9789147107742 by Smakprov Media AB

uppstår Överallt där människor möts dolda kommunikation – öppna och vetet. budskap, medvetet eller omed ot signaler Ständigt sänder vi och tar em gester, i form av ord, tonfall, blickar, ljud och bilder.

”

kroppsspråk? nikatör? Vad avslöjar vårt Hur blir man en god kommu är några av de ation i vår vardag? Dessa Vilken roll spelar kommunik grunderna i Kommunikation. Boken ger upp tas som ar ing älln est fråg träning i komutgångspunkt för praktisk i ämnet och fungerar som

Matts Dahlkwist

rutbildare och lärarist är gymnasielärare, lära Författaren Matts Dahlkw terade ämnen. agogik och samhällsorien fortbildare i psykologi, ped

Kommunikation

munikation. tala och sten att kunna lyssna, sam Kommunikation tar upp kon kan n ma läsare praktiska råd om hur instruera. Här får du som sig om en budskap oavsett om det rör presentera och förmedla ett ken beskriver te eller en redovisning. Bo anställningsintervju, ett mö tänka på skonﬂikter och vad man bör hur man kan hantera vardag är kommuAndra områden som tas upp vid kommunikation i grupp. sociala gränser. nikation över kulturella och

n o i t a k i n u m m Ko Matts Dahlkwist

Best.nr 47-10774-2 Tryck.nr 47-10774-2

4710774 omslag.indd 1

2012-04-25 09.20

ISBN 978-91-47-10774-2 ©2012 Matts Dahlkwist och Liber AB Redaktion: Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktion: Margareta Söderberg Siluettbilder: Kapitza Produktion: Thomas Sjösten Sjätte upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012

KOPI E R I NG S FÖR B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4710774 Kommunikation inlaga.indd 2

2012-04-20 12.44

Innehåll

Förord 6

1. Kommunikation mellan människor 9 Vad är kommunikation? 11 Att samspela med andra 12 Ett överskott av information 16 Kroppsspråket 22 Sammanfattning 37 2. Samtalet 39 Vad är ett samtal? 41 Ordens betydelse 42 Ett bra samtal 44 I skolans värld 47 Turtagning 50 Aktivt och passivt lyssnande 52 Småprat och viktiga samtal 56 Sammanfattning 67 3. Att utvecklas i samspel med andra 69 Vem är jag? 71 Alla vill bli sedda 75 Hur ser vi på andra? 78 Uppskattning och återkoppling 81 Sammanfattning 89 4. Kommunikation i grupp 91 Vad är en grupp? 93 Träning i socialt samspel 97 Digital gruppgemenskap 102 Grupptryck 104

4710774 Kommunikation inlaga.indd 3

2012-04-20 12.44

Att leda en grupp 107 Arbeta i grupp eller enskilt? 112 Problem i gruppen 117 Sammanfattning 125

5. Konflikter och konflikthantering 127 En konflikt – vad är det? 129 Störningar i kommunikationen 131 Konflikter på nätet 138 Att hantera konflikter 142 Sammanfattning 151 6. Kommunikation – socialt och interkulturellt 153 Olika kommunikationsmönster 155 Manlig och kvinnlig kommunikation 158 Kulturkompetens och umgängesregler 161 Vårt behov att generalisera 166 Diskriminerande kommunikation 169 Sammanfattning 177 7. Mediernas makt 179 Kommunikation och information 181 Ökande kunskapsklyftor 184 Information och upplevelse 185 Informationssamhället 187 Medier och lärande 193 Informationssamhällets baksidor 199 Kommunikationsstress 206 Information eller reklam? 208 Reklam och e-handel 210 Propaganda 213 Sammanfattning 223

4710774 Kommunikation inlaga.indd 4

2012-04-20 12.44

8. Var informationskritisk! 225 Skvaller och rykten 227 Källkritik på nätet 230 Etik och etikett 232 Överblick och sammanhang 234 Spam och virus 237 Sammanfattning 245 9. Att presentera ett budskap 247 Att lyckas övertyga 249 Presentera sig själv 250 Tala inför en grupp 255 Planering – genomförande – utvärdering 264 Sammanfattning 279 Register 280 Bildförteckning 283

4710774 Kommunikation inlaga.indd 5

2012-04-20 12.44

Förord Vi lever i ett kommunikationssamhälle, inte minst genom expansionen av de sociala medierna och den ökande tillgången på snabb information. Ständigt sänder vi och tar emot signaler både i levande livet och digitalt i form av ord, tonfall, blickar, gester, ljud, bilder och tecken. Det ﬁnns många situationer då det utan tvekan kan vara avgörande att ha goda kunskaper om hur kommunikation mellan människor fungerar, bland annat när • du är kallad till en anställningsintervju • du leder ett möte, sammanträde eller en grupp människor • du ger viktiga instruktioner • du bloggar, twittrar eller gör inlägg på en Facebooklogg • du ska argumentera och övertyga andra • du samarbetar med andra i en arbetsgrupp • du ska genomföra en presentation inför en grupp människor och utvärdera resultatet • du ska välja på vilket sätt du ska kommunicera ett känsligt budskap till en person. (Ska det ske via sociala medier, e-post, telefon eller ett möte i verkliga livet?)

4710774 Kommunikation inlaga.indd 6

2012-04-20 12.44

FÖRORD

Varje tillfälle till kommunikation innebär också en chans till personlig utveckling. För även om vi tycker att kommunikationen varit misslyckad, så lär vi oss förhoppningsvis något av den. Vi lär oss om andras känslor, om hur olika människor reagerar i olika situationer och om hur vi uppfattar varandra. I Kommunikation har jag försökt visa vilka outtömliga möjligheter som ryms inom området mänsklig kommunikation. Dessutom presenterar jag aktuella forskningsresultat samt ger praktiska råd och idéer. Se därför den här boken som en grundbok och en utgångspunkt för träning i praktisk kommunikation. Kunskap om kommunikation får du allra bäst genom att öva och pröva på. Därför rekommenderar jag dig varmt att ta del av uppgifterna under Testa & reflektera, som finns i slutet av varje kapitel. Här finner du även diskussionsuppgifter och fallbeskrivningar ur verkligheten. Uppsala, våren 2012 Matts Dahlkwist

4710774 Kommunikation inlaga.indd 7

2012-04-20 12.44

4710774 Kommunikation inlaga.indd 8

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

•••••••••• 1. Kommunikation Pedagogiskt ledarskap mellan människor 4710774 Kommunikation inlaga.indd 9

2012-04-20 12.44

På vilket sätt tycker du bäst om att kommunicera? På nätet eller i verkliga livet?

b 4710774 Kommunikation inlaga.indd 10

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Vad är kommunikation? Överallt där människor möts kommunicerar och samspelar vi med varandra. Medvetet eller omedvetet sänder vi och tar emot öppna och dolda budskap. Vi kan helt enkelt inte undvika att kommunicera. Många av oss är dessutom uppkopplade och kontaktbara dygnet runt. Gränsen för våra möjligheter att kommunicera flyttas hela tiden framåt, och de sociala medierna öppnar ständigt nya kontaktmöjligheter. När vi talar om kommunikation mellan människor brukar vi främst tänka på det talade eller det skrivna ordet – det verbala budskapet. Visst är det vi säger och skriver viktigt. Men vårt ofta omedvetna kroppsspråk – det icke-verbala budskapet – är minst lika viktigt. En förenklad definition av begreppet kommunikation kan därför vara: Kommunikation är all kontakt människor emellan. Rent språkligt betyder kommunikation ungefär ”att göra gemensam”. Om vi vet hur kommunikationen mellan människor fungerar, blir det lättare att hantera konflikter och att undvika missförstånd. Att kommunicera kan nämligen vara något mycket känsligt. Ett enda felaktigt ord och en enda olämplig min i en känslig situation kan, om det vill sig illa, orsaka rejäla konflikter. Med hjälp av våra ord och vårt kroppsspråk kan vi också visa dominans eller underkastelse. En persons status i samhället avslöjas ofta genom blickar, ordval, kroppshållning och ansiktsuttryck. Vi sänder ofta motstridiga signaler till varandra. Om kroppsspråket motsäger det talade språket, eller om vi inte lyssnar tillräckligt uppmärksamt på varandra, uppstår det lätt missförstånd. Oavsett vad vi säger brukar dock kroppsspråket avslöja vad vi egentligen menar.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 11

verbalt budskap icke verbalt budskap

kroppsspråk

2012-04-20 12.44

digital kommunikation

När vi inte kan använda vårt kroppsspråk, exempelvis vid kommunikation på nätet, digital kommunikation, ställs det extra stora krav på hur vi väljer våra ord. Via olika nätgemenskaper och chattforum kan vi, bara genom ett par oförsiktiga tangenttryck, förolämpa eller såra andra. Och det är lika allvarligt att göra andra illa genom inlägg på nätet som att göra det i verkliga livet. Ändå ﬁnns det de som tycker att man inte behöver stå till svars för vad som sägs i den digitala världen.

Kommunikation ger självkännedom Genom att kommunicera kan vi förstå hur andra uppfattar oss och vad som accepteras och uppskattas av omgivningen. Samtidigt lär vi känna oss själva bättre. Att på olika sätt uttrycka sig med ord och kroppsspråk är viktiga steg i den personliga utvecklingen. Den som kan kommunicera ökar både sitt självförsocial troende och sin sociala kompetens. Därför är det viktigt att öva kompetens – både i familjen, på fritiden, i skolan och digitalt. Man behöver bland annat lära sig att lyssna, samtala, begära ordet och genomföra en presentation inför andra.

Att samspela med andra När två människor möts startar ett samspel mellan en sändare och en mottagare. Sändaren försöker förmedla ett budskap med hjälp av olika kanaler. Det sker muntligt eller skriftligt och genom kroppsspråket. Sändarens budskap förmedlas alltså både genom verbala och icke-verbala kanaler. Vi kallar detta för en kommunikations- kommunikationsprocess (process = förlopp). process Brus är all den störande information som når mottagaren, men som inte tillhör själva budskapet. Det kan vara gatubuller, hög musik på en restaurang eller ord som enbart används som utfyllnad. Bruset ökar i takt med att mängden information sändare

mottagare budskap kanal

4710774 Kommunikation inlaga.indd 12

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

ökar, och på grund av att vi ständigt är uppkopplade. Det betyder att de signaler som försöker nå din hjärna är långt ﬂer än du har möjlighet att uppfatta. Återkopplingen (feedback) är mottagarens reaktion på det sända budskapet. Ett samtal kan återkopplas dels genom frågor, dels genom korta kommentarer, som: ”Det stämmer bra.” Dessutom sker en, oftast omedveten, återkoppling genom kroppsspråket i form av till exempel en rynkad panna eller en nickning. Att få återkoppling i form av beröm för något som man gjort bra, förbättrar oftast kommande prestationer. Även när vi gjort något mindre bra, är det viktigt med återkoppling. Att få negativ återkoppling är nämligen bättre än att inte få någon återkoppling alls. Experiment i skolklasser visar att elever som

När man ska lära ut något är det

4710774 Kommunikation inlaga.indd 13

återkoppling (feedback)

viktigt att ge rätt återkoppling.

2012-04-20 12.44

blivit tillrättavisade när de gjort något fel, presterar bättre resultat än om ingen bryr sig om deras misstag och de inte alls feedfoward får någon feedback. I dag menar man att feedforward är den bästa formen av återkoppling. Feedforward är en återkoppling som innehåller konstruktiva råd om förbättringar.

Envägskommunikation

envägskommunikation tvåvägskommunikation

Många gånger tar vi passivt emot olika budskap utan att kunna ge någon direkt återkoppling. Att titta på tv, lyssna på radio eller att läsa ett reklambudskap på Facebook eller i något annat socialt nätverk är några exempel på en sådan envägskommunikation. Teve kan i vissa fall innebära tvåvägskommunikation, till exempel i samband med omröstningar i program som Melodifestivalen. Här måste dock de som röstar använda sig av en annan kanal för att kommunicera, nämligen telefon eller sms. Lektioner i skolan eller möten på en arbetsplats, då ingen törs eller förväntas ställa några frågor, är en annan typ av envägskommunikation. Fördelen med envägskommunikation är att den är snabb och okomplicerad. Det kan vara bra i situationer då besluten måste fattas och genomföras snabbt, exempelvis vid bekämpning av en eldsvåda eller vid ordergivning i ett krig. Situationer med hundraprocentig envägskommunikation blir alltmer ovanliga, inte minst genom internets tillkomst. Kommunikationen pendlar fram och tillbaka mellan sändare och mottagare. En ofullständig, oväntad eller oönskad reaktion från mottagaren är ju också det en form av respons. Pinsam tystnad och trötta, uttryckslösa ansikten talar utan tvekan sitt tydliga språk. Ett bekant uttryck är ju ”talande tystnad”. Se dig omkring i klassrummet just nu. Vad signalerar dina kamraters ansiktsuttryck?

4710774 Kommunikation inlaga.indd 14

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Tvåvägskommunikation Tvåvägskommunikation innebär en interaktiv kommunikation. Det betyder att mottagaren kan och förväntas ställa frågor, eller att man deltar i en diskussion. Ett vanligt samtal mellan två vänner som följer en tråd på ett forum, en diskussion på en chatsida eller en lektion där eleverna eller kursdeltagarna deltar med kommentarer och frågor är olika exempel på tvåvägskommunikation. I elektroniska diskussioner på nätet brukar en fördröjd tvåvägskommunikation kallas för asynkron. Det är en diskussion asynkron med tid för reﬂektion, där svar och inlägg kan komma först efter en tid (lagrad information). Synkrona diskussioner innesynkron bär att svar och replikskiften kommer omgående och avlöser varandra i realtid. Den asynkrona kommunikationen kan vara bra för den som har lite svårt att snabbt komma på bra repliker när de diskuterar på nätet eller i verkligheten. Då är det bra att få fundera en stund och hinna ﬁla på sina kommentarer innan man avger dem. Tvåvägskommunikation har vissa fördelar jämfört med envägskommunikation. Bland annat minskar risken för missförstånd. Parterna känner sig också mer delaktiga i de beslut som ska fattas. Men all tvåvägskommunikation är inte äkta. Ett exempel på falsk tvåvägskommunikation är då en föreläsare eller lärare uppmanar kursdeltagarna att fråga, men samtidigt genom sitt kroppsspråk förmedlar att han eller hon inte har tid med några frågor.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 15

2012-04-20 12.44

Ett överskott av information Våra sinnesorgan – synen, hörseln, lukten, smaken och känseln sinnesorgan – översvämmas varje sekund av en stor mängd olika sinnesintryck, det vill säga stimuli. På arbetet eller i skolan nås vi av stimuli över två miljoner intryck per sekund. Det är mycket mer stimuli än vad vi kan ta till oss, och därför sorteras de ﬂesta sinnesintryck bort. Om alla signaler nådde fram, skulle det uppstå kaos i hjärnan. Den skulle helt enkelt inte klara av att bearbeta så mycket information samtidigt. I stället strävar vi efter att göra det så enkelt som möjligt för oss, samtidigt som vi vill ta in mesta möjliga information. Vi är ett slags ”kognitiva latmaskar”.

➜ Syn ➜ Lukt ➜ Smak ➜ Hörsel ➜ Känsel

Uteslutning Generalisering Förvrängning Känslor Värderingar Minne Beslut etc…

Vi upplever verkligheten med 8–9 sinnesintryck per sekund

Via våra sinnesorgan väljer vi snabbt, och oftast omedvetet, vilka intryck vi ska bli medvetna om. Inom psykologin kallselektiv per- las detta för selektiv perception. Mycket av det som händer runt ception omkring oss blir vi aldrig medvetna om. Annat fastnar i vårt minne. Vad är det då som lättast väcker vår uppmärksamhet? Är vi hungriga fastnar vi kanske för ett reklambudskap om saftiga hamburgare. Är vi sugna på kärlek, är det kanske en bild på ett kyssande par som väcker vår uppmärksamhet. Man talar om selektiv hågkomst och selektiv uppmärksamhet, vilket betyder att våra behov påverkar vår perception.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 16

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Synintryck Det vi främst kommer att minnas av alla synintryck som når näthinnans sinnesceller (receptorer) är: • det som avviker från det normala: en skarp ljussignal, en ovanlig bioreklam eller ett slagsmål på öppen gata. • det som vi medvetet har sökt efter: en person i röd jacka som vi stämt träff med utanför bokhandeln klockan 16.30. • det som känslomässigt engagerar oss för ögonblicket: en söt baby eller en smaskig tårta i kaféfönstret. • det som kan leda till tillfredsställelse av aktuella behov: en glasskiosk på stranden för den svettige soldyrkaren eller en busshållplats för den trötte vandraren.

Ljud Det som registreras genom hörselsinnet påverkar självklart vår uppfattning av omvärlden. Talapparaten kan producera tusentals olika ljud. Vi ger ifrån oss starka eller svaga ljud genom att variera kraften i den luftström som sätter stämbanden i rörelse. Våra röster brukar anpassas till det budskap vi ska sända. Ett sorgligt besked om att en nära anhörig har gått bort framförs troligen i en allvarlig, långsam och djup ton. Ett meddelande från en vän, om att han eller hon har vunnit tiotusen kronor på ett lotteri, skulle förmodligen framföras med en ljus, glad och snabb röst. När vi talar i telefon är rösten den enda kommunikationskanalen. För en telefonförsäljare är alltså rösten till en del avgörande för framgång. Enbart ljud kan ge en viss föreställning som kan förändras om vi sedan får se det som hör ihop med ljudet. Det intryck man fått av en viss person genom att bara höra hans röst kan alltså förändras när man sedan får se personen. Det kan till exempel inträffa när man ser bilden av en radiokändis i en tidning eller på tv. En röst kan också väcka sexuellt intresse. Tänk efter, vad tycker du är utmärkande för en sexig röst?

4710774 Kommunikation inlaga.indd 17

2012-04-20 12.44

När vi kommunicerar med varandra använder vi, mer eller mindre medvetet, även andra ljud än ord. Harklingar kan utnyttjas för att påkalla uppmärksamhet. Att gång på gång sucka eller knäppa med pennan, signalerar kanske att man är uttråkad. Att prata utan att samtalspartnern får en syl i vädret kan tyda på våldsam upphetsning, engagemang eller oro. Den bakgrundsmusik som ibland omger oss brukar man kalla ljudparfym. På ett köpcentrum är syftet med bakgrundsmusiken att kunden ska känna sig avspänd, glad och positiv, vilket förhoppningsvis ska öka hennes köplust. På en tandläkarmottagning kan rätt sorts musik göra att hela atmosfären upplevs som skönare. Hemma kan några minuters avkoppling med lugn musik göra att vi känner oss mer harmoniska. Mängden av ljud omkring oss ökar ständigt. Därför blir den totala tystnaden alltmer något av en lyx för de ﬂesta av oss. Kanske kan vi bara avnjuta den djupt inne i en skog, på en fjällvandring eller ensamma långt ute till havs.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 18

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Beröring och känsel Beröring talar direkt till våra känslor. Under livets allra första år är kroppskontakten särskilt viktig för oss, men den fortsätter att ha stor betydelse under hela livet. När andra människor rör vid oss, upplever vi inte bara själva beröringen utan även personen bakom beröringen och dennes avsikter. Vi får sinnesintryck av kyla (kalla händer), värme (en varm kropp), skarp smärta (om någon nyper oss) eller sensuell mjukhet (en varsam smekning). Beröring kan också innebära att vi vill inleda en mer intim kontakt. Det är dock inte säkert att beröring alltid uppfattas som något positivt. En del människor tycker helt enkelt inte om att bli fysiskt berörda. De tolkar beröring som något olämpligt, obehagligt eller snuskigt. Andra kan uppfatta beröring som att nåpersonligt gon tränger sig in i deras eget personliga revir. revir I många kulturer hör klappar, kramar och till och med pussar till det normala kroppsspråket. I Sverige har det på senare år blivit vanligt att kramas som en hälsning och som ett tecken på uppskattning. I vissa ungdomsgrupper har speciella former av handskakningar och ryggdunkningar blivit populära. Uppfattningen om vilket avstånd som är lämpligt att hålla till en annan människa varierar mellan olika kulturer. I väst kan det verka suspekt om en främmande person står närmare än på en armlängds avstånd. I Asien, speciellt i Japan, är reviravståndet ännu längre. Ett säkert sätt att göra en japan illa till mods är att lägga armen om honom, som om han vore en storebror eller en kär gammal vän. Visserligen är japaner vana vid att stå hopklämda som packade sillar i tunnelbanan, men då försöker man till varje pris undvika ögonkontakt. Man sluter sig inom sig själv. I Latinamerika och i Mellanöstern däremot håller människor ett mycket kortare avstånd till varandra, och beröring betraktas som något fullt naturligt. I exempelvis Mellanöstern och Sydeuropa är det tecken på vänskap när två män går hand i hand. I Västeuropa och i USA är zonen närmast

4710774 Kommunikation inlaga.indd 19

2012-04-20 12.44

kroppen reserverad för släktingar, nära vänner och kärlekspartners. I samband med olika yrkesroller kan beröring vara en känslig fråga. I vissa länder, som USA, varnas exempelvis lärare och andra tjänstemän för att röra vid elever och medarbetare. Det kan misstolkas som en sexuell invit, och har därför i ﬂera fall lett till rättsliga processer.

Lukt och smak Lukt och smak ger oss starka känsloupplevelser och väcker lätt minnen till liv. Lukten av en viss parfym kan smärtsamt påminna om en olycklig kärlek. Smaken av en lakritsgodis kan påminna om barndomens somrar. Den som en gång blivit kraftigt magsjuk efter att ha ätit gammal bearnaisesås, kan i åratal efteråt känna illamående bara vid lukten av de kryddor som ingår i såsen. Tvål och deodoranter är till för att dölja obehagliga lukter, men de används samtidigt för att attrahera. Tänk efter, vilka lukter och smaker ger dig själv behagliga och obehagliga associationer?

e 4710774 Kommunikation inlaga.indd 20

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Sinnesintrycken samverkar Tänk dig att det är en kall vinterdag. Efter en lång skidtur eller promenad kommer du in på ett varmt värdshus, där ett läckert julbord står uppdukat. Dofter av skinka, köttbullar, rödkål och varm glögg blandas med ljudet av julsånger och synen av den vackert pyntade matsalen. När du sedan sätter dig för att äta av det goda julbordet, sjunker du ner på en behagligt mjuk stol. Syn, hörsel, lukt, smak och känsel samverkar här för att skapa en positiv helhetsupplevelse. Även på film samverkar ljud och bild. Otäcka händelser kan exempelvis föregås av uppskärrande musik. På samma sätt kan kärlek och romantik ackompanjeras av romantiska toner. Ljudet understryker alltså det vi ser på duken. I skolan finns det många elever som varken gillar att läsa eller skriva men som ändå ägnar mycket tid åt digital kommunikation. De skriver bloggar och de producerar fanfictiontexter, det vill säga texter som bygger vidare på bland annat spel och tv-serier. De nya medierna känns spännande och lustfyllda, eftersom texten kan kombineras med ljud och bilder.

h 4710774 Kommunikation inlaga.indd 21

2012-04-20 12.44

Kroppsspråket Det är som sagt inte bara orden som svarar för kommunikationen mellan människor. Den ordlösa kommunikationen, kroppsspråket, är lika viktigt – om inte viktigare. Själva orden vi uttalar betyder långt mindre än resten av de signaler vi sänder. Ändå lägger vi ner mycket tid på att lära oss att skriva och tala korrekt, men nästan ingen tid på att utveckla vårt kroppsspråk. Ingen lär oss vad blickar, kroppshållning, beröring och fysiskt avstånd betyder. På vägen mot vuxenlivet förlorar vi en del av vårt kroppsspråk. Som barn talade vi med hela kroppen. Med den visade vi tydligt alla våra känslor – ilska, glädje, engagemang, sorg. Men redan tidigt fick vi lära oss behärskning: ”Du som är sju år, inte ska du stirra på andra på det där viset.” ”En kille ska väl inte stå och lipa!” ”Kan ni inte leka litet tystare!” Resultatet blev att vi lärde oss dölja de flesta av våra känsloyttringar. En del av vårt ursprungliga kroppsspråk finns dock kvar. Kroppsspråket kan förstärka och upprepa det verbala budskapet, men det kan också avslöja lögner och motsägelser i det talade språket. Vem har inte hört talas om dubbla budskap? Om ett sorgligt budskap förmedlas med hjälp av ett glatt dubbla kroppsspråk – alltså genom dubbla budskap – kommer de flesbudskap ta ändå att uppfatta det trista budskapet som något positivt. Största delen av vår kommunikation med andra består av kroppsspråk i omedveten eller medveten form. Vi kan använda oss av flera hundra kroppssignaler under bara någon minuts samtal. Det ordlösa språket kan ta sig många olika uttryck, alltifrån ansiktsuttryck, gester, kroppshållning och rörelser till vårt sätt att klä och sminka oss. Vi människor har alltså en oändlig mängd nyanser i vårt sätt att uppträda. Om vi kan lära oss att tyda en del av dessa signaler från andra, har vi tagit ett stort steg mot att behärska den svåra konsten att bättre lära känna andra människor.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 22

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Att man och hustru inte har kunnat tolka varandras ickeverbala signaler rätt, har säkert bidragit till många konﬂikter och en del skilsmässor. Och åtskilliga affärsplaner med utlandet har gått i stöpet av den enkla anledningen att det uppstått missförstånd på det icke-verbala planet mellan den svenska säljaren och den utländska köparen.

När kroppsspråket är tvetydigt Om vi ska försöka tolka det ordlösa språket hos en människa, är det viktigt att inte dra några slutsatser utifrån enstaka detaljer. Kroppens signaler måste sättas in i ett sammanhang. Bara för att en person står med armarna i kors, behöver detta enda tecken inte betyda att han eller hon är reserverad och vill vara ifred. Vissa kroppssignaler kan också vara tvetydiga. Höjda ögonbryn kan signalera både förvåning och skärpt uppmärksamhet. Ett enskilt kroppsuttryck kan alltså betyda olika saker. Det är först om man ser till hela situationen, och om ﬂera signaler i kroppsspråket pekar på samma sak, som man kan dra vissa bestämda slutsatser. Om en person med ängslig blick och intensivt rynkade ögonbryn lyssnar på dig när du berättar om hur ett barn mobbats i skolan, är det troligtvis ett tecken på att personen engagerar sig och känner sig illa berörd av händelsen. En annan lyssnare i samma situation tittar kanske bort och försöker att få in samtalet om mobbning på ett annat spår. Det kan vara tecken på att han tycker att samtalet är jobbigt och inte vill eller orkar engagera sig i problemet.

När orden inte räcker Kroppsspråket kan fungera som ett utmärkt komplement till det talade språket, när detta inte räcker till. Det kan exempelvis hända i kontakterna med småbarn, människor med en intellektuell funktionsnedsättning eller med personer som lider av afasi (som på grund av skador i hjärnan inte kan meddela

4710774 Kommunikation inlaga.indd 23

2012-04-20 12.44

sig i tal eller skrift). Även i situationer som är laddade med starka känslor eller osäkerhet kan kroppsspråket vara mycket betydelsefullt. Så är det exempelvis vid en anställningsintervju eller under den första dagen på en ny arbetsplats. I mimteater och balett används enbart kroppens rörelser för att återberätta händelser. Också i gamla stumﬁlmer fungerade kroppsspråket, ibland kombinerat med musik, som den enda kommunikationskällan. I kontaktyrken i allmänhet, och i vårdyrken i synnerhet, är kroppsspråket av största betydelse. En barnläkare måste kunna använda sitt ordlösa språk på rätt sätt för att få en bra kontakt med barnen. För att minska den mentala skillnaden mellan sig och barnet, bör hon till exempel slå sig ned på samma nivå som barnet.

Ansiktet Ansiktet kan kallas vårt skyltfönster mot omgivningen. Vid första mötet med en annan människa är det ansiktet, speciellt området kring ögon och mun, som vi först fäster blicken på. Personens ansiktsuttryck visar hur han reagerar på det vi säger och gör. Ger han en lätt nickning eller ett leende till svar, kan det innebära ett positivt besked. En rynkad panna, och/eller en sammandragning av musklerna kring ögonen, kan vara tecken på att personen är skeptisk till vad man sagt. Genom att hålla sina anletsdrag neutrala, genom att visa upp ett pokeransikte, skapar man ofta osäkerhet. I vår kultur anses det inte riktigt passande att visa sina känslor genom olika ansiktsuttryck. Men exempelvis när vi är trötta, berusade och utmattade har vi svårt att hålla masken. personlighetens Eftersom ansiktet anses vara personlighetens spegel, väcker spegel skador i ansiktet betydligt större obehag än skador på någon annan del av kroppen. En person som fått brännskador i ansiktet brukar vi haja till inför. Till en början kanske vi också uppträder mer onaturligt gentemot den skadade än vad vi i normala fall skulle gjort.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 24

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Ögonen Våra ögon och blickar kan ha en extremt stark dragningskraft och uttrycka många olika känslor. Vi talar till exempel om varm blick, mördande blick, jagad blick, uttryckslös blick och genomträngande blick. Blickar kan ha en förödande effekt, exempelvis om man är arg. När man är mycket intresserad av någon eller något, växer pupillerna. Men man kan inte dra slutsatser enbart utifrån detta enda tecken. Vidgade pupiller kan helt enkelt bero på att det är mörkt i lokalen. Det ﬁnns oskrivna regler för hur vi bör se på varandra i olika situationer. Den som hela tiden undviker ögonkontakt upplevs som osäker och undanglidande, eller kan rentav misstänkas för att dölja något. En lugn och stadig blick, tillsammans med ett lugnt uppträdande i övrigt, har en spridningseffekt.

Hur tolkar du uttrycket

4710774 Kommunikation inlaga.indd 25

ögonkontakt

i det här ansiktet?

2012-04-20 12.44

Det gör att även andra människor känner sig lugnare till sinnes. Vi känner också större förtroende för personer som har en fast blick än för dem som har en undanglidande blick. Som publik föredrar vi talare som har en god ögonkontakt med oss. En lärare, som har god ögonkontakt med alla elever, visar sitt intresse för alla individer i klassen. I en dialog mellan två människor är det vanligt att lyssnaren (mottagaren) tittar mer på sin motpart än tvärtom. Talaren (sändaren) ser mest på sin motpart strax före det att han ska avsluta samtalet. Det är då en signal på att nu är det dags för motparten att ta över. Att talaren då och då tittar bort kan tolkas som ointresse, fast det för honom eller henne kanske bara är ett sätt att fundera och att samla sina tankar. I vissa situationer, som då vi sitter mycket nära obekanta människor eller då vi talar om något som känns svårt, ser vi i allmänhet mindre på varandra än annars. I vår kultur uppfattas en person som påträngande eller dominerande, om han eller hon ser alltför länge på någon. En stirrande blick väcker också obehag hos den uttittade. Barn och ungdomar leker ibland parvis en lek som går ut på att stirra ut varandra. På så sätt vill de se vem av dem som har den starkaste viljestyrkan.

Gesterna Även om gester inte används lika mycket i kontakten mellan människor i vårt land som exempelvis i Sydeuropa, är de ett viktigt komplement till det talade språket. När vi samtalar rör vi ofta på händer och fötter som tecken på att vi vill börja tala eller för att understryka något vi vill säga. Gester kan också ersätta talet vid kommunikation på långa avstånd eller på bullriga arbetsplatser. Vid en auktion kan en enkel gest med ett ﬁnger eller ett höjt ögonbryn signalera budgivning. I vissa ungdomsgrupper kan speciella gester användas som hälsning.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 26

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Här följer några exempel på betydelsen av olika gester i den västeuropeiska kulturen: • en klapp på ryggen = uppmuntran, gratulationer • att klappa i händerna = visa gillande, uppskattning • tummen upp = något är bra • ”high ﬁve” = något är mycket bra, gemensam glädje • tummen ned = ogillande • vink med handﬂatan uppåt = be någon komma • långsam gäspning = man är uttråkad • peka = ge vägledning eller varna någon

Vad tror du kvinnan

4710774 Kommunikation inlaga.indd 27

vill säga med den hä

r gesten?

2012-04-20 12.44

Olika gester kan betyda olika saker i olika kulturer: • En tumme uppsträckt i vädret, liftartecknet, anses som en grov förolämpning i länder som Nigeria och Australien. • I vissa arabiska kulturer är det en skymf att visa skosulan för någon. När man sitter och samtalar bör man därför undvika att lägga benen i kors, så att skosulan pekar mot någon. • Att skaka på huvudet betyder ”ja” i flera östliga Medelhavsländer och i delar av arabvärlden. • En vinkning till avsked kan i Nord- och Sydamerika tolkas som ett nej. • I länder som Japan, Korea och Thailand anses det vara ohövligt med långvarig ögonkontakt, eftersom det är ett tecken på överlägset uppträdande. Det gäller särskilt ögonkontakt med överordnade. • Att snurra med fingret vid örat kan i Västeuropa och i USA beteckna att man tycker någon är tokig. Men i exempelvis Argentina kan det vara en signal till en person att han/hon har telefon. • Att vinka med handflatan uppåt betyder ”kom hit” i vår kultur. I Vietnam används den gesten då man kallar på en hund, vilket kan uppfattas som kränkande. • När vi visar att något är okej eller perfekt, formar vi ofta en ring med tummen och pekfingret. I vissa länder i Latinamerika betyder samma gest ”dra åt helvete”. I Frankrike betyder det ”värdelöst”, och i Brasilien symboliserar tecknet det kvinnliga könsorganet. Vissa gester kan också betyda ungefär samma sak i hela världen. Att sträcka upp ett långfinger i luften är nästan överallt en grovt förolämpande gest. Så har det varit i alla tider i olika kulturer. Praktiskt taget överallt i världen innebär handklappningar ett tecken på gillande och uppskattning.

4710774 Kommunikation inlaga.indd 28

2012-04-20 12.44

1. KOM M UNI K ATION M ELL AN MÄNNISKOR

Skratt och gråt – viktiga känslouttryck I alla kulturer betyder ett skratt samma sak – glädje. Ett gott skratt smittar lätt av sig och kan leda till en mer avspänd stämning. Det ligger mycket i uttrycket ”delad glädje är dubbel glädje”. Den dagen man inte längre kan skämta tillsammans med sina arbetskamrater, är relationen inte bra. Att vara öppen och skämta om sig själv och sina misstag kan också göra livet lite lättare att leva. Forskare påstår att den som skrattar ofta också har en större statistisk chans att leva ett både långt och rikt liv. Många av kroppens organ påverkas nämligen positivt när vi skrattar. Blodcirkulationen ökar till exempel. Stressen minskar och man känner sig mer avslappnad. Ett enkelt och naturligt leende är dessutom ett utmärkt sätt att skapa kontakt. Gör själv ett litet experiment. Le vänligt och naturligt mot tio människor du möter. Säkert kommer minst hälften av dem att ge dig ett leende tillbaka. Skrattets positiva effekter förutsätter naturligtvis att glädjen är äkta. Men även i humorns värld ﬁnns det dubbla budskap. Ett skratt utan leende blir lätt ett hånskratt, och ett leende där inte ögonen medverkar blir till ett falskt leende. Gråt har också en spänningslösande och avslappnande effekt. Fast skratt och gråt vanligen är varandras motsatser, kan dessa känsloyttringar vissa gånger ligga väldigt nära varandra. Vissa människor kan skratta när de egentligen vill gråta och tvärtom.

Kroppshållning och rörelser Vi har olika kroppshållning, beroende på vilket känsloläge vi beﬁnner oss i. Den som är trött och oinspirerad ser ofta hopsjunken ut. En rak hållning med rakt huvud vittnar i stället om energi och stolthet. Även sättet att gå påverkas av hur man mår just den dagen, det vill säga av dagsformen. Den som full av energi är på väg till ett intressant möte med någon går ofta med spänstiga och

4710774 Kommunikation inlaga.indd 29

2012-04-20 12.44

BILDFÖRTECKNING

283

Bildförteckning

8-9 12 18 25 27 38-9 45 49 53 57 59 68-9 72 77 78 81 90-1 95 99 101 109 112 115 126-7 130 135 137 141 152-3 159 162 163 164 167 178-9 183 188 190 195 196

Ulf Palm/Scanpix Linus Meyer/Scanpix Susanne Kronholm/Johnér/Getty Martin Parr/ Magnum/IBL Raffaele Celentano/laif/INA Wildlifwe/INA S Kugler/AFP/Scanpix Maskot/Scanpix Ulf Palm/Scanpix M Xuereb/Alamy Lusoimages/Alamy Fernando Gregory Catherine Hazard/Getty David Sacks/Getty Thomnas Löfqvist/Sydsvenskan/Scanpix Johan Bergmark J-M Caimi/Millennium/Scanpix Mikael Östergård/Folio Fredrik Sandberg/Scanpix Laura Leyshon/Scanpix Niklas Larsson/Scanpix Ulf Lundin/Scanpix Harri Tashvani/Folio Lisa Geoghegan/Alamy Don Smith/Getty Andreas Bardell/Aftonbladet/IBL L Nordeman/Contributor/Getty Don Bishop/Getty Stuart Franklin/Magnum/IBL Ulf Palm/Scanpix George Doyle/Stockbyte/Getty T Zoccolan/AFP/Scanpix Roc Canals Photography/Getty Nina Korhonen/NordicPhotos Juliet White/Getty Lars Nyberg/Scanpix K Kasmauski/Corbis/Scanpix Peter Macdiarmid/Staff/Getty Chris Stowers/Panos/Silver David Lundberg/Scanpix

4710774 Kommunikation inlaga.indd 283

2012-04-20 12.51

284

199 202 208 214 224-5 229 230 234 246-7 255 261 263 266 268 269

P Pillai/AFP/Scanpix Magnus Bergstrรถm/Scanpix R Rahman/AFP/Scanpix Chris Stowers/Panos/Silver Chris Keulen/Panos/Silver Don Cravens/Time Life Pictures/Getty Anette Nantell/DN/Scanpix Martin Barraud/Getty Giacomo Pirozzi/Panos/Silver Bob Fritz/The New York Times/Scanpix Stockbyte/Getty S Lambs/Reuters/Scanpix Ulf Palm/Scanpix Thomnas Henriksson/Scanpix Maskot/Scanpix

4710774 Kommunikation inlaga.indd 284

2012-04-20 12.51

”

Matts Dahlkwist

rutbildare och lärarist är gymnasielärare, lära Författaren Matts Dahlkw terade ämnen. agogik och samhällsorien fortbildare i psykologi, ped

Kommunikation

n o i t a k i n u m m Ko Matts Dahlkwist

Best.nr 47-10774-2 Tryck.nr 47-10774-2

4710774 omslag.indd 1

2012-04-25 09.20