9789144114378 by Smakprov Media AB

xx mm

Resultatorienterat förbättringsarbete som ger ökad lönsamhet och nöjdare kunder vid produktion av varor och tjänster Sex Sigma har blivit det populäraste angreppssättet för förbättringsarbete och problemlösning i de flesta länder. Företag och andra organisationer i många olika branscher tillämpar idag Sex Sigma. Inom bl.a. tillverkningsindustri, sjukvård, bank och finans, läkemedelsindustri, transportbranschen och livsmedelsindustrin har konceptet mycket stor spridning. Både stora och små organisationer har med framgång valt Sex Sigma.

Resultatorienterat förbättringsarbete som ger ökad lönsamhet och nöjdare kunder vid produktion av varor och tjänster

Sex Sigma

L ars S örqvist är teknologie doktor i kvalitet, civilingenjör och civilekonom. Han är VD för Sandholm Associates. Han har därigenom bedrivit utbildning, ledningsseminarier och konsultation i ett stort antal företag och organisationer i ett flertal länder. Sörqvist är även docent och ansvarig för ämnet kvalitet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt vice president för International Academy for Quality. Han är dessutom författare till ett antal böcker och en stor mängd artiklar om kvalitet och kundorienterad verksamhetsutveckling.

L ars S örqvist & F olke H öglund

F olke H öglund var tidigare kvalitets säkringschef för SKF-koncernen. Han har haft ledande tekniska befattningar inom flera ansvarsområden i koncernen både i Sverige och internationellt. Från 1994 var Höglund ansvarig för utveckling av ledningssystem, revision och förbättrings metodik på koncernnivå. Höglund är aktiv inom SFK, Svenska Förbundet för Kvalitet, och har tidigare publicerat både artiklar och böcker inom kvalitetsområdet.

Sex Sigma är ett strukturerat faktabaserat förbättringskoncept. Som grund införs en infra struktur för förbättringar med tydliga roller. Berörda individer ges omfattande kompetens gällande både enkel och avancerad problemlösningsmetodik. En systematisk modell bestående av fem faser (Definiera-Mäta-Analysera-Förbättra-Styra) utgör basen för de förbättrings projekt som drivs. Sex Sigma kännetecknas dessutom av ett mycket starkt och engagerat ledarskap. Syftet med denna bok är att ge läsaren förståelse för vad Sex Sigma är, hur de arbetssätt som Sex Sigma baseras på fungerar och hur ett program för Sex Sigma kan implementeras i en verksamhet. I boken beskrivs även de roller och kompetenser som ingår i ett Sex Sigma program. Boken grundar sig på författarnas mångåriga erfarenhet gällande Sex Sigma och förbättrings arbete, erfarenheter från en mängd olika företag samt forskning bedriven vid Kungliga Tekniska Högskolan. Läsaren får i boken även följa hur SKF infört och utvecklat Sex Sigma till ett av de mest ambitiösa och välfungerande Sex Sigma-programmen. I denna nya utgåva har främst de delar som berör Lean och kopplingen mellan Lean och Sex Sigma fördjupats.

Art.nr 32899

2:a uppl.

Andra upplagan

L ars S örqvist & F olke H öglund

studentlitteratur.se

978-91-44-11437-8_01_cover.indd Alla sidor

2017-01-11 16:11

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32899 ISBN 978-91-44-11437-8 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2007, 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Omslagsillustrationen visar ett Explorerrullager, den senaste generationen av Sfäriska Rullager. SKF Printed by GraphyCems, Spain 2017

INNEHÅLL

Förord 7

1 Sex Sigmas historia och bakgrund 9 1.1 1.2 1.3 1.4

Konceptet Sex Sigma 9 Det började inom Motorola 10 Andra företag tar efter 13 General Electric och Jack Welch gör Sex Sigma till en global trend 14 1.5 Sex Sigma i Sverige 16 1.6 SKF:s historia och bakgrund 18 1.7 Tidigare förbättringsarbete inom SKF 18 1.8 Sex Sigma inom SKF 19 1.9 SKF:s syn på och vision gällande Sex Sigma 22 Sammanfattning 23 2 Vad är Sex Sigma? 25 2.1 Grunderna inom Sex Sigma 25 2.2 Sex Sigmas huvudkomponenter 29 2.3 Sex Sigmas utveckling 34 2.4 Vad skiljer Sex Sigma från tidigare förbättringskoncept? 37 2.5 När ska Sex Sigma användas? 40 2.6 För vilka typer av verksamheter passar Sex Sigma? 42 2.7 Varför arbeta med Sex Sigma? 43 2.8 Har man råd att satsa så mycket på förbättringar? 46 2.9 Lean och Sex Sigma 49 Sammanfattning 58 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

3 Organisation och roller inom Sex Sigma 59 3.1 Infrastruktur för förbättringsarbete 59 3.2 Sex Sigmas rollstruktur 61 3.3 SKF:s organisation för Sex Sigma 62 3.4 Sponsorer 63 3.5 Black Belts 64 3.6 Green Belts 65 3.7 Deployment Champions 66 3.8 Master Black Belts 67 3.9 Andra viktiga roller i Sex Sigma 68 Sammanfattning 70 4 DMAIC – Sex Sigmas arbetsmodell 73 4.1 Vikten av en gemensam problemlösningsmodell 73 4.2 PDCA, DMAIC eller någon annan modell? 74 4.3 DMAIC-modellens innebörd 75 4.4 Fas 1: Definiera 75 4.5 Fas 2: Mäta 81 4.6 Fas 3: Analysera 84 4.7 Fas 4: Förbättra 90 4.8 Fas 5: Styra 95 Sammanfattning 99 5 Processer och variationer 101 5.1 Processer och behovet av tvärfunktionell fokus 101 5.2 Processens effektivitet, ledtid, felutfall och utbyte 102 5.3 Att förstå variationer och spridning 106 5.4 Processens duglighet 109 5.5 Processens stabilitet 112 5.6 Sex Sigma-kalkylering 113 Sammanfattning 114

Innehåll

6 Identifiera och driva Sex Sigma-projekt 115 6.1 Problem, brister och förbättringsmöjligheter 115 6.2 Identifiera förbättringsmöjligheter 117 6.3 Prioritera och välja projekt 120 6.4 Vad är ett bra Sex Sigma-projekt? 123 6.5 Initiera och starta ett Sex Sigma-projekt 126 6.6 Planera och driva Sex Sigma-projekt 129 6.7 Avsluta och rapportera Sex Sigma-projekt 130 Sammanfattning 132 7 Design for Six Sigma 135 7.1 Att göra rätt från början och skapa innovationer 135 7.2 Utveckling av produkter och processer 136 7.3 Arbetsmodeller för DFSS 138 7.4 IDDOV – SKF:s modell för DFSS 138 7.5 Roller och kompetenser 141 Sammanfattning 141 8 Att implementera Sex Sigma i verksamheten 143 8.1 Ett program för Sex Sigma-förbättringar 143 8.2 Planering, förarbete och organisation för implementering 143 8.3 Utformning av en verksamhets Sex Sigma-program 144 8.4 Att föra in Sex Sigma i verksamheten 146 8.5 Vanliga problem vid implementering av Sex Sigma 153 8.6 Integrering och fortsatt utveckling 153 Sammanfattning 155 9 Kompetens och utbildning inom Sex Sigma 157 9.1 9.2 9.3

Kompetensutveckling – en central framgångsfaktor inom Sex Sigma 157 Sponsorutbildning 158 Black Belt-utbildning 160

Innehåll

9.4 Green Belt-utbildning 162 9.5 Yellow Belt-utbildning 164 9.6 White Belt-utbildning 164 9.7 Master Black Belt-utbildning 164 9.8 Ledningsutbildning 165 9.9 Controllerutbildning 166 Sammanfattning 166 10 Förbättringsprojekt – exempel och resultat 167 10.1 Projektens kvalitet 167 10.2 Projektområden och exempel på projekttitlar 168 10.3 Projektexempel från SKF 169 Sammanfattning 175 Ordlista 177 Referenser och inspirationskällor 179 Person- och sakregister 183

FÖRORD

De flesta företag och organisationer bedriver i dag någon form av förbättringsarbete för att utveckla verksamheten och öka kundernas tillfredsställelse med de tjänster och/eller varor som levereras. Ambitionen och omfattningen hos sådana förbättringsprogram kan skilja mycket mellan olika organisationer. Allt fler personer i ledande befattning har dock med tiden kommit till insikt gällande potentialen hos och nödvändigheten av att bedriva ett seriöst förbättringsarbete. Sex Sigma är det mest ambitiösa förbättringsprogram som hittills tillämpats på bred front i världen. I vissa branscher har det kommit att bli något av en global norm gällande förbättringsarbete medan det inom andra områden i stället utgör en värdefull inspirationskälla avseende strukturer, metoder och verktyg inom förbättringsområdet. Många verksamheter har uppnått mycket fina resultat som följd av Sex Sigma, vilket både sporrat dem själva och andra till allt mer intensivt förbättringsarbete. Vår avsikt med denna bok är att ge läsaren grundläggande förståelse för vad Sex Sigma är och hur ett förbättringsarbete bedrivs utifrån detta koncept. För den som söker detaljkunskap kring alla de förbättringsverktyg som tillämpas inom Sex Sigma krävs dock mycket mer omfattande studier. Boken är ytterst relevant för den som vill förstå hur Sex Sigma fungerar och kan tillämpas eller för den som står i begrepp att inleda uppbyggnaden av ett Sex Sigma-program i den egna verksamheten. Utöver dessa anser vi att boken är mycket användbar för alla som arbetar med förbättringsarbete i olika former då den beskriver många viktiga strukturer och modeller som är av stor vikt i allt förbättringsarbete. Boken kan även användas som dokumentation till Lednings-, Sponsor-, Champion- och Yellow Belt-utbildningar. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Förord

Vi har i boken valt att delvis belysa Sex Sigma utifrån SKF:s mycket framgångsrika Sex Sigma-satsning. Vår förhoppning är att detta kommer att ge läsaren djupare förståelse för hur Sex Sigma tillämpas i praktiken och exempel på hur ett program utformats i verkligheten. SKF:s Sex Sigma-program är dessutom ett av de mest ambitiösa och avancerade Sex Sigma-programmen med mycket stark koppling till hur SKF-koncernen leds och utvecklas. Detta på ett sätt som väl motsvarar de mycket framgångsrika Sex Sigma-program som finns inom bl a General Electric och Motorola. I boken har vi valt att använda begreppet Sex Sigma. Internationellt och i multinationella koncerner, som SKF, används givetvis den engelska stavningen Six Sigma. I Sverige har det dock blivit mycket vanligt att den svenska beteckningen används. Författarna skulle avslutningsvis vilja rikta ett tack till Bo Sörqvist för korrekturläsning och finslipning av texten i denna bok. Värdefulla kommentarer och inspiration har även erhållits från Jörgen Gustavsson och Lennart Sandholm. Med förhoppning om intressant läsning och inspiration till framgångsrikt förbättringsarbete! Lars Sörqvist Folke Höglund

KAPITEL 1

Sex Sigmas historia och bakgrund

1.1

Konceptet Sex Sigma

Sex Sigma är ett koncept som används för att kontinuerligt förbättra en verksamhets processer och produkter (se figur 1.1). Konceptet bygger på ett fakta baserat, analytiskt och systemiskt problemlösningsförfarande. Grunden i Sex Sigma är en kraftfull infrastruktur bestående av väldefinierade roller kombinerad med en tydlig problemlösningsmetodik baserad på användande av verkningsfulla förbättringsverktyg och statistisk analys. Sex Sigma skapar därigenom goda möjligheter att lösa svåra och komplexa problem. Tillämpning av och synen på Sex Sigma varierar. I vissa företag nyttjas Sex Sigma som ett övergripande program för allt förbättringsarbete. Sex Sigma genomsyrar då alla initiativ som tas gällande verksamhetens utveckling och har därigenom kommit att bli ett strategiskt instrument för ledningen att nå de visioner, strategier och mål som satts upp. I dag är det endast ett begränsat antal företag som kan anses ha uppnått detta. Bland dessa finns bl.a. Motorola och General Electric. I många verksamheter utgör Sex Sigma i dag ett förbättringskoncept bland flera andra (t.ex. Kaizen och Lean). Detta innebär att man använder Sex Sigma för att hantera sådana problem som kräver omfattande data

”A systematic and disciplined approach, to achieve excellence in all current and new processes, with improved customer satisfaction and profitable growth for SKF as main drivers”

Figur 1.1 SKF:s definition av Sex Sigma.

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

insamling, avancerad analys och/eller statistisk metodik för att lösas. Det förekommer även att företag väljer att nyttja Sex Sigmas kraftfulla modell för problemlösning även om de inte inrättar rollstrukturer på Sex Sigmavis. I det senare fallet tillämpas vanligen delar av Sex Sigmas metodik under något egenutvecklat förbättringsprogram. Sex Sigma är i sig inget totalt nytänkande, utan bygger på mångåriga erfarenheter av förbättringsarbete i olika former. Flera av huvudtankarna kan enkelt spåras till de teorier som framför allt Joseph Juran presenterade på 1950- och 1960-talen (se t.ex. Juran, 1964). Sex Sigma är dock det senaste, och därmed mest fulländade, konceptet för verksamhetsförbättring. De senaste åren har Sex Sigma kommit att bli ett av de mest populära managementkoncepten för att driva ett ekonomiskt inriktat och kund fokuserat förbättringsarbete. I dag tillämpas metodiken i en stor andel av världens större företag och även i många mindre verksamheter. På senare tid har även allt fler offentliga organisationer initierat Sex Sigma-program. Ofta är ambitionerna med Sex Sigma-satsningar höga, och betydande resurser sätts av, samtidigt som goda resultat har uppnåtts. 1.2

Det började inom Motorola

År 1928 grundade bröderna Paul och Joseph Galvin ett företag för att tillverka batterieliminatorer. Företaget hette ursprungligen Galvin Manufacturing Corporation, men under 1930-talet ändrades namnet till Motorola. Grunden för företagets framgång lades genom framgångsrik utveckling och tillverkning av radioapparater för bilar och hem, radiosändare och mottagare, personsökare, tv-apparater och bilelektronik. Företaget växte och blev med tiden ytterst framgångsrikt. Under 1970-talet mötte Motorola allvarliga motgångar. Stora kvalitetsproblem hade uppstått hos många av företagets produkter. Kunderna blev missnöjda med produkterna, och lönsamheten försämrades drastiskt. Mer än 10 procent av verksamhetens totala omsättning användes för att rätta fel och brister (Harry & Schroeder, 2000). En starkt bidragande orsak till problemen var en allt hårdare konkurrens från främst japanska konkurrenter. En händelse som påstås ha haft en avgörande betydelse för Motorolas fortsatta utveckling var när företaget vid 1970-talets mitt av lönsamhetsskäl tvingades sälja sin tillverkning av tv-apparater (Quasar) till det japanska 10

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

elektronikföretaget Matsusita. Genom ett intensivt förbättringsarbete lyckades sedan Matsusita på bara tre år vända den förlusttyngda verksamheten till ett lönsamt bolag (se figur 1.2). En effekt av denna händelse var att Motorolas ägare reagerade starkt och att företagets dåvarande högste chef Robert Galvin tog initiativet till ett förbättringsarbete som kom att bli ett skifte i Motorolas sätt att arbeta och dessutom utgjorde grunden till att Sex Sigma skapades. Inställningen från ledningens sida sammanfattades i parollen ”Kan de (japanerna), så kan vi”. Robert Galvin hade uppnått insikten att kvalitet måste ges högsta prioritet i alla led för att företaget åter skulle bli lönsamt och återta en ledande position. Kundernas behov måste sättas i centrum och kraftfulla förbättringar genomdrivas. Det handlade om överlevnad för Motorola. Avgörande var att bli minst lika duktig som japanerna på att driva ett systematiskt förbättringsarbete. Inom Motorola sattes aggressiva mål med avsikt att uppnå dramatiska genombrott och förbättringar. En massiv satsning med omfattande utbildningsprogram drogs i gång. Galvin deltog personligen i mycket hög grad och visade ett synligt engagemang i dessa frågor. Detta resulterade i att kvalitetsfrågorna gavs högsta prioritet i alla situationer samt att krav s tälldes på att samtliga anställda aktivt skulle delta. Ett exempel på detta är att Galvin krävde att alla möten inom Motorolakoncernen skulle inledas med den punkt som handlade om kvalitet och förbättringsarbete. Som stöd i arbetet anlitades Joseph Juran som tillsammans med Edwards Deming anses ha inspirerat japanerna till framsteg genom sina omfattande föreläsningsserier i Japan vid 1950-talets början. Juran betonade tidigt

Motorola (1974)

Matsusita (1977)

Felförekomst

150 fel på 100 tillverkade apparater

4 fel på 100 tillverkade apparater

Personal för kontroll och omarbete

120 personer

15 personer

Garantikostnader

22 M$

4 M$

Figur 1.2 Matsusitas övertagande av Motorolas tillverkning av tv-apparater (Quasar) ledde till dramatiska förbättringar av verksamhetens resultat (Juran, 1979).

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

(Juran, 1964) vikten av att organisera ett systematiskt förbättringsarbete utifrån en styrande och en analyserande roll, betydelsen av att bedriva förbättringar i projektform samt behovet av att lösa problem genom att utifrån kunskap om dess symtom bestämma bakomliggande orsaker, för vilka lämpliga åtgärder identifieras och genomförs. Juran genomförde, tillsammans med sin medarbetare Frank Gryna, vid 1980-talets början omfattande utbildningar av både chefer och med arbetare inom Motorola. En viktig komponent i dessa utbildningsprogram var användandet av ett videobaserat internutbildningsmaterial ”Juran on Quality Improvement”. Materialet baserades på 16 halvtimmeslånga videoavsnitt samt en omfattande skriftlig dokumentation och användes av interna handledare i form av lokala ”studiecirklar”, där de parallellt med kursen bedrev egna förbättringar. Materialet tillämpades på bred front inom hela Motorola, precis som hos tusentals andra företag, med följd att en mängd framgångsrika förbättringar snabbt förverkligades. En intressant parentes utifrån ett svenskt perspektiv är att samma material även översattes till svenska och användes av flera svenska företag, bl.a. Volvo, Ericsson, SSAB, Electrolux, SKF och SCA. I Finland användes materialet av företag som Nokia och Valmet. En mycket lyckad satsning gjordes inom Electrolux. Under verkställande direktören Anders Scharps tydliga ledning genomförde företaget en ambitiös förbättringssatsning under namnet Q84, där det på ett dramatiskt sätt lyckades sänka felförekomsten hos verksamhetens produkter och förbättra lönsamheten. År 1985 inleddes arbetet med att utforma ett enhetligt företagsglobalt förbättringsprogram för Motorola. Man valde att ge programmet namnet ”Six Sigma” (se vidare kapitel 5). Namnet hämtades från statistikteorin som en följd av att en viktig orsak till verksamhetens problem var alltför stora och okontrollerade variationer. År 1987 lanserades programmet över hela Motorola av Galvin. Målsättningen var att uppnå en tiofaldig förbättring av kvaliteten inom två år och en hundrafaldig förbättring inom fyra år. Sex Sigma-satsningen visade sig bli mycket lyckad. Motorola uppnådde stora framgångar på många marknadsområden, bl.a. mobiltelefoni och halvledartillverkning. Motorolas produkter kom att förknippas med hög kvalitet och företagets lönsamhet blev lysande. År 1988 tilldelades dessutom Motorola, som första vinnare, det av kongressen nyinrättade amerikanska kvalitetspriset Malcolm Baldridge National Quality Award. Omvärldens 12

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

Motorolas resultat från Sex Sigma under 16 år: √ √ √ √ √ √ √

Total kostnadsbesparing 18 miljarder USD Kvalitetsbristkostnaderna reducerades med 84 procent 99,7 procent av felen i processerna eliminerades Medarbetarnas produktivitet tredubblades Försäljningen femdubblades Vinsten sjudubblades Börsvärdet ökade med 800 procent.

Figur 1.3 Resultaten av Sex Sigma inom Motorola anses vara oerhört goda (intervju med John Maar, Director Six Sigma Motorola University).

blickar kom därigenom att riktas mot Motorola och Sex Sigma. I dag tillskriver Motorola Sex Sigma många av sina framgångar och uppger att enorma resultat har uppnåtts som en följd av denna satsning (se figur 1.3). 1.3

Andra företag tar efter

Som en följd av Motorolas framgångar och all den uppmärksamhet som dessa fick började allt fler andra företag och organisationer att studera Motorolas Sex Sigma-satsning. Några företag började tidigt ta till sig av Motorolas arbetssätt och initiera liknande program i den egna verksamheten. Vid 1990-talets början ansåg många att Motorola var ett av världens absolut bästa företag vad avser förbättringsarbete. En följd av detta var att allt fler individer med bakgrund inom Motorolas Sex Sigma-program gjorde karriär i andra företag eller som konsulter. Kunskapen och förståelsen för Sex Sigma blev därigenom alltmer spridd. Det slutgiltiga genombrottet för Sex Sigma, som ett globalt koncept i stället för ett internt program hos Motorola och några ytterligare företag, kom dock först när General Electric inledde en mycket ambitiös och vida omtalad Sex Sigma-satsning.

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

General Electric och Jack Welch gör Sex Sigma till en global trend 1.4

General Electric (GE) är ett av världens största företag och har en mycket diversifierad verksamhet. Företaget tillhör i dag de ledande aktörerna i världen inom bl.a. medicinsk teknik, energiteknik, flygmotortillverkning, materialteknik, transportsystem, belysning samt finans- och försäkringsverksamhet. GE är även en betydande aktör inom media och underhållning genom sitt dotterbolag NBC Universal. Ursprunget till General Electric står att finna i de bolag som uppfinnaren och industrimannen Thomas Edison startade på 1870-talet för att utveckla glödlampan, ackumulatorn, mikrofonen, ljudinspelningsteknik, teknik för att producera rörliga bilder och en mängd andra betydelsefulla innovationer. Genom en sammanslagning med The Thomson-Huston Company bildades General Electric, som då blev det ledande bolaget inom elektricitetsområdet. År 1995 valde Jack Welch, som var chef för GE 1981–2001 och av många ansedd som en av de mest framgångsrika och visionära ledarna i amerikanskt näringsliv under 1900-talet, att inleda en mycket ambitiös satsning på Sex Sigma. En viktig orsak påstås vara de framgångar som hans nära vän och tidigare kollega Larry Bossidy hade uppnått inom Allied Signals genom att låta implementera Sex Sigma i verksamheten (Welch, 2001). Welch gjorde tidigt en mängd mycket kraftfulla uttalanden gällande GE:s Sex Sigma-satsning och de resultat som skulle uppnås (se t.ex. figur 1.4). Med stor energi och höga ambitioner lanserades Sex Sigma över hela koncernen. Tusentals människor utbildades och mängder med projekt startades. Det dröjde inte heller länge förrän goda resultat började synas. Dessa resultat följdes noga upp och kommunicerades systematiskt till både

“Six Sigma – GE Quality 2000 – will be the biggest, the most personally rewarding, and, in the end, the most profitable undertaking in our history. We have set for ourselves the goal of becoming, by the year 2000, a Six Sigma company, which means a company that produces virtually defect-free products, services and transactions”

Figur 1.4 Ett citat taget ur Jack Welchs tal vid General Electrics bolagsstämma 1996.

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

verksamhetens egen personal och dess aktieägare. En viktig effekt av detta var att övertygelsen om Sex Sigmas förträfflighet snabbt växte både inom och utanför bolaget. När Welch 2001 avgick som ordförande och CEO för GE kunde man redovisa fantasiska besparingar och marknadsmässiga framgångar som en följd av Sex Sigma-satsningen. Welch efterträdare Jeff Immelt, som tidigare personligen varit direkt involverad i Sex Sigma-arbetet, har sedan dess valt att än mer öka ambitionerna inom denna satsning. Ännu fler framgångar har uppnåtts som en följd av detta. General Electric har över 5 000 heltidsanställda Black Belts och har utbildat över 100 000 Green Belts. För alla chefer är det tvunget att engagera sig starkt i arbetet, då detta t.o.m. är ett grundkrav för att över huvud taget kunna bli befordrad inom bolaget. Sex Sigma genomsyrar i dag det mesta som sker inom GE. Detta gäller t.ex. utveckling och produktion av varor och tjänster, utveckling av verksamheten och dess processer, samverkan med och utveckling av leverantörer samt vårdandet av nya och befintliga kundrelationer. En följd av General Electrics framgångar och företagets lednings val att systematiskt redovisa och synliggöra de uppnådda resultaten för aktiemarknaden var att företagsledare i många andra företag blev intresserade. Successivt kom allt fler av dessa att implementera Sex Sigma-program i sina verksamheter. I takt med att allt fler av dessa program i sin tur visade goda resultat spreds Sex Sigma alltmer. Konceptet har därigenom kommit att bli mycket välrenommerat och tillämpas i dag av företag över hela världen. Figur 1.5 visar exempel på en del välkända företag som alla tillämpar Sex Sigma, om än med olika ambition och intensitet. Inledningsvis spreds Sex Sigma främst till stora industriföretag som liknade Motorola och General Electric, men snart spreds konceptet även till tjänsteverksamheter. Inom bl.a. bank- och finans, transport, handel och läkemedelsindustrin är Sex Sigma i dag ett alltmer tillämpat koncept. Många stora industriföretag har dessutom valt att uppmuntra alla sina underleverantörer att använda Sex Sigma. Detta medförde att antalet medelstora och mindre företag som implementerat Sex Sigma-program snabbt ökade. Även offentlig verksamhet har i dag börjat tillämpa Sex Sigma. Detta gäller t.ex. inom sjukvård där konceptet tidigt rönte stor popularitet i USA, men i dag även är mycket aktuellt i Sverige. © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

3M ABB Abbott Labs Allied Signal American Express Apple Computers Bank of America Bell Helicopter Black & Decker Bosch Boeing Bombardier Campbell Soup Canon Caterpiller Daimler Chrysler Dell Computer Dow Chemical DuPont

Ericsson Flextronics Ford Motor Company General Electric Howlett Packard Honeywell IBM Intel ITT Johnson & Johnson Kraft General Foods Kodak Lear Astronics LG Group Lockheed Martin McDonnell Douglas Microsoft Motorola Maytag

NASA Navistar NEC Nokia Northrop Corp Philips Raytheon Rockwell Int. Samsung Electronics Siemens SKF Solectron Sony Sun Microsystem Texaco Texas Instrument Toshiba Whirlpool Xerox

Figur 1.5 Exempel på kända företag som alla anger att de arbetar med Sex Sigma (Motorola University).

1.5

Sex Sigma i Sverige

Även i Sverige har i dag ett stort antal företag valt att införa Sex Sigma-program. Joseph Jurans ursprungliga material användes, enligt ovan, flitigt av ett antal företag under 1980-talets mitt med stöd från Sandholm Associates. År 1993 inledde ABB arbetet med att implementera ett regelrätt Sex Sigmaprogram, först i det amerikanska bolaget och senare inom hela koncernen. Ericsson påbörjade sin Sex Sigma-satsning 1996. Ingen av dessa satsningar har hittills lett till koncernövergripande framgångar (se Blomkvist, Ahlström & Sörqvist, 2004 respektive Isacsson & Lyckström, 2002). Inom vissa enskilda dotterbolag inom både ABB och Ericsson resulterade emellertid Sex Sigma i mycket fina resultat. Under 1990-talets andra hälft kom allt fler företag verksamma i Sverige att intressera sig för Sex Sigma. Inledningsvis gällde detta främst svenska dotterbolag inom amerikanska koncerner samt deras samarbetspartner och leverantörer. Genom den stora mängd företagsförvärv som amerikanska företag gjort i Sverige kom antalet snabbt att bli betydande. Ett exempel 16

1 Sex Sigmas historia och bakgrund

på detta är Fords förvärv av Volvo Cars och omgående införande av ett ambitiöst Sex Sigma-program. Allt fler rent svenska bolag har infört Sex Sigma. I vissa fall används konceptets alla ursprungliga strukturer och namn, i andra fall bedrivs arbetet under mer försvenskade former med namn och beteckningar som i stället tagits från det svenska språket. Figur 1.6 visar exempel på företag med betydande verksamhet i Sverige som i dag framgångsrikt tillämpar Sex Sigma inom åtminstone vissa bolag eller enheter. Många svenska företag har av naturliga skäl valt att tala om Sex Sigma i stället för Six Sigma. Detta kan, enligt författarna, även ses som en marke ring att konceptet utvecklas och anpassas på ett sådant sätt att det passar bättre i svensk kultur (Sörqvist, 2001) samt att det inte bara är en ren kopia av det program som Motorola införde. I internationella koncerner, såsom SKF, talas det givetvis om Six Sigma med engelsk stavning. I dag finns det även många svenska verksamheter som valt att tillämpa det upplägg och den metodik som finns inom Sex Sigma, men under andra benämningar. Vanliga skäl till detta är att man antingen redan har ett välfungerande förbättringsprogram som uppgraderas, eller att man utav olika anledningar vill ha ett förbättringsprogram vars namn och begrepp är annorlunda än vad som återfinns inom Sex Sigma. Exempel på företag som gjort på detta sätt är Tetra Pak och Coop. ABB AB Volvo Autoliv Alfa Laval Armstrong Automatindustrier Bombardier Cambrex Centralsjukhuset i Kristianstad Coca-Cola Coop Emhart Glas Ericsson

Flextronics Gambro Healthcare GE Haldex Hästens Sängar ITT Laird Technologies Lear Meritor Nolato Note Partner Tech Peltor

Roslagsgjuteriet Sandvik SCA SJ Skaraborgs sjukhus SKF Solectron SSAB Stena Stoneridge Stora Enso Volvo Car Whirlpool

Figur 1.6 Exempel på svenska företag och verksamheter med betydande verksamhet i Sverige som tillämpar varianter av Sex Sigma.

xx mm

Resultatorienterat förbättringsarbete som ger ökad lönsamhet och nöjdare kunder vid produktion av varor och tjänster

Sex Sigma

L ars S örqvist & F olke H öglund

Art.nr 32899

2:a uppl.

Andra upplagan

L ars S örqvist & F olke H öglund

studentlitteratur.se

978-91-44-11437-8_01_cover.indd Alla sidor

2017-01-11 16:11