John Steinberg är fil. dr i pedagogik, författare och föreläsare. Han har bland annat skrivit böckerna Lärarskicklighet, Att vända en klass och Fyrtio minuter, hundratals beslut.
ISBN 978-91-7741-081-2
9
789177 410812
JOHN STEINBERG UPPDRAG VIKARIE
Hur får jag elevernas uppmärksamhet i början av en lektion? Kan jag slippa ständiga förhandlingar om ordningsfrågor? Hur anpassar jag ledarskapet till gruppens mognadsnivå? Den här boken vänder sig till vikarier, som ofta ställs inför stora utmaningar när det gäller ledarskap i klassrummet. För många är målet att vinna elevernas respekt för att skapa arbetsro och en fungerande inlärningsmiljö under de tillfällen de har ansvar för att leda en grupp. Men både elever och vikarier blir ofta osäkra på vilka regler och förhållningssätt som gäller i ett klassrum där kontinuiteten och de etablerade rutinerna tillfälligt har avbrutits. I nitton korta kapitel ger John Steinberg en grundläggande introduktion till de kompetenser och kunskaper som vikarier kan använda sig av för att skapa arbetsro och arbetsglädje. Innehållet i boken bygger på de texter och exempel som finns i John Steinbergs populära handbok Ledarskap i klassrummet. Varje kapitel avslutas med praktiska övningsuppgifter att göra enskilt eller tillsammans med andra. Här finns också frågor att diskutera eller reflektera över.
JOHN STEINBERG
UPPDRAG VIKARIE Ledarskap i klassrummet
Uppdrag vikarie
JOHN STEINBERG
UPPDRAG VIKARIE Ledarskap i klassrummet
© 2018 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-081-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Margareta Majchrowska Omslag och grafisk form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design Omslagsfoto: Shutterstock Första upplagan, första tryckningen Detta är en bearbetad och anpassad version av boken Ledarskap i klassrummet, utgiven av Gothia Fortbildning 2018. Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
Innehåll Förord.......................................................................................... 7 1. Inledning.................................................................................. 9 2. Ledarskap................................................................................ 13 3. Vikariens villkor...................................................................... 18 4. Värdegrund och artighet........................................................ 24 5. Demokrati och delaktighet......................................................30 6. Öka sannolikheten för att det fungerar....................................37 7. Makt eller inflytande?..............................................................45 8. Klassrumskultur......................................................................52 9. De första minuterna................................................................59 10. Barn och föräldrar som utmanar........................................... 64 11. Val av metod...........................................................................71 12. Spelregler.............................................................................. 76 13. Övergången............................................................................ 81 14. Rollfördelning i gruppen....................................................... 86 15. Oberoende och självständighet............................................... 91 16. Gruppen och individen......................................................... 96 17. Att leda till uppmärksamhet..................................................101 18. Att förstärka med tecken...................................................... 105 19. Komma-vidare-råd...............................................................109 Fler uppgifter om du vill arbeta vidare.......................................112 Referenser och lästips................................................................ 114
Förord Denna bok vill stärka dig i ditt ledarskap. Den riktar sig till dig som vikarierar som lärare inom grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola samt alla vuxenutbildningar. Syftet är att ge dig en grundläggande introduktion till de kompetenser och kunskaper du behöver för att skapa arbetsro och arbetsglädje med hjälp av ditt ledarskap, bemötande och val av metoder. Innehållet bygger på de texter och exempel som finns i boken Ledar skap i klassrummet, reviderad och nyutgiven av Gothia Fortbildning 2018, men genomgångarna och diskussionsfrågorna har uppdaterats och delvis skrivits om för dig som vikarierar som lärare. Boken innehåller förslag på reflektions- och diskussionsfrågor samt konkreta saker du kan prova för att stärka ditt ledarskap, och du kan med fördel jobba med den både självständigt och tillsammans med andra. Några läsare är säkert nya till yrket och vikarierar kanske bara då och då. Andra har kanske arbetat på en skola under en längre tid. En del har lång erfarenhet och känner trygghet i uppdraget trots att de inte är formellt behöriga. En del kan ha gått på en lärarutbildning utan att slutföra den men har fått jobb inom skola. Med andra ord inbillar jag mig att ni som läser denna bok känner olika grader av trygghet, har olika lång erfarenhet och olika typer av kompetenser. Det som förenar er alla är att ni är ledare för era grupper. Som lärare ska du samla gruppen som ska lyssna på en instruktion och delta i någon form av aktivitet. Med otydligt ledarskap och otydlig struktur uppstår sällan den arbetsro som är nödvändig för att lärande och utveckling ska äga rum. 7
Ledarskapet är alltså nyckeln till framgång – och med framgång menas att dina möten med barnen och ungdomarna flyter på så pass bra att du kan koncentrera dig på ditt innehåll och på deras lärande och utveckling. Behovet av vikarier tycks bara växa. Dig som avser att arbeta i dessa miljöer under en längre tid kan jag uppmuntra att skaffa behörighet och läsa på högskolan. Men under tiden får du här en grundläggande introduktion till några av yrkets största och viktigaste utmaningar – att under ordnade former leda lärandet hos barn och ungdomar. Det är mycket som påverkar om det går bra eller mindre bra. Dels hur du blir omhändertagen ute på din arbetsplats, att du har korrekt information och kan förbereda dig. Dels hur trygg du känner dig i det du ska undervisa om eller leda aktiviteter kring. Dels skolkulturen du möter. Men mycket – väldigt mycket – handlar om hur du agerar som ledare och hur du bemöter de barn och ungdomar (och föräldrar) du ska samarbeta med och leda. Denna bok innehåller inte exempel på lektioner och ägnar sig inte specifikt åt läroplanernas innehåll. I stället fokuserar den på ledarskap och bemötande; grunden till att det fungerar bra. Boken avser hjälpa dig att tänka på hur ditt eget agerande kan påverka de grupper som du möter. Min förhoppning är att den hjälper dig att lyckas, trivas och utvecklas. Sigtuna i mars 2018 John Steinberg 8
1. Inledning • Hur får du omedelbart grepp om din grupp och etablerar din auktoritet? • Hur kan en bra plan och förberedelser hjälpa dig att känna trygghet i din roll som vikarie? • Hur kan du etablera ordningsregler och goda rutiner? • Hur kan du lättare nå fram till och engagera dagens ofta lustdrivna barn och underlätta deras motivation? Du har valt att arbeta som vikarie inom skolan och därmed även valt ett ledarskapsyrke. Får du ditt ledarskap att fungera kommer du att kunna ägna mer tid åt innehållet och åt att utveckla din pedagogik. Om ledarskapet inte fungerar blir du allt mer upptagen av ordningsfrågor, förhandlingar och tillsägelser. Visst – allt beror inte på dig. Det beror delvis på hur du blir informerad och omhändertagen av skolan där du ska vara. Samhällsstrukturerna och vad eleverna har med sig i bagaget spelar förstås också stor roll, men sannolikheten att du ska få din pedagogiska situation att fungera ökar dramatiskt om du definierar dig som ledare och ”tar scenen” som en ledare. I den här boken kommer vi att diskutera utmanande begrepp som ledarskap, ansvar, värdegrund, demokrati, krav och konsekvenser. Du kommer att lära dig mer om praktiska verktyg som kan hjälpa 9
dig, till exempel spelregler, icke-verbalt ledarskap och inflytande kontra makt. Boken börjar med de övergripande frågorna, och allteftersom kommer vi in på jordnära, praktiska exempel som visar hur du faktiskt kan göra. Du kommer att uppmanas att prova olika sätt att gå, tala, titta, gestikulera, pausa och placera dig i rummet. Allt i syfte att göra dig uppmärksam på hur ditt uppträdande och dina praktiska handlingar som ledare påverkar gruppen.
Nya läroplaner I början av 2010-talet fick alla skolformer, från förskolan till och med vuxenutbildningen, nya läroplaner som nyligen har reviderats med skrivningar om digital kompetens. I läroplanerna finns mycket intressant att känna till i samband med frågor som handlar om ledar skap, elevinflytande och demokrati i skolan. Här och var i boken gör jag därför nedslag i läroplanerna och försöker problematisera skrivningarna och hur de kan omsättas praktiskt i vardagen. Har du dock ambitionen att vara kvar i skolans värld under en längre tid är det viktigt att du tar del av skolans styrdokument, det vill säga skollagen, läroplanen och skolans olika handlingsplaner.
Hur ni arbetar med boken Den här boken riktar sig som nämnts till vikarier som ansvarar för grupper inom grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, fritidshem och alla vuxenutbildningar. Kan man göra en och samma bok relevant för en så pass stor målgrupp? Jag vill påstå det, eftersom jag anser att de pedagogiska utmaningar som finns i dag är 10
av generell karaktär. I det praktiska arbetet med boken hoppas jag därefter att du kan reflektera över detaljer och tillämpningar som gäller för just den specifika barn- eller elevgrupp som du jobbar med. De allra flesta kapitel i boken innehåller följande delar: • Inledande text: en presentation av innehållet i kapitlet. • Att göra: förslag på praktiska övningar som du kan göra på egen hand. Ofta får du även instruktioner om hur övningarna kan följas upp tillsammans med kollegor. Markeras med följande symbol: • Att fundera på eller diskutera: förslag på frågor att reflektera kring själv eller diskutera tillsammans med kollegor. Markeras med följande symbol: Du är hjärtligt välkommen att arbeta med boken och göra vad jag hoppas är en meningsfull och värdefull satsning av din tid och kraft. Bjud gärna in andra vikarier och kollegor till gemensamma diskussioner om uppdraget som ledare i klassrummet. Skolledaren på din skola ska också ha ett övergripande ansvar för hur det går för dig och för att skola in dig i ditt uppdrag.
11
Att göra Skaffa dig en loggbok, det vill säga ett kollegieblock eller något liknande, som du använder endast för arbetet med den här boken. För gärna anteckningar i loggboken i anslutning till de frågor som finns i slutet av varje kapitel.
Att fundera på eller diskutera 1. Vad har du för förhoppningar på arbetet med boken? Vad vill du främst lära dig? 2. Vilka är de största utmaningar som du ställs inför som vikarie i dag? Vilka av dessa tycker du själv har med ditt uppdrag som ledare att göra?
12
2. Ledarskap Ibland kan det vara vanskligt att avgöra vad du själv kan påverka i ditt möte med elever och vad som är svårare att påverka. Det är en fråga om att skilja ut vad ditt ansvar som pedagog är. Det finns många faktorer som påverkar eleverna och deras uppförande, motivation och lärande. Det kan röra sig om samhällsförändringar (till exempel omvälvningar på arbetsmarknaden och demografiska förändringar), samhällsstrukturer (till exempel förändringar av bostads- och invandringspolitiken) eller elevernas egen familjesituation. Det kan också handla om vissa barns medicinska behov och diagnoser. Skolans rykte påverkar elever, föräldrar och skolans personal antingen negativt eller positivt, och har inverkan på alla parters förväntningar. Vi får inte heller glömma att de fysiska faktorerna påverkar elevernas uppförande, motivation och lärande, till exempel ventilationen, korridorerna, möbleringen och färgsättningen – för att inte tala om elevernas sovvanor, matvanor och rörelsevanor. Ytterligare en faktor som vi bör vara medvetna om är att skolan knappast har samma status och pedagogerna inte samma självklara auktoritet som förr i tiden. I dag finns det många andra platser där man kan hämta kunskaper och få kompetens. Skolan har fått allt fler uppdrag av samhället och har, kan man säga, tappat sitt fokus på det traditionella uppdraget som kunskapsförmedlare (även om det i skolans styrdokument och den allmänna samhällsdebatten finns tecken på en återgång till att tydligare betona skolans kunskapsuppdrag). Pedagogerna har fått fler uppgifter än att bara undervisa och skolans 13
roll som ”social inrättning” har blivit allt mer framträdande. I läroplanerna speglas detta förändrade uppdrag i skrivningar som handlar om bland annat individualisering, demokratiska arbetsformer och omsorg om den enskilda individens välbefinnande, utveckling och ”unika egenart”. Ingen förnekar att dagens pedagoger ställs inför allt större utmaningar. En tidigare tydlig roll som kunskapsförmedlare och ett uttalat uppdrag att främja ordning och anpassning till samhället har bytts mot en mångfacetterad pedagogroll och ett mångfacetterat uppdrag i ett samhälle där individuell utveckling blir allt viktigare än anpassning till gruppen. Pedagogerna kläms mellan det nya (att anpassa undervisningen till varje elevs behov, lärstil och intressen) och det traditionella uppdraget (att få gruppen att fungera). Du som läser har säkert, liksom jag, en mängd förklaringar till att skolan har utvecklats som den har gjort över tid. Men oavsett analyserna så kvarstår ändå utmaningen. Hur får jag allt detta att gå ihop? Hur kan jag som pedagog få mitt uppdrag – att underlätta både inlärning och varje individs egen utveckling – att fungera, samtidigt som jag får gruppen att fungera? Börja med att erkänna att det finns förhållanden som är svårare för dig att påverka (till exempel samhällsutvecklingen, skolans ekonomi, ventilationssystemet, skolans organisation eller upptagningsområdets karaktär). Koncentrera dig därefter i stället på sådant som du faktiskt kan påverka.
14
Sådant som du själv kan påverka Det finns avgörande saker som du själv kan påverka i ditt arbete, även som ny i yrket eller som vikarie: • Din attityd. Du kan påverka din motivation, lust och entusiasm och din syn på vad som är möjligt. Det handlar om hur du möter dina elever varje dag och vad du gillar i ditt uppdrag. • Ditt beteende. Du kan påverka hur du fysiskt möter dina elever varje dag, det vill säga din röst, ditt tempo, dina gester, din placering i rummet samt ditt sätt att instruera, följa upp och träna till ansvar. • Din kompetens som pedagog. Du kan påverka din egen kompetens som pedagog genom att bli medveten om vad du kan påverka i din arbetssituation. Det innebär att du inser vilka faktorer som faktiskt hjälper, till exempel tydliga spelregler och inflytandemetoder i stället för maktmetoder. Ja, och så kan du givetvis påverka din kunskap om dina ämnen och ditt ”innehåll.” • Dina förberedelser. Detta är ett tema jag återkommer till flera gånger i boken. Jag kommer att påminna om hur viktigt det är att du gör allt du kan för att skaffa information du behöver för att klara ditt uppdrag, och så långt det är möjligt har en bra plan för vad du ska göra med grupperna du möter.
15
Jag är fullt medveten om att sådant som är svårt för den enskilda pedagogen att påverka är viktigt. Mycket viktigt! Men i arbetet med den här boken ber jag dig att fokusera på din attityd, dina förberedelser och ditt eget beteende, i syfte att höja din kompetens som pedagog och som ledare. Under arbetets gång kommer du att få nyttiga insikter i hur ditt eget beteende påverkar elevernas beteende. På så sätt kommer du förhoppningsvis också att bli mycket mer medveten om hur ditt beteende påverkar ditt resultat med eleverna. Den här medvetenheten kommer i sin tur att bidra till att du blir en tryggare ledare, och därmed även en bättre pedagog.
Att göra Observera en ledare. Leta reda på en person som du känner eller har hört talas om och som har rykte om sig att vara en god ledare. Det kan till exempel vara en kollega, en fritidspedagog, en idrottsledare, en ledare inom ett samfund, en arbetsledare eller en politiker. Du kan även leta fram exempel på tv eller film. När du observerar personen, försök då koppla bort vad hon eller han gör och betrakta i stället hur personen gör det. Hur skapar personen goda relationer och hur pratar hon eller han med folk? Hur tydlig är personen i sitt budskap? Hur använder personen inflytande i stället för makt? (Om personen bara använder makt är hon eller han inte en så god ledare, vilket vi ska återkomma till.)
16
Att fundera på eller diskutera 1. Reflektera över dina observationer av en god ledare. Vad väckte de för tankar? 2. Fundera på dina egna erfarenheter av goda ledare som du har upplevt som barn, elev och som anställd. Vad var gemensamt hos dessa personer? 3. Vad gör en ledare till en god ledare, till skillnad från en mindre god? 4. Vad är din egen definition av ledarskap?
17
3. Vikariens villkor Skolor, förvaltningar, kommuner och friskolekoncerner tar hand om ny personal och vikarier på många olika sätt. En del har mycket noggranna regler och genomtänkta kvalitetssystem. Andra har inga system alls och det är mer tur än skicklighet om en ny person kommer till sin rätt eller om man hittar en vikarie överhuvudtaget. Det ser väldigt olika ut. Förhoppningsvis hamnar du på skolor där man tar hand om de nya anställda och tar väl hand om vikarier. Här följer exempel på sådant som borde finnas på plats eller, om det inte finns, sådant du bör fråga efter: • En kort beskrivning av skolan, skolans historia och något om elevunderlaget. • En kort beskrivning av skolans värdegrund, läsårets prioriteringsmål och andra projekt som man är direkt inblandad i och som man borde känna till. • Information om säkerhetsrutiner, nycklar och vad man gör vid olyckor. • Vem som är din kontaktperson och vem du ska rådfråga. • Hur du ska sköta närvarokontroll och om det finns någon särskild administrativ rutin för det. Som korttidsvikarie kan det vara svårt att snabbt som ögat lära sig vad alla dina elever heter, 18
men du ska anstränga dig för att lära dig så fort som möjligt och du måste absolut veta var eleverna befinner sig. När en förälder frågar ska du veta! • Kontaktuppgifter till den eller dem som du vikarierar för och om det är okej att kontakta dessa personer. • En kontaktlista till nyckelpersoner på skolan såsom arbetslagsledare, förstelärare, skolledare, it-tekniker, vaktmästare, skolsköterska och liknande så att du vet vem du ska söka vid behov. • En beskrivning av vad du förväntas göra. Pedagogerna på skolan bör ha en vikariepärm med information samt exempel på lektioner och andra aktiviteter man kan göra med gruppen, men det är tyvärr sällsynt i verkligheten. I så fall ska du själv ha med dig uppslag på aktiviteter. • Skolan bör även ha en vikarielista och jag tycker att själva utbildningsförvaltningen ska ha ett fungerade system, det vill säga att man har träffat och intervjuat alla potentiella vikarier och sett till att de har lämplig bakgrund och information. Det är också sällsynt, men det borde vara en självklarhet för alla utbildningsförvaltningar som är måna om kvalitet. • Information om schemat, lokaler, hur man hittar runt samt vad eleverna har gjort innan och vad de ska göra efter att de har träffat dig. 19
19. Komma-vidare-råd Som framgått av den här boken finns det några delar i ditt arbete som pedagog som du själv kan förändra relativt snabbt. Det handlar om dina attityder, ditt beteende och din kompetens. Om du tycker att idéerna i den här boken har varit värdefulla har jag följande råd för att du ska kunna komma vidare. Det första rådet är att titta på dina attityder och att allvarligt fundera över din roll som ledare. Jag har, som framgått, en provokativ syn på pedagogiskt ledarskap. Jag hävdar att du har det absolut största ansvaret för arbetsmiljön i skolan och fritidshemmet. Jag förnekar inte elevernas roll och samhällets påverkan, jag säger bara att du kan påverka mer än du tror. Tänk noga igenom de föreställningar du har om ledarskap, ansvar, demokrati, krav och lärande. Varifrån har du fått dina föreställningar? Hur har din egen skoltid påverkat dig? Hur har goda ledare påverkat dig? Hur har arbetet med den här boken påverkat dig? Dina attityder är med andra ord bra att utgå från om du vill utvecklas. Det andra rådet är att studera hur ditt beteende påverkar dina resultat i ditt arbete. Ta mer ansvar för ditt eget beteende – det har varit ett av bokens huvudbudskap. Studera andras beteenden. Var observant på din egen, och andras, klassrumskultur. Se hur eleverna reagerar på det du gör. Undersök vad som fungerar och bidrar till arbetsro och försök komma underfund med vad som inte hjälper dig att bygga ett konstruktivt klimat för lärande. Vad kan du påverka och vad har du svårare att påverka? Sätt igång med det som är lättast att påverka – nämligen dig själv. 109
Avslutningsvis är det viktigt att fördjupa din kompetens. Det gör du till exempel genom att läsa och arbeta med den här boken. Diskutera med kollegor. Skaffa en erfaren och ”lyckad” pedagog som mentor. Jobba ständigt med din personlighet och din metodik. Utvärdera dina resultat. Lär av dina misstag och lär av dina framgångar. Våga spela in korta delar av dina lektioner för att se, höra och uppleva hur du agerar. Det kan låta skrämmande, men det är otroligt nyttigt. Med en mobiltelefon är det lätt att göra inspelningar och en kollega eller en elev kan hjälpa till att spela in. Rom byggdes som bekant inte på en dag. Det är naturligt att känna sig osäker som vikarie eller som ny pedagog även om du har behörighet och utbildning. Fokusera på eller träna på en sak per vecka. Gör medvetet fel för att sedan pröva på ett sätt som jag föreslår. Analysera därefter skillnaden i resultat. Fokusera i analysen på resultatet, inte på metoden. Gör det som fungerar. Det behöver inte nödvändigtvis vara vad jag eller någon annan säger. Varje pedagogisk situation är unik. Hjälp dig själv med ständiga utvärderingar. Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Hur kan jag hjälpa mig själv ännu mer? Skaffa dig återkoppling från eleverna. Gör eleverna ännu mer medvetna om vad du vill åstadkomma, hur du vill leda och undervisa och om hur lärandet går till. Sök dig till samförståndslösningar, bort från maktutövning. Ha den moderna pedagogens mantra i åtanke, det vill säga uppföljning, uppföljning och åter uppföljning. Ha slutligen ett livslångt perspektiv i ditt lärande. Alla elever ”landar” inte hos dig. Vissa grupper har svårare att fungera än andra, hur medvetet och skickligt du än leder dem. Det finns annat som påverkar elevernas koncentration och motivation än det du gör. Jag vill bara att du ska påverka det som är möjligt att påverka: ditt ledarskap. 110
Lästips Inspiration till många av tankarna i den här boken, till exempel idén om skillnaden mellan makt och inflytande, har jag fått från den amerikanske skolkonsulten Michael Grinder. Gå gärna in på www.michaelgrinder.com för att läsa mer om hans aktuella kurser och böcker.
111
John Steinberg är fil. dr i pedagogik, författare och föreläsare. Han har bland annat skrivit böckerna Lärarskicklighet, Att vända en klass och Fyrtio minuter, hundratals beslut.
ISBN 978-91-7741-081-2
9
789177 410812
JOHN STEINBERG UPPDRAG VIKARIE
Hur får jag elevernas uppmärksamhet i början av en lektion? Kan jag slippa ständiga förhandlingar om ordningsfrågor? Hur anpassar jag ledarskapet till gruppens mognadsnivå? Den här boken vänder sig till vikarier, som ofta ställs inför stora utmaningar när det gäller ledarskap i klassrummet. För många är målet att vinna elevernas respekt för att skapa arbetsro och en fungerande inlärningsmiljö under de tillfällen de har ansvar för att leda en grupp. Men både elever och vikarier blir ofta osäkra på vilka regler och förhållningssätt som gäller i ett klassrum där kontinuiteten och de etablerade rutinerna tillfälligt har avbrutits. I nitton korta kapitel ger John Steinberg en grundläggande introduktion till de kompetenser och kunskaper som vikarier kan använda sig av för att skapa arbetsro och arbetsglädje. Innehållet i boken bygger på de texter och exempel som finns i John Steinbergs populära handbok Ledarskap i klassrummet. Varje kapitel avslutas med praktiska övningsuppgifter att göra enskilt eller tillsammans med andra. Här finns också frågor att diskutera eller reflektera över.
JOHN STEINBERG
UPPDRAG VIKARIE Ledarskap i klassrummet