Andra aktuella titlar i serien är:
BeGreppbart
Hans-Åke Persson professor i modern europeisk historia vid Roskilde universitet
Etnicitet
BeGreppBart
BeGreppBart
Hanna Wikström
Historia
Identitet
Kapital
Nils Hammarén & Thomas Johansson
Mikael Stigendal
Peter Aronsson
BeGreppBart
BeGreppBart
”Den här boken bjuder på koncentrerad, mångfacetterad och informativ läsning. På relativt få sidor lyckas Aronsson med konststycket att ge den intresserade läsaren en perspektivrik skildring av såväl begreppet som ämnet historia. Han kommer en god bit på väg i sin ambition att ringa in en helhetssyn på historiens roll i såväl dåtiden som samtiden.”
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart
Foto: Bodil Edvardsson
Peter Aronsson är professor i historia vid Linnéuniversitetet och professor i Kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet. Han forskar om hur det förflutna används för att forma framtider – både förr och i vår samtid.
Peter Aronsson
är såklart det som hänt i förfluten tid. Men vilka händelser blir en del av vår historia – och vem bestämmer det? I den här boken poängteras att historisk kunskap och politisk vilja samspelar för att avgöra vad som är värdefullt att bevara till eftervärlden och vad som är av ondo och därmed bör förändras.
Historia
Historia
Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i
Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell
samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson
Best.nr 47-09549-0
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart
Tryck.nr 47-09549-0-00
UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Historia - omslag.indd 1
10-10-06 08.05.00
Historia
BeGreppbart
Peter Aronsson
Historia.indd 1
10-09-28 13.48.18
Historia ISBN 978-91-47-09549-0 © 2011 Peter Aronsson och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé och Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustration: Leif Johansson
Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Historia.indd 2
10-09-28 13.48.18
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se
Historia.indd 3
10-09-28 13.48.18
Historia.indd 4
10-09-28 13.48.18
Innehåll Tänk dig … 7 Del I. Förhandlingar 21
Historiska fejder 21 Slitstarka dilemman 34 Makten över historien 57 Kronologins ordning och expansion 58 De fyra grundtroperna för historia 61 Naturen får ett förflutet 64 Värdenas historisering 67 Del II. Arbetsfördelningar 71
De akademiska ämnenas moderna arbetsfördelning 71 Historieämnets nationella uppdrag 74 Vetenskaplig professionalisering 78 Arkeologi: markens vittnesbörd 94 Etnologi: folkets delade kultur 98 Historiebrukens fält 102 Begäret efter historia 107
Noter 115 Referenser 116 Register 126
Historia.indd 5
10-09-28 13.48.18
Fä dör, fränder dör själv dör du likaledes. Ett vet jag som aldrig dör: dom över död man. Havamal
Historia.indd 6
10-09-28 13.48.18
Tänk dig …
Tänk dig en vardagsmorgon hösten 2009. Vad är historia, vad är historiskt denna dag, i denna tid? Är det en unik dag eller en av många ungefär likadana som människor upplevt i tusentals år? Hyreshuset från miljonprogrammet tittar bistert på mig i morgontimman. I tidningen förklaras den senaste krisens ursprung. Valet av Obama till ny president för USA 2009 proklameras som ett historiskt ögonblick. Morgonekot ger årets bokslut över storföre tagens vinster och räntans rörelser det senaste dygnet. Det förflutna möter oss överallt, men bara sällan som Historia, som en tillrättalagd allmänt accepterad kunskap om vad som hänt och varför det skett. Detta har också hänt under 1900-talet: • Mellan 1934 och 1974 tvångssteriliserades 60 000 människor i Sverige. • Inkomstprövade barnbidrag infördes 1937 och blev allmänna 1948. • Olof Palme, född 1927, sköts till döds 28 februari 1986, oklart av vem och varför. • Journalisten Herman Lindqvist föddes 1943 och gav i stora upplagor ut Historien om Sverige med start 1992. Vilka händelser blir en del av vår historia? Svaret på den frågan avgör inte bara hur vi ska minnas det som en gång var utan pekar också framåt genom att avgöra vilka orsakssamband som finns, vad som är värdefullt och bör vårdas respektive vad som är av ondo och bör förändras. Om det är den sent uppmärksammade sanningen om Sveriges ledande ställning som tvångssteriliserande nation som rymmer den sanna bilden av Välfärdsstaten kan vi dra slutsatsen att man ska vara försiktig med aldrig så välmenande statliga maktbefogenheter. Om det är grundskolans gängse bild av hur möjligheterna till ett gott liv blivit allt bättre för allt fler genom välfärdsstatens insatser under TÄ N K D I G …
Historia.indd 7
7
10-09-28 13.48.19
1900-talet som är sann, så blir visionen en annan. Hur kan vi skapa mer resurser för goda gemensamma reformer? Historisk kunskap och politisk vilja samspelar. Om vi har olika politisk inställning och kommer från olika länder, finns det då en Sveriges historia som gäller alla eller har vi alla var sin unik berättelse? Andra draman hänger i luften. Förlorade svenskarna sin naivitet när Olof Palme blev nerskjuten på öppen gata? Var det en konspiration inifrån staten, från utländska terrorister eller en ensam galnings verk? Det går inte att hitta på vilken historia som helst. Men det har skett så mycket i det förflutna att det finns olika sammanhang att betona och visa fram. Historia är inte bara en bank av saker som hänt. Det är också betydelsefulla berättelser om vad som skett, kommunikation mellan någon som anser sig veta och några som vill veta, med öppna eller dolda syften. Men vilka är det som utformar historierna? Är det forskarna, Herman Lindqvist eller Jan Guillou, skolan, internet eller familjens berättelser som formar föreställningen om vår historia? Hur hänger mitt eget liv samman med dessa dramatiska historier som teve basunerar ut? Kylskåpets magneter fäster ledtrådar till familjens närmaste förflutna och framtid med kvitton och inbjudningar. Kalenderns fåordiga krönika sammanfattar vad som skett och vad som planeras. Hembygdsföreningens årsberättelse har kommit med posten. Mitt i livet väcks tankar om hur jag hamnat just här – är det mina egna val, det liv jag föddes till eller tillfälligheternas spel? På bordet ligger Peter Englunds senaste bok om första världskrigets människoöden och konkurrerar om uppmärksamheten med en turistbroschyr för Astrid Lindgrens Vimmerby. Redan under en vardaglig morgontimme refereras till olika delar av den historiekulturella verklighet som omger mig. Intrycken spelar med eller mot erfarenhetens och minnets reservoar. Det rör min persons livshistoria, politiska påståenden om verkligheten, civilsamhällets försök att skapa lokal gemenskap, medias orienteringskarta över vad som är väsentligt och vad som är perifert, en professionell historikers nya bok och grannkommunens försök att dra mig och familjen till ett besöksmål där Sveriges och Smålands historia blir till en attraktion. Bara en liten del av dessa referenser till det förflutna skulle vi omedelbart erkänna som riktig historia. Mycket sorteras i 8
Historia.indd 8
TÄ N K D I G …
10-09-28 13.48.19
stället in som personliga minnen, samtida nyheter, politisk ideologi eller reklam. Mitt i denna mångfald av fragment går det att urskilja stabila föreställningar och framför allt en stabil palett av åsiktsskillnader om vad historia är och bör vara. En grundsten är att historia är en delad resurs, vi har den gemensamt och den formar gemenskaper både i sig själv och genom att läras ut och in. Ofta är det det egna landet som är ramen, kanske utvidgat till västerlandet eller fokuserat till den egna provinsen, staden, församlingen eller byn. Där utspelas ett drama om förändring, med onda och goda krafter som ofta, om inte alltid, slutar i eller manar till en hoppfull fortsättning för framtiden. Det är också en brett delad uppfattning att historieframställningar bygger på verklig kunskap om det förflutna och skiljer sig från rena påhitt och lögner, ja, det är en viktig uppgift att just skilja sant från falskt. Detta är viktigt eftersom vi bygger vägval och beslut på vad som hänt. Historia motiverar framtid. Men det finns också många skilda uppfattningar inom dessa ramar: hur långt kommer man med rena fakta och hur mycket este tisk gestaltning behövs för att historia ska skapas? Kan man bara beskriva vad som hänt eller kan man finna lagbundenheter, lära av historien och förutse framtiden? Hur bundna är vi människor av den historiskt givna värld som vi föds till, och i vilken grad är vi fria att ordna den efter egna utopier? Vilka sammanhang är relevanta för att berätta en historia – gäller det stater, nationer eller vilka grupper som helst? Ska historia efterforskas engagerat och vara till nytta, kritisera, skapa föredömen, eller ska den bedrivas neutralt och utan uttalade intressen? Vilka krafter skapar historia: naturförändringar, teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden, politisk makt eller kulturella föreställningar? Även om ställningstagandena skiftar är detta frågor som engagerat skapare och läsare av historia så länge vi har källor till denna. Det finns alltså en hög grad av stabilitet i diskussionen om att det finns en historia och att den är viktig att känna till, men åsikterna går starkt isär om hur den ska framställas och vilka slutsatser man bör dra av den. Professionella historiker är bara en av många grupper som sökt definiera vad historia är och bör vara. Denna bok visar varför, i vilka sammanhang och med vilken innebörd begreppet har TÄ N K D I G …
Historia.indd 9
9
10-09-28 13.48.19
blivit en central resurs i kampen om att just skapa historia, bilder av det förflutna i samtidens tjänst för framtidshandlande. Det är ingen tillfällighet att det under de senaste två decennierna åter ställts grundläggande frågor om vad historia har för roll för vår samtid, vem som tar ansvar för dess uttolkning. I vår egen tid har föreställningarna om historiens givna gång ställts på ända när allt fler sidor av verkligheten blivit historiskt föränderliga. Det betongfasta Sovjetimperiet föll oväntat 1989. De tidigare naturgivna kategorierna man och kvinna blev omdiskuterade genuskategorier under 1900-talets sista decennier. Ett brett intresse för historiska förklaringar återkom inom kulturvetenskaperna, ämnen som samtidshistoria och historisk arkeologi pekade på det ohållbara i sedvanliga ämnesgränser. Genetiken gjorde naturen som kategori till en utmanare för kulturvetenskaperna. Den återkom med svar på män niskans ursprung många trott hörde en svunnen rasteoretisk tid till. Religionens roll i offentligheten ökade åter trots att den i den linjära historieuppfattningens tid och moderniteten för evigt förvisats till privatlivet. Berättelserna ändrades och många krafter var inblandade i förändringen av dem.
Begreppen Det är lätt att gripas av en känsla av att tiden går allt fortare och att allt är annorlunda i dag jämfört med tidigare. Detta är i själva verket en av drivkrafterna bakom historieintresset, men inte den enda. Den mytologiska tanken är också djupt historisk. Föreställningen om en början, ett Genesis, finns i alla religiösa skrifter. Förenklat kan man säga att ur kombinationer av ett mytologiskt berättande om kosmos uppkomst och en vardaglig minneskonst etableras också en kunskapsbaserad berättelse om för mänskligheten viktiga händelser, historia som vetenskap. Detta har skett inom ramen för ett intensivt utbyte mellan olika historiebrukare under tvåtusenfemhundra år genom att både kvaliteten och kvantiteten i kunskapen har ökat. I dag vet vi mer – och på säkrare grund – än vad man gjorde tidigare. Denna uppfattning sätter den vetenskapliga historieskrivningen och vår egen samtid i främsta ledet, som en kunskapens front mot en allt bättre framtid. Så berättas alltid historien om historien, det som på 10
Historia.indd 10
TÄ N K D I G …
10-09-28 13.48.19
svenska kallas historiografi.1 Vi ska i stället följa en metod som inspirerats av begreppshistoria. Begreppshistoria ställer frågor om hur och med vilka konsekvenser människor och samhällen använt sig av orden och begreppen. Särskilt intressant är grundläggande begrepp som samhälle, arbete eller just historia. Genom begreppshistorien klarläggs hur samhällen förstått och förstår sig själva, formulerar och hanterar de utmaningar som livet bjuder. Denna infallsvinkel hjälper oss att vidga innebörden i begreppen som ordet historia hänvisar till (Koselleck 1985, 2002). Poängen är då inte att skapa så klara och entydiga analytiska begrepp som möjligt, utan att avtäcka hur, varför och med vilka konsekvenser de brukas i all sin meningsfulla komplexitet. Hur förhåller sig ordet historia som pekande på det förflutna självt till sådana ord som förflutet, då, tradition, kulturarv, nutid och framtid? Hur ser relationen ut till andra kunskapspraktiker och gestaltningsformer? När börjar och slutar det ena eller andra i det fält av ord och begrepp som försöker hantera det som inte finns längre? Hur bringar man klarhet? Genom att klart definiera metoder för det förflutnas utforskande och att bestämma vilka områden som hör hemma i vilken disciplin? År 1931 trycktes artikeln om ordet historia i Svenska Akademiens Ordbok (www.saob.se). Den huvudbetydelse som ordboken slår fast är ”på trovärdiga källor grundad framställning (i tidsföljd) av sådant som skett förr … i fråga om viktigare händelser som haft avgörande betydelse för ett lands eller ett folks eller hela mänsklighetens öden … om sammanfattningen av all till nutiden bevarad kunskap om gångna tiders händelser och förhållanden”. Till huvudbetydelsen fogas en rad mer nyanserade bestämningar. Det kan vara ”vetenskap eller läroämne som har historien … till föremål”. Ordet kan även syfta på själva boken med sådant innehåll. Också utan en bok kan något ha en historia, bära på ett förflutet i både mer ödesdiger och mer anekdotisk, lättsam, skämtsam, besvärande eller rent av lögnaktig mening. En lång rad sammanfogningar är möjliga där olika områdens historia presenteras, som konsthistoria eller historiemåleri. Bakom den publicerade artikeln finns i arkivet en mängd belägg för användningen av ordet sedan 1500-talet. Insamlingen av sådana TÄ N K D I G …
Historia.indd 11
11
10-09-28 13.48.19
exempel på språkbruk fortsatte också efter tryckningen. Exemplen kommer från både otryckt material, som Gustav Vasas registratur, tryckt offentligt material, uppslagsböcker, skönlitteratur, vetenskap och tidningar.2 Materialet visar oss vilken spännvidd det svenska språkbruket utvecklat kring ordet historia under fyrahundra år. Första belägget var i kyrkomännen Olaus och Laurentius Petris skrifter.3 Redan i detta sammanhang uttrycktes en osäkerhet om vilken berättelse som var den sanna historien och hur omstridd sanningen om det förflutna kan vara: ”liekerwijs som man troor ene hystorie eller noghot vist rykte” (1526). Och Gustav Vasa, som inte helt gillade vad hans självständige krönikör påstod, noterar i registraturen att Olaus Petri ger en falsk bild av ”ärlige och manlige män”, vilket kan tillbakavisas av ”historier nogsamt bevisligitt är”.4 Den sanna historien är den falskas motgift, men också ett rättesnöre för vad som kan och bör göras: ”Som och omöijeligit vore att giöra och emot Gud och alle beskrifne främmande och inländske historier och retter.”5 I ett stort tyskt begreppshistoriskt arbete från sjuttiotalet argumenteras för att det är med franska revolutionen och upplysningen som historia blir till Historia, en egen kraft som förklarar samhällets utveckling. Det moderna begreppet historia föds där. Denna föreställning har fått stort genomslag i många tredelade tankemodeller. Den förmoderna epoken förhöll sig till det förflutna som levd oreflekterad tradition; den moderna epoken födde den rationalis tiska förhoppningen om en reflekterad vetenskaplig historia med nationernas skapande i fokus; den postmoderna epoken har en fragmentariserad minnespolitik som präglas av estetik och upplevelser mer än kunskapssökande (Koselleck 2004, 1988, Brunner 1982). Jag menar att denna tredelning överdramatiserar skillnaderna mellan olika epoker och att likheterna över tid är väsentliga att framhäva för att förstå förmågan hos historiebegreppet att skapa mening i vitt skilda sammanhang. Ordet historia syftar inte bara på statens öden och äventyr. I sin bredaste mening omfattar det berättelser om världens alla riken, natur och kultur. Det kan gälla staters uppgång och fall men också sederna hos främmande folk, naturformationer och djurens liv. Den breda innebörden och den höga handlingsrelevansen i de historiska 12
Historia.indd 12
TÄ N K D I G …
10-09-28 13.48.19
kunskapsintressena för med sig alla de kunskapsteoretiska spänningar som det västerländska tänkandet bär på – med den ytterligare komplikationen att det förflutna inte längre finns! Vad kan vi veta om det som hänt före vår tid? Hur kan vi veta det? Varför ska vi veta det? Varför och för vem ska vi berätta om det förflutna? Dessa frågor är roten till det historiska tänkandets långvariga aktualitet och dess slitstarka dilemman (Kylhammar 2004 s. 224 ff ) som introduceras här och ska utforskas mer i detalj i bokens första del, ”Förhandlingar”. Försöken att mejsla fram en både säker och relevant historia ur mångfalden av förflutna händelser har både en lång historia och varaktig relevans. Olika individer, yrken och professioner uppfattar sig vara kallade och ha rätt att ge sin version av historien. En del av dem skapar institutioner som museer, vetenskapliga discipliner, genrer för bevarande, framställning och förmedling, delvis i samarbete, delvis i konkurrens. Historiskt berättande är som kulturell skapelse en gemensam tillgång eftersom det gör anspråk på en giltighet som går utöver det personliga tyckandet. De akademiska disciplinerna har en sen, kort men framgångsrik historia på området. Historia förknippades där länge med statsbygge, skriftlig kultur, civilisationens framsteg. Arkeologi specialiserade sig på det som kom före – förhistoria – och då följaktligen tysta föremål och stabilare kulturformer. Etnologi kartlade folklig kultur med rötter långt tillbaka i tiden: muntliga traditioner, bruksföremål och festseder från de skikt i samhället som inte bar på framstegets värden och förbannelser. Det finns en bred uppfattning om att alla kan eller till och med måste skapa sig egna föreställningar om det förflutna. Det är därför historia är en kommunikativ genre. Den fungerar bara som fostran och kunskap om den aktivt delas av dem som tar del av den. Den kan inte skötas om i hemliga rum utan är en offentlig angelägenhet. Det skapar spänning mellan experter, publik och deltagare. I bokens andra del, ”Arbetsfördelningar”, ska vi se närmare på hur dessa samspelar och lanserar sina bud om begreppets innebörd. Som alla andra institutioner ägnar sig historieskapare åt en tävlan i att framhäva sin egen förträfflighet, ofta som en form av mycket skickligt genomförd historieskrivning om dem själva. En sådan geTÄ N K D I G …
Historia.indd 13
13
10-09-28 13.48.19
nomförs inte genom att enskilda fakta förfalskas, utan genom att den egna betydelsen i sin helhet betonas alltför ensidigt och starkt. Jag kommer i denna bok att ge en bild av en bredare uppsättning historieskapare, placera dem i relation till varandra och försöka förklara dem som delar i en historiebrukande ekologi. De är alla mindre nyskapande och mer beroende av varandra än de tillstår i en tid då specialisering, autonomi och originalitet premieras högst.
Historikernas historia I grundkursen i historia får man lära sig att ordet historia kan referera till tre olika begrepp. För det första det förflutna – allt som en gång funnits i en förfluten verklighet. För det andra kunskapspraktiker – de aktiviteter som lyfter fram denna förflutna verklighet i vår egen tid. Historia som minne, forskning och undervisning är exempel på det. Den tredje nivån är gestaltningsformer eller förmedlingsprodukter – de former som historia som aktivitet kan ta sig: populärhistoriska verk, dokumentärfilmer, monument, jubileer och historiska romaner men förstås i första hand vetenskapligt grundade framställningar. Vetenskaplig historia skapas då dessa tre binds samman: en skolad forskare utforskar det förflutna och presenterar resultaten i en bok där beläggen redovisas. En särskild uppgift är att skilja falska uppfattningar från sanna. Jag kommer framöver inte att tala om det tredelade begreppet utan hoppas att det i varje sammanhang framgår när ordet syftar på det förflutna, kunskapspraktikerna eller gestaltningsformerna. I andra språk kan det vara möjligt men inte självklart att särskilja dessa terminologiskt, som i tyskans Geschichte (det som hänt) och Historie (det återberättade) eller motsvarande i engelska: history/historiography. Sega föreställningar om att krig och kungar är historiens kärna står sig framför allt i den populära historiekulturen, men utmaningarna är många. I all tysthet har lokalhistoria och hembygdsböcker länge levt med ett bredare begrepp. När hembygdens långa historia manas fram i lokala skrifter är det berggrundens beskaffenhet och växtlighetens mångfald som lägger grunden för artiklar om gårds livet, brödrecept från förr och emigrantminnen. I modern tid har 14
Historia.indd 14
TÄ N K D I G …
10-09-28 13.48.20
Andra aktuella titlar i serien är:
BeGreppbart
Hans-Åke Persson professor i modern europeisk historia vid Roskilde universitet
Etnicitet
BeGreppBart
BeGreppBart
Hanna Wikström
Historia
Identitet
Kapital
Nils Hammarén & Thomas Johansson
Mikael Stigendal
Peter Aronsson
BeGreppBart
BeGreppBart
”Den här boken bjuder på koncentrerad, mångfacetterad och informativ läsning. På relativt få sidor lyckas Aronsson med konststycket att ge den intresserade läsaren en perspektivrik skildring av såväl begreppet som ämnet historia. Han kommer en god bit på väg i sin ambition att ringa in en helhetssyn på historiens roll i såväl dåtiden som samtiden.”
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart
Foto: Bodil Edvardsson
Peter Aronsson är professor i historia vid Linnéuniversitetet och professor i Kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet. Han forskar om hur det förflutna används för att forma framtider – både förr och i vår samtid.
Peter Aronsson
är såklart det som hänt i förfluten tid. Men vilka händelser blir en del av vår historia – och vem bestämmer det? I den här boken poängteras att historisk kunskap och politisk vilja samspelar för att avgöra vad som är värdefullt att bevara till eftervärlden och vad som är av ondo och därmed bör förändras.
Historia
Historia
Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i
Ansvar: Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell
samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson
Best.nr 47-09549-0
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart
Tryck.nr 47-09549-0-00
UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Historia - omslag.indd 1
10-10-06 08.05.00