9789188173928

Page 1


INL ED NIN G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 T R Ä D G Å R DS D E S I G N . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Anpassa trädgården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur blir trädgården mer naturlik? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I gränslandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Trädgård i Norrtälje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Den vilda rundeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Växtval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Anpassningsbara växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kortlivade växter och andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pionjära och sekundära växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Spara regnvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trädgård i norr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12 13 13 16 18 20 20 24 24 24 28 30

T R Ä D G Å R DS LUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Lövskog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Skapa en lund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Växter i lunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Vackra blad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Skogsträdgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Granskog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Tallskog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Surjordsväxter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Rododendron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Skuggigaste platsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Odla lingon och blåbär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Sköldpaddan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Mossträdgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Varför mossträdgård? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Anläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Skötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

4

Naturnära trädgård


B LO MS T ER Ä N G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Äng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Anläggning av äng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Skötsel av äng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Buskar och träd i ängsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Lökväxter för vårblomning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 ”Vild” perennplantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Präriestil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Växtkombinationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Blockplantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Matrisplantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Lerjord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Våtmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 K L IPP O R O CH S T ENPA R T I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82 Solig och stenig backe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Naturtomt i skärgården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Tallbacken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Grusträdgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Beth Chattos grusträdgård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Trädgård vid stugan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 PL A N T ER IN G O CH S KÖTS EL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Plantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Planteringstid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Perennplantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Plantera träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Upphöj bädd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Underlätta vattningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Rotsnurr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Skötsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Skötsel efter plantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Skötsel av perennplantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 L IT T ER AT UR L IS TA

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

112

TACK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 R EG IS T ER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

Naturnära trädgård

5


N AT U R N Ä R A T R Ä D G Å R D

82

Naturnära trädgård


KLIPPOR.OCH STENPARTI Solig och stenig backe En annan naturtyp som många har i sin trädgård är en berghäll, mer eller mindre täckt av växter. Är det bara är ett tunt jordlager på berget, kan det vara snyggt att skala av jorden. Behåll dock gärna mossor och lavar, eftersom det tar lång tid för dem att bildas. Det är vackert att låta en stor del av berget synas och bara plantera i klippskrevorna. Låt dig inspireras av berghällar i naturen och plantera vilda eller odlade växter som trivs i den miljön. Växtvalet skiljer sig delvis för platser som är skyddade av träd och buskar jämfört med platser som är utsatta för blåst och saltstänk från havet. För en tomt som ligger i skärgården eller på annan vindutsatt plats, är det bäst att börja med att plantera träd och buskar som kan ge vindskydd åt de andra växterna i trädgården. Tänk på att ett buskage, helst både djupt och brett, ger bättre skydd än en smal häck. Det är också viktigt att inte plantera buskarna och träden för tätt eftersom de annars skuggar varandra och blir glesa nedtill. Buskaget placeras på den sida av tomten som vinden oftast blåser ifrån, men gör buskaget lite bredare än vad du tror behövs, eftersom vinden annars smiter runt på sidorna. Några förslag på träd och buskar som klarar blåst och saltstänk: Slån, Prunus spinosa, havtorn, Hippophae rhamnoides, smalbladig silverbuske, Elaeagnus angustifolia, fläder, Sambucus nigra, vresros, Rosa rugosa, oxel, Sorbus intermedia, björk, Betula pendula, en, Juniperus communis, ek, Quercus robur och flera sorters hagtorn, Crataegus.

Den här trädgården i Karlskrona blommade fantastiskt, när bilden togs i mitten av juli, men det fanns spår av lökväxter som visade att det hade blommat under våren också. Här växer näva, timjan, vit fetknopp, taklök, lavendel och många andra torktåliga växter.

Naturnära trädgård

83


N AT U R N Ä R A T R Ä D G Å R D

84

Naturnära trädgård


KLIPPOR OCH STENPARTI

Naturens egen komposition av mossor, lavar, ljung och andra växter.

Komplettera gärna med sten och grus för att skapa ett stenparti, men tänk på att använda stenar av samma bergart. Studera naturen och placera stenarna så att det ser naturligt ut. Det här rådet fanns redan i mitten av 1000-talet i Japans äldsta kända trädgårdsbok, Sakuteiki. Det är fullt möjligt att plantera stenpartiväxter i ren sand. Peter Korn beskriver i sin bok Peter Korns trädgård, att han använder en kornstorlek på 0–8 mm. Vill du ändå använda en blandning av jord och sand är det viktigt att låta planteringen vara något upphöjd i mitten, som en liten kulle. På grund av mullämnena i jorden kommer upphöjningen att sjunka ihop så småningom. Plantorna som finns att köpa är ibland odlade i näringsrik torvjord och därmed inte anpassade för det magra och näringsfattiga läget. Ett alternativ är därför att skölja bort jorden och plantera i kruka med mineralrik jord istället. Växterna får sedan vänja sig på en skyddad plats en tid innan de planteras ut på den slutliga platsen. En bergsskreva utan avrinning medför en risk för att växterna inte trivs eftersom det kan bli för blött där när det regnar. Lösningen är att i sådana fall fylla skrevan med grovt grus upp till den punkt där vattnet börjar rinna av. Lägg sedan en kant av sten och kanske torv runt om, för att höja upp planteringen något och fyll sedan på med bara sand eller en blandning av sand och jord innan du planterar. Plantera stenpartiväxter som till exempel strandtrift, Armeria maritima, taklök, Sempervivum, gul fetknopp, Sedum acre och andra sedumarter, olika timjanarter, Thymus, strandveronika, Veronica longifolia och gräslök, Allium schoenoprasum. De två sistnämnda behöver säker tillgång till fukt i botten och mer näring än de andra. Täck gärna med ett lager grus eller småsten runt det nyplanterade, för att jorden ska stanna kvar och för att behålla fukten. Kryptall, Pinus mugo ’Pumilo’ är en typ av tall som passar bra på en torr och solig backe. Enbuskar, Juniperus communis, passar också bra. Förutom de pelarformade finns det flera andra arter och sorter som är krypande. På vissa platser är det redan så vackert, med vindpinade tallar vid natursköna klippor, att man nästan inte vill ändra någonting. Det kan ändå vara önskvärt att bygga trappor och platser för solning och grillning. Behåll i så fall vegetationsskiktet medan anläggningsarbetet pågår och lägg sedan tillbaka det där så är möjligt. Torsten Wallin beskriver i boken Sol och skugga, hur han återställer marken så att det ska se naturligt ut, till exempel genom att använda moss-sedummattor för tak, i gränsen mellan berg och granittrappor.

Trädgård i Karlskrona med växtlighet helt anpassad till läget med berghällar.

Naturnära trädgård

85


N AT U R N Ä R A T R Ä D G Å R D

86

Naturnära trädgård


KLIPPOR OCH STENPARTI

Strandtrift med de rosa blommorna i mitten av bilden. I framkanten syns de rödaktiga bladen till vit fetknopp, Sedum album.

Även om man tycker att det är fint som det är, gäller det att hela tiden röja bort sly, så att inte allt växer igen. Men om du vill ha ett nytt träd, kan du till exempel låta en liten björkplanta vara kvar och växa sig stor.

Naturtomt i skärgården En vän till mig, som har byggt om ett hus i Stockholms skärgård, frågade mig för en tid sedan om jag kunde hjälpa henne med idéer till omgivningen av huset. Huset ligger vackert, några hundra meter från vattnet i en glänta, med en gräsmatta och ett parti orörd natur mellan huset och vattnet. Området består i övrigt mest av tallskog med synliga berghällar här och där (se bild på nästa sida). Vid sidan av huset hade marken blivit uppgrävd och där syntes ett stort område av sand och småsten. Min vän undrade hur hon skulle göra för att få tillbaka den ursprungliga vegetationen, som bestod av blåbärs- och lingonris samt ljung. Mitt främsta råd till henne var att inte lägga på näringsrik jord, eftersom det bara skulle få gräs att trivas där och en gräsmatta var det hon minst av allt ville ha just där. Blåbärsplantor hade börjat titta upp här och där i sanden helt av sig själva. Jag nämnde att pluggplantor av ljung, blåbärs- och lingonris finns att köpa, men att hon också kunde välja att bara vänta på att naturen själv gör jobbet. I andra delar av trädgården önskade hon sig några förslag på växter som skulle passa, utan att göra det alltför svårskött. I ett litet före detta hallonland föreslog jag därför kärleks­ ört, backtimjan och backsippa. I klippskrevor där det växte gräs kunde gräset tas bort och ersättas med till exempel backtimjan, gul och vit fetknopp, strandtrift samt kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius.

Naturnära trädgård

87


KLIPPOR OCH STENPARTI

Naturtomt i Stockholms skärgård. Infällda bilder av Nevadaros till vänster och stenpartiväxter till höger, bland annat nävor och sedumväxter.

88

Naturnära trädgård


KLIPPOR OCH STENPARTI

En buskros som heter Rosa (Moyesii-Gruppen) ’Nevada’ föreslog jag där jorddjupet var till­ räckligt stort. Den blommar med krämvita blommor i juni–juli och remonterar, det vill säga blommar om, på hösten, om än inte lika rikligt. På hösten är blommorna ofta rosafärgade. Där marken är fuktig men inte blöt föreslog jag rododendron. En grusgång från huvudbyggnaden till ett mindre hus ville hon helst låta växa igen med gräs så hon bara behövde klippa med gräsklipparen. Idén är inte fel när gräs börjat etablera sig i en grusgång, men för att undvika risken för att gräsklipparen träffar småstenar, föreslog jag att hon först skulle gräva bort det grova gruset och lägga ut sand eller stenmjöl. På så sätt skulle man fortfarande kunna gå där samtidigt som gräsmattan snabbare etablerade sig.

Tallbacken I vår trädgård finns en tallbacke som sluttar åt väster. En del av backen har sol nästan hela dagen, medan andra partier skuggas av träd och byggnader delar av dagen. Förutom tallar, växer där unga rönnar och en hasselbuske som vi låtit vara kvar. I många år visste vi inte riktigt vad vi skulle göra med backen. Skulle den få vara helt vild eller skulle vi försöka göra trädgård där också? Marken på de öppna delarna av backen var täckt av blåsvingel, Festuca glauca, fårsvingel, Festuca ovina och andra gräs. Jag misstänker att blåsvingeln planterades där en gång i tiden och sedan förvildades. I maj 2004 grävde vi ur en bit av den nedre delen av backen och blandade upp den befintliga jorden med kompost och lite köpt jord. Vi stöttade upp framkanten med en rad av torvblock. Vi terrasserade samtidigt själva rabatten med ett par rader av ”små stockar på ståltråd”. Överst planterade vi en smalbladig silverbuske, med fetbladsväxter under, och på nästa nivå gulbladig klätterbenved, Euonymus fortunei var. radicans ’Emerald’n Gold’, daggkåpa, Alchemilla mollis, och blodnäva, Geranium sanguineum. Längst ner planterade vi mest funkior i gröna, gulgröna och vitgröna färger. Två år senare grävde vi ur för en ny rabatt till höger om den gamla. Vi tog bort torv­ blocken och byggde en liten stödmur som fick stötta upp både den gamla och den nya rabatten. Den högra rabatten fick bli mer som ett stenparti, och vi blandade därför inte i lika mycket mullämnen i den sandiga jorden, som vi hade gjort i den gamla. Jag släpade dit några lite större stenar, som vi hittat när vi grävt förut och lade ut en tillklippt bit av markduk i mitten av området. Hela markduken täcktes sedan med ganska små nästan runda stenar, så kallad sjösten.

Naturnära trädgård

89


KLIPPOR OCH STENPARTI

I den här nya rabatten planterade jag vårblommande mossflox, Phlox subulata ’White Delight’ med vita blommor, backtimjan, Thymus serpyllum, kantnepeta, Nepeta x faassenii och lavendel, Lavandula angustifolia. Alla dessa trivs utmärkt i det torra soliga läget vid muren. En växt som däremot dog ut efter några år var en blåblommande aubrietia, Aubrieta x cultorum ’Blaumeise’. Tallbacken med uppstammad smalbladig silverbuske i mitten.

Den lilla stödmuren gör att vi får lite mer gräsmatta när den nedersta delen av sluttningen har försvunnit, men den utgör också en bra gräns mellan det mer ordnade (gräsmattan) och de vildare planteringarna. Andra växter som trivs bra i tallbacken är vanlig pelarformad en, Juniperus communis ’Suecica’, kryp-en, Juniperus communis ’Repanda’ och lågväxande bergtallar, Pinus mugo var. mughus. Den smalbladiga silverbusken, Elaeagnus angustifolia, som vi planterade i den första rabatten, är numera uppstammad och har blivit ett litet träd. I en upphöjd plantering en bit upp i backen planterade jag samma år (2006) en lila park­ rododendron, Rhododendron (Catawbiense-Gruppen) ’Catawbiense Grandiflorum’. Plantan var en avläggare, det vill säga en nedliggande gren som hade rotat sig, som jag klippte av från en av våra stora buskar. När jag planterade den fanns det en stor flerstammig lönn och en gran i närheten, vilka båda skuggade mycket. För att få in lite mer ljus och plats att plantera tog vi senare bort de närmaste träden. Läget är därför egentligen för soligt nu. Men genom att rododendronbusken har vuxit där i några år och rotat sig ordentligt, klarar den sig trots att vi inte vattnar så mycket längre. Att den växer i en ganska stor torvbädd och att det rinner vatten ner i den när det regnar, bidrar säkert också.

Mossflox med vita blommor, med lilje­konvaljer längre bort i bilden. I en springa i murväggen växer kantnepeta.

90

Naturnära trädgård


KLIPPOR OCH STENPARTI

Naturnära trädgård

91


Boken Naturnära trädgård riktar sig till alla som önskar att trädgården ska likna den vilda naturen lite mer. Här finns tips för dig oavsett om du har en traditionell trädgård, där du vill att det omgivande landskapet flyttar tillbaka in i trädgården, eller har en stuga på landet med mer eller mindre orörd natur. Anna-Lena Haraldsson delar med sig av sina erfarenheter av att designa trädgårdar som smälter in i den omgivande naturen och att ta tillvara den nästan vilda del av naturen som kan finnas kvar i en trädgård. Boken visar till exempel hur den som redan har några träd på tomten, kan skapa en mysig trädgårdslund genom att röja upp en del och komplettera växtligheten. På ett öppet område kan känslan av en blommande äng skapas, genom att plantera på olika sätt beroende på vilken jordmån som finns där. Även berghällar, klippor eller grusiga tomter går att komplettera med växtlighet så att det känns lite mer som en trädgård utan att förstöra den vilda känslan.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.