a g n U rar
d l ä r fö
-
t,
tite iden
gar
anin m t u h er oc
t
ghe i l j ö m
Nina Tryggvason Emma Sorbring Gösta Samuelson
Unga föräldrar – identitet, möjligheter och utmaningar ISBN 978-91-47-09781-4 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Emma Engdahl Redaktör: Cecilia Björk Tengå Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Foto omslag: Emma Sorbring Foton: Thinkstock Layout: OKS, Indien Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.
Liber AB, 205 10 Malmö Tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Innehåll Förord 6 Författarpresentation 8 Inledning 9 Bokens utgångspunkter 10 De första intervjuerna 11 Intervjuer gjorda 30 år efter barnets födelse 12 Insamlingsmetod och narrativa perspektiv 12 Analys, tolkning och teoretisk referensram 14
Bokens syfte och upplägg 15 1. BAKGRUND 19 Tonårsföräldraskap 20 Vilka blir tonårsföräldrar? 20 Valet att behålla barnet 21 Livet som tonårsförälder 24 Hur går det för barnen? 26 Men fäderna då? 27 Betydelsen av socialt stöd 27
Den unga individens utveckling och resurser 29 Identitetsutvecklingen under tonåren 29 Identitetsutvecklingen mellan 20–30 år 31 Familjen som utvecklingsarena 35 Föräldraskap och agency 37 Copingstrategier under tonåren 40 Nätverk och socialt stöd 42
3
Från modernitet till senmodernitet 44 Tid och plats 44 Familjens förändring 46 Familjeformer och familjeideal 47 Föräldraskap och kön 49 Det ”nya” barnet 52 Från reaktiv till proaktiv styrning 53
2. PRESENTATION AV FAMILJERNA 57 Familj och föräldraskap i slutet av 1970-talet 58 30 år senare 59 Familjer med föräldrar som lever ihop 60 Familjen Andersson 61 Familjen Ivarsson 62 Familjen Granqvist 64 Familjen Jansson 65
Familjer med föräldrar som separerat 67 Familjen Davidsson 67 Familjen Bengtsson 69 Familjen Carlsson 70 Familjen Eriksson 71
Familjer med en förälder 73 Familjen Fredriksson 73 Familjen Holmberg 74
3. FAMILJERNAS BERÄTTELSER 77 Tema 1: Krav, förväntningar och reaktioner 78 Omgivningens och egna reaktioner på ålder 78 Barnens förväntningar och krav på föräldrarna 87
Tema 2: Trygghet, utsatthet och upplevelse av stöd 90 Familjen som en trygg bas 91 Att få, slippa eller dela ansvar 96 Upplevelse av stöd i föräldraskapet 101 Barnens behov av trygghet och särskildhet 107
4
Tema 3: Maktlöshet och handlingsförmåga 109 Att sakna kontroll 110 Att ta kommandot 115 Agens som utvecklas 117 Barnens upplevelser av föräldrarnas agens 122
Tema 4: Gränser, gränssättning och självständighet 124 Gränslöst eller begränsat ansvar 125 Gränser för självständighet ur barnens perspektiv 134
Tema 5: Kvalité på relationen 138 Kontroll genom närhet 138 Närhet på distans 142 Barnens definition av kvalité 144
4. UNGT FÖRÄLDRASKAP 149 Förälder, men varken ung eller vuxen 150 Inverkar ungt föräldraskap på identitetsskapande processer? 150
Att tro att man kan 155 Vilka utmaningar innebär ungt föräldraskap och vilka strategier har använts? 155
Att söka trygghet och socialt stöd 160 Hur socialt stöd eller uteblivet stöd från det privata och offentliga nätverket inverkar på det unga föräldraskapet 160
Att ha tiden för sig 163 Hur beskrivs föräldraskapet under olika perioder i barnens liv? 163
5. NÄR ÅLDERN ÄR FRÅGAN MEN KÖNET ÄR SVARET 171 Könade förväntningar 172 Könade identitetsprocesser 173 Föräldraskap utan kön 175 Appendix 179 Referenser 194
5
Förord Att få barn är en omtumlande upplevelse. Vardagens rutiner omprövas och som förälder har du inte längre mandat att styra över din egen tid. Numera är uttrycket ”att boa sig” välkänt. De flesta småler både åt sig själva (i efterhand) och åt andra väntande föräldrar. Från att ha varit relativt ointresserade av hus och hem börjar de blivande föräldrarna pyssla och skapa ett hem åt sig själva och det kommande barnet. Kärleken, omsorgen och viljan att göra det bästa för barnet sträcker sig dock bortom spädbarnsåldern, eller som en av föräldrarna i boken uttrycker det: ”att bli förälder går aldrig över”. Detta är också en av bokens utgångspunkter – nämligen att beskriva hur föräldraskapet utvecklas över tid. Vi har därför valt att göra intervjuer dels i samband med barnets födelse, dels idag trettio år senare. En annan utgångspunkt är att vi vill fånga upplevelsen av att vara ung förälder. Även om föräldrarna som beskrivs i boken successivt har gått från att vara tonåringar till att så småningom bli medelålders, har de i relation till sina barns kamraters föräldrar alltid varit unga i varje fas av sitt föräldraskap. För oss är det viktigt att poängtera att vi skrivit om unga föräldrar utifrån uppfattningen att det finns fler saker som förenar föräldrar, än som skiljer dem åt. Det som skiljer föräldrar åt är kanske snarare möjligheterna, resurserna och verktygen som finns till hands i strävan att påverka livet i den riktning föräldrarna vill och tror är den bästa. Att bli förälder tidigt i livet kan innebära en avsaknad av resurser och verktyg, men också en avsaknad av möjligheter att skaffa sig dem. Många unga föräldrar har inte haft möjlighet att gå färdigt skolan och att utbilda sig, vilket gör att de har en svår situation på arbetsmarknaden. Tyvärr visar statistiken att många unga föräldrar, både då och nu, aldrig fullföljer sin gymnasieutbildning. Flera av föräldrarna i boken beskriver hur dessa och andra utmaningar kantat livet. Men vi kan också skönja en styrka och vilja att ta de möjligheter som ges och att styra sina liv i den riktning de önskar. Vår ambition är att boken ska lämpa sig för utbildningar där studenterna kommer i kontakt med området barn, ungdom och familj, såsom
6
sociologi, psykologi, utbildningsvetenskap, socialmedicin, kulturvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap och genusvetenskap. Genom bokens färgstarka beskrivningar av att vara ung förälder är vår förhoppning att den ska vara berikande även för praktiker ute i olika verksamheter, t.ex. yrkesverksamma inom mödrahälsovård (MVC) och barnhälsovård (BVC), på förlossningskliniker, inom området socialt arbete samt inom kurators- och psykologverksamheter. Vi författare har vår egen relation till boken. Gösta är den som ansvarade för de första intervjuerna som genomfördes för över 30 år sedan. Han var då jämnårig med de unga föräldrarnas egna föräldrar. Nina hade då precis påbörjat sin universitetsutbildning, jämnårig med de unga föräldrarna, men i en helt annan kontext. Nina är den som stått för genomförandet av dagens intervjuer och skrivit det mesta av texten. Emma, som nästan är jämnårig med ”barnen”, har vuxit upp under samma tid och den tidens normer och värderingar. Emma har varit huvudansvarig för studien och medverkat i analysen av intervjuerna. Vi vill tacka föräldrarna och ”barnen” som frikostigt har delat med sig av sina erfarenheter. Ett stort tack även till professor Philip Hwang, som genom sin noggranna genomläsning av manuset har bidragit med konstruktiv kritik och goda förbättringsförslag. Trollhättan i april 2012 Nina, Emma och Gösta
7
Författarpresentation Nina Tryggvason är förskollärare och socionom och har en filosofie magister i socialt arbete. Hon har många års erfarenhet av pedagogiskt och socialt arbete med barn och familj och har bl.a. varit med och startat och genomfört gruppverksamheter som riktat sig till unga föräldrar och deras barn. Nina arbetar nu som adjunkt på avdelningen för socialpedagogik och sociologi på Högskolan Väst. Hennes forskning handlar om ungt föräldraskap, såväl ur ett livsspannsperspektiv som ur ett nutidsperspektiv. Emma Sorbring är doktor i psykologi och arbetar som lektor vid Högskolan Väst. Hennes forskningsintressen är inom områdena familj, barn och ungdomar. Nuvarande och tidigare projekt har till exempel berört föräldrars beteende och barns anpassning ur ett kulturellt perspektiv, ungdomars internetanvändande och föräldrars strategier, ungdomars sexuella utveckling i traditionella och nya vardagsmiljöer, våld i nära relation bland ungdomar samt unga människors beslutsfattande. Gösta Samuelson är docent i pediatrik/barn- och ungdomsmedicin. Han disputerade på en avhandling om barns och ungdomars tillväxt, hälsa och nutrition med särskild hänsyn tagen till socioekonomisk bakgrund. Han är också professor i klinisk näringsfysiologi vid Uppsala universitet med huvudansvar för en longitudinell studie av ungdomars hälsa och nutrition med inriktning mot den vuxnes hälsa. Gösta är professor emeritus vid Högskolan Väst och ansvarig för ett stort antal epidemiologiska studier, bland annat den studie som genomfördes för drygt 30 år sedan och som ligger till grund för denna bok.
8
Inledning I takt med att åldern för barnafödande stigit har tonårsföräldraskap alltmer kommit att betraktas som en risk för både mammor och barn. Mycket av den forskning som bedrivits i ämnet visar att de unga kvinnor som blir mammor i tonåren oftare än andra har haft en problematisk uppväxt och får ett liv som kantas av svårigheter, inte minst ekonomiskt. Barnen till tonårsmödrar löper även de en större risk än sina jämnåriga att möta motgångar i livet. Forskningen är överlag mamma/ barn-fokuserad, och pappornas roll för barnen och vad gäller livsomständigheter i övrigt finns det liten kunskap om. De svenska undersökningar som finns bygger antingen på kvantitativa data genom registerstudier eller begränsar sig till att belysa upplevelsen av tonårsföräldraskapet under barnets första år utifrån mammornas perspektiv. Denna bok handlar om hur det kan vara att bli förälder redan i tonåren och vilken betydelse det kan få i livet för både barn och föräldrar. Boken utgår från intervjuer med mammor och pappor som för cirka 30 år sedan blev unga föräldrar, samt intervjuer med deras barn. Föräldrarna intervjuades ett antal gånger för 30 år sedan i samband med att de väntade barn och under den första tiden efter barnets födelse. Därefter har intervjuer genomförts med både föräldrarna och barnen, då barnen varit ungefär 30 år gamla. Det material som samlades in när föräldrarna var nyblivna föräldrar och det material som är resultatet av de nya intervjuerna 30 år senare ger oss en bild av hur ungt föräldraskap kan upplevas och förstås ur ett längre tidsperspektiv, från det att barnen föds tills de själva är vuxna. Det ger också möjlighet att belysa tonårsföräldraskap ur både barnens och föräldrarnas perspektiv. När de första intervjuerna genomfördes var det betydligt vanligare än idag att bli förälder tidigt i livet. Men trenden var redan då på nedåtgående. 1973 var ca 16 % av alla förstföderskor under 20 år. 1980 var siffran nere i ca 10 % och idag är det betydligt vanligare att få sitt första barn
9
inledning
när man fyllt 35 år än att bli mamma i tonåren. Knappt 2 % av mödrarna får sitt första barn vid 19 års ålder eller tidigare. (Socialstyrelsen 2011, Statistiska centralbyrån 2009). Att bli förälder innebär ett livslångt åtagande, eller som en av mammorna i studien uttrycker det: ”att vara förälder, det går inte över”. Även om tonårsföräldraskapet ”går över” och barnen blir äldre är föräldrarna fortsatt unga, vilket skapar specifika livsförutsättningar och utmaningar i tillvaron. Samtidigt finns det en fara med att peka ut en grupp som särskilt behövande. Både forskningen och det sociala arbetet riskerar att bidra till ett stereotypt tänkande kring tonårsföräldraskap om man ensidigt fokuserar på ålder som enda förklaringsfaktor till de svårigheter som barn och föräldrar möter. Att bli sedd som en riskförälder som behöver specifika insatser kan påverka självbilden som förälder och även bidra till en ovilja att söka det stöd som alla föräldrar är mer eller mindre beroende av. Det är därför av vikt att inte stirra sig blind på ålder utan också försöka förstå vilka andra faktorer som har inflytande över det unga föräldraskapet.
1973 var ca 16 % av alla förstföderskor under 20 år. 1980 var siffran nere i ca 10 % och idag är det betydligt vanligare att få sitt första barn när man fyllt 35 år än att bli mamma i tonåren.
Bokens utgångspunkter Med stöd från allmänna barnhuset genomfördes 1978–1979 en undersökning av alla gravida kvinnor (166 stycken) i en glesbygdskommun samt från en stadsdel i en medelstor stad. Studien utmynnade i en rapport som fick namnet Att bli förälder (Strömbergson m.fl. 1983). Bland de mödrar som deltog i undersökningen var 16 tonårsmödrar. Tio av dessa mödrar, deras barn och i flera fall barnens fäder har vi genomfört uppföljande intervjuer med. När åldern för barnafödande stigit har också definitionen av vem som räknas som ung förälder förflyttats. Det är idag inte ovanligt att använda begreppet ”unga föräldrar” och då inkludera föräldrar upp till 30 år. Men definitionen av ung förälder har i
10
inledning
denna studie gjorts på ett sätt som överensstämmer med den både nationella och internationella forskningen kring ungt föräldraskap, d.v.s. att som unga föräldrar räknas de som är under 20 år och därmed i tonåren när de får sitt första barn. De första intervjuerna
De intervjuerna som gjordes med föräldrarna för 30 år sedan genomfördes som ett samarbete mellan Barnkliniken och Barnhälsovården på Centrallasarettet i en medelstor stad och Socialhögskolan vid Göteborgs Universitet (se Appendix 1 för mer information om dessa intervjuer). Primärt var syftet med intervjuerna att kartlägga och undersöka blivande och nyblivna föräldrars behov, problem och önskemål under graviditeten och under barnets första levnadsår. Utifrån det som framkom i intervjuerna förändrades och förbättrades mödra- och barnhälsovården med föräldrautbildning i grupp som ett av målen. Särskilt intresserad var man av om föräldrastöd skulle utformas annorlunda på landsbygd och om det fanns några skillnader i mödrars och fäders samspel med sina barn. Utifrån intervjuerna konstateras att föräldrar från landsbygden inte skiljer sig åt från dem som bor i staden. Däremot var andelen lågutbildade högre på landsbygden, och utbildningsfaktorn hade avgörande betydelse för hur man hanterade och upplevde situationen som förälder (Samuelson m.fl. 1983). En annan fråga som diskuteras i slutsatserna var hur man bäst nådde fram med information och kunskapsförmedling till blivande och nyblivna föräldrar. Även här hade utbildningsfaktorn avgörande betydelse. De lågutbildade var mindre mottagliga för skriftlig information och frågade inte själva efter stöd. Resultaten pekade på ett behov av ökad kontinuitet i relationerna mellan de professionella och familjerna och på att information i större utsträckning borde ges i muntlig form. De grupper som framhålls som särskilt viktiga att stödja är de unga, lågutbildade och isolerade familjerna. När vi 30 år senare får möjlighet att göra en avgränsad uppföljande studie faller därför valet på att följa upp de yngsta föräldrarna och deras barn.
11
I nledning
Intervjuer gjorda 30 år efter barnets födelse
Bland de 166 familjer som deltog i de intervjuer som genomfördes för 30 år sedan fanns 16 tonårsmödrar. Det var dessa 16 mödrar och deras familjer vi önskade genomföra nya intervjuer med (se Appendix 2 för mer information). Av de 16 familjerna fick vi kontakt med tolv, varav tio valde att delta i undersökningen. Totalt har 25 intervjuer genomförts med a) tio mammor, vilka blev mödrar vid 19 års ålder eller tidigare, b) sex pappor, vilka blev fäder tillsammans med en kvinna som då var 19 år eller yngre och c) nio barn till ovanstående kvinnor och män (dessa är i nuläget ca 30 år). Tabell 1. Medverkande familjer Totalt 10 familjer Familj 1–6 Intervjuer med mamma, pappa och barn(totalt 18 intervjuer) Familj 7–9 Intervjuer med mamma och barn* (totalt 6 intervjuer) Familj 10 Intervju med mamma** (totalt 1 intervju) * Papporna i två av dessa familjer ville ej delta; pappan i den tredje familjen är avliden ** Varken barnet eller pappan ville delta
Efter ett godkännande från regionala etikprövningsnämnden (se Appendix 3 för mer information om etiska överväganden) informerades informanten via ett personligt brev om syftet med studien och på vilka grunder de var utvalda att delta och påmindes på så sätt om sitt deltagande i intervjuerna för mer än 30 år sedan. Därefter ringde vi upp och bokade tid för intervjuerna. Insamlingsmetod och narrativa perspektiv
Till skillnad från intervjuerna som genomfördes för 30 år sedan och de flesta andra undersökningar inom området, har dagens intervjuer omfattat inte bara barnets första år, utan hela uppväxten fram till idag (se Appendix 4 för mer information om insamlingsmetod och narrativt perspektiv). En annan skillnad är att dagens intervjuer spelats in och
12
I nledning
transkriberats i sin helhet och inte följt en färdig intervjumall. De flesta intervjuerna har tagit 1–2 timmar och genomförts i deltagarnas hem. Avsikten i intervjun har varit att låta individen berätta fritt och intervjuarens roll har varit att lyssna, ställa följdfrågor och behålla fokus på ämnet föräldraskap. I utformningen och genomförandet av intervjuerna har vi inspirerats av det narrativa perspektivet. Narrativ och berättelse används ofta synonymt och att berätta ses som en universell mänsklig egenskap som innebär att man sammanfogar händelser från det förflutna på ett sätt som skapar mening, struktur och sammanhang ( Johansson 2005). För oss har det narrativa perspektivet inneburit en möjlighet att låta familjernas berättelser ta plats och samtidigt tillåtit att intervjuaren också är medskapare i För oss har det narradet som berättas. Intervjuerna har haft formen tiva perspektivet inneav en livsberättelse med fokus på föräldraskap. burit en möjlighet att Tidigare användes ofta begreppet livshistoria låta familjernas berättelser ta plats och när man skulle beskriva livet retrospektivt. Idag samtidigt tillåtit att inhar istället begreppet livsberättelse fått en mer tervjuaren också är framträdande plats. Livsberättelse till skillnad medskapare i det som från begreppet livshistoria utgår från att det berättas. som berättas inte är den enda sanningen om det som varit, utan en berättelse av många möjliga. Under de 30 år som gått har förutsättningarna för och synen på föräldraskap förändrats. Detta menar vi påverkar vilka berättelser som är möjliga för deltagarna i studien att berätta idag, om det som hänt tidigare i livet. Genom att uppmuntra deltagarna att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av föräldraskap, har vi försökt skapa utrymme för dem att utveckla fylliga och innehållsrika berättelser som belyser det område som undersöks. I detta fall innebär det att deltagarna ombetts att berätta om sitt vardagsliv under olika perioder av barnens uppväxt och vad de uppfattat som betydelsefullt i relation till utövandet och upplevelsen av föräldraskap. Temat föräldraskap har för flera av deltagarna inte varit ett självklart samtalsämne. Detta har gjort att intervjuarens förförståelse och frågor haft stor betydelse för hur berättelsen utvecklats. Att intervjuaren
13
I nledning
är kvinna, jämnårig med föräldrarna i studien och själv har erfarenheter av att vara förälder är exempel på aspekter som troligen haft betydelse för lyssnande, tolkningar, följdfrågor och familjemedlemmarnas sätt att förhålla sig i intervjun och välja ut vad och hur de vill berätta. De flesta har gett uttryck för att de upplevt intervjusituationen som intressant och positiv och har frikostigt delat med sig av sina erfarenheter. Att prata om det egna familjelivet som barn eller förälder har upplevts som engagerande och ofta gett tillfälle till reflektion. Samtalet rör viktiga områden som man inte alltid pratat om tidigare. Ibland har svåra minnen väckts till liv, men de flesta uttrycker ändå att det känts bra att få sätta ord på de egna erfarenheterna. ”Jag öppnade upp betydligt mer än jag hade tänkt mig, eller vad jag hade trott, så kan man säga, ja. Men jag har inte sagt nåt som jag ångrar, så det är bra.”
Analys, tolkning och teoretisk referensram
Fokus i denna studie är tonårsföräldraskap, och ett grundläggande antagande är att det är ett fenomen vars betydelse skiftar över tid och social kontext och därför kan ses som socialt konstruerat. De 30 år som gått har inneburit att synen på faDe 30 år som gått har milj, kön, ungdomars identitetsutveckling och inneburit att synen på familj, kön, ungdomars föräldraskap har förändrats. Deltagarnas tankar identitetsutveckling och handlande måste därför också förstås utoch föräldraskap har ifrån att leva i en förändrad samhällskontext. förändrats. DeltagarEn intervjustudie som sträcker sig över så nas tankar och handlång tid som trettio år och dessutom innefatlande måste därför också förstås utifrån tar både mödrars, fäders och barns perspektiv att leva i en förändrad på ett så vitt fenomen som ungt föräldraskap samhällskontext. har gjort att det insamlade materialet varit omfattande. För att få en överblick har vi tagit hjälp av Layder (1993) som presenterar en forskningskarta över centrala kännetecken för det sociala livet och samhället (se Appendix 5 för mer information om analys, tolkning och teoretisk referensram). Kartan
14
I nledning
är ett ramverk som gör det möjligt att identifiera och lokalisera potentiella forskningsområden och för att bringa reda i var man befinner sig när man undersöker det sociala livet. Modellen har använts både i utformningen av intervjuguiden och vid analys av materialet. Förutom den tolkning och analys som sker redan vid intervjutillfället genom val av samtalsämnen, vidarefrågor och klargöranden och vid transkriberingens uttolkning av tal till text, har materialet tolkats och analyserats i flera steg. Första steget innebar att texten lästes av två personer var för sig för att skapa en översiktlig bild av materialet och uttyda vad vi uppfattade som centrala teman. I nästa steg samlästes texten och de teman som var och en tagit fasta på, vilket resulterade i att materialet koncentrerades och kategoriserades i fem teman. Därefter sorterades informanternas utsagor in under respektive teman och analyserades med utgångspunkt i våra tidigare valda teoretiska perspektiv, men också genom att empirin visade vägen. I den slutliga analysen har de olika nivåerna knutits samman genom synen på hur kön, ålder, arbete och identitet kan förstås i relation till varandra och till det unga föräldraskapet.
Bokens syfte och upplägg Med tanke på att forskningen visar att tonårsföräldraskap kan vara förknippat med svårigheter för både barn och föräldrar, är det värdefullt att få en mer nyanserad och fördjupad bild av hur tonårsföräldraskap ”görs”, för att samhället ska kunna utforma eventuella stödinsatser och skapa bättre livschanser för föräldrar och barn. Men ambitionen är inte att slå fast hur det är att vara ung förälder eller att som barn växa upp i en familj där en mamma är tonåring. Snarare syftar boken till att visa på nyanser och variation och ibland likheter som det unga föräldraskapet kan innebära för barn och föräldrar. Utgångspunkten för studien är att i ljuset av de samhällsförändringar som skett rörande familj och föräldraskap under de senaste 30 åren undersöka tonårsmoderskap som fenomen och dess inverkan på livet för barn, mödrar och fäder på kort och lång sikt. Genom barnens och föräldrarnas berättelser om hur föräldraskapet utövats och upplevts i det
15
I nledning
praktiska vardagslivet under olika perioder i barnens liv har vi försökt få svar på ett antal frågeställningar som vi uppfattar som väsentliga. Den första handlar om identitet. Att få barn som ung innebär en annorlunda livssituation jämfört med jämnåriga som inte får barn. Detta sker dessutom under en period som ofta anses ha den mest genomgripande be tydelsen för identiteten. Den första fråga vi ställt oss är därför om och i så fall hur ungt föräldraskap inverkar på identitetsutvecklingen. Den andra frågan vi velat ha svar på är vilka möjligheter och utmaningar det har inneburit att bli ung förälder och vilka strategier som använts för att hantera de utmaningar som beskrivs? Det tredje området handlar om omgivningens inflytande på föräldraskapet. Med tanke på att de flesta föräldrar och kanske särskilt unga föräldrar behöver stöd i sitt föräldraskap, har vi därför frågat oss hur socialt stöd eller uteblivet stöd från det privata och offentliga nätverket inverkat på det unga föräldraskapet. Boken är indelad i fem kapitel. Förutom i denna inledning ges i kapitel 1 en bakgrund och översiktlig genomgång av fenomenet tonårsföräldraskap som det framställs i nationell och internationell forskning. Bilden av vilka som väljer att bli föräldrar i tonåren och hur det går för föräldrar och barn är inte entydig – därför diskuteras också vilken betydelse samhällets inställning och organisering kan ha för upplevelsen av och utövandet av föräldraskapet. Därefter presenteras de teoretiska utgångspunkterna som kan sägas utgå från både ett individuellt mikroperspektiv och ett mer övergripande makroperspektiv. I avsnittet Den unga individens utveckling och resurser är fokus på individnivå genom teorier kring identitet, aktörskap, copingstrategier och nätverk. I nästa avsnitt, Från modernitet till senmodernitet, är syftet snarare att få korn på vilka samhällsförändringar som haft betydelse till exempel när det gäller synen på familj, föräldraskap och barn under de 30 år som gått. Men också hur dessa förändringar har fått återverkan på mötet mellan familjen och samhällets institutioner. I kapitel 2 presenteras de tio familjerna i studien. Framställningens kategorisering och rubriker bygger på hur familjerna berättat om sin familjeform, det vill säga om föräldrarna fortsatt att leva tillsammans och om en eller båda föräldrarna har haft ansvaret för barnet, vilket avspeglar
16
I nledning
tre olika familjetyper: familjer med föräldrar som lever ihop, familjer med föräldrar som separerat och familjer med en förälder. Efter presentationen av familjerna följer sedan det som är bokens huvudfokus, kapitel 3 Familjernas berättelser. Innehållet i berättelserna har kategoriserats i fem teman som framstod som centrala i analysen. Det första temat (1) handlar om Krav, förväntningar och reaktioner och belyser hur föräldraskapet genomsyrats av egna och andras erfarenheter av och föreställningar om ungt föräldraskap. Nästa tema (2), Trygghet, utsatthet och upplevelse av stöd, berör den närmsta omgivningens betydelse för både barn och föräldrar. I det tredje temat (3), Maktlöshet och handlingsförmåga, framkommer hur framförallt föräldrarnas känsla av kontroll eller bristande kontroll av det egna livet kan få betydelse för upplevelsen av om graviditet och barnafödande är självvalt eller är något som bara händer utom den egna kontrollen, och i förlängningen även hur föräldraskapet hanteras. I berättelserna framgår också hur barnen uppfattat föräldrarnas handlingsförmåga och maktlöshet. Tema (4), Gränser, gränssättning och självständighet, går som en röd tråd genom många berättelser men med olika betydelser. I detta avsnitt behandlas därför både gränser mellan föräldrar och barn och gränser mellan föräldrarna när det gäller uppdelning av föräldraansvar. Det gäller även gränser för individen uttryckt i möjligheter till utrymme för den egna personen. Det avslutande temat (5), Kvalité på relationen, handlar om hur föräldrabarn-relationen beskrivs och uppfattas, både under uppväxten och idag då barnen är vuxna, vilket är intressant bl.a. ur den synvinkeln att ungt föräldraskap som fenomen ofta beskrivs få långsiktigt negativa konsekvenser för både barn och föräldrar. I kapitel 4, Ungt föräldraskap, görs en fördjupad analys som går igenom de teman som tidigare presenterats och har som ambition att knyta samman de olika analysnivåer som tidigare beskrivits i Layders (1993) modell. Resultatet har fokus på fyra områden som alla säger något väsentligt om ungt föräldraskap. 1) Förälder, men varken ung eller vuxen, 2) Att tro att man kan, 3) Att söka trygghet och stöd och 4) Att ha tiden för sig. Avslutningsvis i kapitel 5 diskuteras studiens viktigaste resultat och implikationer för framtida studier och arbete med unga föräldrar och deras barn.
17
1. BAKGRUND N är man försöker förstå hur tonårsföräldraskap uppfattas och upplevs, behöver man lyfta blicken och betrakta fenomenet ur olika perspektiv och i olika tidsmässiga och kulturella kontexter. Det är då man blir varse hur betydelsen av tonårsföräldraskap kan skifta. I denna bok har vi valt att begränsa oss till forskning som rör västerländska kulturer, men även i väst skiljer sig uppfattningar och upplevelser av tonårsföräldraskap åt, vilket framgår i följande avsnitt. För att förstå tonårsföräldrarnas individuella upplevelser tar vi hjälp av teorier kring utveckling, identitet och nätverksstöd, och för att förklara förändrade uppfattningar om ungt föräldraskap beskrivs samhällets utveckling från modernitet till senmodernitet. När vi sedan längre fram i boken tar del av föräldrarnas och barnens berättelser om ungt föräldraskap är det genom detta teoretiska raster utsagorna tolkas.
19
1. BAKG R U N D
Tonårsföräldraskap Tonårsgraviditeter har sedan 1960-talet varit ett ämne som engagerat såväl forskare och politiker som allmänhet. I USA och flera andra västländer har tonårsgraviditeter setts som ett stort socialt problem och därför ett område för socialpolitiska, ofta repressiva, interventioner. Andra har velat nyansera debatten och menar att graviditeterna inte är alarmerande många eller särskilt annorlunda än tidigare. Moore och Rosentahl (2006) menar att det är viktigt att förstå den underliggande dynamiken i fenomenet och inte polarisera diskussionen. Alla tonårsgraviditeter är inte oplanerade eller ovälkomna utan kan också vara ett medvetet val och en önskan om att få barn. Vilka blir tonårsföräldrar?
Generellt är tonårsföräldraskap ett klassfenomen ”teenage motherhood remains overwhelmingly a workingclass affair” (Moore & Rosentahl 2006, s. 198). I en stor jämförande studie mellan fem västländer (USA, Frankrike, Storbritannien, Kanada och Sverige) bekräftas sambandet mellan att växa upp under missgynnade socioekonomiska förhållanden och antalet tonårsgraviditeter. Numera är tonårsgraviditeter allt ovanligare men det är stora geografiska och kulturella skillnader även inom västvärlden. Sverige och Frankrike är de länder som har lägst andel graviditeter. Störst andel tonårsgraviditeter finns i USA, som har fyra gånger så höga graviditetstal som Frankrike, tre gånger så höga som Sverige och dubbelt så många som Kanada och Storbritannien. I studien undersöks varför det är så stora skillnader i antalet tonårsgraviditeter, aborter och födslar mellan olika västländer och författarna drar slutsatsen att den ekonomiska ojämlikheten i landet är en bidragande orsak. De menar att grundläggande ekonomisk och social trygghet för medborgarna i ett land också innebär färre tonårsgraviditeter. Detta förklaras, förutom av ovanstående nämnda socioekonomiska förhållanden och ekonomiska ojämlikhet, även med skillnader i attityder till ungas sexualitet i de olika länderna. En positiv attityd till tonårssexualitet, tilltro till förmågan att skydda sig kombinerat med en lättillgänglig preventivmedelsförmedling
20
a g n U rar
-
d l ä r fö t,
tite iden
gar
anin m t u h er oc
t
ghe i l j ö m
Nina Tryggvason Emma Sorbring Gösta Samuelson
a g n U rar
d l ä r fö
gar
anin
h utm er oc
et
öjligh
Har föräldraskap med ålder att göra? Eller finns det andra faktorer som är viktigare för hur föräldraskapet - ide utövas och upplevs? I den här boken intervjuas mammor, pappor och deras i dag vuxna barn om sina erfarenheter av att vara ung förälder eller att ha unga föräldrar. t, m ntite
Hur har det unga föräldraskapet påverkat mödrars och fäders identitetsutveckling? Vilka strategier har föräldrarna använt för att hantera utmaningen att få barn tidigt i livet, och hur har omgivningen agerat? Hur har barnen upplevt det att ha unga föräldrar? Genomgående visar både barnens och föräldrarnas berättelser att frågan om ålder ofta är av underordnad betydelse. I stället är det föreställningar om och förväntningar på kön som är avgörande för hur tonårsföräldraskap ”görs”. Boken lämpar sig för utbildningar inom sociologi, psykologi, socialmedicin, kulturvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap och genusvetenskap. Den är också intressant för praktiker inom mödra- och barnhälsovård, på förlossningskliniker, inom socialt arbete och för kuratorer och psykologer. Nina Tryggvason har en master i socialt arbete och arbetar som adjunkt vid Högskolan Väst. Emma Sorbring är doktor i psykologi och arbetar som lektor vid Högskolan Väst. Gösta Samuelson är docent i pediatrik/barn- och ungdomsmedicin. Han är professor i klinisk näringsfysiologi vid Uppsala universitet samt professor emeritus vid Högskolan Väst .
Best.nr 47-09781-4
Tryck.nr 47-09781-4-00