Iaa Hedin
Iaa Hedin
Psykologi 1 Tankar, känslor och beteenden – Psykologi 1 för gymnasiet är ett basläromedel för kursen Psykologi 1 på de teoretiska gymnasieprogrammen. Psykologins perspektiv psykoanalys, behaviorism och humanism, belyses med hjälp av en historisk förankring. Eleverna får lära sig hur man forskar och forskat inom psykologin både förr och nu. Forskningen ska hjälpa eleverna att förstå hur mångfacetterat psykologiämnet är samt vad psykologer och forskare arbetar med. Forskningen ska naturligtvis användas för att värdera teorier, studier och de biologiska, kognitiva och socialpsykologiska perspektivens förklaringsvärde. Eleverna får läsa om studier gjorda på olika grupper av människor och människor från olika kulturer och därmed kan de öka sin förståelse för sitt eget och andras beteende. Utifrån olika teman, så som lycka, aggression, depression, kärlek, minne, stress och psykisk hälsa får eleverna läsa om de för ämnet idag utmärkande perspektiven nämligen det biologiska, kognitiva och socialpsykologiska.
Iaa Hedin är psykologilärare (och samhällskunskaps- och religionslärare) på Borgar-
Iaa Hedin
Tankar, känslor och beteenden Psykologi 1
Psykologi 1
Boken kan användas på två sätt: antingen studerar man psykologiämnet tematiskt eller läser man boken utifrån perspektiven.
Tankar, känslor och beteenden
Tankar, känslor och beteenden
skolan i Malmö, med många års erfarenhet av bland annat IB-programmet och ämnet psykologi.
ISBN: 978-91-40-69493-5
9 789140 694935
4069493.1.1_omslag.indd 1
2017-06-22 10:21
Innehåll
Påverkas ditt beteende av vad du vet? (scheman) 82 Avslutning 88 Sammanfattning 89
Förord 3 Studietips 7
1 Vad är psykologi?
9
1.1 Hur formas våra beteenden, känslor och tankar? 10 1.2 Hur förklarar psykologin ditt beteende? 11 1.3 Hur forskar man i psykologi? 12 Experiment 13 Observation 14 Fallstudier 16 Intervjuer 17 Enkäter 19 Tester 20 Metaanalyser 21 Verbalt protokoll 21 Hjärnscanningsmetoder 22 Etiska regler vid forskning i psykologi 24 Försökspersonerna 27 Forskningsprocessen 30
1.4 Att tänka kritiskt 30 1.5 Hur växte psykologins olika perspektiv fram? 34 Psykoanalysen 35 Behaviorismen 40 Humanistisk psykologi 44 Sammanfattning 47
2 Hur förklaras beteende? 49 2.1 Det biologiska perspektivet 51 Hjärnan påverkar ditt beteende 52 Signalsubstanser och hormoner 58 Är ditt beteende ärftligt? 62 Avslutning 69 Sammanfattning 69
2.2 Det kognitiva perspektivet 70 Hur påverkas du av omgivningen? (informationsprocesser) 71 Hur påverkas du av intryck? (perception) 74 Hur påverkas ditt beteende av vad du minns? 79 Hur påverkar dina tankar ditt beteende? 80
2.3 Det socialpsykologiska perspektivet 90 Du lär dig av andra (social inlärningsteori) 91 Du påverkas av grupper 96 Identifikation med andra (social identitetsteori) 97 Du faller för grupptryck (konformitet) 101 Du blir övertalad (complianceteorier) 104 Du lyder andra 106 Hur förklarar du beteenden? (attributionsteorier) 111 Vilka sociala faktorer påverkar ditt beteende? 113 Beter sig alla människor i världen likadant? 113 Avslutning 118 Sammanfattning 119
2.4 Summering av perspektiven 120
3–9 Hur förklarar perspektiven olika tankar, känslor och beteenden? 121 3 Vad gör oss lyckliga?
123
Definition av lycka 123 Hur undersöker man lycka? 124 Vem är mest lycklig? 125
3.1 Biologiska perspektivet och lycka 126 Är det din hjärna som gör dig lycklig? 126 Skapar kroppens kemi lycka? (Signalsubstanser och hormoner) 128 Ärver vi lyckokänslor? (Gener och evolutionsteorier) 129
3.2 Kognitiva perspektivet och lycka 132 Påverkar våra tankar lyckokänslor? (Informationsprocesser) 132
3.3 Socialpsykologiska perspektivet och lycka 136 Gör andra människor dig lycklig? (Sociala identitetsteorin) 136 Kan du lära dig bli lycklig? (Social inlärningsteori) 138
4
4069493.1.1_s001-332.indb 4
2017-06-26 13:12
INNEHÅLL
Att ha kontroll skapar lycka (kontrollfokus) 138 Andra sociala och kulturella faktorer 138
3.4 Avslutning 140 3.5 Sammanfattning 141
4 Vad gör oss aggressiva?
143
5.2 Det kognitiva perspektivet och depression 186 Kan våra tankar leda till depression? (informationsmodeller) 186 Är depression förprogrammerade tankemönster? (scheman) 187 Tre kognitiva teorier som förklarar depression 188
Definition av aggression 143 Hur undersöker man aggression? 144 Vem är mest aggressiv? 145
4.1 Det biologiska perspektivet och aggression 146 Sitter din aggression i hjärnan? 147 Vad gör dig aggressiv? (signalsubstanser och hormoner) 149 Är aggression ärftligt? (gener och evolutionsteorier) 152
5.3 Det socialpsykologiska perspektivet och depression 194
4.2 Det kognitiva perspektivet och aggression 156 Kan tolkningar av situationer leda till aggressivitet? 156 Är aggression förprogrammerad? (scheman, minnen, tankar) 158 Hur samspelar det biologiska och kognitiva vid aggression? 160
4.3 Det socialpsykologiska perspektivet och aggression 161 Är aggression något vi lär oss? (social inlärningsteori) 161 Leder ”vi och dom” till aggression? (social identitetsteori) 165 Kan grupptryck leda till aggression? (konformitet) 166 Vilka andra sociala faktorer kan leda till aggression? 167 Kulturella skillnader i aggression 169
Kan depression bero på bristande kontroll i livet? 195 Vilka andra sociala faktorer kan leda till depression? 197 Finns depression i alla kulturer? 200
5.4 Avslutning 203 5.5 Sammanfattning 203
6 Vad gör oss kära?
205
Definition av kärlek 205 Hur undersöker man kärlek? 208
6.1 Det biologiska perspektivet och kärlek 209 Vad händer i vårt nervsystem när vi är kära? 209 Vad händer i vår hjärna vid kärlek i nära relationer? 210 Vilka signalsubstanser och hormoner är involverade i kärlek? 213 Är vårt behov av kärlek ärftligt? (gener och evolutionsteorier) 216
4.4 Avslutning 170
6.2 Det kognitiva perspektivet och kärlek 220
Vad gör oss aggressiva? 170
4.5 Sammanfattning 172
5 Vad gör oss depressiva?
Vilka ämnen leder till depression? (signalsubstanser, hormoner) 181 Kan depression vara ärftlig? (gener och evolutionsteorier) 183 Andra biologiska faktorer 185
173
Definition av depression 173 Hur undersöker man depression? 177 Vem riskerar att bli depressiv? 177 Vad är orsakerna till depression? 178
5.1 Det biologiska perspektivet och depression 178 Vad händer i hjärnan vid depression? 178
Hur kan perception styra våra val av kärlek? 220 Kognitiva teorier försöker förklara nära relationer 224
6.3 Det socialpsykologiska perspektivet och kärlek 226 Sociala teorier och nära relationer 226 Påverkar nära relationer i barndomen våra vuxenrelationer? 227 Finns kärlek i alla kulturer? 229
5
4069493.1.1_s001-332.indb 5
2017-06-26 13:12
INNEHÅLL
6.4 Avslutning 231
Ett mindre bra sätt att handskas med stress 277
6.5 Sammanfattning 232
7 Varför minns du det du minns? 233 Definition av minne 233 Hur undersöker man minnet? 235
7.1 Det biologiska perspektivet och minnet 235 Vad händer i hjärnan när vi minns? 236 Vilka signalsubstanser och hormoner skapar våra minnen? 239 Är vårt minne ärftligt? (gener och evolutionsteorier) 240
7.2 Det kognitiva perspektivet och minnet 241 Hur fungerar vårt minne? 241 Varför glömmer vi? 247 Känslor kan leda till glömska men även till starka minnen 250 Kan du lita på ditt minne? 253
7.3 Det socialpsykologiska perspektivet och minnet 256 Påverkas vårt minne av sociala faktorer? 256 Påverkas vårt minne av kulturella faktorer? 258
Kan stress vara ett inlärt beteende? 279 Andra sociala faktorer som kan påverka stress 280 Stress och kriser 282 Vilka kulturella skillnader finns? 285
8.4 Avslutning 287 8.5 Sammanfattning 288
9 Vad gör att du mår bra?
289
Hur forskar man i psykisk hälsa? 289 Vad kan leda till psykisk hälsa och att man mår bra? 290 Andra faktorer 295
9.1 Det biologiska perspektivet och psykisk hälsa 295 Vilka signalsubstanser leder till att vi mår bra? 299 Hur kan hormoner påverka att jag mår bra? 301 Kan psykisk hälsa vara ärftlig? 304
9.2 Det kognitiva perspektivet och psykisk hälsa 306 Hur kan du via kognitiva processer påverka din psykiska hälsa? 306
7.4 Avslutning 260 7.5 Sammanfattning 261
8 Vad gör dig stressad?
8.3 Det socialpsykologiska perspektivet och stress 278
263
Definition av stress 263 Hur undersöker man stress? 267 Vem riskerar att bli stressad? 268
8.1 Det biologiska perspektivet och stress 271 Vad händer i hjärnan när du är stressad? 271 Vilka signalsubstanser och hormoner leder till stress? 271 Är stress ärftligt? (gener och evolutionsteorier) 273
8.2 Det kognitiva perspektivet och stress 274 Hur påverkas ditt minne av stress? 274 Kan kognitiva processer minska din stress? 274
9.3 Det socialpsykologiska perspektivet och psykisk hälsa 313 Kan socialt stöd påverka din psykiska hälsa? 314 Att hjälpa andra kan leda till att du själv mår bra 315 Finns det kulturella skillnader? 317
9.4 Avslutning 320 9.5 Sammanfattning 321
Bedömning
323
Vad ska du bedömas på? 325 Hur ska du bedömas? 327 Definitionsregister 331 Referenser finns i lärarmaterialet.
6
4069493.1.1_s001-332.indb 6
2017-06-26 13:12
1
VAD ÄR PSYKOLOGI?
Sigmund Freud vid sitt skrivbord, där han utvecklade sina begrepp och teorier.
Psykoanalysen Ett av de första perspektiven som växte fram är psykoanalysen, som skapades av Sigmund Freud. Han levde 1856–1939 i kejsardömet Österrike-Ungern. Freuds teorier i psykologi påverkades av vad som hände i samhället på den tiden. Vad hände då i Europa 1856–1939? Hur kan dessa händelser kopplas till Freuds teorier? Kejsardömet Freud levde i Österrike-Ungern, där huvudstaden var Wien. Kejsardömet var det dominerande landet i Europa. Detta medförde att mängder med begåvade människor flyttade dit och Wien blev ett vetenskapligt och kulturellt centrum. Freud påverkades av alla dessa människor och kulturen. Han arbetade vetenskapligt enligt den tidens ideal och kunnande. Kejsarfamiljen Kejsaren var den egna familjens och hela rikets överhuvud. Frans Josef var en auktoritär ledare för riket och en patriark (ett samhällssystem där männen hade all makt). Frun Elisabeth led av hysteri (en typisk kvinnodiagnos under denna tid). Många historiker anser att sonen Rudolf begick självmord på grund av olycklig kärlek (romantiska ideal, se nedan).
Kejsarfamiljen, patriarken och en olycklig fru med barnen.
35
4069493.1.1_s001-332.indb 35
2017-06-26 13:12
1
VAD ÄR PSYKOLOGI?
Freud levde i dessa ideal och tog intryck av vad kejsarfamiljen och andra familjer gick igenom. Freud var också en auktoritär man och en patriark över sin egen familj. Han intresserade sig för dåtidens psykiska sjukdomar (t.ex. hysteri, där symtomen var vad vi idag skulle diagnostisera som depression, ätstörning, ångest m.m.). Freud utvecklade en samtalsterapi som han använde för att bota de psykiskt sjuka. Terapin används fortfarande och kallas psykoanalys. Freud utvecklade också en teori kring människans livsdrift och dödsdrift. Konflikter i riket Det rådde många konflikter i riket mellan olika folkgrupper. Enligt Bruno Bettelheim (en vän till Freud och författaren av Freuds Wien) överförde Freud konflikterna i riket och menade att det även råder konflikter i människans psyke mellan detet (dina drifter), jaget (din vilja, det som är du) och överjaget (ditt samvete). Dessa tre delar utgör den strukturella modellen och är en del av Freuds personlighetspsykologi.
Du har ett prov i skolan på måndag. Du vet att du måste läsa hela helgen för att prestera bra. Ditt överjag vill att du ska vara duktig, göra rätt, vara perfekt, leva upp till dina föräldrars och dina egna förväntningar. Detet vill ha roligt, få utlopp för sexuella och aggressiva känslor (enligt Freud styrs människan mycket av den sexuella och den aggressiva driften). Dina vänner vill att du går på bio, går på fest och fikar under helgen. Jaget (du) står nu mitt emellan dessa båda krafter och det råder en konflikt i ditt inre om hur du ska bete dig.
1899 blir 1900 När år 1899 skulle gå över i år 1900 var människor rädda och oroliga för vad som skulle hända (jämför många människors oro när 1999 blev år 2000, och många trodde att den digitala världen skulle kapsejsa). På Freuds tid utvecklade många människor en pessimistisk framtidstro på grund av denna oro. Freud hade också en pessimistisk människosyn. Han ansåg att människan inte har en fri vilja utan att vi är styrda av våra drifter och av det omedvetna. Människan är irrationell (= agerar inte förnuftigt) och Freud trodde på determinism (= vårt beteende är förutbestämt). Freud ansåg att människan var förutbestämd utifrån att händelser i barndomen och våra drifter styr vårt beteende.
36
4069493.1.1_s001-332.indb 36
2017-06-26 13:12
1
1: a världskriget Freud upplevde första världskriget (1914–1919). Det var ett mycket grymt krig där civila för första gången blev drabbade och dödade. Freud ställde sig naturligtvis frågan hur människan kunde vara så grym och aggressiv. 1920 utvecklade Freud en teori att alla människor styrs av en aggressiv drift som får utlopp i många olika former.
VAD ÄR PSYKOLOGI?
1:a världskriget drabbade civila.
2: a världskriget Freud upplevde att människans ondska kom tillbaka. 1938 marscherade tyskar in i Österrike, vilket senare ledde till ett nytt världskrig. Freud var jude och blev därför också utsatt för antisemitism. Han och hans familj tvingades fly till England 1939 och han bodde i London en kort tid fram till sin död. Freud fick bekräftat sin teori om människans aggressiva drift och att denna i stor utsträckning styr vårt beteende. Efter första världskriget ökade antisemitismen i Europa. Lagar infördes i Österrike-Ungern för att begränsa judarna, bland annat deras möjlighet till högre studier. Bruno Bettelheim anser att Freuds drivkraft att utveckla en teori kring människans beteende var att bevisa att han som jude var kapabel. Freud motiverades av att ”bli någon”. Han ville bli känd. Ett sätt att få uppmärksamhet och bli känd är att fokusera och skriva om det som är förbjudet. Freud har blivit anklagad för att fokusera för mycket på det sexuella. Synen på sexualitet I det strikta och pryda viktorianska samhället (1837–1901) var män och kvinnor ofta åtskilda och sex var ett tabubelagt ämne. Freud fokuserade på att flera drifter styr vårt beteende, så även den sexuella driften. Han ansåg att den sexuella driften genomgår en utveckling från 0–19 år (oral, anal, fallisk, latens och genital fas). Under denna utveckling är driften fokuserad till olika kroppsdelar. Han beskrev även att i den falliska fasen var barnen kära i föräldern av motsatt kön (Oidipus-komplexet och Elektra-komplexet). Han poängterade att potträningen som sker i den anala fasen var en viktig fas i barnets utveckling. Dessa teorier var mycket kontroversiella och Freud fick den uppmärksamheten han ville.
37
4069493.1.1_s001-332.indb 37
2017-06-26 13:12
1
VAD ÄR PSYKOLOGI?
Synen på kvinnan speglas i modet. Klänningarna hade hög hals, långa ärmar och var långa. Ingen hud fick blottas.
Kvinnosynen Samhället som Freud levde och verkade i var ett patriarkalt samhälle. Patriarkalt samhälle är också en allmän benämning på sociala system inom samhällsvetenskapen, där kvinnor underordnas män. Patriarkatet är en djupt liggande samhällsstruktur som kan framträda på många olika sätt. Freud upptäckte att kvinnor i hög utsträckning led av psykiska sjukdomar. Orsakerna enligt Freud var att den sexuella driften inte fick utlopp och att ångest och trauma från barndomen fanns i det omedvetna. Freud ansåg att de psykiska sjukdomarna kunde botas med hjälp av hans terapi, psykoanalys, som i korthet går ut på att göra omedvetna konflikter och minnen medvetna och därefter bearbeta dem. Läkarvetenskapen Många vetenskapsmän var fascinerade av psykiska sjukdomar och sexuella problem. De hade dock inte dagens teknik för att undersöka orsakerna till dessa. Freud ansåg att psykiska sjukdomar berodde på trauman i barndomen, omedvetna konflikter och försvarsmekanismer. Försvarsmekanismer är strategier för jaget att ta till vid ångest för att skydda sig självt.
38
4069493.1.1_s001-332.indb 38
2017-06-26 13:12
1
VAD ÄR PSYKOLOGI?
Du har misslyckats på ett prov. Du känner ångest för detta. Du använder omedvetet försvarsmekanismer (namnet på dessa i kursivt) för att skydda dig på olika sätt: 1. Du skyller på läraren: en typ av bortförklaring = rationalisering. 2. Du tar ut din ilska på din mamma: överför problemet på någon/något annat = förskjutning. 3. Du glömmer provresultatet = bortträngning. Det finns många fler försvarsmekanismer – mer om dessa i kapitlet om stress.
Konst Konstnärer målade tavlor med teman såsom sex, död och det omedvetna. Ett exempel är den kände konstnären Gustav Klimt från Österrike-Ungern. Freud var också fascinerad av dessa teman. Han utvecklade teorin om den sexuella driften och den aggressiva driften (dödsdriften.). Hans mest kända bok handlar om drömmar och skrevs år 1900. Boken heter Drömtydning. Freud skapade även den topografiska modellen som är en modell över olika medKonstnären Gustav Klimt har gjort många tavlor vetandenivåer. Denna modell består av tre med inslag av drömmar, döden och sex. delar: det medvetna (det du tänker, känner och gör just nu), det förmedvetna (det du inte just nu tänker, känner och gör, men som kan göras medvetet) och det omedvetna (tankar, känslor och beteenden som är bortträngda på grund av att du glömt eller att saker är så traumatiska att du skyddar dig själv genom att placera dessa i det omedvetna). Det omedvetna kan inte göras medvetet utan terapi (psykoanalys), menade Freud. Litteratur Freud läste många böcker. Under tiden som han levde kunde han läsa gamla genrer så som romantiken, där drömmar och fantasier var ett stort inslag (ex. på en författare är Byron) och realismen där författarna försökte skildra det verkliga livet (ex. på en författare är Dickens). En senare genre är naturalismen där författaren nästan beskriver människor så som läkare gör kliniska fallstudier (ex. på författare är Zola och Strindberg). Böcker som handlar om att år 1899 skulle bli 1900 kallas ”Fin de siècle” och i dessa böcker skildras en enorm pessimism (ex. på en författare är Tjechov). 39
4069493.1.1_s001-332.indb 39
2017-06-26 13:12
2
HUR FÖRKLARAS BETEENDE?
2.1 Det biologiska perspektivet Du kanske någon gång har funderat på varför du beter dig som du gör. Du kanske har funderat på om ditt beteende är något du har lärt dig eller något som du ärvt från dina föräldrar. Det är självklart för oss att hur långa vi blir och vilken ögonfärg vi har är ärftligt, men hur är det egentligen med våra egenskaper och vårt beteende? I alla tider verkar människan ha förstått att mänskligt beteende och mentala processer är starkt förknippade med en rad olika fysiologiska funktioner. Freud ansåg redan år 1900 att våra drifter (den aggressiva och den sexuella) var grunden till mycket av vårt beteende. Dessa drifter var enligt Freud biologiska och medfödda. Det biologiska perspektivet har fått stor genomslagskraft efter framför allt fyra vetenskapliga framsteg i historien: Under 1800-talet i samband med en rad upptäckter och teorier t.ex. Charles Darwins evolutionsteori och Gregor Mendels lära om arv och genetik. 2. I samband med att medicin för psykisk sjukdom utvecklades på 1950-talet. 3. Teknologiska framsteg under 1980-talet i form av hjärnscanningstekniker. 4. Kartläggningen av våra gener i bland annat HUGO-projektet på 1990-talet. 1.
I samband med den teknologiska utvecklingen och resultaten av HUGO-projektet och dess databanker av genetisk information blev det biologiska perspektivet en betydelsefull inriktning i psykologi. De psykologer och forskare som arbetar utifrån det biologiska perspektivet antar att: • Människans beteende kan förklaras utifrån hjärnans struktur och
funktion, signalsubstanser och hormoner (fysiologisk faktor). • Människans beteende kan förklaras utifrån vårt arv (genetisk
faktor). • Människans beteende kan förklaras utifrån evolutionsteorier. • Forskningsresultat kring djurs beteende kan generaliseras till
människor och därmed förklara även människors beteende.
51
4069493.1.1_s001-332.indb 51
2017-06-26 13:12
2
HUR FÖRKLARAS BETEENDE?
Om du ska ha ett prov i skolan blir du kanske nervös, orolig och stressad. Hur förklarar det biologiska perspektivet denna reaktion? Det limbiska systemet i hjärnan kommer att aktiveras. Du får mer kortisol och adrenalin (stresshormon) i kroppen. Stress är en flyktreaktion som även våra förfäder upplevde vid fara och via evolutionen finns stress som en nedärvd alarmreaktion, det vill säga reaktionen finns i våra gener.
Hjärnan påverkar ditt beteende
I lärarmaterialet finner du: Ett test för att testa dina två hjärnhalvor.
Forskare har i många år studerat människans hjärna och försökt koppla olika delar i hjärnan till dina beteenden, tankar och känslor. Läkaren Paul Broca hade en patient ”Tan” som bara kunde säga ett ord; Tan. När ”Tan” dog (1861) undersökte Broca hans hjärna och hittade en skada i främre tinningloben. Denna del av hjärnan kallas för Brocas område och dess funktion är att reglera den motoriska talförmågan. En annan läkare, Carl Wernicke, hade en patient med en typ av afasi, och han hade problem med att förstå det talade språket. Denne patient hade en skada i temporalloben och detta område heter idag Wernickes område. Idag har vi mycket kunskap om hjärnan och dess olika funktioner. Hjärnan delas in i tre delar storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan delas in i två hjärnhalvor som i stort sett har samma uppgifter, men behandlar information olika. Storhjärnan Hjärnans centra
het ori t Mo
nlig
so Per
lse öre sk r
Känsel Smak
Hörsel
Törst
Syn
Balans
Hjärnstammen Förlängda märgen
Lillhjärnan
52
4069493.1.1_s001-332.indb 52
2017-06-26 13:13
2
Hjärnbarken
HUR FÖRKLARAS BETEENDE?
Hjässlob
Pannlob
Nacklob
Tinninglob Lillhjärnan
Hjärnans yttre skikt kallas för hjärnbarken och här kontrolleras våra sinnen, rörelser och högre funktioner såsom språk, minnen och känslor. Hjärnan delas oftast också in i fyra lober (pannloben, hjässloben, tinningloben och nackloben). I varje lob finns en rad mindre områden. Varje lob och område har olika funktioner. I pannloben finns centra för planering, vår personlighet, att våra tankar görs till ord, vår omdömesförmåga, vår koncentrationsförmåga och här kan vi lagra information för kort tid. I hjässloben kombinerar vi intryck av doft, smak, konsistens och temperatur så att vi får en helhetsupplevelse. I nackloben finns framför allt vår syn och där görs synintryck till bilder som vi kan minnas. I tinningloben finns vår hörsel och här blir hörselintryck till minnen. Vidare så finns det limbiska systemet i tinningloben. Det limbiska systemet består av thalamus (här hamnar information om temperatur, beröring, och smärta), hippocampus (involverat i att skapa långtidsminnen), amygdala (spelar stor roll vid både positiva och negativa känslor och känslominnen) och hypotalamus (involverat i hunger, törst, kroppstemperatur, tillväxt och sexualdrift). Lillhjärnan (eller cerebellum) koordinerar våra rörelser och här finns även balanssinnet. I denna del av hjärnan finns också vårt minne för att göra saker (procedurminnet) såsom att gå, simma och cykla.
53
4069493.1.1_s001-332.indb 53
2017-06-26 13:13
2
HUR FÖRKLARAS BETEENDE?
Thalamus
Pannlob
Hippocampus Amygdala Hypothalamus
Limbiska systemet (och pannloben).
Den mest intensiva hjärnutvecklingen sker under barnets allra första år (0–2 år). Men idag vet man att även i tonåren utvecklas hjärnan i stor utsträckning. Hjärnan anses fullt utvecklad först vid ungefär 25 års ålder. Hjärnan fortsätter dock att utvecklas hela livet, men inte i lika stor omfattning. Det har visat sig att det är området i pannloben, ”hjärnans beslutsfattarcentrum”, som blir färdigt allra sist. Detta innebär att förmågor som framtidsplanering, förmågan till överblick och att sålla intryck och riskbedömning inte är fullt utvecklade hos tonåringar. En forskare som undersökt hjärnans utveckling är Jay Giedd. Hans forskning kan du läsa om i rutan nedan. 7102 nosslraC niraC :noitartsullI
Jay Giedd m.fl. (1999 och 2006) Syfte – att förstå hur psykiska sjukdomar uppstår genom att först studera den friska hjärnan. Metod – scanning och hjärnavbildning. Försökspersoner – 2000 personer mellan 3 och 25 år (bl.a. Giedds två egna barn) Procedur – försökspersonernas hjärna har undersökts vartannat år. Resultat – de viktigaste resultaten var hur sent delar av pannloben faktiskt utvecklas. Slutsats från denna undersökning och liknande – förklarar varför tonåringar är villiga att ta risker, är mer känslomässigt styrda, brister i sin förmåga att överblicka och planera, eftersom dessa centra sitter i pannloben. (publicerad i ”Neuroscience”)
54
4069493.1.1_s001-332.indb 54
2017-06-26 13:13
2
Före 1965 trodde man att hjärnan inte kunde förändras efter att den utvecklats färdigt. Men idag vet vi att hjärnan kan förändra sin struktur genom att skapa nya förbindelser mellan nervcellerna. Detta kallas för att hjärnan är plastisk, vilket innebär två saker. För det första kan hjärnan förändras när vi lär oss nya saker. För det andra kan hjärnan anpassa sig när hjärnan skadats. Denna förändring och anpassning innebär att det skapas nya förbindelser mellan nervceller och att aktiviteten i olika delar av hjärnan kan öka. Bogdan Draganski och många andra forskare har kommit fram till att hjärnan kan utvecklas genom att man studerar t.ex. inför en examen. Du kan läsa om Draganskis forskning på studenter nedan:
HUR FÖRKLARAS BETEENDE?
Hjärnplasticitet hjärnans kapacitet kan fysiologiskt och strukturellt förändras. Begreppet innefattar en rad olika former av förändringar t.ex. att: 1. funktioner som gått förlorade på grund av skador (t.ex. olyckor, slag mot huvudet eller sjukdomar t.ex. tumörer) kan tas över av andra delar av hjärnan. 2. hjärnans förmåga att ”växa” (dvs. att neuroner utvecklas, skapar nya kontakter eller mer aktivitet mellan neuroner) på grund av nya erfarenheter eller ny inlärning. (Penguin Dictionary of Psychology)
Bogdan Draganski m.fl. (2006) Syfte – kan omfattande studier av abstrakt information få hjärnan att ”växa”? Metod – experiment. Försökspersoner – tyska studenter som läste medicin och en kontrollgrupp, som inte studerade något alls. Procedur – studenternas hjärnor scannades tre månader före deras läkarexamen och efter examen. Kontrollgruppens hjärnor scannades också först en gång och sedan igen efter tre månader. Resultat – studenternas hjärna visade strukturella skillnader i hippocampus och hjässloben (delar av hjärnan som har med minne och inlärning att göra). Slutsats från denna undersökning och liknande – hjärnan kan ”växa” på grund av fler förbindelser mellan nervceller och mer aktivitet kan uppstå i form av fler signalsubstanser genom stimulering. Stimulering kan vara i form av t.ex. studier, idrottande, meditation, spela musik, datorspel m.m. (publicerad i ”Journal of Neuroscience”)
Du har alltså en fantastisk hjärna! Du kan träna din hjärna och få den att skapa fler förbindelser genom att bland annat läsa och lära dig nya saker.
55
4069493.1.1_s001-332.indb 55
2017-06-26 13:13
Hur förklarar perspektiven olika tankar, känslor och beteenden?
3–9
121
4069493.1.1_s001-332.indb 121
2017-06-26 13:13
3–9
HUR FÖRKLARAR PERSPEKTIVEN OLIKA TANKAR, KÄNSLOR OCH BETEENDEN?
Enligt ämnesplanen ska du kunna förklara beteenden, tankar och känslor utifrån de olika perspektiven som är utmärkande för ämnet idag. Läs nedan vad som står i ämnesplanen:
Utveckla:
Kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter. Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter. Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa. Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang.
Centralt innehåll:
Biologiska, kognitiva- och social-psykologiska tillämpningar. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.
Kunskapskrav:
Redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med nyanserade omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade och nyanserade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan. Eleven redogör utförligt och nyanserat för arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa.
Kognitiv förmåga:
Värdera, resonera, relatera och redogöra
122
4069493.1.1_s001-332.indb 122
2017-06-26 13:13
Vad gör oss lyckliga? 2015 ställde undersökningsföretaget Novus frågor kring lycka till 1026 svenskar via en webbenkät. De som svarade var både män och kvinnor, i åldern 18–79 år, från hela landet. Det var andra året i rad som företaget undersökte lycka. Resultatet 2015 visade att ungefär varannan svensk anser sig vara lycklig, men anledningen till lycka hade förändrats något från 2014. De som är lyckliga eller mycket lyckliga var 55 % (57 %, 2014). Män (59 %) var något lyckligare än kvinnor (51 %). 7 av 10 personer i undersökningen uppgav att de skrattade minst en gång varje dag. Vad var då viktigt för att känna lycka? De två högst rankade alternativen var att få vara frisk och att nära och kära är friska. Men att få vara frisk hade sjunkit betydligt från 2014 (från 54 % till 34 %). Anledningar som hade ökat mellan de två undersökningsåren var; min kärlek, vänner, husdjur, träning och att vara i naturen. Det fanns en stor skillnad mellan äldre och yngre i undersökningen 2015. Bland 65–79-åringarna var det 82 % som svarade att de blir lyckliga av att vara friska och att närstående fick vara friska. Av 18–29-åringarna var denna siffra 28 %. Erik Fernholm (neurooch lyckoexpert) menar att hälsa är viktigt för alla men att yngre tar den mer för given. De yngre i undersökningen ansåg att lycka var förknippad med framgång, pengar, att resa, och att hitta sin kärlek.
3 I lärarmaterialet finner du: En enkät att besvara – Vad gör dig lycklig?
Definition av lycka Lycka är en av människans grundkänslor (enligt t.ex. psykologerna Paul Ekman och Silvan Tomkins). Lyckoforskare är överens om att det finns två olika lyckotyper och därmed två olika definitioner: Definition 1
Definition 2
Lycka är en subjektiv bedömning av livet som helhet. Denna definition handlar alltså om att vara nöjd och tillfreds med livet.
Lycka är en subjektiv upplevelse av ens välbefinnande. Denna definition handlar om hur vi mår i vardagen, om det är mest positiva eller negativa känslor.
(från Fors ”Lycklig? Sju studier …”)
(från Fors ”Lycklig? Sju studier …”)
123
4069493.1.1_s001-332.indb 123
2017-06-26 13:13
3–9
HUR FÖRKLARAR PERSPEKTIVEN OLIKA TANKAR, KÄNSLOR OCH BETEENDEN?
Enligt moralfilosofen och forskaren Bengt Brülde, (2009) finns det på svenska fem olika tolkningar av lyckobegreppet: 1. 2. 3. 4. 5.
Lycka som livskvalitet Lycka som sinnesfrid Lycka som euforiskt rus Lycka som känslomässigt välbefinnande Lycka som livstillfredsställelse.
Martin Seligman, som forskar mycket i positiv psykologi och anses vara ”fadern” till forskningsområdet, har presenterat en teori om varför lyckliga människor är lyckliga. Teorin består av fem delar och kalllas PERMA-teorin eftersom de olika delarna bildar ordet PERMA:
P(leasure) E (ngagement) R (elationships)
Nöje Engagemang Relationer (stark faktor som bygger upp övriga delar) Mening M(eaning) A (ccomplishment) Prestation (mål, framgång och vägen dit) Det finns inte mycket forskning på teorin än eftersom den är relativt ny och andra teorier stått i fokus för forskningen. Än så länge kan vi därför inte säga hur giltig den är.
Hur undersöker man lycka? De första försöken att forska kring lycka kan spåras tillbaka till 1920-talet. Då undersökte man vilka faktorer som kan leda till ett lyckligt äktenskap. På senare år har många ägnat sig åt lyckoforskning och 1998 godtog American Psychological Association (APA) namnet ”positiv psykologi”. År 2000 startades en vetenskaplig tidskrift Journal of Happiness Studies Lycka undersöks främst via olika självskattningar, t.ex. via intervjuer och enkäter. Självskattningar är inga perfekta metoder för att mäta beteenden, men reliabiliteten (tillförlitligheten) anses vara relativt hög, eftersom testerna består av frågor som besvaras med ja/nej eller i skalor (t.ex. alltid, ofta, sällan och aldrig). Det medför att de är lätta att upprepa och de ger oftast likvärdiga svar över tid. Forskningen visar även att det finns en hög överenskommelse om du själv skattar din nivå av lycka och sedan jämför med hur familj och vänner skattar din lyckonivå.
124
4069493.1.1_s001-332.indb 124
2017-06-26 13:13
3
VAD GÖR OSS LYCKLIGA?
Det har också visat sig att det finns en överensstämmelse mellan skattad lyckonivå och en del fysiologiska mått. De som skattar sig vara lyckliga har en högre aktivitet i främre frontalloben och lägre nivå av stresshormonet kortisol. Det finns också en överensstämmelse över skattad brist på lycka och ökad risk för att begå självmord. Ett problem med att undersöka lycka är förstås att definiera vad lycka är (se ovanstående definitioner). Hur mäter man subjektiva upplevelser av livet eller subjektiva upplevelser av välbefinnande? Vad är livet? Vad är välbefinnande? Kan man mäta något som är subjektivt?
Vem är mest lycklig? Det verkar finnas internationella skillnader mellan olika länder vad det gäller lycka. Människor i det kalla och mörka Skandinavien, Irland, Schweiz och Österrike har i flera år uppmätt de högsta lyckonivåerna. Strax under dessa länder hamnar anglosaxiska länder, många av länderna i Latinamerika och Kontinentaleuropa. I mitten av rankingen hamnar stora delar av Sydeuropa och Asien. De som hamnar längst ned i lyckorankingen är Ryssland, stora delar av Östeuropa samt många afrikanska länder. Lycka i världens stater 2006 Lycka i världens stater 2006
Den brittiska socialpsykologen Adrian White konstruerade en karta över lycka. Han hämtade data från UNESCO, CIA, WHO Lycklig ------------------------------------Olycklig Lycklig ------------------------------------Olycklig och The New Economic Foundation.
125
4069493.1.1_s001-332.indb 125
2017-06-26 13:13