9789187061684

AhA, nu fattar jag!

I den här boken finns tips och idéer som underlättar i arbetet med faktaboksserien Aha, nu fattar jag!

Varje kapitel har tillägnats en specifik elevgrupp och är skrivet av en pedagog med mångårig erfarenhet av den aktuella elevgruppen.

Genväg till Aha-serien

Genväg till Aha-serien

Genväg till Aha-serien Råd och tips i arbetet med faktaböckerna

Camilla Hyrefelt • Jessica Hyrefelt • Camilla Hörlin Monica Reichenberg • Jenny Toft

Kapitlen inleds med generella pedagogiska tips relaterade till den specifika elevgruppen. Sedan följer konkreta arbetsuppgifter kopplade till just Aha-böckerna, anpassade särskilt för den aktuella elevgruppen.

Boken avslutas med ett kapitel av professor Monica Reichenberg som sedan många år bedriver forskning om bland annat läsförståelse av faktatexter.

Aha, nu fattar jag! är en faktaboksserie som innehåller böcker om historia, teknik och No. Språket i böckerna är anpassat för att underlätta för barn i behov av särskilt stöd. Innehållet i böckerna följer kursplanen i Lgr 11.

Nypon förlag

Genväg till Aha-serien Råd och tips i arbetet med faktaböckerna Författare: Camilla Hyrefelt, Jessica Hyrefelt, Camilla Hörlin, Monica Reichenberg, Jenny Toft © Nypon förlag AB och författarna Redaktör och inledning: Cecilia Lööf-Mahler Grafisk form: Åsa Carlsson Omslag: Ted Karlsson Nypon förlag – en möjlighet för alla info@nyponforlag.se www.nyponforlag.se ISBN 978-91-87061-68-4

Genväg till Aha-serien Råd och tips i arbetet med faktaböckerna Camilla Hyrefelt Jessica Hyrefelt Camilla Hörlin Monica Reichenberg Jenny Toft

Nypon förlag AB

Aha, nu fattar jag!

Innehåll Om Aha-serien 7 Elever med kognitiva funktionsnedsättningar 9 Elever med språkstörningar 18 Elever med svenska som andraspråk 24 Hur gör vi för att elever ska förstå en faktatext? 33

Om Aha-serien Boken du håller i din hand är en följd av vår önskan att göra innehållet i Aha-böckerna tillgängligt för alla. I den här boken finns tips på olika aktiviteter att koppla till ämnena i Aha-böckerna. Aha-serien är en faktaboksserie som är framtagen för att passa de elevgrupper som vanligtvis har svårt att läsa faktatexter. Varje elevgrupp har i den här boken tillägnats ett kapitel, där en pedagog med mångårig erfarenhet av den aktuella gruppen sammanfattat sina erfarenheter och bästa pedagogiska tips. Boken avslutas med ett kapitel av professor Monica Reichenberg, som sedan många år bedriver forskning om bland annat läsförståelse av faktatexter.

Aha-serien är framtagen i enlighet med de nya kursplanerna i Lgr 11.

Serien innehåller böcker inom flera olika skolämnen, till exempel Historia, NO och Teknik. Varje bok behandlar ett specifikt tema.

Aha-serien är utvecklad och anpassad för att även kunna användas av elever i behov av särskilt stöd. Böckerna innehåller en rad faktorer som underlättar för elever med språksvårigheter, för elever med läs- och skrivsvårigheter och för elever med kognitiva funktionshinder.

Följande anpassningar har gjorts för att böckerna ska bli tillgängliga för alla: • Språket är bearbetat så att ord som är svåra att läsa eller att förstå blivit bortplockade. De ord som bedömts som svåra, men som ändå måste finnas med i texten, förklaras i marginalen. I ordförklaringarna står ordet alltid i samma grammatiska form som det gör inuti texten.

• Händelseförlopp och företeelser förklaras på ett så konkret sätt som möjligt. Abstrakta formuleringar undviks, liksom information ”mellan raderna”.

5

• När det är möjligt ges tips på praktiska övningar att koppla till det man läser om. Detta för att ytterligare konkretisera innehållet.

• I början av varje bok finns en sammanfattning som också fungerar som innehållsförteckning. Denna ger eleverna en förförståelse för ämnesområdet, vad boken innehåller och hur boken är strukturerad.

• Varje bok innehåller en berättelse som på ett engagerande sätt ger övergripande kunskap kring ämnesområdet. Berättelsen har också syftet att öka elevernas intresse för bokens tema. För att skilja berättelsen från faktatexten är berättelsen lagd på färgad bakgrund.

• Huvudpersonen i berättelsen blir berättare även i de delar av boken som presenterar fakta. På så vis blir tilltalet mer personligt och mindre ”läroboksaktigt”.

• I slutet av varje bok finns en sammanfattning som summerar det viktigaste i varje bok. Denna är tänkt som en repetition och en avslutning på ämnesområdet.

• Layouten är mycket luftig, bilderna rena utan alltför mycket detaljer och typsnittet valt med omsorg för att passa även de elever som har svårt med avkodning eller som har visuella svårigheter.

Som ett led i anpassningen har Aha-böckerna granskats av pedagoger inom särskolan, pedagoger med erfarenhet av elever med språkstörningar samt av pedagoger i svenska som andraspråk.

Cecilia Lööf-Mahler, logoped och redaktör för serien

6

Elever med kognitiva funktions­ nedsättningar Av Jenny Toft

När man arbetar med elever som har kognitiva funktionsnedsättningar behöver man vara extra noga med att kunskapen verkligen blir ”solid”.

En hel del elever med kognitiva svårigheter kan ha problem med att koppla erfarenheter till varandra och se samband. Ibland får man hjälpa till genom att berätta hur saker hänger samman. Vilka likheter och skillnader finns som man ska få syn på? Hur förhåller sig till exempel vikingatiden till medeltiden? Vad är det som är gemensamt för p-piller, p-stav, spiral och kondom?

Att läsa och förstå Människan bakom boken För att eleverna ska kunna förhålla sig till texten är det bra att få en bild av personerna bakom boken, i synnerhet författaren. Det är viktigt att eleverna förstår att boken är skriven av någon som har ett budskap.

Visa gärna en bild på Torsten Bengtsson som har skrivit boken och på Mats Minnhagen och Åsa Carlsson som har ritat bilderna. Prata om hur det kan vara att arbeta som författare eller illustratör. Hur skriver

7

Torsten för att vi ska tycka att det är spännande? När använder han sin fantasi och när skriver han fakta? Vad är skillnaden på fakta och fiktion?

Karaktärerna i Aha-serien har en roll genom hela boken. Ibland mer som berättare, men också som huvudperson i de skönlitterära berättelser som finns i varje bok. För att man som pedagog ska uppmärksamma att boken i princip byter genre mitt i är berättelserna lagda på färgad bakgrund. Förklara för eleverna att här har författaren verkligen använt sin fantasi och tänkt efter hur det kan ha varit att till exempel vara barn på vikingatiden.

Världen växer när jag förstår Som pedagog är det bra om man känner ett extra ansvar inte bara för vad man undervisar om utan också för hur det faktiskt ”landade” i elevens inre värld. Hamnade de nya kunskaperna i ett sammanhang?

Var det något som missuppfattades totalt? Finns kunskapen befäst så att den kan överföras till en annan situation?

När det man lärt sig kan användas i ett annat sammanhang är det tecken på att kunskaperna format elevens tankevärld på djupet. Återkom till ämnet, koppla till det vid ett helt annat tillfälle, kanske vid en promenad i skogen: Tror ni att det bodde vikingar här på vikingatiden?

De kanske drack vatten från den här sjön?

Eller stanna och titta på hus och broar! Gör gärna en stadsvandring eller liknande. Åk runt med stadsbussen och titta på hus. Kända hus?

Vilka kan vara gamla respektive nya? Är det bostäder? Kontor? Fab– riker? Finns det kanske möjlighet att besöka en byggarbetsplats? Låt eleverna få titta på bekanta företeelser med nya ögon!

För att främja förståelsen och reflektionen kan man också ställa frågor som: Hur skulle du berätta om vikingatiden för din lillasyster? Eller göra listor: Vilka saker tror du fanns på vikingatiden? Vilka fanns inte?

När eleverna läser text är det viktigt att fråga sig hur texten tolkas utifrån var och ens förförståelse. Det är också viktigt att under dialoger

8

och bokprat få veta hur kamraterna tänker. Det kan vara en aha upplevelse att andra inte tänkte likadant som man själv.

Det finns ett flertal metoder för att undervisa i läsförståelse, använd gärna dem! Man kan inte lita på att läsförståelse växer fram av sig själv, särskilt inte hos denna elevgrupp.

Tankar utifrån Aha-böckernas ämnesområden Farmor och dinosaurierna När det gäller de historiska böckerna är det viktigt att förklara hur man kan veta saker om till exempel vikingatiden, fast det var så längesen.

Det finns människor som arbetar med att ta reda på hur det var. De kan till exempel gräva upp gamla saker ur marken för att få reda på hur ett vikingaskepp kan ha sett ut. De har skrivit böcker och där har nog författaren Torsten fått läsa på för att kunna skriva boken om vikingar.

Tid är ett komplicerat begrepp som kan vara extra svårt för den som har en kognitiv funktionsnedsättning. Termer som ”längesen” använder vi till vardags och de är mycket relativa. Pappa vill köpa nya vinterskor för han har haft sina ”jättelänge”. Frågar ett barn när dinosaurierna fanns så är det också ”jättelängesen”. ”Fanns farmor då?” kan bli en följdfråga. Gör gärna en tydlig tidslinje.

Hur funkar det?

Inom naturvetenskap och teknik finns rikliga tillfällen att få titta på sin närmaste omvärld med nya ögon. Naturvetenskap och teknik kan förklara saker som iakttas i vardagen. Vad finns det i en vanlig vägg? Hur går det till när man bygger ett hus? Vad börjar man med egentligen?

9

Aha-serien innehåller flera enkla experiment som är vardagsnära för eleverna. När man handgripligen får experimentera används flera sinnen.

Var inte rädd för att göra samma experiment flera gånger. Första gången kan mycket energi behöva användas till att förstå instruktionen och klara själva genomförandet. Experimenten tränar också motoriska färdigheter. När experimentet upprepas kan det finnas större möjligheter att få syn på samband kring olika fenomen.

Kom ihåg att dokumentera experiment och andra upplevelser, ta foton och skriv enkla meningar till. Det är trevligt att bevara för framtiden.

Växa och utvecklas Livet innebär ständig förändring. Det är tydligt när man växer upp, och speciellt när man går igenom puberteten. Det är viktigt att eleverna får en känsla för ”livets gång”.

Kanske kan man rita en liten tidslinje över deras eget liv hittills?

Vilket år föddes jag? När började jag på förskolan? Kanske har eleven flyttat, fått syskon, skaffat hund etcetera som kan ritas dit. Tidslinjen kan avslutas med en pil eftersom vi inte vet hur det kommer se ut framöver.

När det gäller det här området blir diskussionerna med eleverna centrala. Hur kommer min funktionsnedsättning att påverka min vardag som vuxen? Hur påverkas mitt liv av att assistenter kanske ofta finns närvarande? Vilka intressen har jag? Vilka vänner? Hur kan mitt behov av integritet tillgodoses så bra som möjligt?

Simon i boken Sex och lite sånt pratar med sin storasyster. Vem kan man egentligen prata med om personliga saker? Det kan vara bra att hjälpa eleven att ta reda på vem eller vilka han eller hon kan prata med.

Det är viktigt att de därhemma vet vilken information/kunskap eleven har fått från skolan när det gäller till exempel sex och samlevnad.

10

Kanske kan man köpa in Sex och lite sånt till alla elever? Det kan få bli elevens egen bok och de kan få ha den hemma.

Skolsköterska eller ungdomsmottagning kan ofta vara en tillgång när det gäller att informera om vad som händer i kroppen och visa till exempel preventivmedel. Prata gärna med dem innan så att undervisningen hamnar på rätt nivå utifrån eleverna.

Allmänna tankar kring hur man kan gå tillväga Struktur En extra tydlig struktur av såväl situation som innehåll brukar underlätta för eleven. I Aha-böckerna finns en innehållsförteckning i form av en sammanfattning i början av boken. Detta ger eleverna en förförståelse för det innehåll de kommer att möta i boken. Likaså finns det en sammanfattning i slutet som lyfter fram de viktigaste områdena i boken.

Genom olika stödstrukturer kan man anpassa innehållet och få till en precis lagom utmaning för varje elev. Då brukar också motivationen och intresset bli som störst.

Ibland är det situationen som är svår, ibland innehållet. Var medveten om vilka utmaningar eleven ställs inför. Används ett beprövat arbetssätt som eleven känner igen, men inom ett nytt område? Eller är både arbetssätt och innehåll nytt?

Strukturera gärna lektionerna så att eleven känner igen sig.

Att arbeta tematiskt kan vara en fördel eftersom man just kopplar ihop många varianter på samma tema. Man skulle kunna sy medeltida kläder på textilslöjden och leka gamla lekar på idrotten. I detta kan det vara en fördel att ändå följa det vardagliga schemats yttre strukturer.

En del gillar inte alls överraskningar och då används all energi till att hantera situationen snarare än kunskapsinnehållet.

11

Det kan vara utmärkt att göra samma sak flera gånger. Första gången kanske det behövdes mycket vuxenstöd, andra gången kan jag kanske helt själv. Det är också bra att som vuxen agera modell och visa hur man kan göra och tänka!

Ibland är det värdefullt när eleverna hjälper varandra och klarar något tillsammans som man inte hade kunnat själv. I samvaron med varandra är eleverna ibland också tvungna att anstränga sig mer och uttrycka sig på ett annat sätt än då en (kanske alltför förstående?) vuxen lyssnar.

Teknik och andra hjälpmedel Elever med kognitiv funktionsnedsättning kan ha en ganska ojämn profil när det gäller hur de tar in och processar information från olika kanaler. Ofta underlättar tekniska hjälpmedel när man vill använda många sinnen. Likaså kan de ofta hjälpa eleverna att bli motiverade och att fokusera!

Vid högläsning kan dokumentkamera med projektor användas så att alla i gruppen hela tiden ser boksidan perfekt med bilder och allt. För många blir det mycket lättare att hålla fokus när man har något att fästa blicken på och som dessutom är helt relevant. Att använda Ahaseriens böcker på detta sätt kan vara mycket gynnsamt eftersom man då kan stanna upp och titta på alla förklaringar som finns tillsammans.

Likaså kan kameran användas för att instruera, till exempel hur man ska sortera i kategoriövningar, eller visa ett memory. Bilder som ele– verna ritar läggs under kameran och alla i klassen kan se bilden medan eleven berättar om den.

Man kan också använda fulldaisy. Fulldaisyn gör det möjligt att få texten uppläst samtidigt som man ser text och bild. Om man kopplar detta till en projektor kan hela gruppen arbeta med boken samtidigt.

Delar av texten kan markeras och eventuellt förstoras för att ytterligare underlätta för eleverna att fokusera på innehållet.

Tankekarta kan vara en bra strategi för elevgruppen. På tankekartan kan man tydliggöra sina tankar och se hur saker hänger ihop. Man skriver eller ritar, men behöver inte kunna producera stora textmassor för

12

att tankekartan ska fylla sin funktion. Den vuxne är viktig som modell och man kan göra gemensamma tankekartor, kanske för att jobba fram en förförståelse tillsammans.

Har man tillgång till en interaktiv skrivtavla passar den utmärkt till detta eftersom man kan göra kartan stor och ändå spara den för att titta på den igen.

Man kan också göra listor med alla de viktiga ord som förklaras i böckernas rutor. Även här passar Smartboarden bra!

Till elevgruppen är det vanligt, och ofta effektivt, att använda sig av bilder eller symboler. Program som finns för detta är till exempel In Print och Symwriter. Här kan man skriva en text och automatiskt få med bärande symboler eller bilder medan man skriver. Därigenom får man möjlighet att göra exempelvis en enkel minnestext utifrån någon av böckerna. Symbolerna gör texten lättare att läsa, minnas och förstå.

13

Övriga aktiviteter • Man kan göra egna spel. Till exempel kan man göra memory med de ord som finns förklarade i Aha-böckerna. När man får par på ordet målbrottet får man berätta vad det är för något.

Spel tränar också turtagning, förmågan att lyssna på andra och att kunna vänta.

• Kategoriövningar. Om man jobbar med kategorier är det inte bara indelningen av de aktuella orden som är intressant. Att jobba med kategorier skapar också strukturer där nya begrepp kan etableras. Gör till exempel en lottobricka med sex rutor på och motsvarande kort där alla orden är olika sorters byggnader, en annan bricka med kort som föreställer sex elektriska hushållsapparater, en tredje med olika delar av byggnader och så vidare.

Dra korten och se vem av eleverna som fyller sin kategori först.

• Ordkunskap. Välj ut viktiga ord och begrepp inom området och ha dem på lappar. Förslagsvis kan man använda de ord som förklaras i rutorna. Dra en lapp och be någon berätta vad ordet betyder. Eleverna kan också sitta två och två och turas om att förklara orden på lapparna.

Man kan också göra övningen på omvänt vis och ställa frågor som: När pojkar börjar få mörk röst … Vad heter det?

• Gör egna frågor och uppgifter till texterna på en nivå som passar eleverna.

• Leta upp sånger och ramsor som passar till området. Det kan vara roligt att klappa till långa och invecklade ord för att lära in dem.

• Inom ämnet bild finns naturligtvis massor att göra: Bygg en medeltidsborg, gör ett stort kollage som handlar om kärlek, med mera. Tänk på att en del behöver en förebild för att veta vad de ska göra, medan andra blir onödigt styrda av en alltför exakt instruktion.

14

• Gör egna riktigt enkla böcker med det allra viktigaste ur Ahaböckerna, eventuellt med symbolstöd.

• Hitta andra böcker, filmer och länkar inom det aktuella området. Googla tillsammans och använd projektor. Pedagogen har en viktig roll i att visa hur man använder Internet och sökmotorer, till exempel genom att tala om att det gäller att vara kritisk till vad som kommer upp.

Dokumentera Något som brukar vara mycket uppskattat i klassrummet är pärmar eller hemmagjorda plastade böcker med foton och annan dokumentation av elevernas arbete.

Dokumentera de viktigaste delarna i varje arbetsområde och bevara för framtiden. Ta foton på den där tidslinjen ni satte upp, på böcker ni använt, tankekartan över medeltiden, listorna med vikingatidssaker, bild på när hela gruppen bygger spaghettibroar, eller vad som nu är relevant för arbetsområdet. Skriv en enkel text till. Man kan också göra en PowerPoint med samma innehåll och visa på ett föräldramöte.

Låt gärna dokumentationen ligga framme i klassrummet lång tid efter att området avslutats! Eleverna kan återkomma till den på ett naturligt sätt och vill troligen visa och berätta för andra elever och vuxna. Det blir en omtyckt sysselsättning att sitta och bläddra i boken eller pärmen. Det blir ett stöd när det gäller att minnas och att hålla reda på tankarna. ”Visst ja, det var så vi gjorde. Det var detta jag lärde mig!”

15