BLOGGTANTENS
BR AVADER
VILJA
Camilla Dahlson
Vilja förlag info@viljaforlag.se www.viljaforlag.se Titel: Bloggtantens bravader Författare: Camilla Dahlson Omslag: Sanna Sporrong © 2017 Camilla Dahlson och Vilja förlag Första upplagan 2017 Ä ST
LA
RGE
.
.
I VÅ
L ÄT
TL
N
Sidantal: 42 Lättlästnivå: Large Lix: 18
ISBN 978-91-7723-155-4 På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.
CAMILLA DAHLSON
BLOGGTANTENS
BR AVADER
Vilja fรถrlag
1. Sista arbetsdagen. I alla fall på länge, kanske någonsin. För vem vill anställa en medelålders kvinna med värk i axlarna? Anita steg in i sin lägenhet och stängde dörren. Hon hade fått sparken, eller blivit uppsagd som chefen sa. Hon behövdes inte längre. 3
Det kändes både skönt och sorgligt att lämna arbetet. Hon hade haft roligt ihop med arbetskamraterna, men själva jobbet hade blivit tråkigt den sista tiden. Anita hade fått sitta framför datorn hela dagarna, det var därför axlarna värkte. Anita satte sig vid köksbordet och såg ut genom fönstret. Vad skulle hon göra nu? Hon hade jobbat i 15 år på Nagab, ett företag som sålde nagellack. Men nu var det slut. 4
Ingen behövde henne längre. Det var så det kändes. Kanske skulle hon göra som sonen sa när hon ringde och berättade för honom. – Starta en blogg mamma, så har du något att göra. Du som gillar att skriva. – En blogg. Det vet jag knappt vad det är, sa hon. Och jag skriver mest dagbok. – Det är ju precis vad en blogg är. En dagbok på nätet som andra kan läsa. 5
Det lät helt galet, tänkte Anita. En dagbok är väl det mest privata som finns, inget man vill att andra ska läsa. Anita tog en kopp kaffe och satte sig och tittade i en tidning. Där läste hon om en kvinna som hade bytt yrke vid 50 års ålder. ”Kan jag, så kan du” stod det i slutet. Men så lätt kändes det inte. Anita tänkte på vad sonen hade sagt. Det kanske var en bra idé att börja blogga. 6
Under åren på Nagabs kontor hade hon lärt sig en del om datorer. Hon behövde ju inte skriva vem hon var på bloggen. Och hon måste inte skriva om precis det som hände i hennes liv. Hon kunde väl få hitta på och fantisera lite? Ju mer hon tänkte på det desto roligare verkade det.
7