8 mm
Johan Dergård är ekonomie doktor i företagsekonomi och arbetar som lärare och forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han undervisar och forskar i ekonomistyrning och extern redovisning.
Företag är olika och de behöver olika styrsystem. I den här boken beskrivs i vilka sammanhang olika styrverktyg används och under vilka förutsättningar de bidrar till att förbättra företags lönsamhet. Det sätt varpå ledningen kombinerar olika styrverktyg såsom kultur, planering, administrativ styrning, prestationsmätning och belöningar påverkar styrningens samlade effekt och i boken skärskådas såväl delarna som helheten av företags styrsystem. De resultat som presenteras härrör från ett internationellt forskningsprojekt och i ett avslutande kapitel jämförs styrningen av svenska företag med företags styrning i åtta andra länder.
| HUR STYRS SVENSKA FÖRETAG?
HUR STYRS SVENSKA FÖRETAG?
JAN GREVE JOHAN DERGÅRD
Jan Greve är docent i företagsekonomi. Han undervisar vid Örebro universitet och ingår i forskargruppen CEROC som bedriver forskning om verksamhetsstyrning i organisationer.
HUR STYRS SVENSKA FÖRETAG?
Art.nr 39445
studentlitteratur.se
978-91-44-11679-2_cover.indd Alla sidor
JAN GREVE JOHAN DERGÅRD
2017-02-15 15:41
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 39445 ISBN 978-91-44-11679-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jan Pettersson Printed by Interak, Poland 2017
INNEHÅLL
Förord 7
1 Företagets styrpaket och dess omvärld 9 Styrpaketet 11 Situationsfaktorer 16 Företagets affärsstrategi 16 Företagets egenskaper och miljö 18 Styrningens effektivitet 20 Bokens fortsatta disposition 22 2 Planering 25 Vem planerar? 27 Långtidsplanens innehåll 28 Långtidsplanens omfattning 32 Vad är planeringshorisonten? 34 Ettårsplanen 36 Planeringens effektivitet 39 3 Administrativ styrning 41 Vem bestämmer vad? 42 Möten och rapporter 47 Den administrativa styrningens effektivitet 49 © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
3
Innehåll
4 Prestationsmätning 51 Diagnostisk och interaktiv styrning 52 Prestationsutvärdering 55 Grunder för prestationsutvärdering 55 Prestationsmål som används vid utvärdering 57 Syften med prestationsutvärdering 58 Utvärderingsfrekvens 58 Hur kombinerar företagen olika former av användning av prestationsmätning? 59 Vilka faktorer påverkar företagens användning av prestationsmätning? 61 Affärsstrategi 61 Bransch 62 Ägandeform 62 Affärsenhet 63 Företagsstorlek 64 Komplexitet 64 Konkurrensintensitet 65 Upplevd omvärldsosäkerhet 65 Sammanfattning 65 5 Belöningssystem 67 Belöningssystemets tre dimensioner 67 Syften med belöningar 67 Grunder för belöningar 68 Former av belöningar 71 Utformningen av belöningssystemet 72 Vilka faktorer påverkar företagens utformning av belöningssystem? 74 Affärsstrategi 75 Bransch 76 Ägandeform 76 Företagsstorlek 77 Komplexitet 77 Konkurrensintensitet och upplevd omvärldsosäkerhet 77 Sammanfattning 78
4
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
Innehåll
6 Kulturstyrning 79 Tre former av kulturstyrning 80 Styrning med riktlinjer och procedurer 80 Styrning med rekrytering och socialisation 82 Styrning med kommunikation av värderingar och visioner 84 Hur kombinerar företag riktlinjer och procedurer med värderingar? 85 Vilka faktorer påverkar företagens användning av kulturstyrning? 87 Affärsstrategi 88 Typ av affärsenhet 88 Ägandeform 88 Företagsstorlek 88 Konkurrensintensitet och upplevd omvärldsosäkerhet 89 Sammanfattning 89 7 Styrpaket 91 Företags styrpaket – en taxonomi 92 Tungt paket 94 Mjukt paket 95 Hårt paket 96 Lätt paket 97 En översikt och värdering av styrpaketen 98 Styrpaketet och omgivningen 101 Styrpaketet och effektiviteten 102 Tungt paket 103 Mjukt paket 104 Hårt paket 106 Lätt paket 107 8 En internationell jämförelse 109 Norden 113 Danmark 114 Finland 116 Sammanfattning nordiska länder 117
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
5
Innehåll
Länder utanför Norden 120 Styreffektivitet ur ett internationellt perspektiv 123 Appendix 1 127 Appendix 2 129 Referenser 135 Sakregister 137
6
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
FÖRORD
Den här boken är en avrapportering av ett delprojekt som tog sin början för sju år sedan. Det var nämligen då som professor Teemu Malmi vid Aalto universitet i Helsingfors kontaktade några av sina svenska kollegor vid handelshögskolorna i Örebro, Stockholm och Göteborg med en förfrågan om att delta i ett internationellt forskningsprojekt (senare knöts även Ekonomihögskolan i Lund till projektet). Syftet med projektet var att bygga upp en databas med uppgifter om hur företag i flera olika länder utformade och använde sina styrsystem. Från varje deltagande land skulle forskare bidra med data från det egna landet men eftersom frågeformuläret var gemensamma för alla länder som deltog skulle uppgifterna ändå kunna sammanställas på ett enhetligt sätt. Det innebar att statistiska analyser skulle kunna genomföras mot hela databasen och jämförelser skulle kunna göras mellan länder eller grupper av länder. Projektet har nu avslutats och den databas som upprättats kommer förhoppningsvis att ge underlag för ett stort antal vetenskapliga analyser av företagsstyrning. Vi som har arbetat med den här boken vill särskilt tacka övriga projektdeltagare i den svenska gruppen; Christan Ax vid Göteborgs Handelshögskola, Tobias Johansson vid Örebro Handelshögskola samt Torkel Strömsten vid Handelshögskolan i Stockholm. Vi har gemensamt tagit ansvar för de intervjuer som genomförts i Sverige, och vi har även löpande diskuterat tolkning, analys och resultat av undersökningen. Vi vill även tacka Teemu Malmi och Mikko Sandelin vid Aalto universitet i Helsingfors. De har utvecklat det mycket omfattande frågeformulär som låg till grund för intervjuerna och de har administrerat det internationella projektet genom alla dess olika steg. Förläggare Ola Håkansson på Studentlitteratur har uppmuntrat oss att skriva boken och han har även bidragit med värdefulla synpunkter på © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
7
Förord
redigering och innehåll under resans gång. Åsa Sterner har språkgranskat olika versioner av manuskriptet och vår kollega Håkan Kullvén har bidragit med värdefulla kommentarer i slutfasen. Vi är dem alla stort tack skyldiga. Slutligen vill vi tacka Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse för välvillig finansiering av detta delprojekt. Örebro februari 2017 Jan Greve
8
Lund februari 2017 Johan Dergård
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
KAPITEL 1
Företagets styrpaket och dess omvärld
Det har publicerats en hel del böcker som handlar om att leda och styra företag. Ändå vet vi förvånansvärt lite om hur svenska företag styrs. Många av de böcker som skrivits i ämnet syftar till att vägleda beslutsfattare i företag. De råd som förmedlas baseras i allmänhet på erfarenheter som konsulter har gjort, på tradition (vad som ibland kallas conventional wisdom) eller på forskningsresultat som forskare kommit i kontakt med – genom egen forskning eller andras. I den här boken är det styrningens praktik som står i centrum. Vi har ställt frågor till företrädare för ett stort antal företag i olika branscher om hur de har utvecklat sina styrsystem och hur de använder sig av dessa system.1 Resultaten från dessa intervjuer har vi nu sammanställt i den här skriften. Vi menar att det finns skäl att komplettera den omfångsrika litteratur av företrädesvis normativ karaktär som publiceras i företagsekonomiämnet med en rapport som redovisar hur svenska företag styrs i praktiken. En sådan rapport kan ha olika mottagare: För chefer och administratörer på det enskilda företaget är det värdefullt att få veta hur styrning sker i organisationer som befinner sig i liknande situationer som det egna företaget. Företagsledning och stabspersonal kan vara väl förtrogna med den praxis som har utvecklats över tid i det egna företaget – inte sällan som ad hoc-lösningar på akuta styrproblem – men de kan vara ovetande om hur andra företag har löst motsvarande styrproblem. Särskilt intressant borde det vara att få veta hur företag som betraktas som framgångsrika har utvecklat sina styrsystem och hur dessa styrsystem används. Genom att jämföra egna lösningar med andra företags
1 I appendix 1 redogörs närmare för hur intervjuerna genomfördes.
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
9
1 Företagets styrpaket och dess omvärld
sätt att h antera liknande styrproblem kan det enskilda företaget utveckla styrningen och därmed bidra till att förbättra dess effektivitet. För forskare är det intressant att jämföra teorier med praxis eftersom det är i praktiken som teorierna prövas – eller, som det engelska talesättet lyder, ”the proof of the pudding is in the eating”. I den här studien konstateras det ofta att företag beter sig ungefär så som man kunde ha förväntat sig, det vill säga att de utformar sina styrsystem på ett sätt som matchar den situation som de befinner sig i och som kan förväntas bidra till företagens effektivitet. Men det ges även exempel på motsatsen, det vill säga att företags styrsystem inte alls stämmer med de teoretiska förväntningar som finns. Kollisioner mellan teori och praktik kan ha olika orsaker. Det kan exempelvis finnas brister i den undersökningsmetod som använts eller i de teorier som ska förklara hur styrsystem fungerar. För forskare signalerar sådana motsägelser att mer forskning krävs så att befintliga teorier kan anpassas eller utvecklas (eller kanske rent av utmönstras). Även de som undervisar i företagsekonomi eller som studerar detta ämne på handelshögskolor och universitet måste ha tillgång till beskrivningar av praxis. I läroböcker ges vanligtvis en förenklad och stiliserad bild av företags styrsystem. Ofta riktas intresset mot något delsystem i taget, trots att det finns starka beroendeförhållanden mellan styrningens olika delar. Vanligtvis beskrivs systemen så som de är tänkta att fungera under ideala förhållanden. Det kan finnas många anledningar till att systemen inte alltid fungerar som planerat. De kan vara dåligt anpassade till varandra eller till den situation i vilken de är avsedda att användas, men det kan också handla om att anställda i företaget av olika skäl beter sig dysfunktionellt. För den som utbildar sig till ekonom finns det all anledning att inte bara lära sig hur system är tänkta att fungera utan att också få en inblick i hur de faktiskt fungerar. Styrning av företag kan ske på olika nivåer. Vid bolagsstyrning handlar det om hur ägarna, via styrelsen, på olika sätt kan påverka verksamheten på ett sätt som ligger i ägarnas intresse. I en koncern kan koncernledningen styra de strategiska affärsenheter som ingår i koncernen, och inom respektive affärsenhet kan ledningen styra de avdelningar som utgör affärsenheten. Då styrningen av företag studeras är det viktigt att precisera på vilken nivå styrningen sker. I den här undersökningen är det den strategiska affärsenheten som är föremål för vår beskrivning, och vi intresserar oss för hur 10
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
1 Företagets styrpaket och dess omvärld
ledningen för denna enhet styr verksamheten. En affärsenhet kan vara ett självständigt företag (till exempel ett familjeföretag) eller ett dotterbolag i en koncern. I studien ingår inte affärsenheter som bara har en enda företagsfunktion (till exempel ett försäljningsbolag i en koncern). Affärsenheten är i sin tur föremål för styrning. Om den utgör ett självständigt företag så betyder det att där förekommer någon form av ägarstyrning. Om affärsenheten är osjälvständig så styrs den i sin tur från något huvudkontor i den större organisationen. I vår studie är 31 affärsenheter helt självständiga bolag och 89 affärsenheter ingår i en större organisation. Fortsättningsvis kommer vi att benämna dessa båda kategorier självständiga respektive osjälvständiga affärsenheter eller företag. I de tre avsnitt som följer diskuterar vi hur företags styrning kan beskrivas utifrån en uppsättning styrverktyg som företag kan välja mellan samt hur företagets styrning påverkas av den strategi som företaget tillämpar och den miljö som företaget befinner sig i. Därmed ges en föreställningsram som ligger till grund för bokens fortsatta disposition.
Styrpaketet I den svenska managementlitteraturen har styrning och styrsystem sedan länge förknippats med ekonomistyrning. I början av 1970-talet utvecklades en relativt snävt avgränsad begreppsapparat runt ekonomistyrning som länge hade ett betydande inflytande på praxis. Fokus låg på finansiella mått och på funktionerna kalkylering, budgetering och ekonomisk redovisning. Över tid har perspektivet vidgats. I dag intresserar man sig för såväl finansiella som icke-finansiella mått, och inte sällan inkluderas i styrsystemet funktioner som inte alls har med mätning att göra. Därmed blir begreppet ekonomistyrning alldeles för begränsande. I anglosaxisk litteratur har sedan länge management control varit ett vedertaget begrepp, men vi saknar fortfarande ett svenskt ord som täcker in fenomenet. Fortsättningsvis kommer vi att använda oss av begreppet företagsstyrning.2 De styrverktyg som företag använder sig av för företagsstyrning brukar med anglosaxisk terminologi sammanfattas under rubriken management 2 I den tionde upplagan av Controllerhandboken (Nilsson & Olve 2013) översätts management control med företagsstyrning, organisationsstyrning eller ekonomistyrning.
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
11
1 Företagets styrpaket och dess omvärld
control system. Ibland används uttrycket control package för att understryka vikten av att de skilda styrverktygen betraktas ur ett helhetsperspektiv. I den här boken ansluter vi oss till detta synsätt, och vi använder begreppet styrpaket då vi talar om hela den uppsättning av styrverktyg som ledningen disponerar för företagsstyrning. Genom att anlägga en helhetssyn uppmärksammar vi att styreffekterna som ett delsystem förväntas ge upphov till mycket väl kan påverkas av hur andra delsystem i paketet har utformats. Ett fiktivt exempel får tjäna som exempel på detta. Ett formaliserat värdesystem kan betraktas som ett delsystem i styrpaketet, och genom att formulera gemensamma visioner kan ledningen vilja uppmuntra medarbetare i företaget till att vara kreativa och nytänkande. Om ledningen samtidigt ställer mycket tuffa krav på att avdelningscheferna ska klara sina budgetar så kan den hårda budgetstyrningen medföra att avdelningscheferna inte vågar ta de risker som ett nytänkande skulle innebära, vilket i sin tur kan leda till att den avsedda styreffekten av värdesystemet helt uteblir. I det här exemplet är således styreffekten av värdesystemet beroende av det sätt på vilket budgetsystemet tillämpas. Vid utformning av delsystem måste hänsyn tas till hur övriga delsystem har utformats eftersom det är styrpaketets sammanlagda effekt som är avgörande för styrningens effektivitet. Inte sällan används begreppet styrsystem som ett överordnat begrepp för företagens system för företagsstyrning. Då förutsätts att alla delsystem är ömsesidigt beroende av varandra och att en förändring i ett delsystem alltid får konsekvenser för hur andra system fungerar. I ett styrpaket förutsätts det inte att alla delsystem interagerar – det kan förvisso gälla för några av del systemen, men det behöver inte gälla för alla. Då vi använder oss av begreppet styrpaket är det uttryck för ett pragmatiskt förhållningssätt – huruvida specifika delsystem påverkar varandra och vilka uttryck denna påverkan i så fall tar sig är tills vidare en öppen fråga. Under senare år har styrpaket som en beskrivning av företags styrning upplevt något av en renässans, och allt fler betonar nu vikten av att ett helhetsperspektiv anläggs då företagsstyrning studeras. Det började med en vetenskaplig artikel publicerad 2008 där författarna Teemu Malmi och David Brown på grundval av en litteraturgenomgång presenterade ett styrpaket som de föreslog skulle fungera som en utgångspunkt när forskare studerade företags styrning. I artikeln presenterades en sammanställning av de delsystem för styrning som bör ingå i paketet. Ett viktigt kriterium 12
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
1 Företagets styrpaket och dess omvärld
vid fastställandet av vilka delsystem som ska ingå är att delsystemet ska kunna användas av en överordnad för att styra en underordnads beteende. Olika typer av beslutsstödsystem som används av beslutsfattare i operativa situationer räknas inte in i paketet. Det betyder bland annat att ett företags kalkylsystem inte definieras som en del av företagets styrpaket. Av figur 1.1 framgår styrpaketets olika delar. Styrpaketet innehåller fem delsystem, nämligen kultur, planering, cybernetisk styrning, belöning och administrativ styrning, och det är dessa fem delsystem som ligger till grund för bokens disposition. Innan vi närmare kommenterar de fem delsystemen (och de olika komponenter de är sammansatta av) vill vi dock peka på några egenskaper som karakteriserar typologin som helhet. För det första måste det understrykas att ett styrsystem är ett formaliserat system och att styrpaketet bara inrymmer system som är formaliserade. Individers beteende kan påverkas av en företagskultur som inte alls är sanktionerad av ledningen, och det kan finnas informella grupper i företaget som påverkar individers handlande men som inte alls matchar företagets formella organisation. Den typen av informella strukturer är inte en del av styrpaketet. En andra kommentar avser sättet att definiera styrsystem – praktikbaserat eller teoribaserat. I det förra fallet definieras styrningen utifrån någon praxis, till exempel styrning med balanserade styrkort. I det senare fallet definieras styrningen utifrån någon egenskap hos styrsystemet, till exempel styrning med finansiella mått. Den teoretiska definitionen säger
Klan
KULTUR Värderingar
Symboler
PLANERING
CYBERNETISK STYRNING
BELÖNING
Långsiktig Handlingsplanering planering
Ledningsstruktur
Budget
Finansiella Icke-finansiella mått mått ADMINISTRATIV STYRNING Organisationsstruktur
Hybridmått
Riktlinjer och procedurer
Figur 1.1 Management control package (Malmi & Brown 2008 s. 291, egen bearbetning).
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
13
1 Företagets styrpaket och dess omvärld
ingenting om hur företaget rent praktiskt löser styrningen (används finansiella mått i budgeten, förekommer de i det balanserade styrkortet eller finns de i marknadsplanen eller någon annanstans?). Teoribaserade storheter är mer renodlade och lämpar sig därmed bättre för vissa typer av analyser. Nackdelen är att de kan kännas främmande för en praktiker (vad är ett hybridmått, till exempel?). Styrsystem som definieras utifrån praktiken är ofta komplexa, och de kan därmed vara besvärliga att avgränsa mot andra styrsystem. Därmed blir de också mindre användbara i analyser av styreffekter. I det styrpaket som visas i figur 1.1 är styrsystemen i huvudsak teoretiskt definierade, men Malmi och Brown har inte varit helt konsekventa. Budget kan teoretiskt definieras som planering, men det kan även definieras som prestationsmätning. Ur ett styrperspektiv är budgeten komplex eftersom den teoretiskt kan definieras på olika sätt, och om ett företag uppger sig lägga stor vikt vid budgeten så är det fortfarande oklart hur styrningen sker i företaget (sofistikerad planering eller rigorös prestationsmätning eller både och?). En tredje kommentar med anledning av det styrpaket som visas i figur 1.1 refererar till styrpaketet som en typologi. Vanligtvis menas med typologi en sammanställning av ett antal ideala typer. En typologi av styrpaket kunde därmed förväntas innehålla några kombinationer av delsystem som alla resulterar i hög effektivitet. Det är emellertid inte på det viset som styrpaketet ska tolkas. Det säger ingenting om hur de olika delsystemen bör utformas eller vad som kan vara optimala kombinationer. Syftet med sammanställningen är att utgöra en grund för empiriska analyser av hur de olika delsystemen är kopplade till varandra. I de två avslutande kapitlen i den här boken beskriver vi hur svenska företag kombinerar de olika delsystemen och gör jämförelser med utländska företag. Men först ska vi behandla de olika delsystemen var för sig, och närmast följer en kort presentation av dessa i den ordning som de förekommer i boken. • Planering. Här ingår den långsiktiga strategiska planeringen eller
verksamhetsplaneringen men även den taktiska planeringen (vanligtvis ettårsplanering), som kan ta formen av en handlingsplan och/eller en budget. • Administrativ styrning omfattar ledningens organisation (inklusive relationen styrelse–företagsledning), den formella ansvars- och arbetsfördelningen i organisationen (inklusive samordningsmeka14
© F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
1 Företagets styrpaket och dess omvärld
nismer i form av exempelvis projektgrupper och sammanträden) samt det policy- och regelverk som tillämpas. Riktlinjer och koder av olika slag (exempelvis uppförandekoder) kan också vara viktiga styrverktyg i en organisation, och dessa kan sägas finnas någonstans i gränslandet mellan administrativ styrning och kulturstyrning. I den här boken tas de upp i kapitlet om kulturstyrning (se nedan). • Cybernetisk styrning. Denna form av styrning utgör sinnebilden av ekonomisk styrning – åtminstone i äldre läroböcker. Begreppet cybernetisk har hämtats från systemteorin och refererar till en generell teknik där utfallet av en process ställs mot ett i förväg angivet mål, och den eventuella målavvikelsen påverkar processen i en riktning som förväntas leda till en mindre avvikelse (det vill säga högre grad av måluppfyllelse). En viktig uppgift i styrsystemet är att utveckla prestationsmått för operationalisering av mål och mätning av utfall, och i kapitlet om prestationsmätning tar vi särskilt fasta på detta moment i den cybernetiska styrningen. • Belöning som styrverktyg har ibland varit omdiskuterat, och vi vet förvånansvärt lite om vilka samband som råder mellan belöning och prestation. Kunskapsluckor finns också vad gäller hur materiella belöningar förhåller sig till icke-materiella och hur individuella belöningar förhåller sig till kollektiva sådana. • Kultur. Företagsledningen kan skapa en kultur i organisationen genom att kommunicera vilka grundläggande värderingar som ska råda i företaget, och den kan formulera en företagsgemensam vision som kan fungera som vägledning för medarbetare. Företaget kan även tillämpa ett rekryteringssystem som säkerställer att de personer som anställs har kunskaper och värderingar som ligger i linje med företagets intressen och därför kan anförtros ett stort ansvar. Som redan påpekats kan även riktlinjer och koder betraktas som en del av företagets kulturstyrning. En allmän beskrivning av hur styrpaketen ser ut i svenska företag kan vara intressant i sig för den som vill ha en bild av hur styrningen går till. Exempelv is kan vi informeras om att knappt en tredjedel av alla företag har en planeringshorisont som är längre än tre år. Betydligt intressantare blir det emellertid om vi får veta att det är en viss typ av företag som planerar på © F ö r fat ta r na och S t uden t li t t e r at u r
15
8 mm
Johan Dergård är ekonomie doktor i företagsekonomi och arbetar som lärare och forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han undervisar och forskar i ekonomistyrning och extern redovisning.
Företag är olika och de behöver olika styrsystem. I den här boken beskrivs i vilka sammanhang olika styrverktyg används och under vilka förutsättningar de bidrar till att förbättra företags lönsamhet. Det sätt varpå ledningen kombinerar olika styrverktyg såsom kultur, planering, administrativ styrning, prestationsmätning och belöningar påverkar styrningens samlade effekt och i boken skärskådas såväl delarna som helheten av företags styrsystem. De resultat som presenteras härrör från ett internationellt forskningsprojekt och i ett avslutande kapitel jämförs styrningen av svenska företag med företags styrning i åtta andra länder.
| HUR STYRS SVENSKA FÖRETAG?
HUR STYRS SVENSKA FÖRETAG?
JAN GREVE JOHAN DERGÅRD
Jan Greve är docent i företagsekonomi. Han undervisar vid Örebro universitet och ingår i forskargruppen CEROC som bedriver forskning om verksamhetsstyrning i organisationer.
HUR STYRS SVENSKA FÖRETAG?
Art.nr 39445
studentlitteratur.se
978-91-44-11679-2_cover.indd Alla sidor
JAN GREVE JOHAN DERGÅRD
2017-02-15 15:41