HĂĽllbarhetsredovisning
Magnus Frostenson Sven Helin Johan SandstrĂśm
Grunder, praktik och funktion
HĂĽllbarhetsredovisning
Magnus Frostenson Sven Helin Johan SandstrĂśm
Grunder, praktik och funktion
Innehåll Förord.................................................................................. 5 Inledning............................................................................. 6 1. Vad är hållbarhetsredovisning?............................. 8 Hållbarhetsredovisning som begrepp................................................. 8 Varför hållbarhetsredovisning?.............................................................. 11 Förekomsten av hållbarhetsredovisning.............................................. 16 Hållbarhetsredovisning och finansiell redovisning............................ 17 Diskussionen om hållbarhetsredovisning........................................... 21
2. Standarder för hållbarhetsredovisning............... 23 GRI och andra standarder..................................................................... 23 Relationen till lagstiftningen................................................................... 29
3. Principer för hållbarhetsredovisning................... 33 GRI:s principiella grund......................................................................... 33 Principer för redovisningens innehåll................................................... 34 Principer för att säkerställa redovisningens kvalitet......................... 41 Vägledning för avgränsning av redovisningen................................... 45
4. Innehåll i hållbarhetsredovisningen..................... 46 Grundstruktur i redovisningen............................................................... 46 Strategi och profil.................................................................................... 48 Hållbarhetsstyrning.................................................................................. 48 Resultatindikatorer................................................................................... 49 Tillämpningsnivå....................................................................................... 67
5. Organisering av hållbarhetsredovisningen........ 69 Processen för att upprätta hållbarhetsredovisning.......................... 69 Granskning av hållbarhetsredovisningen............................................ 79
3
I nnehåll
6. Hållbarhetsredovisningens funktion.................... 82 Användarvänlighet i hållbarhetsredovisningen.................................. 82 Externa intressenters användning av företagets hållbarhetsredovisning............................................................................ 85 Företagets användning av hållbarhetsredovisningen....................... 88
7. Hållbarhetsredovisningens utveckling................. 92 Frivillighet eller obligatorium?................................................................ 92 Standardisering och anpassning.......................................................... 94 Relation till finansiell redovisning.......................................................... 96 En not om framtida forskning om hållbarhetsredovisning............... 99
Ytterligare läsning........................................................... 101 Noter.................................................................................... 103 Referenser......................................................................... 107 Register.............................................................................. 111
4
Förord Boken är skriven inom ramen för forskningsprojektet ”Hållbarhetsredo visning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”, finan sierat av Handelns Utvecklingsråd. Vårt tack går även till Liber och Ola Håkansson för råd och stöd och till Åsa Sterner för all hjälp med manu skriptet. Värdefulla synpunkter har vi fått på seminarier vid Örebro uni versitet och Uppsala universitet. Mars 2012 Huddinge
Örebro
Sävast
Magnus Frostenson
Sven Helin
Johan Sandström
5
Inledning Den här boken handlar om hållbarhetsredovisning. Även om den profi leras som en redovisningsbok, och kan vara lämplig som litteratur på re dovisningskurser på universitet och högskolor, krävs inga särskilda för kunskaper inom redovisning. Det är fullt möjligt att använda den i kurser i till exempel företagsetik eller CSR (corporate social responsibility). Den fyller också en funktion för praktiker som vill förstå hållbarhetsredovis ningens natur och hur den har vuxit fram. Avsikten med boken är att den ska hjälpa läsaren att förstå bakgrun den till hållbarhetsredovisning, hur man upprättar en hållbarhetsredo visning och vilken funktion hållbarhetsredovisning fyller. Den är dock inte en metodbok eller en uppmaning till läsaren att börja hållbarhets redovisa. I stället ser vi på hållbarhetsredovisning som ett fenomen som har kommit att fylla en allt viktigare roll i framför allt näringslivet de se naste åren och som det helt enkelt behövs mer kunskap om. Vår strävan är att visa vad hållbarhetsredovisning är och beskriva det sammanhang som hållbarhetsredovisning ingår i. Vi har avsiktligt valt att skriva en gan ska kort bok just för att den ska vara lättillgänglig. Vår förhoppning är också att den som är intresserad av fördjupning ska få inspiration att gå vidare. I kapitel ett beskriver vi bakgrunden till hållbarhetsredovisning, vad den går ut på och förekomsten av den i näringslivet. I kapitel två tar vi upp den omfattande standardisering som har växt fram på området, och då särskilt de frivilliga ramverk som präglar användandet och utform ningen av hållbarhetsredovisningar. I kapitel tre redogör vi för de prin ciper som hållbarhetsredovisning utgår från och jämför dessa principer med den traditionella finansiella redovisningen. Kapitel fyra rymmer en 6
Inledning
redogörelse för hur hållbarhetsredovisningar brukar utformas och vad de innehåller. Kapitel fem handlar om den process och det sammanhang där hållbarhetsredovisningen framställs. Olika faser och aktörer berörs. Hur hållbarhetsredovisningen används av olika aktörer diskuteras i kapitel sex. I kapitel sju tar vi upp utvecklingstendenser och aktuella frågor för hållbarhetsredovisningen. Förslag till ytterligare läsning ges därefter.
7
K apite l ett
Vad är hållbarhetsredovisning? Hållbarhetsredovisning som begrepp Går det att redovisa vad som är hållbart? Tydligen är det så. Revisions firman KPMG har funnit att 95 procent av världens tvåhundrafemtio största företag hållbarhetsredovisar.1 Och i samma undersökning konsta teras att bland de hundra största företagen i trettiofyra länder är det mer regel än undantag att hållbarhetsredovisa. I Storbritannien hållbarhets redovisar samtliga av de hundra största företagen, medan sjuttiotvå av de hundra största svenska företagen gör det. Hållbarhetsredovisning är med andra ord etablerat i näringslivet i dag. Men vad är egentligen hållbarhetsredovisning? Ett sätt att uttrycka det är att hållbarhetsredovisning är en ram för att redovisa ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av företagets verksamhet.2 Detta innebär att hållbarhetsredovisning i viss mån handlar om sådant som har uppmärk sammats under lång tid. Till exempel har man ända sedan sjuttiotalet pratat om social redovisning eller miljöredovisning.3 Man kan också beskriva hållbarhetsredovisning som ett sätt att ”mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en håll bar utveckling”.4 Själva begreppet hållbarhetsredovisning är en översätt ning av sustainability reporting, som tillsammans med andra begrepp be skriver redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Hållbarhetsredovisning knyter samman frågor om hållbar utveck ling med redovisningsbegreppet. Begreppet hållbar utveckling etablera 8
1 . Va d ä r hå l l b a rh e t s re d o v i s n i n g ?
des på allvar i slutet av åttiotalet, framför allt i samband med två händel ser kopplade till Förenta Nationerna (FN). Den ena var den så kallade Brundtlandrapporten, ”Vår gemensamma framtid”, beställd av FN, och den andra var FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, som hölls tjugo år efter FN:s miljökonferens i Stockholm. Riokon ferensen är nog mest känd som Agenda 21-konferensen, eftersom re geringschefer från över 170 länder formulerade en agenda för det tjugo första århundradet. I Brundtlandrapporten är miljö, utveckling och fattigdom i fokus. Ett tydligt budskap i rapporten är att det krävs rättvisa mellan generationer. Kanske är den mest citerade delen just den som säger att en hållbar ut veckling är den som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Defini tionen manar till eftertanke till exempel vid användningen av naturtill gångar som klassificeras som ändliga (olja, kol, gas med flera). En åter kommande tanke är att dagens användning äventyrar kommande gene rationers möjligheter att ta del av dessa resurser för att tillfredsställa sina behov, vilket därigenom skapar en orättvisa mellan generationers möjlig heter till liv på jorden. En stark version av hållbar utveckling handlar om att lämna ifrån sig planeten till kommande generationer i minst lika bra skick som den var när den ärvdes.5 Sedan början av nittiotalet har man alltmer kommit att se hållbar ut veckling som bestående av tre delar: miljö, samhälle och ekonomi. Dessa tre rymmer i sin tur en mängd områden. Några exempel kan ges:
• Miljö: klimatförändringar, biologisk mångfald, försurning, markan vändning, energianvändning, transporter och avfall.
• Samhälle: hygien, hälsa, säkerhet, sjukdomar, mänskliga rättigheter, utbildning, mångfald, jämlikhet, rättvisa, fattigdom och svält.
• Ekonomi: intäkter, kostnader, resultat, tillgångar, skulder, skatter, bi drag och bistånd.
9
1. Vad är hå l l ba r hets r edovi s ni ng?
Att se hållbar utveckling som bestående av tre delar har flera föresprå kare. En av pionjärerna bakom hållbarhetsredovisning, John Elkington, lanserade på nittiotalet termen the triple-bottom-line,6 och ett globalt stor företag som H&M har tagit fasta på de tre P:na, People–Profit–Planet, som knyter an till de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Vanligtvis antar vi att företag lever efter the one bottom line, där den ekonomiska de len, eller P:et som i Profit, dominerar, men Elkington hävdade att företag också behöver hantera och redovisa sin påverkan på de övriga två, miljön och samhället. En grundtanke i detta resonemang är att en balans måste råda mellan de tre delarna i organisationen eftersom de hänger samman. Elkington liknar dem vid tre kontinentalplattor. När en rör sig, rör sig även de andra två. Av resonemanget följer även en pedagogisk vinst: när två eller tre av delarna, eller plattorna, råkar i konflikt med varandra kan vi säga att organisationen står inför ett hållbarhetsproblem. Mellan miljö och ekonomi samt mellan samhälle och ekonomi hittar vi de kanske van ligaste krockarna, till exempel kostnader för att rena produktionen jäm fört med eventuella produktivitetsvinster, eller kostnader för att miljö märka produkter jämfört med eventuell ökning av försäljningen. Men det finns även en vanligt förekommande spänning mellan miljö och sam hälle. Den kommer exempelvis till uttryck när man utvinner ändliga na turtillgångar, vilket leder till nya arbetstillfällen. Elkington var en av pionjärerna när det gällde att förespråka redovis ning av de tre dimensionerna. Han var dock inte ensam. Redovisningen av sociala frågor och miljöfrågor har en ganska lång historia. Särskilt på sjuttiotalet fanns ett intresse för social redovisning. Detta avtog på åttio talet, men i slutet av decenniet och från och med nittiotalet kom miljö redovisning att alltmer bli en del av agendan,7 inte minst mot bakgrund av diskussionen om hållbar utveckling. Under det sena nittiotalet väcktes sedan intresset för att integrera miljömässiga och sociala frågor i redovis ningen. Inte minst har hållbarhetsredovisning blivit ett konkret uttryck för socialt ansvarstagande i takt med att diskussionen om CSR8 blir allt intensivare.
10
1 . Va d ä r hå l l b a rh e t s re d o v i s n i n g ?
Varför hållbarhetsredovisning? Hållbarhetsredovisning kan förstås mot bakgrund av förändringar som både är lokala och globala, men där våra etablerade institutioner och ju ridiska ramverk inte alltid är utformade för eller räcker till för att hantera konsekvenserna av dessa förändringar. I stort kan man se spridningen av begreppet hållbar utveckling som en reaktion på samhällsomvandlingar och på behovet av att adressera dessa med ett mer helhetsorienterat per spektiv. I en hållbar utveckling hör ekonomi, miljö och samhälle ihop. Men varken lagstiftning, nationalstaten eller, för den delen, överstatliga strukturer som FN eller EU har kunnat skapa en ram där övergripande problem kring miljöförstöring, korruption, mänskliga rättigheter eller arbetslöshet hanteras eller löses. Den enkla lösningen, att lösa övergri pande globala problem genom vissa regler för hur man ska agera, har inte varit möjlig. Man kan se det som en utveckling mot ökat fokus på aktörsansvar. Inte minst företagens roll har blivit uppenbar. Kraven på dem att agera har ökat, bland annat på grund av deras globala räckvidd och möj ligheter att påverka. Två övergripande förändringsfaktorer har under de senaste årtion dena varit dels ökad tilltro till att marknadsstyrning ska lösa ekonomiska, miljömässiga och sociala problem mer effektivt, dels alltmer tilltagande globalisering, där så kallad outsourcing och offshoring har ställt krav på en omställning av arbetsmarknaden. Globaliseringen har även påverkat hur vi hänger ihop med andra människor och platser genom vår konsumtion. De varor vi i dag köper har ofta tillverkats långt borta och transporte rats under sociala och miljömässiga villkor som i Sverige inte skulle vara gångbara.9 I ljuset av globaliseringsdiskussionen får också ett begrepp som CSR spridning. Företagens verksamheter granskas av ett allt större antal aktörer, inte minst i förhållande till underleverantörer i utvecklings länder. Näringslivets svar på utmaningar knutna till hållbar utveckling har varit skiftande. I upprinnelsen till Riokonferensen mobiliserade till exempel de globala storföretagen ett eget nätverk, ”The World Business 11
1. Vad är hå l l ba r hets r edovi s ni ng?
Council for Sustainable Development”, som än i dag är mycket aktivt.10 Ledda av svensken och före detta ABB-chefen Björn Stigson definierade man även där hållbar utveckling som bestående av tre delar: ekonomisk tillväxt, ekologisk balans och sociala framsteg. Mycket av nätverkets ar bete har därefter handlat om att visa hur hållbar utveckling är bra för företag och företagande samt hur företag och företagande är bra för håll bar utveckling. År 2010 lanserade man även en ny vision som enkelt men tydligt kommunicerar hållbarhet: ”9 billion people living well, within the resource limits of the planet by 2050.” På miljösidan har företagen rört sig från en ganska defensiv hållning angående miljöfrågorna till en mer proaktiv. Under större delen av nit tonhundratalets andra hälft strävade man främst efter att försöka följa na tionell lagstiftning, men mot slutet av seklet skedde en förändring. Un der slutet av åttiotalet och början av nittiotalet tog miljöfrågorna fart och blev, övergripande sett, mer strategiska. Från att ha handlat om att förhindra utsläpp (”filter på skorstenen”; pollution prevention) så bör jade det dyka upp betydligt mer genomgripande verktyg och standar der. År 1992 kom EU med en miljöledningsstandard, Eco-Management and Audit Scheme (EMAS), som dock inte fick något större genomslag. Den följdes 1994 av en betydligt mer populär standard, ISO (Internatio nal Organization for Standardization) 14000. Sedan dess har en rad olika ekologiska produkter och miljömärkningar lanserats. Från ungefär 1990 har företag även arbetat med miljöredovisningar.11 Flera företag var även tidiga med olika miljöindex och livscykelanalyser samt med program där miljöfrågorna tidigt skulle bäddas in.12 Vanan vid miljöredovisningar och att arbeta med exempelvis miljö ledningssystem var en av förutsättningarna för att hållbarhetsredovisning skulle kunna etableras. Nittiotalets livliga diskussion om ämnen som socialt utanförskap och globaliseringens för- och nackdelar fick också stor betydelse för framväxten av CSR.13 Tillsammans med en mängd företagsskandaler och en utbredd förtroendekris i näringslivet kom frå gor om ansvarstagande på agendan, och även frågan om hur man skulle redovisa samhälleligt – eller socialt i direktöversättning – ansvar mot 12
1 . Va d ä r hå l l b a rh e t s re d o v i s n i n g ?
olika intressenter. Även om frågor om hållbar utveckling och sedermera CSR kom att omfamnas av näringslivet, så gick detta hand i hand med tydligt fokus på den ekonomiska delen, på traditionella krav på effekti vitet och lönsamhet. Däremot blev miljöfrågor och med tiden också so ciala frågor någonting som större företag behövde hantera, inte bara av legitimitetsskäl utan också för att undgå tvingande – och ofta kostsamma – regleringar. En parallell utveckling var diskussionen om transparens, kontroll och riskminimering som kom att föras från och med nittiotalet. Utvecklingen har alltmer gått i riktning mot ett granskningssamhälle, som forskaren Michael Power har hävdat.14 Organisationer granskas alltmer och av krävs insyn, genomskinlighet, klarhet, öppenhet och tydlighet. Detta kan ses i ljuset av en ökad marknadsorientering där möjligheterna för kun den att välja rätt måste tillgodoses, men det innebär också att organisa tioner måste utveckla tekniker för att hantera misstro. Detta handlar om granskning, regler och redovisning.15 Men detta är inte bara fråga om att företagen blir passiva objekt som utsätts för kontroll eller granskning, utan innebär också en aktiv roll i processerna för ökad transparens. Till exempel kan detta innebära att på eget initiativ rapportera information till externa intressenter eller att delta i processer för frivillig reglering. Under det sena nittiotalet och tidiga tjugohundratalet formligen explo derade den ”mjuka”, frivilliga regleringen inom CSR-området.16 En vik tig roll spelade till exempel FN:s Global Compact, ett antal principer för ansvarsfullt företagande, som etablerades år 2000. Kofi Annans upp maning till företagen att anta principer för ansvarsfullt företagande hör sammades av ett stort antal företag. CSR blev ett begrepp som fick allt mer utrymme och som till stor del, åtminstone i företagsvärlden, kom att tränga undan hållbar utveckling som begrepp. CSR innebär också ett öp penhetskrav. Företagen måste visa vad de gör, inte bara tala om det eller skriva under på goda principer. Framför allt framförs dessa krav mot bak grund av globaliseringen, där frågor om företagens roll i ett utvecklings sammanhang betonas alltmer. År 2002 följdes FN-konferensen i Rio de Janeiro upp av en ny konferens, World Summit on Sustainable Develop 13
1. Vad är hå l l ba r hets r edovi s ni ng?
ment, i Johannesburg. Till skillnad från Riokonferensen kom denna kon ferens att fokuseras på mer än bara miljöfrågorna. Också frågor om rätt visa, utveckling och företagens roll ägnades stor uppmärksamhet. I linje med det ökade intresset för transparens och företagens ansvar i ett globalt sammanhang får frågan om hållbarhetsredovisning allt större utrymme. Till de ”mjuka”, icke tvingande, ramverken hör de olika stan darder och riktlinjer som växt fram på redovisningsområdet. Mycket viktig för utvecklingen av hållbarhetsredovisningen har varit framväx ten av organisationen Global Reporting Initiative (GRI) och dess rikt linjer för hållbarhetsredovisning. GRI är en nätverksorganisation med säte i Amsterdam. Den grundades ursprungligen 1997 och har sina röt ter både i organisationer i civilsamhället och i ett FN-sponsrat program från sent nittiotal. Den här boken kommer till mycket stor del att referera till GRI:s riktlinjer eftersom de har kommit att få en nästintill domine rande roll inom hållbarhetsredovisningen. År 2006 kom den tredje gene rationens riktlinjer, G3, som tidigt 2011 uppdaterades i vissa avseenden till G3.1. I skrivande stund (våren 2012) är G3.1 de riktlinjer som GRI förespråkar, även om organisationen fortfarande ser det som acceptabelt att använda G3. Om ett par år kommer en ny generations riktlinjer, G4, att introduceras. Utvecklingen av riktlinjerna visar på den dynamik som finns på hållbarhetsområdet. Nya frågor kommer in och fler intressenter än någonsin visar intresse för hållbarhetsfrågor. Deras prioriteringar åter speglas i utvecklingen av riktlinjerna. I ljuset av kravet på transparens och öppenhet ser hållbarhetsredo visning ut att bli en lösning som också företagen accepterar och allt mer också driver utvecklingen för. Hållbarhetsredovisning kan fylla två grundläggande funktioner. Den kan vara
• ett instrument för ökad transparens • ett instrument för styrning av hållbarhetsprocesser. Hållbarhetsredovisning har i praktiken framför allt blivit ett sätt att han tera den första dimensionen, kravet på transparens. Transparensperspek 14
1 . Va d ä r hå l l b a rh e t s re d o v i s n i n g ?
tivet kommer till uttryck i frågan om hur redovisningen kan göra företa gets arbete med hållbarhet synligt för intressenterna och hur man bäst kommunicerar detta arbete. Längre fram i boken kommer vi att diskutera vilka intressenter som kräver hållbarhetsinformation från företagen och också använder uppgifterna som beslutsunderlag. Styrperspektivet däremot handlar om hur hållbarhetsarbetet kan kontrolleras, mätas och målstyras givet de hållbarhetsfrågor som identi fieras som viktiga. Det är inte alls lika givet att företagen i dag har kommit att se redovisningen som ett styrinstrument. Snarare är det så att det har utvecklats en rad andra instrument som i högre grad har varit styrande för etiken i organisationerna eller hållbarhetsarbetet i stort. Här märks särskilt etiska koder eller uppförandekoder, som de också kallas.17 Många företag arbetar med sådana instrument särskilt gentemot underleveran törer. Längre fram i boken kommer diskussionen om hållbarhetsredovis ningens funktioner att fördjupas. Förespråkare för hållbarhetsredovisning betonar utöver de två grund läggande funktionerna också det affärsmässiga perspektivet. Till exem pel hävdar Swedish Standards Institute (SIS): ”Att redovisa sitt hållbar hetsarbete skapar nya affärer, stärker varumärket och ger trovärdighet. En annan effekt är att det egna hållbarhetsarbetet effektiviseras, struk tureras och utvecklas. Dessutom motiverar det medarbetarna och ska par stolthet.”18 Huruvida det är kommersiellt och affärsstrategiskt riktigt att använda sig av hållbarhetsredovisning kommer den här boken i stort sett inte att diskutera. Däremot kan man slå fast att många konsulter, till exempel kommunikationskonsulter och revisionsföretag, slagit mynt av hållbarhetsredovisningstrenden och säljer tjänster inom området. Från det tidiga tjugohundratalet har det nämligen skett en utveckling där håll barhetsredovisning och CSR generellt blivit någonting som man börjat motivera kommersiellt. Affärsinriktade konsulter argumenterar för att arbetet med hållbarhetsfrågor och CSR är långsiktigt lönsamt. Hållbar hetsredovisning blir ett viktigt instrument i detta arbete. Denna affärs mässiga argumentation har med tiden alltmer tagit över i förhållande till den mer idealistiska argumentation som var vanlig bland konsulter 15
1. Vad är hå l l ba r hets r edovi s ni ng?
på nittiotalet. Företagen har tagit till sig CSR som en managementidé, och hållbarhetsredovisningen har blivit alltmer en del av ett affärsmäs sigt motiverat varumärkesbyggande.19
Förekomsten av hållbarhetsredovisning Utan tvivel har förekomsten av hållbarhetsredovisning ökat lavinartat de senaste åren. Enligt ovan nämnda undersökning från KPMG har det från 2008 till 2011 skett en ökning av antalet hållbarhetsredovisande före tag i samtliga länder där en jämförelse varit möjlig. Revisionsföretaget PWC anger att 81 procent av ett stort antal undersökta europeiska före tag hållbarhetsredovisade 2010, samtidigt som 94 procent kommunice rade kring CSR.20 Utvecklingen av standarder och riktlinjer har påskyn dat utvecklingen. Antalet organisationer som rapporterar enligt GRI:s riktlinjer var år 2010 knappt 2 000.21 Detta är dock bara de redovisningar som kommit till GRI:s kännedom. Det finns organisationer som rappor terar enligt organisationens riktlinjer utan att registrera detta hos GRI. Ökningen har varit relativt dramatisk. Runt millennieskiftet fanns det bara en handfull organisationer som hållbarhetsredovisade enligt GRI:s riktlinjer. Man kan notera att svenska företag i dag ligger ganska långt framme i fråga om att hållbarhetsredovisa enligt GRI. Svenska företag står för 6 procent av världens samtliga hållbarhetsredovisningar i GRI:s statistik och 10 procent av Europas redovisningar 2010. En bidragande orsak till att många svenska företag hållbarhetsredovisar är att regeringen sent 2007 utfärdade riktlinjer om att samtliga hel- eller delägda statliga företag skulle hållbarhetsredovisa enligt GRI från och med räkenskaps året 2008.22 Generellt är det större företag som har en tendens att redovisa en ligt GRI. I organisationens statistik definierar man andelen redovis ningar från mindre eller medelstora företag som liten, runt 10 procent av den totala stocken inrapporterade hållbarhetsredovisningar. Med andra ord finns det fog för att hävda att hållbarhetsredovisning fortfarande till stor del är en storföretagsfråga. Det är främst större företag inom finan 16
Hållbarhetsredovisning Grunder, praktik och funktion ISBN 978-91-47-09774-6 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Åsa Sterner och Carina Blohmé Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Nästan alla större företag hållbarhetsredovisar idag. Det betyder att de redovisar sin ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Kraven från omvärlden ökar. Företagen förutsätts visa på vilket sätt de tar ansvar och hur deras verksamheter påverkar omgivningen. Trots detta är det många som inte känner till vad hållbarhetsredovisning är och hur den används. Den här boken ger en introduktion till hållbarhetsredovisning. Boken hjälper dig att förstå bakgrunden till hållbarhetsredovisning, hur man upprättar en hållbarhetsredovisning och vilken funktion den fyller.
Best.nr 47-09774-6
Tryck.nr 47-09774-6-00