8 mm
Karin Spets
| Ritteknik
Karin Spets är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad och tidigare verksam som programansvarig för samhällsbyggnad vid Mälardalens högskola. Numera arbetar hon på Energimyndigheten, avdelningen för Energieffektivisering.
Ritteknik Ritteknik handlar om hur man framställer ritningar i byggprocessen. Boken ger exempel på byggprojektets olika handlingar samt när i processen de framställs. Byggnadsritningarna följer redovisningsstandarden enligt Bygghandlingar 90, som är byggbranschens rekommendationer för hur man utformar enhetliga bygghandlingar. Ritteknik redogör för vad de olika ritningarna kallas samt hur man framställer dem. Bokens tonvikt ligger på arkitekt- och konstruktionsritningar men visar även exempel på el- och VVS-ritningar då de är viktiga för helheten. Boken vänder sig främst till studenter som läser till högskole- eller civilingenjör inom ämnet byggnadsteknik.
Ritteknik Karin Spets Art.nr 36041
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07956-1_cover.indd Alla sidor
2015-09-15 09:25
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 36041 ISBN 978-91-44-07956-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: ArchMan/shutterstock Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015
978-91-44-07956-1_01_book.indd 2
2015-09-23 13:46
INNEHÅLL
1 Inledning 7
Bygghandlingar 90 8 2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar 9
Produktbestämning 10 Produktframställning (produktion) 14 Produktanvändning (förvaltning) 15 3 Redovisningssätt 17
CAD och BIM 18 Vyer 19 Snitt, planer, sektioner, elevationer och detaljer 19 Förteckningsritningar 31 Uppställningsritningar 34 Sammanställningsritningar 36 Ritningar vid ombyggnation 36 4 Ytmarkeringar med materialbetydelse 37
Ytmarkeringar och verkligheten 39 5 Ritsätt för byggnadsritningar 41
Avbildning av inredning 41 Öppningar, hål och slitsar 43 Trappor och ramper 44 Dörrar och fönster 46
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
978-91-44-07956-1_01_book.indd 3
3
2015-09-23 13:46
Innehåll
6 Linjer 49
Linjebredder 49 Linjekaraktär 50 Linjer med olika betydelse 50 7 Text 57
Teckenhöjd 57 Textens placering 58 8 Måttsättning 59
Måttenheter 59 Måttsättning – standardiserad utformning och definitioner 61 Kedjemåttsättning 63 Måttsättning av detaljer 66 Sekundärnät 67 Måttsättning från systemlinjer 69 Måttsättning i särskilda fall 70 9 Ritningsrevideringar 73
Enstaka revideringar 73 10 Armeringsritningar 77
Bockad armering 79 Plattor 80 Väggelevation – dubbelarmerade väggar 83 Armering i balkar 85 11 Ritblanketten 87
Format 89 Namnruta 89 Ritningsnumrering 90 12 Projektionsmetoder 95
Första kvadrantens projektionsmetod 95 Tredje kvadrantens projektionsmetod 96
4
978-91-44-07956-1_01_book.indd 4
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
2015-09-23 13:46
Innehåll
13 Avbildning 99
Parallellprojektion 99 Perspektiv 100 14 VVS-ritningar 105
Kanaler och rörledningar på planer 105 Symboler på VVS-ritningar 107 15 El-ritningar 111
Symboler på el-ritningar 111 Referenser 115 Sakregister 117
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
978-91-44-07956-1_01_book.indd 5
5
2015-09-23 13:46
KAPITEL 2
Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
Byggprocessen är en helhetsbild av ett byggprojekt, från idé till fastighetsförvaltning, och i vissa fall ända till den slutliga rivningen. Byggprocessen består av tre huvudmoment: produktbestämning (programskede och projektering), produktframställning (byggande) och produktanvändning (fastighetsförvaltning).
Vid genomförandet av ett byggnadsprojekt går man igenom alla de tre ovan nämnda huvudmomenten. För att detta ska kunna verkställas framställs många handlingar som används för att byggnaden ska kunna byggas. Det finns även handlingar som används tidigt i projektet, innan man börjar bygga, för att t.ex. söka bygglov, samt handlingar som är aktuella först i ett senare skede, för att t.ex. förvaltaren ska veta hur stora ytor som finns tillgängliga för uthyrning. De flesta av dessa handlingar Produktframställning (Produktion)
Byggproduktion
Etablering
Figur 2.1 Byggprocessen vid utförandeentreprenad. Avetablering Överlämnande
Kontrakt Upphandlingsprocess Bygghandlingsskede FFU Detaljutformning Systemhandlingar Förslagshandlingar Produktbestämning (Projektering) Kontrakt
Produktanvändning (Fastighetsförvaltning)
Systemskede Systemformning
Förslagshandlingsskede (Gestaltning)
Byggnadsprogram Idé
Upphandling av konsulter Programskede – utredning
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
978-91-44-07956-1_01_book.indd 9
Ombyggnad … Tillbaka till idé
9
2015-09-23 13:46
2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
framställs under det första skedet i byggprocessen, dvs. under produktbestämningsskedet. Figur 2.1 visar en schematisk bild på hur byggprocessen är uppbyggd vid en utförandeentreprenad. En utförandeentreprenad är när entreprenören handlas upp efter att produktbestämningsskedet är slutfört. Mer om entreprenadformer finns i läroböcker som behandlar byggprocessen. Detta kapitel kommer främst att ta upp de olika handlingar som produceras i ett byggnadsprojekt.
Produktbestämning Produktbestämningsskedet kan delas in i olika undergrupper utifrån de aktiviteter och resultat som ska produceras (se strukturen i figur 2.1). De följande beskrivningarna tar upp dessa olika delar. PROGRAMSKEDET, UTREDNING
I början av ett byggnadsprojekt genomförs först en behovsanalys där man ser över om det finns ett behov av t.ex. nya lokaler. Om behovet kvarstår efter analysen går man vidare i projektet och gör ett behovsunderlag, där man preciserar sina krav och behov för att kunna bedriva sin verksamhet. I det fortsatta arbetet i programskedet kompletterar man behovsunderlaget med projektets övriga funktionskrav och förutsättningar. Man kan även ta fram ett lokalprogram med skisser som visar vilka lokaler som behövs, storleken på dessa samt hur de bör ligga i förhållande till varandra. Resultatet av detta arbete i programskedet blir en handling som brukar benämnas som byggnadsprogram, vilket utgör ett underlag för den kommande projekteringen. Utifrån byggnadsprogrammet upphandlas även de projektörer som behövs för projektet. FÖRSLAGSHANDLINGSSKEDET
I förslagshandlingsskedet gör man erforderliga utredningar och upprättar förslagshandlingar. Utifrån de krav och önskemål som ställs i byggnadsprogrammet finns det många olika möjligheter att utforma den aktuella byggnaden. De förslagshandlingar som skapas visar hur man uppfyller förutsättningarna i byggnadsprogrammet. Resultatet av detta kan bli olika alternativa lösningar, utifrån vilka man sedan kommer fram till det alternativ som man arbetar vidare med. Exempel på förslagshandlingar visas i tabell 2.1. 10
978-91-44-07956-1_01_book.indd 10
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
2015-09-23 13:46
2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
Tabell 2.1 Handlingar som kan ingå i förslagshandlingarna (Bergenudd, 2007). Förslagshandlingar
Skala
Situationsplan
(1:400), 1:500, 1:1000
Sammanställningsritningar: planer, snitt och fasader
1:100, 1:200
Planer och snitt som avser den bärande stommen
1:100, 1:200
Installationssystem, scheman, planer och snitt
1:100, 1:200
Perspektivskisser och/eller datorvisualiseringar Fysiska modeller Eventuella detaljritningar
1:10, 1:20
Kortfattad beskrivning med motivering av förslagets utformning Kostnadsuppskattning
SYSTEMHANDLINGSSKEDET (HUVUDHANDLINGSSKEDET)
När man väl har bestämt sig för en alternativ lösning för utformningen av byggnaden arbetar man vidare med bygghandlingarna. Detta skede i byggprocessen kallas ofta för systemskedet eller huvudhandlingsskedet. I detta skede utformar och fastställer man byggnadens olika system, bland annat konstruktionssystemet och de olika installationssystemen, så att byggnadsprogrammets systemkrav uppfylls. När systemhandlingsskedet är avslutat ska alla system- och utrymmesfrågor, samt annat som påverkar byggnadens utformning, vara lösta. Exempel på systemhandlingar visas i tabell 2.2. Tabell 2.2 Handlingar som kan ingå i systemhandlingarna (Bergenudd, 2007). Systemhandlingar (huvudhandlingar)
Skala
Situationsplaner som visar hus, mark, VA, el, fjärrvärme m.m.
(1:400), 1:500
Sammanställningsritningar: planer, snitt och fasader som redovisar mark, hus, installationssystem, inredning m.m.
1:100, (1:200)
Planer och snitt som avser den bärande stommen
1:50, 1:100, 1:200
Installationssystem, scheman, flödesscheman, planer och snitt (VVS, el m.m.)
1:100, 1:200
Eventuella detaljritningar
1:10, 1:20
Anläggnings-, byggdels- och installationssystembeskrivning samt typrumsbeskrivning Kostnadskalkyl
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
978-91-44-07956-1_01_book.indd 11
11
2015-09-23 13:46
2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
BYGGLOV
I systemskedet skickas vanligen handlingar för bygglov in till byggnadsnämnden. Dessa bygglovshandlingar ska visa att byggnaden följer de krav som samhället ställer, samt de krav som finns i detaljplanen för det område där byggnaden ska uppföras. I tabell 2.3 visas de handlingar som brukar ingå i en bygglovsansökan.
Figur 2.2 Ritning över hus på Västerlånggatan 62, inlämnat för bygglovsbedömning år 1765. Stockholms stadsarkiv, Byggnadsnämndens ritningar, 1765/1 (Riksarkivet, 2012).
12
978-91-44-07956-1_01_book.indd 12
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
2015-09-23 13:46
2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
Tabell 2.3 Handlingar som kan ingå i en bygglovsansökan. Bygglovshandlingar
Skala
Situationsplan
(1:400), 1:500
Fasader
1:100
Planritningar
1:100
Sektioner
1:100
Eventuella detaljritningar
1:10, 1:20
Blankett där man bland annat redovisar: fastighetens beteckning, byggherren, kontrollansvarig, fasad- och takmaterial och färg, när arbetena ska börja
DETAL JUTFORMNING
Efter systemskedet startar sedan detaljutformningen av byggnaden. De handlingar som produceras i detta skede ska kunna användas av byggnadsentreprenören för att färdigställa byggnaden. FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG, FFU
Ett förfrågningsunderlag, FFU, tas alltid fram när ett projekt ska upphandlas i anbudskonkurrens mellan olika entreprenörer. Ordet förfrågningsunderlag kommer från att man skickar en förfrågan till de olika entreprenörerna om att lämna ett anbud. Vid generalentreprenad eller delad entreprenad är handlingarna i förfrågningsunderlaget i princip lika detaljerade som bygghandlingarna. Vid totalentreprenad behöver man däremot endast specificera utförandet i detalj för de delar där beställaren vill bestämma utförande och utseende. BYGGHANDLINGAR
Slutresultatet av detaljutformningen är bygghandlingarna, som tillsammans utgör ett fullständigt underlag för hur byggnaden ska uppföras. Bygghandlingarna är även ett juridiskt dokument som entreprenören ska följa. Bygghandlingen är en vidareutveckling av förfrågningsunderlaget. Underlaget från upphandlingen ska nu omvandlas till nya handlingar som innehåller mer exakt information om hur byggnaden ska byggas © F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
978-91-44-07956-1_01_book.indd 13
13
2015-09-23 13:46
2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
samt hur komponenterna ska fogas samman. Bygghandlingen omfattar därmed både ritningar och texthandlingar. Tabell 2.4 Bygghandlingar (Bergenudd, 2007). Bygghandlingar
Projektanknutna dokument
Ritningar
Texthandlingar
Situationsplaner Sammanställningsritningar Uppställningsritningar Förteckningsritningar Detaljritningar Samordningsritningar Scheman
Beskrivningar
AMA
Förteckningar
Normer Produktblad Standard Typritningar
Produktframställning (produktion) I nästa fas av byggprocessen, produktframställningsskedet, används de bygghandlingar som framställdes i produktbestämningsskedet. Handlingarna kan under detta skede, av olika anledningar, komma att revideras. Det brukar dock oftast röra sig om mindre ändringar. Det är viktigt att det inte sker några större förändringar i detta skede, eftersom det oftast blir mycket dyrare att göra dem här än i produkt bestämningsskedet. OLIK A AK TÖRERS RITNINGAR
I byggprocessen finns det ett antal olika aktörer involverade, flera av dem producerar olika typer av ritningar, konstruktörens ritningar visar byggnadens stomme, el-projektörens ritningar visar hur bland annat elen ska dras. Därför är det viktigt att i byggskedet kunna skilja på de olika aktörernas ritningar, detta gör man bland annat genom att man kallar de olika och även skriver ut bokstavsförkortningen i ritningsnumret, se kapitlet längre fram om ritningsnumrering. Ritningarna får även olika färg för att tydliggöra vad ritningen avser: • Arkitektritning, kallas för A-ritning – svart, trycks på vitt papper. • Konstruktionsritning, K-ritning – blå, trycks på blått papper.
• Värme, ventilation och sanitet, VVS-ritning – brun, trycks på
brunt papper.
• El-ritning – röd, trycks på rött/rosa papper.
14
978-91-44-07956-1_01_book.indd 14
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
2015-09-23 13:46
2 Byggprocessen – dess olika skeden och handlingar
I slutet av produktframställningsskedet görs en slutbesiktning som visar om entreprenören har uppfyllt de krav som är ställda utifrån avtalet, entreprenadkontraktet, bygghandlingarna, lagar och föreskrifter.
Produktanvändning (förvaltning) När produktframställningen är slut inleds den längsta perioden i byggnadens liv, även kallad förvaltningsskedet. I samband med att byggnaden överlämnas till byggherren bör olika relationshandlingar upprättas som utgör underlag för driften och förvaltningen av huset. RELATIONSHANDLINGAR
Relationshandlingarna visar, i form av ritningar och tekniska beskrivningar, den verkliga utformningen av den färdiga byggnaden. Dessa handlingar utgörs av de befintliga bygghandlingarna, som nu har kompletterats med information om alla de ändringar som skett under byggnadstiden. Det är dock viktigt att vara medveten om att alla relationshandlingar inte alltid stämmer med hur den faktiska byggnaden är uppförd. I dagens moderna fastighetsförvaltning är det även viktigt med korrekta digitala handlingar, eftersom dessa utgör ett underlag för underhållsplaner, planering av skötsel och underlag för uthyrning m.m.
© F ö rfa t t ar e n och S t ud e n t li t t e ra t ur
978-91-44-07956-1_01_book.indd 15
15
2015-09-23 13:46
8 mm
Karin Spets
| Ritteknik
Karin Spets är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad och tidigare verksam som programansvarig för samhällsbyggnad vid Mälardalens högskola. Numera arbetar hon på Energimyndigheten, avdelningen för Energieffektivisering.
Ritteknik Ritteknik handlar om hur man framställer ritningar i byggprocessen. Boken ger exempel på byggprojektets olika handlingar samt när i processen de framställs. Byggnadsritningarna följer redovisningsstandarden enligt Bygghandlingar 90, som är byggbranschens rekommendationer för hur man utformar enhetliga bygghandlingar. Ritteknik redogör för vad de olika ritningarna kallas samt hur man framställer dem. Bokens tonvikt ligger på arkitekt- och konstruktionsritningar men visar även exempel på el- och VVS-ritningar då de är viktiga för helheten. Boken vänder sig främst till studenter som läser till högskole- eller civilingenjör inom ämnet byggnadsteknik.
Ritteknik Karin Spets Art.nr 36041
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07956-1_cover.indd Alla sidor
2015-09-15 09:25