Kr책ke
och Lubbas
Kr책ke och Lubbas
Marie Bosson Rydell Illustrationer: Jessica Lindholm
Kr책ke
och Lubbas Marie Bosson Rydell Illustrationer: Jessica Lindholm
Tidigare böcker i serien Mera Kråke av Marie Bosson Rydell: Kråkes bästa dag, 2014
Kråke och Lubbas Utgiven av Idus förlag www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Marie Bosson Rydell © Illustratör: Jessica Lindholm Första upplagan Tryckt i Tallinn, 2014 ISBN: 978-91-7577-082-6
Kapitel 1 Morfars nyhet Kråke sitter i skolan och tittar ut genom fönstret. Allt är så tråkigt. Nästan all snön har försvunnit. Backen ute på skolgården är nästan helt grön. Här och där ligger högar med smutsig snö. Kråke suckar och tittar i boken. Han gör några tal. Sedan kommer
5
han på att det är idag som han, Elsa och Lovisa ska hem till morfar. Det brukar ju vara kul. Dessutom sa morfar i telefon att han hade något spännande att berätta. Undrar vad det kan vara, tänker Kråke. När skoldagen är slut går Kråke ut från treornas klassrum och mot parkeringen. Han möter Elsa, som går i tvåan, och de hämtar Lovisa som går i förskoleklassen. Tillsammans går de mot parkeringen. I vanliga fall brukar de åka buss hem från skolan, men idag ska morfar hämta dem. – Vad tror ni att det är morfar ska berätta? frågar Lovisa. – Ingen aning, säger Kråke. – Det kanske har kommit nya lamm, säger Elsa.
6
Barnens mormor och morfar bor en bit utanför staden. De har får, hönor, katter och en hund. På parkeringen ser de morfars stora gröna bil. De springer sista biten och hoppar in i bilen. – Hej ungar, säger morfar. Är ni redo för en utflykt? – Ja! Vart då? undrar Lovisa. – Vi ska åka till en kennel, säger morfar. – Va! Är det sant? säger både Elsa och Kråke på en gång. Morfar berättar att han har en kompis som föder upp hundar. Kompisen heter Anders och kenneln heter ”Rågårdens Kennel”. De föder upp taxar. – Anders är med i vårt jaktlag, berättar morfar. Han är hundförare när vi jagar
7
rådjur. Han har haft många duktiga taxar genom åren må ni tro. Taxen springer omkring i skogen och spårar upp rådjur. När den hittar ett spår skäller den, och jägarna hör då var rådjuret är. För ungefär en månad sedan föddes fem taxvalpar. Men det var så sorgligt, fortsätter morfar. Tiken, valparnas mamma, blev sjuk och kunde inte ge dem mjölk. – Åh nej! säger Elsa. – Vad hände med valparna? undrar Kråke oroligt. – Det gick bra, säger morfar. Anders ringde mig och tillsammans har vi, han, hans fru och jag, turats om att mata valparna. Vi har inte berättat något om det för er, för vi visste ju inte riktigt hur det skulle gå. Men det har gått bra och nu är valparna stora och friska, och kan ta emot besök!
8
Kråke och hans systrar vet att morfar har jobbat som veterinär innan han blev pensionär. Så det är klart att han visste hur de skulle ta hand om valparna. På vägen till Anders kennel stannar de på ett café och fikar. Kråke och flickorna vill gärna veta mer om hur valparna blev räddade. Morfar berättar om hur de fick turas om att mata valparna med nappflaska. Både på dagarna och på nätterna i över en månad. Kråke tar en tugga av bullen och dricker lite mjölk.
9
Kråke och Lubbas
Kråke sitter i skolan och har tråkigt. Det regnar, snön är borta och ingenting är roligt. Men så kommer han på att han ska hälsa på morfar idag. Morfar hade visst något spännande att berätta ... I andra kapitelboken om Kråke, får Kråke och hans systrar följa med morfar och titta på hundvalpar. Kråke lär sig mycket om hur man tar hand om en valp och tycker det verkar roligt med agility. Men inte ska väl taxar hålla på med sådana cirkuskonster, tycker morfar. ISBN 978-91-7577-082-6
www.idusforlag.se
9 789175 770826