? Bönderna närmast kring Stockholm visade sig bli mäkta irriterade när de mer ”lantliga” bönderna kom till marknaden och börjande konkurrera. Det uppstod ibland t o m slagsmål mellan säljarna på marknaden i staden. Det gick så långt att bönderna i Stockholms län ville införa tullavgifter vid införsel av matvaror

till länet. Borgarna i Stockholms Stads Fullmäktige lyckades motverka detta, eftersom konkurrensen höll nere priserna på mat. Dessutom insåg man att de nya bönderna som sålde på marknaden samtidigt blev kunder hos stadens butiker och hantverkare.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 24

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Historisk världshandel I hela Europa växte välståndet under medeltiden. Behovet av varor ökade och många av dessa varor fanns i andra världsdelar. Man köpte det man inte själv hade och sålde det andra länder hade behov av. På så vis uppstod mycket av den handel som lever kvar ännu i våra dagar. Från början gällde handeln mest råvaror. Men allt eftersom innebar handeln att man specialiserade sig på att tillverka olika typer av varor i olika länder och i olika delar av världen.

Kolonialismen blev en början

De starka länderna i Europa, dvs England, Spanien, Portugal, Frankrike och Holland, gjorde under medeltiden inköpsresor till Asien. Avsikten var att föra hem värdefulla varor som kryddor, silke, te och porslin. Som betalning erbjöd man guld- och silverföremål. Tidvis fanns en regelbunden handel mellan de två världsdelarna. Det var främst segelfartyg som transporterade lasten, men det fanns också s k karavanvägar till Asien. Den egentliga världshandeln började att ta fart på 1500-talet genom kolonialismen. Då bestämde sig de europeiska länderna för att etablera egna kolonier i Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika. På så sätt fick man tillgång till råvaror och billig arbetskraft i Indien, Filippinerna, Sydafrika, Hongkong, Brasilien, Australien, Mexiko, Nya England m fl länder. Från kolonierna importerade man råvaror som kaffe, kakao, koppar, gummi, bomull och elfenben. Numera är länderna fria från kolonialismen, men perioden har satt sina spår, vilket märks bl a i kultur, språk och handel.

USA, Brasilien, Västindien Tobak, socker, bomull m m

Europa

Slavar Vapen, glaspärlor, tyger m m

Afrika

Triangelhandeln under 1600- och 1700-talen var en viktig del i utvecklingen av världshandeln.

Kolonialism Colonialism

Bilden från 1790 symboliserar handeln mellan Europa och Asien.

Uppfinningar födde industrier

Under 1800-talet blev tillverkningen av varor alltmer specialiserad genom den industriella utvecklingen. Många uppfinningar såg dagens ljus under detta århundrade. Man började främst i Europa och Nordamerika att använda sig av maskiner, som drevs med vattenkraft, ångkraft, elkraft och så småningom också med förbränningsmotorer. I slutet av 1800-talet kunde segelfartyg börja ersättas med de mycket snabbare motorfartygen och bilismen började att utvecklas. Härmed ökade handeln, inte bara mellan Amerika och Europa utan också med övriga världsdelar. Handeln omfattade maskintillverkade kläder, möbler, matvaror, liksom stål och timmer. Från Asien, Afrika, Sydamerika och Australien kom fortfarande mest råvaror.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 25

Uppfinningar Inventions

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Prylsamhällets vagga Industrivaror Industrial goods/products

Krigsmaterial War material

I början av 1900-talet började produktionen av varor att öka kraftigt. Många industrivaror som cyklar, lampor, radioapparater, telefoner och kylskåp blev genom massproduktionen också allt billigare. Samtidigt var efterfrågan mycket stor och det gick lätt att sälja varorna. De första tecknen på ”prylsamhället” började synas, inte minst i form av den ökande bilismen. De länder som dominerade stort var England, Tyskland och USA. Bilar som Ford, Daimler och Austin blev vanliga på vägarna. I Sverige utvecklades välkända företag som Ericsson, SKF, Atlas Copco och Boliden. Man brukar så här i efterhand säga att länderna i Europa och Nordamerika i hög grad var produktionsinriktade, eftersom man inte behövde anstränga sig att skaffa kunder. De stod på kö för att köpa. Första världskriget (1914–1918) satte fart på produktion av stål, krigsmaterial, flygplan etc, men innebar i övrigt ett oerhört lidande och en stor fattigdom. Den privata konsumtionen sjönk givetvis. Efter kriget kom dock den normala produktionen igång igen och man kunde ta tillvara på erfarenheter från krigsproduktionen. Samtidigt innebar den socialistiska revolutionen i Ryssland att landet avskärmade sig från de privatkapitalistiska länderna. Världsmarknaden blev på så sätt mindre, vilket dock kompenserades av den positiva ekonomiska utvecklingen i USA.

Orostider på 1930- och 40-talen Depression Depression

Fakta

På 1930-talet kom den s k depressionen, vilken bl a medförde konkurser, kaos i aktiehandeln, minskad produktion av varor och mycket hög arbetslöshet i de flesta industriländer, framförallt i USA. Depressionen följdes av det andra världskriget (1939–1945), som ledde till

Konjunkturer

Depressionen var ett extremt exempel på de sväng-

ningar som kännetecknar en fri marknadsekonomi. Svängningarna brukar kallas för konjunkturer och innebär bl a att efterfrågan på varor ökar eller minskar, vilket i sin tur påverkar antalet jobb inom tillverkning och handel. Ofta börjar det med att aktieköpare känner en osäkerhet om framtiden, vilket sedan sprider sig till konsumenterna.

Skiftande konjunkturer är något som verkar ound vikligt i en ekonomi som bygger på fritt företagande och fri handel. Man kan säga att både högkonjunktur och lågkonjunktur kan sprida sig som vågor på vattnet. Det räcker med att ett rykte eller en känsla av osäkerhet/säkerhet sprider sig bland aktieägare, långivare, aktiehandlare m fl för att storm eller glädjeyra ska uppstå i en marknadsekonomi.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 26

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

ännu mer lidande och ännu mer materiell förstörelse än det första världskriget hade gjort. Återigen avstannade den privata konsumtionen och produktionen blev krigsinriktad. Vapnen var fler och effektivare än under första världskriget. Följderna blev katastrofala. Hela Centraleuropa lades i spillror.

Bra start för USA och Sverige

USA förlorade många unga soldater, men klarade sig i stort helt från materiell förstörelse (med undantag för anfallet på Pearl Harbor 1941) och kunde gå starkt ut ur kriget. Krigsapparaten ställdes om till fredlig produktion och USA blev världens ledande industrination. Sverige lyckades hålla sig undan från krigets fasor och hade en stabil grund att stå på när återuppbyggnaden av Europa inleddes. Efterfrågan på trä, stål, byggmaterial, konsumtionsvaror etc var enorm. Marshallhjälpen, i form av stödpengar från USA, hjälpte till att starta upp de raserade ekonomierna i Europa. Världshandeln började att fungera igen och Sverige hade mycket att erbjuda krigsländerna. Svensk ekonomi fick ett uppsving som stod sig ända in på 1970-talet.

Marknadsorientering

Efter hand som andra världskrigets effekter avtog blev konsumenterna i industriländerna alltmer aktiva i sitt val av varor. Konkurrensen ökade, priserna blev lägre beroende på stordrift och antalet varianter av varje vara ökade, särskilt under 1960-talet. Valfriheten blev alltså stor och det var inte längre lika självklart att alla varor kunde säljas utan problem. Marknadsföring blev något helt nödvändigt och företagen tvingades bli marknadsorienterade. Såväl multinationella företag som lokala företag började att satsa stort på reklam. Det gällde allt från försäljning av bilar och tvättmedel till försäljning av tandkräm och biofilmer. Massmarknadsföringen blev vardagsmat i dagstidningar och veckotidningar. Föregångslandet var naturligtvis USA, där reklamen fanns överallt – vid vägar, i radio och även i tv. Men varorna kom inte bara från USA. Bilar, radio, tv, video, cyklar osv började att strömma in från de asiatiska länderna. Det började med konkurrenskraftiga bilar från Japan på 1960-talet, men fler länder – Sydkorea, Taiwan, Malaysia, Singapore,

Efter andra världskriget blev marknadsföring ett måste. Här en annons från tidigt 1960-tal.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 27

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Indonesien m fl – fick smak på export till Europa och USA. Varorna var i stort sett likvärdiga och priskonkurrensen blev stenhård. Denna marknadsorientering har stått sig ända till våra dagar. Den förstärktes kraftigt i Sverige i början av 1990-talet bl a genom att reklam i tv och i radio tilläts. Livet i vårt land, liksom i många länder, har allt mer påverkats av kommersialismen, dvs affärsmässigt påträngande försäljning. Detta har blivit särskilt märkbart i de forna öststaterna, där regler och praxis för marknadsföring inte har varit lika utvecklade som i väst. Exempelvis kan man överallt i Östeuropa, liksom i Asien, se stora skyltar med cigarrettreklam, något som är förbjudet i Sverige och numera begränsat t o m i USA.

Handel – hot eller möjlighet? Handeln inom länder och mellan länder har som synes utvecklats kraftigt sedan 1500-talet. Penning- och banksystemet har blivit allt mer betydelsefullt som stöd för handeln. Men denna utveckling är ingen självklarhet. Det är inte alla människor som uppskattar ökad konkurrens, särskilt inte om de själva blir utsatta för den. En av drivkrafterna bakom den internationella handeln är som redan nämnts den ökande specialiseringen. Den i sig leder till att företag måste söka kunder på allt längre avstånd för att försäljningen ska bli tillräckligt stor. Vilket i sin tur medför att de tvingas att konkurrera på helt nya och okända marknader.

Exempel 6

Från Helsingborg Rör och Smide till Walker International AB

År 1947 startade Sven Svensson sitt företag Helsingborg Rör och Smide. På den tiden var hans affärer lokala och bestod i huvudsak av att Sven smidde hästskor samt gjorde slitjärnen till trähjulen på hästkärror tillsammans med andra beslag. Han utökade verksamheten till att även omfatta bockning av stålrör för vattenledningar. Marknaden förändrades dock, både hästkärror och traditionella rörledningar blev allt mer ovanliga. Hel singborg Rör och Smide började nu bl a bocka specialrör för de mer moderna vattenradiatorerna, som underleverantör för flera stora företag. Verksamheten

Internationell ekonomi uppl 5.indb 28

växte snabbt och p g a kvalitetskrav och stora volymer investerade Sven Svensson i en rörbockningsrobot och svetsrobot. Tyvärr vände marknaden neråt. Uppvärmning av hus med vattenradiatorer minskade och eluppvärmning gjorde sitt intåg på marknaden. Sven Svensson fick allt färre jobb som underleverantör. Ungefär samtidigt började Svens son Anders, som precis blivit klar med sin utbildning, att arbeta som ingenjör och ekonom i företaget. Han spenderade de första månaderna med att titta på vilka alternativa produkter man kunde tillverka med de maskiner företaget

▼ 2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ dukter, gjorda av aluminiumrör och plast. Verksamheten blomstrade. Tyvärr upptäckte nu många andra företag den snabbt växande marknaden. Snart översvämmades den både av olika tillverkare och av billiga produkter från Taiwan. Marknaden stagnerade till viss del också, eftersom försäljningen nu enbart gick till ”nya” användare. Tidigare hade det funnits ett uppdämt behov, eftersom ingen tidigare hade använt rollatorer. Under det senaste året har Walker International AB fått förfrågningar och gjort leveranser till lokala återförsäljare i Köpenhamn. Anders Svensson har kunnat konstatera två saker:

hade. Han konstaterade att det fanns en stor marknad för hjälpmedel till de äldre i Sverige, bl a käppar i aluminium, moderna kryckor i aluminium samt ”gåbord” som dessutom började förses med hjul, s k rollatorer. Helsingborgs Rör och Smides tillverkningskunnande och maskiner passade perfekt för denna typ av produkter. Far och son beslutade att satsa huvuddelen av sina resurser på denna marknad. Marknaden var dessutom på stark tillväxt i Sverige, och antalet leverantörer var litet. Anders, som nu ensam tagit över firman, beslutade att byta företagsnamn till Walker International AB, för att bättre spegla verksamheten. Det behövdes inte mycket marknadsföring. Hjälpmedelscentralerna i Sverige försåg ”kunderna” i Sverige med gåhjälpmedel, och Anders hade egentligen därigenom bara en kund, som han kunde bearbeta direkt. Sortimentet utökades med bad- och toalettpro-

1. Företaget måste skaffa fler kunder för att överleva. 2. Det finns inte fler kunder i Sverige. Alltså måste företaget gå ut på andra marknader. Walker International AB måste satsa på export.

Med en hemmamarknad som är både välutvecklad och ganska liten, har många svenska företag – såväl små som stora – funnit att export är det naturliga, och kanske enda sättet på vilket de kan expandera. Men att satsa på export innebär nya krav på ett företag. Hemmamarknaden är ju välkänd, med seder och kultur som man inom företaget har god kunskap om. Att ge sig ut på exportmarknader förutsätter mycket kunskapsinhämtande. Det är viktigt att både marknadsföring och produkt stämmer med de nya marknadernas krav.

Fakta Utlandssatsningar ställer andra krav

●

Internationella affärer skiljer sig från nationella genom

typ av marknadsföring och andra försäljningssätt. Dessutom drabbas det exporterande företaget av tullar, lokala bestämmelser etc. Det utsätts även för konkurrens från många utländska företag, som alla har sitt eget sätt att konkurrera. ● Annat språk, vilket inte bara handlar om själva språket som sådant utan även om sättet att kommunicera.

att de företag som jobbar över nationsgränserna måste anpassa sig både efter den nationella miljön och efter den utländska/internationella miljön. Det gäller att vara öppen för de skillnader som finns i respektive land. Exempel på skillnader mellan nationell och internationell marknadsföring:

▼ Internationell ekonomi uppl 5.indb 29

Främmande förhållanden, som ofta kräver annan

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ ● Annan

kultur och religion, både privat och i affärer, vilket kräver en ny anpassning för exportören, och dessutom ökad förståelse för andra normer, värderingar, traditioner och levnadssätt. ● Främmande valutor och betalningssätt. Dessutom olika moral i sättet att betala. ● Varierande ● Nya

informations- och kunskapsnivå.

risker i form av valutarisker och politiska risker.

● Längre

transporter och andra transportvillkor, vilket dessutom ställer särskilda krav på förpackning.

● En

annan geografisk, klimatmässig miljö.

● Annan teknisk utveckling och andra krav på produkter. ● Helt

olika lagar och regler.

Vad innebär detta i praktiken?

Den som jobbar i den internationella miljön har en betydligt mer komplicerad beslutsprocess, där man inte bara måste ta hänsyn till de spelregler och kulturer som finns i respektive land, utan samtidigt måste anpassa sin egen organisation till både hemmamarknaden och exportmarknaden.

Sammanfattning ■ I utvecklade länder ökar specialiseringen – man gör det man är bäst på och låter andra göra det som de kan bäst. På så sätt uppstår handel. En förutsättning är att man konsumerar varandras varor och tjänster. Detta gäller såväl inom som mellan länder och brukar kallas för ett kretslopp. ■ De resurser som kan förädlas och säljas som varor och tjänster är råvaror (material), arbetskraft, realkapital samt finansieringskapital. ■ Alltefter som handeln utvecklas, växer också marknaden till att omfatta andra delar av landet och andra länder.

vecklingen, påskyndad av den tidens uppfinningar inom vattenkraft, ångkraft och elkraft. På så sätt kunde man massproducera industrivaror som lätt kunde säljas.

■ Efter andra världskrigets slut 1945 hade såväl USA som Sverige ett bra ekonomiskt utgångsläge. Bägge länderna var i stort materiellt opåverkade och kunde snabbt ställa om sin krigsproduktion till konsumtionsvaror. ■ Vartefter konsumtionen och konkurrensen ökade under 1960-talet, blev det svårare att sälja varor utan aktiv marknadsföring, s k marknadsorientering. Trenden idag är att marknadsföringen blir allt mer global och påträngande och att konsumtionen av tjänster ökar, bl a inom underhållning, kommunikation och resor.

■ Från början gällde den internationella handeln enbart de råvaror man saknade, men allt eftersom började man att köpa även förädlade varor. I Europa ökade handeln genom kolonialismen, vilken på sitt sätt fortfarande lever kvar bl a i språk, kultur ■ Många företag upplever att en utlandssatsning A Vilka är de tre huvudtyperna naturliga i världen? och handel. ställerav nya krav påresurser kunskaper om bl a marknadsföring, konkurrenter, språk, kultur, valutarisker, ■ Under 1800-talet blev tillverkningen av varor transportvillkor, klimat och miljö samt lagar och alltmer specialiserad genom den industriella utregler i andra länder.

1:1 Vilka är resurserna?

Internationell ekonomi uppl 5.indb 30

2013-07-08 10.32

1 Det ekonomiska kretsloppet

Uppgifter

Repetitionsuppgifter På s 309 finns flervalsfrågor för repetition och instudering av innehållet i kapitlet

1:1 Vilka är resurserna?

A Vilka är de tre huvudtyperna av naturliga resurser i världen?

B Vilken är den fjärde resursen som är nödvändig i ett modernt samhälle och var kommer den ifrån? C Ge något exempel på resurser som skapats av människan.

1:2 En familjs ekonomiska kretslopp Studera en familj – din egen eller någon annan som du känner väl. Lista ett antal exempel på sådant som

1:3 Hur började handel? A Varför uppstod handel i världen?

B Hur började handeln på världsmarknaden historiskt sett?

1:4 Handel – hot eller möjlighet? Ökad handel leder till bl a ökad specialisering och ökad konkurrens.

familjen köper respektive säljer. Redovisa som ett kretslopp.

C Vilken roll spelar konsumtionen för handel? D Vilka kontakter har du själv haft med internationell handel?

A Ge exempel på några företag eller grupper i samhället som vinner på ökad handel. B Ge några exempel på företag eller grupper i samhället som förlorar på ökad handel.

1:5 Hur fungerar marknaden?

A Förklara skillnaden mellan produktionsinriktning och marknadsorientering.

B Hur uppstår dessa två typer av marknads föringsinriktningar?

1:6 Nya krav vid utlandssatsningar Sist i kapitlet finns en faktaruta över sådant som är annorlunda när ett företag gör en utlandssatsning jämfört med att enbart sälja på en inhemsk marknad.

A Välj ut tre av punkterna och förklara mer utförligt vad de innebär. B Ge några konkreta exempel på de punkter du har tagit upp.

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Internationell ekonomi uppl 5.indb 31

2013-07-08 10.32

2 Hur använder världens länder sina resurser?

et finns fler än 190 oberoende stater i världen. Förenta Nationernas (FN) diplomatiska regler kräver att varje land behandlas lika. Exempelvis har varje nation rätt till lika stort utrymme i Generalförsamlingen. Men ändå har de helt olika ekonomiska förutsättningar. 32

Internationell ekonomi uppl 5.indb 32

2013-07-08 10.32

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Varje nation har sina egenskaper som skiljer den från övriga – och varje nation har olika typer av resurser som den tar till vara på sitt eget sätt. Det ekonomiskt starkaste landet i FN är utan tvekan USA. En av de minst starka är Tuvalu, en önation mitt i Stilla Havet. Tuvalu består av nio korallöar spridda över hundratals kvadratkilometer hav. Ett sätt att åskådliggöra skillnaden är att jämföra dessa länders ekonomiska påverkan på resten av världen. Om USAs export motsvarar en person som väger 60 kg, så kan Tuvalus export beskrivas som en liten myra.

Fakta Den stora nationen – och den lilla USA

Tuvalu

Styrelseskick

Federal republik, president

Befolkning Yta Exportvärde (2012) Betydande exportprodukter

317 miljoner 9,8 miljoner kvadratkilometer 1 497 miljarder US-dollar Kapitalvaror, konsumtionsvaror, industrivaror, jordbruksprodukter

Monarki med valt parlament. Statschef drottning Elisabeth 10 698 26 kvadratkilometer 600 000 US-dollar Kopra, fisk, frimärken

Största stad

New York 19 miljoner invånare

Inga städer, den centrala administ rationen finns i byn Vaiaku på ön Funafuti, med en landningsbana och landets enda hotell (12 rum, inga kreditkort). Anmärkning: Tuvalu äger en unik resurs på marknaden, huvuddomänen .tv som ger mer inkomster än landets övriga export, från domäninnehavare på Internet.

Olika slags resurser Resurser är det som används för att producera varor och tjänster. En resurs kan definieras som något som tillförs produktionen och som det finns en begränsad tillgång av. Resurser kan vara såväl råvaror som människor samt även olika egenskaper hos människorna. 33

Internationell ekonomi uppl 5.indb 33

2013-07-08 10.32

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Naturresurser Naturresurser Natural resources

Icke förnyelsebara resurser

Naturresurser räknas som tillgångar om de har ett ekonomiskt värde för den som utvinner dem. Man kan säga att det finns tre typer av naturresurser – där de två förstnämnda brukar kallas för råvaror eller material: ●

Non-renewable resources

Förnyelsebara resurser

●

Renewable resources

Icke förbrukningsbara resurser Non-expendable resources

●

Icke förnyelsebara resurser – förbrukas helt i takt med att de används. Exempel är oljefält och järngruvor, vilka är begränsade till storlek och innehåll. Det kan dock bli olönsamt att utvinna denna typ av resurs, t ex ett oljefält, även innan den är helt förbrukad. Kostnaden för utvinningen har då blivit högre än värdet av att göra det. Men detta förhållande kan ändras om tekniken förbättras så att utvinningskostnaden minskar. Eller om oljepriserna stiger. Förnyelsebara resurser – tar inte slut bara för att de utvinns. Exempel är fisk, skog, vatten och bördig jord, som med tiden återskapas om de utvinns på ett klokt sätt. Men det blir förstås annorlunda om dessa tillgångar behandlas på ett ovarsamt sätt, dvs exploateras utan hänsyn till naturens lagar. Icke förbrukningsbara resurser – finns ständigt kvar trots att de används. Här ingår sådana ”immateriella” tillgångar som naturlig skönhet, spännande kultur och klimat för att nämna några exempel. Platser med en lång och intressant historia som Venedig har stor betydelse för turismen i området. Också områden med särskilt bra klimat, t ex Kanarieöarna och Alperna, är intressanta för turister som vill bada, åka skidor etc. Men även dessa resurser kan förstöras av människan genom ett överutnyttjande som förstör miljön. Exempel är Costa Brava-kusten i Spanien, där man har byggt så mycket att miljön inte längre är lika lockande för turister. Också ett lands eller en regions strategiska läge kan vara en resurs. Exempelvis är Malackasundets läge en tillgång för handeln mellan Fjärran Östern och Mellanöstern. Singapore har sedan länge utnyttjat sitt läge genom att erbjuda fartygsreparationer och bra hamnar. Kustlösa länder som Mongoliet och Tchad har strategiskt dåligt läge, Uzbekistan likaså.

Naturresurser är viktiga för alla länders ekonomier, men deras betydelse har minskat under en längre tid. Det är vad man gör med sina resurser som avgör den ekonomiska framgången, inte resurserna i sig själv. Det mervärde som ett land kan skapa av resurserna är avgörande för landets ekonomi. Det finns t o m länder som har väldigt få naturresurser men som ändå har lyckats bra ekonomiskt, t ex Japan. 34

Internationell ekonomi uppl 5.indb 34

2013-07-08 10.32

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Andra resurser – som människor, kapital…

Alla ekonomier behöver naturresurser, men skillnaden för utvecklade länder är att de inte är beroende av naturresurser som sådana. Däremot kan de producera ett mervärde utifrån naturresurser, vilket ger högre välstånd. För detta krävs andra typer av resurser, som människor, kapital och samhällssystem: ●

Mänskliga resurser innebär inte bara att det finns arbetskraft, dvs människor i ett land som kan arbeta, utan det handlar också om människornas intellektuella kapacitet, kunskaper och erfarenheter, arbetsvilja, samarbetsförmåga etc. Dessutom behövs människor med uppfinningsförmåga och entreprenörsanda.

Mänskliga resurser Human resources

●

Kapital behövs i två former: realkapital och finansieringskapital (se också kapitel 1). Med realkapital menas tillgängliga maskiner, fordon, byggnader etc som används för att förädla råvarorna. Här ingår också ett lands infrastruktur, dvs vägar, hamnar, flygplatser, telekommunikationer etc. Realkapital är således ingen naturlig resurs utan är skapad av människan. Finansieringskapital är olika former av eget eller andras sparkapital, som man använder för att kunna skaffa nödvändiga resurser. Denna resurs behandlas närmare i kapitel 10.

●

Ett välordnat samhällssystem är också nödvändigt för att alla andra resurser ska kunna samverka, så att mervärde skapas i ett land. Samhällssystemet ska skapa infrastruktur, motverka brottslig verksamhet, ansvara för bostadsplanering, ge service åt barn och äldre, anordna utbildning och sjukvård etc. Det vill säga, allt det som behövs för att människor ska kunna ta tillvara ett lands resurser och dessutom kunna leva ett bra liv.

När ett samhälle blir mer och mer beroende av teknik för att tillverka varor och tjänster, minskar den ekonomiska betydelsen av råvaror och outbildad arbetskraft. Det som betyder mer är människor med högre utbildning och tillgång till kapital.

Samhällssystem The social system

Exempel 1

En keltisk tiger – eller irländskt fagert tal När man står på Irlands avlägsna västkust och ser ut över havet kan man uppleva att man är nära världens ände. Det finns bara vatten tills man når den nord amerikanska kusten. Och genom Irlands problematiska historia var Nordamerika målet för många män-

niskor som ville få ett bättre liv. Mer än tre miljoner irländare bor idag utanför landet, med tillräcklig bakgrund för att kunna bli irländska medborgare. Dessutom finns minst åttio miljoner människor som menar att de har irländskt ursprung. Många emigrerade till

▼ Internationell ekonomi uppl 5.indb 35

2013-07-08 10.32

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

▼ Storbritannien under de svåra åren, men de flesta for till Nordamerika. Irland är ett av få länder i världen som idag har mindre befolkning än det hade i mitten av 1800-talet. När Irland gick med i EU 1973 var det fortfarande ett land i Europas periferi och ett av de fattigaste i EU. De ”bästa” ur varje generation valde fortfarande att emigrera till andra länder. Landet hade få naturresurser förutom ett bördigt landskap med mycket grönt gräs. Trots detta fick landet ett av de snabbast växande ekonomierna under 1990-talet och framåt. När Irland låg på toppen av sin ekonomi, motsvarade välståndet per person det i USA. Landet blev känt som den Keltiska tigern genom att dra nytta av sin mest värdefulla tillgång, den mänskliga resursen. ”Blarney Stone”, som utgör en del av Blarney Castle, anges som en sorts ”ödessten” med anor från de tidiga irländska kungarna. Den som kysser stenen sägs få magiska krafter vad gäller charm och övertalningsförmåga. Den som har kysst stenen kan ”snacka sig fram” till vad som helst, eller som man säger ”Use the Blarney way”. Irländare, oavsett om de kysst stenen eller ej, anses ha särskilt bra kommunikativa förmågor. I motsats till deras mer uttryckslösa och fantasilösa engelska och skotska grannar. Majoriteten av de irländska emigranterna lämnade hemlandet efter att ha fått en utmärkt utbildning vid de högUse the Blarney klassiga irländska universiteway… ten. Många av dem som på 1980-talet arbetade i stora

multinationella dataföretag i USA och Storbritannien var irländare. Kombinationen av en bra utbildning, gemensamt språk och den extra drivkraft man får när man lämnar sitt hemland – plus, måste man säga, talets gåva – gav de utflyttade irländarna en stark ställning. Den irländska regeringen inledde sina ekonomiska reformer i slutet av 1980-talet – med låg skatt, en öppen ekonomi, ett företagarvänligt klimat och investeringar i högre utbildning inriktad på ekonomi, IT och högteknologi. Efter ett tag hade Irland fått en utvecklad arbetskraft med det där lilla säljbara extra som innebar att Irland låg ett steg före. Man insåg att detta lilla extra bestod av tre delar: bra utbildning, och bra praktik kombinerat med ”Blarney-förmågan”. Man skapade The Industrial Development Agency – IDA, vars anställda reste världen runt för att övertyga många av de multinationella dataföretagen att Irland var exakt rätt ställe att placera sin verksamhet på. Företag som Google, Dell och Yahoo nappade på att etablera sina europeiska huvudkontor på Irland. De attraherades av låga skatter och en fri och öppen ekonomi. De insåg också att den fanns många kompetenta irländare som var villiga ett återvända från en IT-karriär i USA och Storbritannien. Det var inte bara det att de bidrog till duglig arbetskraft, många blev också inspirerade att starta egna företag. Med sitt entreprenörskap och sin förmåga att ”snacka sig fram” blev de i hög grad framgångsrika företagare. Men riktigt så enkelt var det inte. Den ekonomiska verkligheten kom i kapp Irland. Ekonomin drabbades av svaga bankregler som tillät en bostadsbubbla att utvecklas – med ökade lån – vilket i sin tur stimulerade tillväxten genom ökad konsumtion. Efter att Anglo Irish Bank nästan kollapsade under 2009 med enorma kreditförluster, förstatligades banken. Efter krav från EUkommissionen var regeringen tvungen att genomföra dramatiska budgetnedskärningar och skattehöjningar. Levnadsstandarden sjönk, många människor lämnade Irland för att få arbete, och alla som använde frasen "keltiska tigern" blev utskrattade.

Internationell ekonomi uppl 5.indb 36

2013-07-08 10.32

2 Hur använder världens länder sina resurser? ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●

Olika vägar att nyttja sina resurser Varje land har sin egen mix av resurser, En del länder använder sina resurser på ett klokt sätt, andra gör tvärtom. Det finns dock ingen enkel formel till framgång. Det land som använder sina mänskliga och materiella resurser klokt, kan ge sina medborgare en bra levnadsstandard. Men att bara ha resurser utan att kunna använda dem ordentligt, innebär ofta ett misslyckande. Ett stort problem med just naturresurser är att de varierar i pris mer än varor och tjänster. Tänk på priset för en tillverkad Oljepriset 1982–2012 Dollar per fat produkt, t ex en bil. I grunden måste för140 130 säljningspriset uppgå till minst kostnaden för materialet och tillverkningskostnaden 120 (inklusive arbetskraft). Dessutom tillkom110 mer bl a marknadsföring, räntekostnader 100 och vinst. I praktiken är försäljningspriset 90 inte så beroende av kostnaden för råvaror, 80 även om det har viss betydelse om t ex 70 plåtkostnaden går upp eller ner. 60 Höga priser på råvaror gynnar dock inte 50 automatiskt de länder som producerar 40 dem. Det finns faktiskt en ekonomisk te30 ori som går under namnet ”råvarans för20 bannelse”, vilken säger att ett alltför stort 10 beroende av sådana resurser är ett hinder 2002 1997 1987 1992 1982 för ekonomisk utveckling. Huvudproblemen för råvaruproducerande länder är: Oljepriset 1995–2012 ●

●

Korruption – För länder som inte har en tradition av ansvarsfullt regeringsarbete, kan det vara frestande för de styrande att betrakta vissa statsinkomster som sina egna. Exemplen är många i bl a Afrika, såsom Angola, Tchad och Zaire /Kongo Kinshasa.

Förbiseende av mänskliga resurser – Om de styrande kan tjäna pengar genom att enbart sälja råvaror, finns det inget behov av att uppmuntra till att skaffa kunskaper.

2007

2012

Källa: www.indexmundi.com / www.energidirekt.se

Korruption Corruption

Förbiseende av mänskliga resurser Neglect of human resources

Internationell ekonomi kap 2 ny.indd 37

2013-07-08 11.53

Bildförteckning Ablestock s. 34, 42, 52:3, 70, 77, 92, 107, 120, 125, 126, 137, 140, 142, 154, 185, 190, 192, 195, 220, 271, 282 Anderhag, Helena s. 258 Arla Foods s. 105 AstaZeneca s. 249 BananaStock Business Minds s. 211 Body Shop s. 200 Bozzani, Fabio/UEFA s. 169 Business Sweden s. 149 Cameron, Duncan s. 121 Dell s. 71:2 Ekström, Cege s. 87:1-2, 124, 152, 293, 294 Ericsson s. 9, 10, 12, 14, 15, 16, 17, 144:2 Hartley, Karin s. 22, 119, 123, 135, 210, 215, 235, 252:2

Internationell ekonomi uppl 5.indb 336

IBL/ Everett s. 208, 209 Mary Evans s. 25 Gamma s. 33, 55, 66 RHG s. 36 Rex s. 165, 198:1 Roger-Violett s. 177 ChinFotoPress s. 68 Sören Wibeck s. 166 Peter Nordahl s. 227 Kumlin, Eva / Svensk Form s. 128 Liber Kartor s. 40, 143, 145, 147, 174, 224:1, 298, omslagets insidor Lutherhjälpen s. 162 Nobelstiftelsen s. 212, 213 OECD s. 49 Olsson, Helena / Swedish s. 116 Photo Disc s. 20, 32, 44:2, 61, 64, 73:2, 75, 81, 127, 146, 170, 182, 186, 204,

206, 219, 226, 234, 236, 240, 247, 266, 269, 277, 281 Pressens Bild s. 97, 164, 167, 171, 175, 225, 276 Riksbanken s. 242, 245, 253, 268 Riksgälden s. 252:1 Rover s. 72:1 Rädda Barnen / Tidningen Barn s. 199 Sabrie, Gilles s. 184:1 Scanpix / AP, Matt Slocum s. 71:1 Corbis, Gerald French s. 130 EPA, Lucas Dolega s. 160 Dan Norrån s. 188 Karl Melander s. 197 Bertil Ericsson s. 256 Hichem Borni s. 297

SKF s. 79 Staffansson, Holger / Skanska s. 100 Shutterstock s. 37, 39, 44:1, 45, 46, 47, 51:1–2, 52:1–2, 54, 56, 63, 72:2, 73:1, 88, 99:1–2, 144:1, 176:1–2, 184:2, 198:2, 217:1–2, 224:2, 232, 278, 291, 292:1–2, 295:1–2, 298, 299, 300, 301, 302, 303, 304, 306, 307 Sydsvenska Dagbladet/ europa.eu/about-eu/ countries/ s. 280 Uhlin, Björn s. 254 Unilever s. 110 World Trade Center s. 150

2013-07-08 10.39

s a or

rra No

Norr a pol cirkel n

ska

Vit a

havet

hta

ve t

lsk nge

or ra

Dvina

a vi

erna

Oslo

Orkne

yöarna

LAND

Glasg

rgh

Belfa

Dubli

IR L A

Nords

Edinbu

Amsterdam

Haag

ENGLA

Rotterdam

Bryssel Se

in e Lo

ire

FR A N K Borde

ya bu kt en Bilba o

München

Nante

LIECHTENSTEIN

R IK E

Turin

SLOVENIEN

SAN MARINO

Duero

Lissa

NIE

Tajo

bon

ROC

TUNISIEN

Kairouan

RIET

Sfax Touggourt

Joniska havet

Skopje

. nbul Ista räns

NIEN

Aten

a MALTA Valletta

Kam a

pis

sd rld Vä

NIE

N TA

jga

- B ER N AZ ZJA JD BA

eva

Jer

B.)

(AZ

Gölu

ive

kia

Antio

Eu fra t

Hala

K I R ABagdadn

IEN

SYR

ON IBAN

Beir

Kreta

ylo

Bab

kus

as Dam

IEN

DAN

JOR

man affa viv-J lem Am Tel A Jerusa EL LI BY EN

M RK

Nin

Nicos

R CYPE

Gabès

ve t

sul

Van

Adan

Rhódo

AN ST

aku

lisi

Tbi

Batu

I E

R K

. ir Izm

GIE

lsgräns

Tripoli

Anka

g els

GREKLAND

hav

ARIEN

MAKEDO

Benghazi

Omslag - int ekonomi.indd 2

BULG

r Tab

Peloponnesos

Sicilien

Värl dsde

Priština

ALBANIEN

Palermo

Tunis

Oran

ALGE KO

Sofia

KOSOVO

rta

ny roz

Kaffa

vet ha

Melil

Tirana

Tyrrenska havet

Cagliari

MONTENEGRO

a v ePodgorica t

Neapel

Alger

(SP.)

Rom

Sardinien

Mallorca

Gibra lt Cueta ar (STORB R

blan

rerna

isk

Sva

nau

Raba

Málag

(SP.)

Casa

Barcelon ea al

SERBIEN

Sarajevo

a isk ge

sund

Världsdelsgräns

ITALIEN

Corsica

Bukare

ach

Astr

na tovRosonu D

etsk

Krim

N IE N

gr Ti

lla

ltar

Valenc

Sevi

Gibra

MONACO

Marseille

ANDORR

Madri

S PA

POR TUG

Belgrad

Zagreb BOSNIEN och HERCEGOVINA

Volg a

ska Azov n sjö

RUMÄ

et s

Don

Odes

isinau

Budapest

KROATIEN

ovsk

OVA

ropetr

MOLD

UN GE RN

Don

ogr

g Vol

Dnip ro

Dnip

Bratislava

Wien

al Ar ön sj

Don

Chark

Kijev

N A A I U K R

SLOVAKIEN

Ljubljana

Milano

Lviv Dn es

Kraków

TJECKIEN

ÖSTERRIKE

Bern SCHWEIZ

Lyon

aux

Don

Wroclaw

Prag

Luxemburg

by Tjerno

al el sg rä ns

LUXEMBU

Warszawa

TYSK - Berlin LAN

nez Voro

Kurs

Homel

Wis la

tov

ND YSSLA

töb

Brja

Minsk VITR

Pen

nsk

Vilnius

LITAUE (RYSSL.)

rsk

ito

Nov

olensk

POLEN

D Bonn Frankfurt

BELGIEN

Paris

Elb

d oro

zan

Kaliningrad

Volga

kv Mos

LETTLA

jnij

Niz

Riga

Gda´nsk

NEDER- Hamburg LÄNDERNA

London

n elska kanale

Malmö Bornholm

ester

B is ca

Tver

Gotland

Göteborg

Köpenhamn

Manch

Birmingh

DANMARK

STOR BRITA NNIEN

WALE S

Eng

Ska

jön

slav

Jaro

Ilme

sd Värld

NO IRLARDND

rod

Novgo

SKOTT

insk n Ryb rvoare rese

burg

eters

S:t P

ESTLAN

ön

o (ST ckall OR BR .)

Ladog

gfors Helsin Åland v i ke n ska Fi n Tallinn Stockholm

Bergen

Tammer

SVERIGE

Shet öarnalands-

tk Vya

One

fors

NORGE

FINLA

bin

lja

je Ts

i sk

ttn Trondheim

inb

ter

a Kotl

Fä

rö (Dan arna mark)

Ark

Nor

eln cirk pol

ken

vík

ön

halv

Kola

ISL

ykja

ns grä els sd rld Vä

tj Pe

t ren Ba hav

ansk

Murm

ndriaEGYPTEN

ISRA

IEN

I-AR

Alexa

Kairo

2013-07-08 11.06

IN T E R N AT IONELL EKONOMI

1 Det ekonomiska kretsloppet 2 Hur använder länderna sina resurser? 3 Varför är handel nödvändig? 4 Internationell konkurrens 5 Kulturmöten och kulturkrockar 6 Ekonomiskt samarbete i världen

7 8 9 10 11 12

– EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

INTERNATIONELL EKONOMI består av Fakta och övningar Lösningar Lärarhandledning

I N T E R N AT IONELL E KO NO MI – EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

5 uppl

Duncan D uncan n Cameron Camero Cege Ceege Ekström Ekstrröm Leif Ek Leeif Holmvall Holm mvall Björn jö örn n Uhlin Uhlin

Best.nr 47-11628-7 Tryck.nr 47-11628-7

F A K TA O C H Ö V N I N G A R

5u Omslag - int ekonomi.indd 1

n a g a ppl 2013-07-08 11.05