9789174638295 by Smakprov Media AB

Marie Grell Karusellgrell - Familjen Grell goes Southafrican. Följ familjen Grells fantastiska resa till Sydafrika under 2013/14 då familjen lämnade det trygga livet i Sävedalen för att under nio månader uppleva sitt livs största äventyr tillsammans i Stellenbosch, ZA. En livspaus som heter duga och en livserfarenhet som är ovärderlig och svår att beskriva i ord. Mamma Marie har dock försökt gestalta upplevelsen genom att beskriva familjens liv i Western Cape genom denna bloggdagbok.

Mycket läsnöje! - It is not trespassing when you cross your own boundaries -

www.bod.se

Marie Grell Karusellgrell

"Vi riskade en del men fick tusenfalt åter. En makalös, unik upplevelse som bara vi fem delar och vi känner oss lyckligt lottade som hade möjlighet att genomföra vår dröm", summerar Marie.

Karusellgrell

”It is not trespassing when you cross your own boundaries”

Marie Grell

Karusellgrell

Familjen Grell goes South African

FÖRORD Den 27/8 2013 flyttar jag med min familj (Maken Göran, hunden Diva och de tre barnen Viktor, Tilda och Liza) till Sydafrika för att stanna i 9-10 månader. Vi kommer under vistelsen att bo i Stellenbosch, Western Cape där vi hyr ett möblerat hus. Barnen går i olika skolor och jag och Göran är lediga. Detta är vårt livs äventyr. Detta är en dröm om att göra något annorlunda tillsammans hela familjen innan barnen blir så stora att de flyttar hemifrån. Viktor tar studenten våren 2013 och försvinner snart iväg på sina egna äventyr. Det blir helt enkelt sista året tillsammans alla fem. Det blir förhoppningsvis också en livserfarenhet som vi kommer att ha nytta av resten av livet. Att lämna det invanda och tänja sina gränser ger nya dimensioner. Mycket lärorikt och spännande! Nedan följer min bloggdagbok om tiden i Sydafrika. Bilden på familjen är tagen direkt efter vår resa till SA i december 2012 då vi undersökte möjlighterna att flytta dit. Vi var precis hemkomna från resan och i full färd med att sätta tänderna i att planera vårt stora äventyr. Det kändes fantastiskt pirrigt och spännande!

JANUARI 2013 29/1 - Välkommen till familjen Grell Bilden är tagen i Kayamandi, Stellenbosch i december 2012 när vi gjorde vår rekresa inför vårt sydafrikanska äventyr. Vi tillbringade tolv dagar på plats för att få en uppfattning om skolor, sjukhus, atmosfär, etc. för att se om vi kunde tänka oss att bo i SA en längre tid. Vi hade högt ställda förväntningar och kritiska glasögon på oss och trots detta överträffade SA alla våra förväntninar. Att ta beslutet att flytta var därefter givet.

JULI 2013 15/7 - 44 dagar kvar....... ….tills vi sätter oss på planet till Sydafrika för det stora äventyret. Vistelsen varar förhoppningsvis i 9 månader (om de sydafrikanska myndigheterna är snälla). Tilda och Liza ska gå på Rhenish High- and Primary School, Viktor ska läsa vid Stellenbosch University och vi vuxna ska vara lediga och curla baren och oss själva. JAG LÄNGTAR! Beslutet att åka tog vi under hösten 2011 så det känns helt ofattbart att avresedagen äntligen börjar närma sig. De senaste månaderna har varit fulla av förberedelser och sakta men säkert börjar saker lösa sig. Att kommunicera med de sydafrikanska myndigheterna har varit en spännande och tålamodsprövande upplevelse i sig …..

Söndagen den 7/7 lämnade vi vårt hus i Sävedalen till familjen som ska bo där fram till 1/6 2014 så numera finner ni oss inkvarterade på vårt sommarparadis Stocken. Katten Puma kommer att bli kvar i Sävedalen hos min syster medan vår hund Diva kommer att flyga som cargo till SA med oss. Delade meningar råder om hur bra det är att ta med henne till SA men vi är två starka viljor i familjen som inte kan tänka oss att vara utan henne <3. Bloggen kommer att fungera som en dagbok för familjen för att spara våra minnen även på pränt, men den är också en bra möjlighet att förmedla hur livet kommer ser ut för oss till de som är intresserade. Följ oss och kommentera gärna! Bilden på Göran och pingvinerna tog jag på vår rekresa i julas.

16/7 – Skoluniform Den vardagliga skoluniformen för Liza kommer se ut så här. Vi har idag bestämt möte med tjejernas skolor för att träffa klasskamrater och lärare, få scheman och böcker samt köpa skoluniformer den 30/8. Iiiiiiiiiiiiiiii……….så kul!

Så här fina skoluniformer har barnen på Rhenish på sig på gymnastiken.

Tildas skoluniform ser lite mer strikt ut än Lizas. Steeeeelt som Tilda skulle sagt.

18/7 – Hur kommer det sig att ni ska åka? En vanlig fråga jag får. Många olika faktorer bidrog till beslutet men framförallt handlar det om att barnen börjar bli stora och att vi länge drömt om att bo utomlands med dem. Viktor tog studenten i juni och om vi ska åka alla fem tillsammans är det NU eller aldrig som gäller. Helt enkelt ett sista stort äventyr med alla fem samlade! Lyx. Svårt att fatta att de små gullpluttarna har blivit sååå stora.

23/7 - Vaaaaad ska ni göööööööra? En annan vanlig fråga jag får. Svaret är: så lite som möjligt så länge som möjligt och sedan får vi se…. Liza kommer att gå i skolan mellan 8-14 varje dag och då ska vi försöka träna och fundera på vad vi ska äta till lunch typ….. Sedan hämtar vi henne och jag antar att vi kommer att behöva stötta henne en del

med läxor eftersom allt är på engelska och afrikaans. Antar att även de andra två behöver lite curling i början. Det verkar vara mycket familjeaktiviteter i tjejernas skola och vi ska lägga en del tid på att vara med i föräldraföreningen. De kommer gå i skolan må-fr varje vecka och på lördagen är det mer eller mindre alltid skolarrangemang som föräldrarna deltar i. Livet för Tilda på highschool och Viktor på universitetet kommer förutom studier kretsa mycket kring idrottsaktiviteter då det verkar vara högprioriterat vid social samvaro. Så mycket familjeumgänge som möjligt hoppas vi på samt en hel del äventyr för att utforska omgivningarna tillsammans. När/om vi tröttnar på det tänkte vi engagera oss ideellt – det finns naturligtvis massor att göra på det området. Våra vänner på plats är engagerade i bl.a en skola för barn i Kayamandi i Stellenbosch. Antar att det inte kommer dröja så länge innan det börjar krypa i kroppen och vi får lust att ta tag i något. Omgivningarna i Stellenbosch är helt fantastiska! Staden ligger i the Winelands och inom en timmes bilfärd finns det 120 vingårdar och lika många golfbanor. Mycket natur och vackra vyer alltså. Ser framför mig hur jag struttar runt på mina morgonpromenader med lilla vovven.

28/7 - Göran är lycklig Göran har hyrt en Crocodile Dundee bil som vi ska ha under vår vistelse i ZA. Han ska pynta den med kitesurfingbräda, noshörningshuvud, jaktgevär och hajtänder. Vem vill inte bli hämtad av en sådan pappa i skolan varje dag eller på flygplatsen vid besök från Sverige??

31/7 - Getting ready…… …..for departure. Att exportera en hund är ingen quickfix. Förberedelserna är omfattande. Men att lämna Diva hemma är inte aktuellt så det är bara att tugga i sig. Idag besökte vi veterinären igen (för 4:e gången) för provtagning. Inte gratis – tur att hon ”sommarjobbar” i år igen. Annars hade herr Make varit svårövertalad. Divas biljett är dyrare än det vi betalar för oss alla 5 t&r. Och ändå sitter hon i lastrum!

AUGUSTI 2013

1/8 – Peter & Kattis Anledningen till att vi har valt att bo i Stellenbosch beror dels på att vi tyckte att det verkade vara ett bra val av universitet för Viktor men också för att våra goda vänner Peter och Kattis bor och arbetar där. 2007 köpte de sitt första Bed- & Breakfast i ZA och har sedan dess bott och arbetat i ett land som de blivit väldigt förälskade i. Anledningen till att de tog ett beslut att flytta dit var följande (kopierat från deras hemsida): Why wait?

“We were always waiting for more time. More time to see each other. More time to see our friends. More time to see our family. We were always waiting for long weekends, vacations and quiet time. We were even looking forward to our retirement! But things never changed. Our lives never seemed to slow down. Until that one day when we decided to change things ourselves and to do it while we were still young and full of energy!”

1/8 – Stellenbosch University Universitetets historia går ända tillbaks till 1685. Idag finns det ca 30 000 studenter i Stellenbosch vilket naturligtvis gör Stellenbosch till en typisk Universitetsstad. Under Apartheidtiden var universitetet i Stellenbosch till för den afrikaanstalande vita delen av befolkningen. Spår av detta ser man fortfarande idag då merparten av studenterna vid universitetet är afrikaanstalande och även huvuddelen av undervisningen bedrivs på afrikaans som är det språk den vita befolkningen i Sydafrika har pratat sedan 1600-talet då holländare koloniserade landet. Viktor kommer bara att läsa kurser som undervisas på engelska vilket gjorde hans valmöjligheter lite begränsade. Han kommer från den 16/9 till den 13/12 att läsa ”Intensive English Programme” som är en ”preacademic course”, dvs. där man slipar upp sin engelska för sina kommande akademiska studier. Efter detta har han lov till den 21/1 för att då påbörja sina kurser i marknadsföring, redovisning, försäljning, management mm. Precis som på alla universitet spelar förenings- och kårlivet en stor social roll för studenterna. Utbudet på både idrotts- och kulturaktiviteter är enormt och det verkar finnas goda möjligheteter att socialisera och trivas gott för unge herr Grell.

3/8 – Stellenbosch

Stellenbosch ligger i Western Cape provinsen ca 53 km öster om CapeTown. Centralorten har ca 60 000 invånare och huvuddelen av dem har afrikaans som första språk (härstammar från de holländska kolonisatörerna på 1600talet). Resterande del av befolkningen har engelska och xhosa som modersmål. De allra flesta behärskar dock engelska som samtalsspråk. Staden är känd bl.a. annat för sitt universitet, sina fina vandringsleder och framförallt för sina viner. Själva centrum påminner mig om en liten småstadsidyll. Här på bild två av gatorna i centrum. Dorf Street och Church Street.

Stadskärnan i Stellenbosch är inte bara fylld av studenter utan även av bra restauranger. Staden går i stort i vitt och är mycket promenadvänlig. Bilden till höger visar ett typiskt Stellenbosch hus á la Cape Dutch Style.

Naturligtvis har även Stellenbosch ett Black Township – Khayamandi – där boendestandarden är mycket lägre än i de andra bostadsområdena. Omgivningarna runt Stellenbosch med alla vingårdar, berg och vandringsleder är helt – AWESOME!

4/8 – 21 dagar kvar Vaknar till ännu en härlig morgon på Stocken med dagens första kopp kaffe tillsammans med min trogna följeslagare Diva. (Den andra trogna följeslagaren, herr Make sover). 21 dagar kvar nu och jag börjar bli lite känslosam. Beslutet att åka har vi inte ångrat en sekund – det kommer bli helt fantastiskt! Men jag börjar även inse att det innebär att jag också ska lämna vissa personer som jag kommer sakna oerhört. Är en galet social relationsmänniska och inser att den delen kommer saknas mer än färska räkor och pappas smörgåstårta. I landsproblem? Absolut! Enbart en reflektion till morgonkaffet över att jag är berikad med många riktigt nära och bra relationer som får mig att må bra ❤. Sådant är beroendeframkallande..

8/8 – Ett måste… På vägen ner till Godahoppsudden passerar man en fantastiskt vacker sandstrand där det finns vilda pingviner i stora mängder. De springer helt orädda omkring bland alla solbadare. Hur söta som helst.

14/8 – Då kör vi! Har lämnat semesterbubblan på Stocken och landat i Sävedalen och tagit på mig projektledarkepsen. Började idag ta mig an den låååååånga fixlistan med måsten inför avresa. Inte ”barabara” alltså….många pusselbitar kvar innan jag är färdig. Det blir 12 intensiva dagar fram till avresa med mycket fix, socialt umgänge och jobbiga farväl. Sa hejdå till en kär person igår – jobbigare än jag trodde. Tur att jag inte ska flytta för alltid. Äventyret att åka känns mer spännande än någonsin. Snart händer det på riktigt!

16/8 – Bring it on autumn! Vaknade i morse och konstaterade att hösten har kommit. Kläderna överst i min koffert stämmer inte överens med dagens väder. Får gräva lite djupare i flyttlådorna för att hitta något varmt att sätta på mig. Suck. Fast å andra sidan kan jag glädjas åt att JAG ÅKER TILL VÅREN OCH SOMMAREN I ZA………………så: bye, bye hösten….;)…..du kan vara hur jobbig som helst för i år bryr jag mig inte……;). GÖÖÖÖÖÖÖTTTTTT.

Idag står fix, fix, fix på agendan (apotek, flygbolag, kemtvätt, skadeanmälan, blablablabla och zzzzzzzznark) och sedan väntar umgänge med fina vänner. Längtar.

19/8 – Check nr 547 Där satte vi den sista vaccinationssprutan i gäddhänget och nu är alla färdig dopade. På tal om gäddhäng så ser jag fram emot lyxen att kunna/hinna träna varje dag i ZA. Det är det enda jag med säkerhet vet att jag ska göra. Gym, vandring, klättring, löpning, tennis, simning. Lövliiiii! Göran laddar för något galet ö-lopp i Göteborgs skärgård nästa sommar som tar 5 timmar. Själv laddar jag för att springa Wet Rock Race med Eva på Käringön juli 2014. Fick precis en statusuppdatering från Sydafrika av Kattis. Vinterregnet har slutat och vårblommorna har börjat slå ut. Känner mig som en åttaåring som väntar på att tomten ska komma! Förväntansfull. Superladdad. Exalterad.

20/8 – Socialt experiment Möts av blandade reaktioner på vårt äventyr. De allra flesta positiva. Några förskräckta med kommentarer som ”Hur vågar ni”? Inte med antydan på hög kriminalitet och politisk instabilitet i ZA utan med fokus på ”Hur vågar ni lämna allt”? Jag ser det inte som om vi lämnar något. Hoppas och tror att det mesta finns kvar efter våra futtiga 9 månader på vift. Det som inte finns kvar kanske inte heller ska finnas i vårt liv? Ser det snarare som en fantastisk möjlighet till livserfarenhet, reflektion och andrum. En tid att frossa i våra relationer och utvecklas genom utmaningen. Främst för barnen men även för oss vuxna.

Även om resan både kommer vara positiv och negativ är jag övertygad om att vi alla fem kommer vara nöjda med att vi gjorde den. Tillsammans. Visst är det ett socialt experiment att sättas i ett helt nytt sammanhang men framförallt innebär det massor av nya möjligheter! Och intressant att se hur man reagerar när man befinner sig utanför sin komfortzon. Angående spyföljetongen: den 7:e personen är fortfarande frisk och herr Make vågar inte komma hem. Bacillskräck i kvadrat.

21/8 – Storleken spelar roll Idag har vi testat Divas flygbur. Köpte en oversized bur till älsklingen som väger 7,5 kg. Buren hon har fått passar till en hund upp till 22 kg, typ en schäfer. Får panik när jag tänker på att hon ska sitta själv ett dygn och längta efter matte i en liten trång konservburk….i mörkret….i kylan…utan mat & vatten….och leksaker…och kärlek. Undrar om de har hundpsykologer i ZA? Eller ännu bättre; mattepsykologer? Damen på flygbolaget snörpte på munnen och sa i förtäckta ordalag att jag skulle skärpa mig och att de minsann flög cirkusdjur över hela världen men det skiter ju jag i. Nu snackar vi om MIN hund!!!! Tryckte in både hund och 10-åring och sprayade in lugnande feromoner (hundens egna lugnande hormoner) som finns att köpa på burk. Hoppades att det skulle hjälpa mot en rastlös tonåring….men icke. Hon blev bara mer speedad. Funderar på om det hjälper en resfebrig överaktiv mamma i sina bästa år? Ska nog ta och testa en dos.

21/8 – Duracellkanin Är det någon som har en högsta önskan om att se en livs levande Duracellkanin? Välkomna hem till ”mig” idag då för jag har ett ruggigt effektivt tempo. Tappade fart i och med vår ”nära-döden-magsjuka” så idag är det dubbelt tempo som gäller. Blir nästan lite rädd för mig själv. Och trött. På att vara fixare. Men nästa vecka är det semesterhjärna som gäller. Jag lovar er alla som tycker att jag är äckligt effektiv och ett kontrollfreak att jag kommer bli en flummig hippie och tappa det helt i ZA. Jag kanske t.o.m överlåter vd-posten för Grell AB till Hjördis. När jag sedan kommer hem som en förvirrad och förslappad människa kommer ni ångra att ni någonsin sa det. Hihihihihihihi. Jag gillar att vara effektiv. Det får ni stå ut med. Man känner liksom att man lever då. Och jag tror att vissa av er tycker det är bekvämt att jag lagrar det mesta i min hjärna för det frigör plats för trevligare saker i era hjärnor…..eller? :) Cha, cha bitches som vi bloggare säger…..måste fortsätta fluffa. Har precis haft en blogglektion med Tilda och Liza som har bloggat sedan länge. Kolla deras fina bloggar på http://www.afrotilda.blogg.se och http://www.nattstad.se/lizalucia TTYL (Talk to you later) :). Var det rätt Tilda?

22/8 – Såpopera Ett rutin ärende som skulle ta två veckor utvecklade sig till att bli rena rama farsen likt en såpopera som pågar en hel säsong med massa intriger utan att det händer något. En verklighetsstudie av hur livet är hos människor som fokuserar på problem istället för möjligheter har pågått sedan i mars när vi skickade in ansökan om visum. Detta trots att vi genomlidit klamydiatester, lungröngten och granskning av lagens långa arm UTAN an-

märkning. Det stavas tydligen b-y-r-å-k-r-a-t-i och det är inte min cup-of-tea. Idag fick vi tillbaks 4 av 5 pass från den sydafrikanska ambassaden. Ett pass kvar på ambassaden och avresa om 2 arbetsdagar. Oddsen för att det lyckas? Ser ut som det blir ett rosa pass utan visum för fröken Grell. Den enda som direkt fick röda mattan till ZA var hunden. Halleluja! Men om jag ska föregå med gott exempel och tänka positivt så: gaaaaaah vad glad jag är för Viktor och Tildas study visa!!! Varsågod mitt herrskap: på bilden ett mycket efterlängtat studievisum till ZA.

23/8 – Surprise Fina fina vänner till Viktor och Tilda ställer idag till med överraskningsparty med dryga hundratalet kompisar för syskonen Grell. Sådant värmer mamma hjärtat! Ha det så kul mina älsklingar och tack vänner för fix! Grell AB är stängt för kvällen då vi är på middag hos finaste vänner. Ni får ta taxi hem i natt. Inte svart. Pappa betalar.

24/8 – Älskade kattskrälle… …..förlåt för att vi lämnar dig och drar söderut. Tror faktiskt du får det bättre hemma. Puma och jag har i ärlighetens namn aldrig varit speciellt bundis. Det var G och barnen som absolut ville ha henne och hon har framförallt varit Lizas gosedjur i 7 år. Naturligtvis föll det på min lott att sköta om henne….Idag kom jag på mig själv med en tår i ögat när jag tänkte på katten. Herregud vet inte vad det tagit åt mig! Känner mig helt psyko. Så mycket som jag gråtit den senaste veckan har jag inte gråtit under hela mitt vuxna liv (bortsett från när jag såg ”en officer och en gentleman” första gången). Underbart men känslosamt att ge sig av. Fasar för de sista avskeden. Har sparat de värsta till sist. La Familia.

24/8 – Operation packning En inside från flyktingförläggningen. Fattar ni vilket kaos som min syster och svåger står ut med! På bild ser ni ett av tre (!) rum som vi belamrat med prylar. Undrar om de tycker det blir tråkigt när vi har åkt? Tack snälla, tålmodiga Åsa & Visstor för att ni står ut inte bara med flyttkaoset utan även att 5 personer (varav 2 stökiga tonåringar), en katt och en hund har invaderar ert kök, ert vardagsrum, era badrum. Idag börjar vi äntligen packa mellan dubbla middagsbjudningar. Skönt att komma igång med det. Men inte helt lätt…”hmmmm undrar vad jag ska ha på mig de kommande 9 månaderna?” Känns dock väldigt skönt att vara igång med den. Anar långt fram ljuset i tunneln. Snart händer det. På riktigt!!!!!!!! 3 days to go!

25/8 – 5:2 dieten, the Grell Style Min variant på årets bantningstrend, periodisk fasta eller 5:2 dieten som den kallas: 1. Flytta 5 veckor till landet, ha massor av gäster hela sommaren så du kan äta och dricka överdrivet mycket utan ursäkter. 2. Flytta sedan hem till systerns källare/mammas gästrum och pendla däremellan 2 veckor. För att lyckas optimalt med fastan de två veckorna kryddar du gärna med en nypa sjuhelvetes magsjuka, en syster och svåger som äter LCHF, en överjävlig ambassadtjänsteman, två tonåringar som lever dygnet runt som om livet skulle ta slut på tisdag, uteblivna pass och visum, inget eget skafferi att smygäta ifrån samt en 10-åring som har tappat bort sin concealer. Resultat: flera kilo minus i byxlinningen. Hade det inte varit för alla vänliga själar som bjudit oss på middagar högt och lågt under dessa två veckor hade nog resultatet varit ännu bättre. Tack alla ni som tagit så väl hand om oss när vi befunnit oss i transitrummet. Det värmer.

26/8 – My lucky day Jag köper nog en trisslott idag. Liza FICK sitt pass och visum. 25 timmar innan avresa. Phuu. Ville pussa brevbäraren. Fick inte för Liza.

26/8 – Swiiiiidisch School Tilda ska parallellt med highschool-studier i ZA läsa in åk 2 på gymnasiet via Värmdö Distans Gymnasium för att kunna haka på sin cooooola klass när vi kommer hem igen. Idag börjar hon sin skola på distans. Upprop vid frukost. Första uppgiften i pyjamas på källargolvet. Alla sätt är bra sägs det. Det är en känd svensk sångerska inskriven i samma klass som henne som pga sin karriär inte kan gå i vanligt gymnasium. Tilda är exalterad. To be continued….

26/8 – Swiiiiidisch School På väg till Ugglum Skola. Sista dagen på ett tag i svensk skola. Imorgon är första dagen på det stora äventyret. För en 10-åring en stor utmaning att placeras i en omgivning där hon inte kan kommunicera obehindrat eller alltid förstå vad som sägs. Inte heller helt lätt att lämna kompisar i den åldern utan betänkligheter. Viktor och Tilda är ju nästan vuxna (nåja, ibland iallafall) och har en annan förståelse för att livet kommer fortsätta i samma stil när vi kommer hem. En 10-åring har en annan världsbild och lever ännu mer för stunden. Hon verkar dock cool inför utmaningen. Spännande. Vilken erfarenhet för henne. Och oss. 1 dag kvar.

27/8 – D-Day Första lasset till Landvetter på väg. Göran och Liza har åkt upp för att checka in Diva som flyger till Istanbul redan kl 12 för för att cargobolaget ska vara säkra på att få med henne på nattflyget till Cape Town som vi också är med på. Själva flyger vi 17.45 till Istanbul. Diva råkade igår ut för en galen pälstrimmare som lämnade 1 cm päls över hela kroppen. Hon vill inte vara med på bild idag. Frågan är om vi kan checka in henne som Hund idag eller om det blir Afrikansk Ökenråtta? Gränsfall. Inte snyggt. Men praktiskt. Håll nu alla tummar för att vi kan hämta ut henne hos Veterinary Officer på flygplatsen imorgon kl 14 vid god vigör! Och utvuxen päls.

27/8 – Baj Baj Sweden! Resklara med några minuters marginal. Herregud hur hamnade jag i en familj med 4 tidsoptimister? Mycket tårar blev det…..

..men efter ett besök i denna butik var iallafall Tilda & Liza gladare!

Avskedskommitén på plats! -> Själv är jag alldeles upp-och-ner. Superexalterad men OJ vad svårt det var att säga hejdå. Kommer sakna er! Men nu börjar äventyret!

27/8 – Ataturk International Yes! Boarding i tid. 13 timmar på flyget. Funderar på var stackars Diva ligger och längtar efter mig. Hoppas, hoppas, hoppas hon är med på planet. Kanske ska fråga herr Kapten?

28/8 – Grounded CT 13.05 Lång men smidig flygresa från Istanbul via Johannesburg till CT. Hela familjen sov gott under natten och vaknade av att frukosten serverades kl 8. Väl framme i CT ösregnar det och är 13 grader! Riktigt sydafrikanskt vinterväder med översvämningsvarning. Men vad gör väl det när man är på sitt livs äventyr? Humöret på topp! Efter 17 kg pappersexercis var det dags att hämta ut vår lilla vovve.

Den lilla damen på tullexpeditionen drunknade nästan bakom pappersluntan. Definitivt något jag måste träna på i ZA. Tålamod. Och så kom hon då äntligen på en vagn…vår lilla ökenråtta efter 30 timmar i buren. SÅ glad. Stod upp och viftade med svansen när hon såg oss. Kändes helt underbart att hon var så pigg. Jaja jag vet att hon legat och vilat i 30 timmar …men ändå! Trodde hon skulle vara lite ledsen och stressad. Stor lycka att vara återförenade! Efter att ha checkat in på The Beautiful South åt vi en härlig välkomstmiddag med Peter & Kattis på Gino´s. Underbart att vara här!! Imorgon börjar fixet med vår nya vardag; besök hos rektor, köpa mobiltelefoner och uniformer, träffa

mäklare…. Nu kudden!

29/8 – Very bizzi first day Dagen började med en TIA (This Is Africa = förvänta dig inte att saker ska fungera som i Swiiiiden). Kunde inte spola i toan : S…..stopp i avloppet pga mycket regnvatten: OK TACK nu vet jag det! Jag ska aldrig mer gå på toan när det regnar! :S Tack och lov var det mindre regn och mer sol i morse. Är väldigt nöjd med att jag tog med min dunjacka då det känns som min bästa ägodel nu. Ca 8 grader och lite ruggigt gör att man känner som i Sverige en höstdag. Tänker att det är bra för acklimatiseringen……..På bilden ser ni Liza och Diva framför vårt tillfälliga hem. Peter och Kattis urcharmiga guesthouse The Beautiful South. Efter frukost begav vi oss till Rhenish High School for Girls och det var som att stiga in i en Harry Potter film. Skolan grundades 1860 och är Sydafrikas äldsta skola. Väntade mig att träffa professor Dumbledore vilken sekund som helst. Väl där gav vi oss i kast med det trevliga uppdraget att prova ut uniformer till Tilda och Liza. 3 timmar senare var vi alla väldigt mashmallowlika i huvudet och hade haft en riktigt trevlig stund. Här är det puts och studs som gäller. Inget utsläppt hår, inget smink, strikt uniform och code-of-conduct. Kvarsittning för minsta avvikelse. Har du önskemål om att slipa på ditt barns uppfostran rekommenderar jag en privatskola. Ovan ses Tilda i vinteruniform. Den gäller två veckor till. Sedan byter vi till sommaruniform. Förhoppningsvis blir det även sommarväder

då :). När man är riktigt fin (typ på måndagssamlingen med rektorn) har man även på sin fina blazer som enligt studierektorn är flickornas käraste ägodel. Sure…..Professor Dumbledore dök aldrig upp men däremot var studierektorn kusligt lik professor Snape. Tilda kommer gå i skolan mellan 8.30 och 14.15 varje dag. Därefter väntar idrottsaktiviteter på eftermiddagarna. Kvinnan i the Uniform Shop berömde Tildas breda axlar och långa armar (Tilda har därav numera smeknamnet schimpansen) och tyckte absolut att hon skulle provspela för waterpolo laget. Hon tyckte även att hon med sina välutvecklade benmuskler (?) skulle testträna med höjdhoppslaget. Det kommer bli ett mycket intressant år ;). Slut på del 1 av dagen. Snart kommer del 2. (TIA = kan inte ladda upp för stora inlägg åt gången).

29/8 – Very bizzi first day. Del 2. Efter skoluniformsutprovning och möte med Harry Potter skolan begav vi oss ut på staden för att handla mat. MY GOD vilka affärer! Överfyllda av färska råvaror och delikatesser. Vardagshandlingen kommer bli ett nöje och Prima känns som en liten städskrubb… Hann även med att besöka två mäklare för att börja leta hus. Hittade ett objekt som verkar intressant och hoppas få se på det inom de närmsta dagarna. Dagens kamikazeprojekt: Bilkörning. Vänstertrafik. Rondeller är värsta mardrömmen. Korsningar likaså. Kommer man vänja sig vid detta? Troligen. Vi sätter herr Make vid ratten och kommer med massa goda råd om hur han ska göra. Överlevde första dagen utan att krocka med någon trots att vi åkte en hel del bil. Diva var med hela tiden. Känns overkligt att vi är i ZA och det känns galet overkligt att Diva är med oss. Men jag är SÅ glad att vi bestämde oss för att ta henne med. Jag tror även hon är glad för detta. Hon har redan hittat en död ekorre och en död mullvad ute på gatan som hon velat mumsa på. Toppen! Hon har även träffat grannens schäferhund som skrämde skiten ur henne. En riktig VAKTschäferhund som fick

Diva att lyfta 1 meter från gatan när han skällde. Jesus! ”What a beast” tänkte illa fröken fisförnäm cockerpoo. Matte också. Jag lyfte nog 2 meter när han skällde. Lilla fröken Cockerpoo övervakar husses bilkörning. Summa summarum dag 1: Kom hit! Sydafrika ÄGER!!!!!

30/8 – Gooood Mooorning Africa! ”Ehhhhhh matte tyckte du sa att vi skulle till Afrika…?” Check – morgonpromenad i ösregn och en allvarlig fundering på varför jag inte tog med mina vantar. Diva försökte gå med en tass i luften för att undvika vattenmassorna……hihihi…..lite kul är det allt! Nu frukost, sen möte med Lizas skola. Pöss.

30/8 – Dag 2 Började morgonen med en lyxig frukost. Kan vänja mig vid det.  Därefter gav vi oss iväg till Lizas skola. Om Tildas skola såg ut som Harry Potters Hogwarts så var Lizas skola raka motsatsen. Den såg ut som den moderna delen av Ugglum Skola. Tryggt. Vi träffade rektorn och blev guidade på the Grand Tour runt skolan. Vi fick träffa Lizas fröken mrs P-something och alla hennes klasskamrater. Disciplinen är häpnadsväckande; när vi stiger in i klassrummet reser sig hela klassen upp och säger unisont: good morning Liza! Mrs P berättade att de var så exalterade över att Liza skulle börja. Liza blev introducerad för sin klasskompis Lily som var den som skulle ansvara för henne under hennes inskolning. ”Här kommer jag trivas” konstaterade Liza.

Dagen efter ”the arrival of the swedes” ligger snön på bergen bakom Stellenbosch. De har tydligen aldrig haft så mycket snö tidigare. It’s a sign! Stellenbosch är en oerhört pittoresk stad och påminner mycket om en alpstad i Europa. Det är så vackert att man nästan blir mållös. Och det blir jag inte ofta. Nu lunch och sedan snurrar karusellgrell vidare. Husvisning på em. Håll tummarna! Hade varit skönt att packa upp mina dalahästar och mitt älghuvud.

31/8 – Gooood Moooorning Sweden! Yes! Morgonpromenad utan paraply och en möjlighet att ta en bild på guesthouset så ni kan se var vi bor. I förgrunden vårt vidunder till fordon. Som i ett hangarfartyg glider vi fram på gatorna. Känns tryggt att sitta säkert eftersom vi inte har full koll på vänstertrafiken. Vi har de renaste vindrutorna någonsin för även blinkers och vindrutetorkare sitter tvärtom så varje gång vi ska blinka sätter vi på vindrutetorkarna. Morgonpromenaden med Diva är som ett dignande smörgåsbord för hundar och en utmaning för matte. Hon hittar massor av olämpliga saker att tugga på och jag har fullt sjå att sondera terrängen. En död fågel, ett odefinierbart skelett, en retsam ekorre, en clementin och en halväten macka. Får inte den jycken afrikansk mördarmask medan vi är här heter jag Gullan. Hennes flygbiljett var lika dyr som hela familjens….jajaja..;)… och hennes räkningar för veterinärbesök här nere kommer antagligen ligga i linje med det. I ZA använder man hundar som bruksdjur, dvs. vakt, jakt, vallning etc. Väldigt få personer promenerar med sina hundar. De har dem i trädgården. När vi går ut och går stannar folk och pekar och vill klappa. Diva. Inte mig tyvärr.

Igår träffade Diva några svensk/sydafrikaner och de konstaterade att hon var som en typisk svensk hund. Tar plats. Ska hälsa och synas. Vara med i centrum. Deras hund är likadan eftersom deras mamma är svensk. Sydafrikanska hundar däremot håller sig på mattan. Diva jag är ledsen att säja detta men du är ouppfostrad. Vistelsen här kommer göra dig gott. Inte bara barnen kommer bli drillade i ”good behaviour”. Även du kommer få din beskärda del. Helt gratis till skillnad från barnens privatskolor.

31/8 – Bilder från vinterns rekresa till ZA Vi gjorde rekresan till ZA julen 2012 för att se om vi kunde tänka oss att bo här ett längre tag. Det kunde vi. Det verkade inte bara bra utan mer än det. Resten är historia. Projekt ”flytta-karusellgrell-till-Sydafrika” drog igång direkt efter det och nu sitter vi här på andra sidan jordklotet och upplever troligen vårt livs äventyr. Kul att du följer med! <- Utsikt från en av vingårdarna vi besökte, Guardian Peak. Pinvinstranden.

Tilda och Viktor på pingvinstranden. Buolder´s Beach i Simons Town.

Mycket läsnöje! - It is not trespassing when you cross your own boundaries -

www.bod.se

Marie Grell Karusellgrell

"Vi riskade en del men fick tusenfalt åter. En makalös, unik upplevelse som bara vi fem delar och vi känner oss lyckligt lottade som hade möjlighet att genomföra vår dröm", summerar Marie.

Karusellgrell