Göran Hägg
GUD I SVERIGE
GUD/KORRAT.indd 3
10-08-04 08.36.24
ISBN 978-91-1-302095-2 © Göran Hägg 2010 Norstedts, Stockholm 2010 Redaktör: Ingemar Karlsson Omslag: Calle Ljungström Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2010 www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
GUD/KORRAT.indd 4
10-08-04 08.36.24
INNEHÅLL
I. INLEDNING – VEM ÄR DEN SVENSKE GUDEN? II. ”HEDNING I HEDNISK TID” – fram till cirka 1100
1. Völse, vättarna och den vilda jakten 17 2. En ny Gud 29 3. Missionär med förhinder 35 III. HELGON OCH HÄDARE – 1100 till 1350
1. Östman, Botvid och kungen 41 2. Det dagliga underverket 49 3. Olofs kaka och Eriks ax 52 4. ”På en madrass och under ett lakan” – kampen om äktenskapet 64 5. Himmelriket och jordagodsen 75 6. Pater Petrus och Kristi brud 83 7. Brynjolf och Andreas 91 8. Den siste hedningen eller den förste kättaren? 95 IV. SIERSKAN OCH STORMÄNNEN – 1350 till 1520
1. Den furstliga sierskan 99 2. Birgittas Gud 109 3. Arvet efter sierskan 121 4. Konsten att läsa kyrktak 128 5. Albertus Pictors Gud 136 6. Den svenska gudsprovinsen 141 7. Kyrkofurstarna 147 V. REFORMATIONEN – 1520 till 1600
1. Sammanbrott i centrum 157 2. Plundring i provinsen 163 3. Gustav Vasas Gud 172 4. Lutheranernas Gud – konsubstantiationen, predestinationen och Antikrist 178 5. En svensktalande Gud 191 6. Hertig Karl har bråttom 196 7. ”Mig gör stor lust och glädje” 205
GUD/KORRAT.indd 5
10-08-04 08.36.24
VI. DEN SVENSKA GUDSSTATEN – 1600 till 1720
1. Gud i vardagen 211 2. Dissidenterna och drottningen 218 3. Häxorna 226 4. ”Att älska på lutherskt vis” 241 5. ”Herre signe du och råde …” 249 6. Gud i ödemarken – om Måns Nilsson, Sar a Johansdotter och deras hushåll 258 VII. UPPLYSNING OCH ANDETRO – 1720 till 1809
1. Såren, blodet och konventikelplakatet 265 2. Gud på Skevik 272 3. Såsom på jorden så ock i himmelen 279 4. ”Gudomlig hämnd” 293 5. Fritänkare och feta pastorat 300 VIII. GUDSSTATENS UNDERGÅNG: ROMANTIK, VÄCKELSE OCH VANTRO – 1809 till 1900
1. ”Var hälsad sköna morgonstund” 313 2. Demiurgen och kakelugnen 318 3. Kan en präst tro på Jesus? 327 4. Från Biskopskulla till Bishop Hill 340 5. Att byta Gud 349 6. Kan Gud ändra sig? 359 7. Aporna och idealmänniskan 366 8. Inferno 376 9. Larsarenerna 384 IX. PANSARBÅTEN, PINGSTVÄNNERNA OCH KUNGLIGA SALIGHETSVERKET – 1900 till 1945
1. ”I höjden räddarn vi ej hälsa …” 389 2. ”Fädernas kyrka i Sveriges land …” 397 3. Ett tempel till Wallenbergs ära 405 4. Ljuset från väster 411 5. ”Löftena kunna ej svika …” 414 6. ”Vällust och vedergällning” 424 7. ”Kungliga salighetsverket” 432 8. Korpelanerna 440
GUD/KORRAT.indd 6
10-08-04 08.36.24
X. PASTOR JANSSON, KNUTBYPASTORN OCH IMAMEN – 1945 till 2010
1. ”Minnen från templet” 449 2. ”Kvinnan tige i församlingen” 458 3. ”Tro och vetande” 466 4. Biskop Helander och pastor Jansson 472 5. ”Det sjunde inseglet” 477 6. Staten och böckerna 483 7. Skilsmässa på svenska 493 8. Maranata och Livets ord 501 9. Gud i Botkyrka och Rosengård 507 10. Gud i Knutby 516 11. Naturen, påven eller Allah? 528 Litteratur och lästips 535 Bildkällor 549 Personregister 551
GUD/KORRAT.indd 7
10-08-04 08.36.24
i. inledning – vem är den svenske guden?
GUD/KORRAT.indd 9
10-08-04 08.36.24
Hur avkristnade de flesta svenskar för ögonblicket än upplever sig är den svenska historien i hög grad en historia om Gud i Sverige. Kyrkan var den enande kraften då den svenska staten uppkom under tidig medeltid. Vår nationella kultur och vårt språk skapades i och med reformationen på 1500-talet. Våra mest betydande kulturföreteelser i äldre tid är samtliga religiösa, även om fördomar från sent 1800-tal fått oss att i görligaste mån rensa bort det perspektivet ur vår kultur- och litteraturhistoria. Tvärtemot vad man gärna vill tro har den religiösa fanatismen varit ovanligt stark i vårt kyliga klimat. Den har motiverat krigsföretag och inbördes strider, byggnadsverk och sociala insatser. Siare och sierskor har ideligen uppstått och förkunnat egendomliga nya läror, inom ramen för den etablerade religionen eller i våldsam konflikt med denna. Vem är den svenske guden? Finns det något tidlöst i den fromhet som i så hög grad präglat oss och vår historia? Utan att alltför mycket gå händelserna i förväg kan man väl konstatera att det finns en sorts mycket handfast svensk eller nordisk materiell belöningsmoral och därtill en lika handfast andetro, långt från en mer djupsinnig kontinental mystik. Avståndet är här inte ändlöst mellan de gudsingripanden och andeinsatser som skildras hos den heliga Birgitta, Swedenborg, Linné och Strindberg. Men kanske finns det hos oss också en speciell tvivlets tradition som balanserar den vildvuxna andetron. Botolf i Gottröra och Ingemar Hedenius verkade i samma bygder som Ulf Ekman och Knutbypastorn. Det som däremot förvånat mig alltmer under arbetet är det oerhört 11
GUD/KORRAT.indd 11
10-08-04 08.36.24
gud i sverige | inledning
starka erotiska inslaget i nästan alla skildrade rörelser och riktningar, möjligen med undantag för reformationens första fas. Kanske är detta inte alls ett unikt svenskt eller nordiskt drag. All religion måste rimligen ha svar på frågor kring sex, och närheten mellan andlig och erotisk extas är givetvis lika stor överallt. Men jag hade knappast innan jag satte igång med det här arbetet tänkt på svensk fromhet och den svenske guden i de termerna. Redan den nordiska hedendomen är, att döma av det lilla vi ändå vet om den, i hög grad en erotiskt laddad fruktbarhetskult. Men sexintresset upphör inte med kristnandet. Tvärtom. Petrus de Dacia, Birgitta, den plågade lutherske prosten Boethius, Swedenborg, Sven Lidman och andra konfronterar oss med det sexuella på ett sätt som knappast någon av deras världsliga samtida. En del kämpar mot frestelsen, andra möter Gud i erotiska termer, och när tron någon gång tar sig samhällsfarliga former är det oftast via erotiken den spårar ur. Vad man emellertid ändå kan förvånas över är att samtidigt som den verkliga mystiken, utplånandet av jaget och föreningen med Gud, annars är sällsynt på våra breddgrader har just brudmystiken som en lite förgrovad bild för sådan förening haft en sällsam lockelse för svenska svärmare. Vissa företeelser är lätta att överraskas positivt av, som de märkliga och mycket okända ”skevikarna” och deras närmast hinduiska sekt på 1700-talet. Likaså de olärda men ståndaktiga ”erikjansarna”, deras utvandring och utopiska experiment fram till den tragiska undergången. Andra överraskningar, som häxprocessernas fortlevande långt in på 1700-talet, ”konventikelplakatets” fortsatta tillämpning och förföljelserna mot katoliker långt in under sent 1800-tal, är nedslående och skrämmande men i motsvarande grad tänkvärda att ta till sig. Precis som i den lite besläktade, kortare bok jag skrivit om påvedömet, Påvarna: två tusen år av makt och helighet 2006, är det nödvändigt att påpeka att jag själv inte är troende i någon rimlig betydelse av ordet, även om jag hyser en filosofisk uppfattning om tillvarons natur som till min förvåning starkt avviker från de flesta andras. Jag tillhör inget religiöst samfund. Däremot tror jag mig vara rimligt tolerant inför andra människors tro och seder. Dessutom känner jag stor respekt för uppriktigt troende människor, oavsett hur främmande deras världsbild må vara. Därvid tror jag också att de flesta kyrkor och religioner, vad man än brukar påstå om katoliker och muslimer i medierna, både har 12
GUD/KORRAT.indd 12
10-08-04 08.36.24
i . vem är den svenske guden ?
haft och har en övervägande positiv betydelse för samhällen och stater, liksom för otaliga människor i behov av tröst och skönhet i tillvaron. Jag är därmed vad italienarna kallar un ateo credente, en ”troende ateist”. Låt vara att detta i Italien är en typisk högerståndpunkt, medan jag i ekonomiska och sociala frågor tror mig stå till vänster om dagens svenska politiska partier. All tolerans har sina gränser. Människooffer bör inte tillåtas. Inte heller förnedrande tvång mot andra. Illvillig lögn, med religiösa eller enbart rasistiska förtecken, som att förneka förintelsen av judar under andra världskriget eller folkmordet på armeniska kristna under det första, bör givetvis motarbetas. Men om någon vill ägna sig åt fasta, celibat eller vallfart är det rimligen den resandes ensak och bör respekteras som sådan. Om någon tror att jag kommer till helvetet för mina mat- eller sexualvanor får han eller hon göra det, så länge de inte vill tvinga mig att ändra vanorna, eller göra mitt nuvarande liv till ett helvete. Vill någon mot bättre vetande tro att Nalle Puh lever eller jorden är platt, får de göra det så länge de som sagt inte tvingar någon. Det positiva värdet hos en rörelse kan vara stort även om vissa premisser visar sig felaktiga. Columbus trodde sig hela livet igenom ha funnit vägen till Indien. Å andra sidan hindrar inte detta att man diskuterar logiken i trosföreställningar eller uttrycker uppfattningar om olika samfunds för- och nackdelar för individ eller samhälle. Propaganda för ateism har däremot alltid synts mig löjlig eller hänsynslös. Det fanns ett djupt medmänskligt perspektiv i Karl Marx konstaterande att religion är ”ett opium för folket”. Opium ansågs då ännu i stort sett oskadligt. Livet är kort och svårt även i moderna samhällen. I medvetande om behovet av lindring tillåter vi försäljning av milda droger via Systembolaget. Liksom meningslösa sportspektakel och brutala eller pornografiska teveprogram. Det är absurt att rättänkande svenskar blir mer indignerade över prakten i en katolsk mässa, strängheten i en muslimsk fredagsbön eller utlevelsen i en sångstund hos Livets Ord än över de enorma summor som slösas i en ligamatch, förnedringen i ”Big Brother” eller utlevelsen i TV 1000:s akrobatiska porrfilmer efter midnatt. Den kortsiktigt ekonomiska nyttan är rimligen lika obefintlig i alla de sex nämnda fallen, verklighetsflykten lika total, värderingarna lika asociala. Ingen skulle drömma om att låta fotbollshuliganers våld återfalla på fotbollen eller idrotten i stort på det sätt som regelmässigt gjordes be13
GUD/KORRAT.indd 13
10-08-04 08.36.24
gud i sverige | inledning
träffande Knutbypastorn i förhållande till pingströrelsen och religion över huvud taget. Jag hoppas att jag här ska kunna vara mer vidsynt än så. Det här är ingen kyrkohistoria, även om jag givetvis måst plöja igenom avsevärda mängder av den emellanåt ganska tålamodsprövande litteraturarten. Det här är en historia om människor. Det är historien om stor godhet och grymhet, om god vilja och förtryck, om helvetisk ruelse, himlastormande vacker fantasi och oväntade insikter. * Nästan allt vi kan säga om den svenske guden har haft kristna förtecken. Men allra först måste vi bege oss ytterligare något tillbaka i tiden, till det gåtfulla Norden före Sverige och den svenske guden.
GUD/KORRAT.indd 14
10-08-04 08.36.24
2. En ny Gud
Varför blev Norden kristet och en del av den romersk-katolska påvekyrkan? Det enkla svaret är givetvis att den oorganiserade folktron var chanslös mot varje mer systematiserad religiös missionsrörelse. Liksom att det råkade vara kristendomen i dess västliga, romerska form som befann sig närmast. De ytterligare fördelar som just den romerska kyrkan kunde erbjuda härskare och samhälle återkommer vi till framöver. Men både på grund av den minskande kunskapen i vårt land om kristendomens lära och för att förstå villkoren för övergången till en ny tro bör vi titta lite på förhistorien och bakgrunden till kyrkans frammarsch i Europa. Kristendomens framgångar i allmänhet berodde dels på läran, dels på den organisation som krävdes för att sprida och bevara den. Många mysteriereligoner, kulter och frälsningsläror florerade i det multietniska och multikulturella romerska världsväldet: den asiatiska Mithraskulten, den egyptiska Isiskulten och den grekisk-egyptiska Serapiskulten, de eleusinska mysterierna, dyrkan av den härskande kejsaren i provinserna och av tidigare kejsare som senaten gudaförklarat i själva Rom, samt helt främmande, exklusiva kulter som judendomen, den persiska zoroastrismen och dess avläggare manikeismen, liksom mystisk-filosofiska program som gick att kombinera med annan religion som platonismen, gnosticismen eller Plotinos nyplatonism. Kristendomens lära hade dock avsevärda konkurrensfördelar. Man menade sig ensam besitta sanningen. Något alldeles nytt. Även andra menade sig vara utvalda, till exempel judarna. Men inte ens de förnekade vanli29
GUD/KORRAT.indd 29
10-08-04 08.36.25
gud i sverige | fram till cir ka 1100
Jesu kanske främste konkurrent om själarna, den tjurdödande guden Mithras. Han kom till korta bland annat på grund av bristande genusperspektiv. Kvinnor var utestängda från kulten. Relief i Louvren.
gen andra gudars existens eller värdet av goda gärningar utförda inom ramen för andra system. Allt fler hade börjat utlova själens odödlighet. Men kristendomen hävdade att dess metod att bli saligt odödlig var den enda. Alla andra var hemfallna åt helvetet. Hållningen skapade ständiga konflikter med samhället och alla andra samfund, men den gjorde anhängarna oåterkalleligt och absolut försvurna till rörelsen. Samtidigt med denna exklusivitet i slutmålet var man dock extremt liberal vad gällde tillträdet. Alla var välkomna. Här är icke jude eller grek, slav eller fri, spanjor eller afrikan! Inte ens kvinna eller man! Det sistnämnda kräver i dagsläget en kommentar. Paulus, som i Galaterbrevet förkunnat grekers, slavars och kvinnors lika rätt till salighet, förklarar i Första Korintierbrevet (14:34–35) att kvinnan bör tiga i församlingen, vilket, inte helt obegripligt, fått bibeltrogna kristna att avstå från experiment med kvinnliga präster (se kapitel X:2). Men snarast är även detta ett mått på den kristna församlingens öppna genusperspek30
GUD/KORRAT.indd 30
10-08-04 08.36.26
ii . hedning i hednisk tid
tiv. Ingen annan i den grekisk-romerska antiken hade ens tänkt tanken att en kvinna skulle kunna få för sig att tala i församlingar på det viset och att regler därför behövdes! Ett förbud visar som sagt alltid på ett möjligt beteende. Det unika sätt på vilket gudstjänsten, sakramenten och saligheten, till skillnad från i många andra kulter, var öppna för båda könen gjorde att just troende kvinnor ända från början utgjorde en viktig och kanske dominerande stödtrupp för kyrkan. Från de sörjande vid den tomma Jesusgraven via martyrberättelserna till helgonlegenderna spelar kvinnor en lika förebildlig roll som manliga apostlar i kristendomen. På samma sätt accepterades slavar, frigivna och utövare av föraktade yrken som prostituerade och skattmasar. Många lovade alltså odödlighet för själen. Men de kristna lovade odödlighet för kroppen. Rätt översatt talar den apostoliska trosbekännelsen om ”köttets uppståndelse”. Det är inget symboliskt fuffens med saken. Just din kroppsliga person ska uppväckas på den yttersta dagen för att dömas av Kristus! För att meritera sig för saligheten, i stället för de eviga straff som ska drabba de andras kroppar, krävs förstås god moral. Men det är knappast rätt att tala om en speciellt kristen etik. Tio Guds bud kommer från judendomen, även om numrering och detaljer blivit olika på olika håll. Alla utvecklade religioner förbjuder mord, stöld, överdåd i mat och dryck, lögn, olydnad mot föräldrar samt sexuella snedsprång i olika former. Det nya är den extrema grad till vilken kraven drivs. Du ska förlåta oförrätter, inte sju gånger, utan sju gånger sjuttio gånger! Om någon slår dig på den högra kinden ska du vända den vänstra till. Om ditt öga eller din hand får dig att vilja något ont, räcker det inte att låta bli, du bör helst låta amputera kroppsdelen i fråga (Matt 18:8–9). Om du blir kåt på grannfrun är det lika illa som om du verkligen hade lägrat henne. Redan tanken att grannens hus borde vara ditt är syndig. Du ska inte bara hålla fred, utan verkligen älska din fiende. Och allt det du skulle önska att någon ville göra för dig ska du omedelbart och utan tanke på att få något tillbaka göra för alla du möter! Att få människor att bli sådana är, även för högre makter, rimligen ännu svårare än att låta den döda kroppen uppstå! Därför, och det är kärnan i alltihop och det som ytterst skiljer kristendomen från konkurrenterna, erbjuder kyrkan en genial lösning. Du klarar det inte, men Gud klarar det (Matt 19:26, Mark 10:27)! Därför har han själv i form av Jesus/Kristus tagit på sig allt straff och lidit och 31
GUD/KORRAT.indd 31
10-08-04 08.36.26
gud i sverige | fram till cir ka 1100
dött i ditt ställe. Efter den insatsen räcker det med att du genom dopet blir medlem i hans församling samt ångrar dig och erkänner dina synder, så får du förlåtelse och möjlighet att äta hans kött och, eventuellt, dricka hans blod, vilket gör att du får del av hans skuldfria kropp som uppstått från de döda. Och därmed blir även din kropp odödlig och syndfri. Förutsatt att du inte på nytt syndar. Men det finns även då hjälp. Vid ny dödssynd, som knappast kan undvikas, behövs bara ny syndabekännelse med åtföljande ny injektion av heligt kött. Det är dessa undermedel som kyrkan förvaltar. Dopet, som innebär en kvalificerande avsiktsförklaring, och nattvarden, som innebär inmundigande av bröd och, eventuellt, vin som förvandlats till kött och blod från Jesu odödliga kropp genom de magiska orden i mässan enligt löftet i Bibeln (Matt 26:26–28, Mark 14:22–24, Luk 22:19, Joh 6:47–54, 1 Kor 11:23–25). På det viset kan kristendomen erbjuda både strängare moral och ett lättare sätt att leva med den än någon annan lära. Men förutom att locka medlemmar gör denna lära organisationen stark. Det behövs regler och likformighet. Annars blir de allena saliggörande nådemedlen osäkra. Det står i princip vem som vill fritt att starta en församling. Order uppifrån behövs egentligen inte vad gäller verksamheten. Skillnaden mot hur en armé är organiserad kunde inte vara större. Däremot behövs kontroll och likriktning av det som pågår. Regelstyrning i stället för orderstyrning. Det behövs heliga texter och personer som har tolkningsföreträde. Det behövs utbildad, läskunnig personal samt inspektörer och högre instans att vid tvist hänvända sig till. Redan i fornkristen tid hade Roms biskop eller patriark i egenskap av efterträdare till aposteln Petrus, till vilken Jesus enligt Matteus evangeliet (16:18–19) överlämnat ledningen av församlingen, tillvällt sig tolkningsföreträde inom hela kyrkan. Men till följd av schismer med den östromerske kejsaren och dennes lydige lokale patriark hade han i praktiken förlorat sitt inflytande i öst. Väldiga områden hade förlorats till islam i söder. Det område som den romerska kyrkan behärskat har aldrig varit mindre än när missionen mot Norden började. Det rörde sig om det frankiska riket bestående av nuvarande Frankrike, Norditalien och Sydtyskland samt ett par utposter i England och norra Spanien. Men samtidigt stärktes påvens inflytande inom detta område. Utnämningarna av högre prelater blev i allt högre grad beroende av Rom. Tolkningsföreträdet utvecklades till en sorts ofelbarhet i lärofrå32
GUD/KORRAT.indd 32
10-08-04 08.36.26
ii . hedning i hednisk tid
Jesus som han uppfattades då kristendomen segrade i det romerska riket -- en skägglös soldat i kamp för den rätta tron. Senromersk mosaik från biskopskapellet i Ravenna. Boken återger på latin bibelcitatet: ”Jag är vägen, sanningen och livet.” (Johannes 14:6)
Jesus som han uppfattades då missionen mot Norden började. Oövervinnelig, skäggig världshärskare. Bysantinsk-normandisk mosaik från katedralen i Cefalù på Sicilien. Bokens text, på både grekiska och latin, börjar: ”Jag är himlens ljus …”
33
GUD/KORRAT.indd 33
10-08-04 08.36.26
gud i sverige | fram till cir ka 1100
gor. Detta även om det skulle ta ytterligare drygt tusen år innan principen fixerades som nedskriven dogm. Påven hade upphöjt den frankiske monarken till västromersk kejsare, vilket i lika hög grad ökade hans egen makt. I öst tillsatte kejsaren patriarker. I väst utdelade påven formellt kejsarvärdigheten. I det västliga rike som frankerna och Karl den store skapat hade kyrkan dessutom totalt bildningsmonopol. Prästerna var de enda läs- och skrivkunniga och de enda som behärskade korrekt latin, det språk på vilket alla länder och länsriken förvaltades ekonomiskt och politiskt. I öst fanns civila tjänstemän. I väst fanns förutom de brutala brynjeklädda krigarna bara prästerliga klerker för kungamakten att lita på. När Karl den stores rike föll sönder i mindre kungadömen och länsriken förblev kyrkan den enda centralt sammanhållna organisationen i området. Ännu skulle det dröja något innan många av de typiska institutioner och nya påbud som gav medeltidskyrkan dess enorma makt över själar, riken och ekonomier fått sin definitiva form. Men processen hade börjat. Och trots att påvedömet gick in i en djup förnedringsperiod från slutet av 800-talet inleddes ändå en kraftig expansion genom krigiska erövringar i söder och genom mission mot Nord- och Östeuropa. Detta även om det område som skulle bli Sverige tillhörde de sista som nåddes av den nye Gudens lära och det nya sociala system den möjliggjorde.
34
GUD/KORRAT.indd 34
10-08-04 08.36.26