9789140681584 by Smakprov Media AB

Sociologi – grunderna Tove Phillips

De här frågorna och många fler diskuteras i Sociologi – grunderna. Boken är användbar för alla som vill arbeta med människor och därför vill veta mer om vad det är som styr människors liv och handlande. Den går igenom grunderna i sociologisk teori och tar upp viktiga aspekter och aktuella frågor inom det sociologiska området.

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Sociologi – grunderna har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Sociologi, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Sociologi – grunderna

Hur skapas de normer och värderingar som styr ditt liv? Vad är det som gör att du varje morgon går upp, går till skola eller jobb och springer i de ekorrhjul som du förväntas springa i? Och vad händer med de människor som väljer att springa sin egen väg?

Sociologi – grunderna Tove Phillips

Inneh책ll 1. Sociologi och samh채lle.................................7 Vad 채r sociologi?...............................................................................................8 Hur formas individer?.....................................................................................14 Hur formas samh채llet?...................................................................................19 Kultur.................................................................................................................26 Sociologiska teorier och perspektiv...........................................................30 Funktionalism..................................................................................................33 Konfliktteorier...................................................................................................37 Symbolisk interaktionism..............................................................................40 Nyare sociologiska perspektiv.....................................................................46 Sammanfattning..............................................................................................51

2. Sociala strukturer............................................55 Sociala strukturer..........................................................................................56 Klass..................................................................................................................59 Genus................................................................................................................67 Etnicitet.............................................................................................................73 Kultur.................................................................................................................78 Religion.............................................................................................................85 Sammanfattning.............................................................................................97

3. Sociala normer...........................................101 Sociala normer..............................................................................................102 Normer i olika tider och kulturer.................................................................111 Kategorisering................................................................................................115 Sammanfattning............................................................................................121

4. Innanförskap och utanförskap....................125 Jag och vi och dom.....................................................................................126 Social kontroll................................................................................................131 Kriminalitet och avvikelse............................................................................139 Segregering och marginalisering...............................................................147 Sammanfattning...........................................................................................153

5. Lika mycket värda?......................................157 Demokratiska värden...................................................................................158 Jämlikhet och jämställdhet.........................................................................161 Integration......................................................................................................164 Diskriminering och likabehandling............................................................167 Sammanfattning............................................................................................173

6. Metod.............................................................177 Information......................................................................................................178 Metoder..........................................................................................................183 Analys..............................................................................................................193 Sammanfattning............................................................................................197

7. Aktuella sociala frågor ..............................201 Samhällsklyftor.............................................................................................202 Arbetslöshet..................................................................................................207 Kriminalitet.....................................................................................................210 Fysisk och psykisk ohälsa..........................................................................213 Konsumtion och media...............................................................................216 Sammanfattning...........................................................................................219 Ordlista...........................................................................................................222 Index...............................................................................................................223 Bildförteckning..............................................................................................224

Emma är 17 år. Varje morgon när mobilklockan ringer går hon upp och duschar. Sedan tar hon på sig, vanligtvis jeans och t-shirt eller tröja Till frukost äter hon cornflakes och en ostmacka. Emma bor i ett radhus med sin mamma och pappa och bror. Hennes mamma är sjuksköterska och hennes pappa jobbar som säljare på ett stort företag. De har en silvergrå Volvo och en Golden Retriever som heter Ludde. Emma tar bussen till gymnasiet. Hon brukar tillbringa resan med att plugga eller lyssna på musik. Trots att hon är lite skoltrött brukar hon sköta sig ganska bra i skolan. Hennes betyg är medelmåttiga och det är hon nöjd med.

Efter skolan åker Emma hem igen. Hon tar ut hunden på en promenad och äter en macka. Vissa dagar tränar hon på gymmet och ibland träffar hon kompisar. Hon brukar också tillbringa mycket tid med mobilen. Emma vill arbeta med människor i framtiden. Hon tycker att det är spännande med psykologi och vill gärna ha ett jobb där hon kan hjälpa personer som har det svårt. Hon har fortfarande inte bestämt sig för vad hon ska göra efter gymnasiet. Kanske söker hon in på högskolan om hennes betyg är tillräckligt bra. Kanske tar hon ett sabbatsår och reser någonstans. Eller kanske vill hon bara jobba och tjäna pengar.

1. Sociologi och samhälle Det här kapitlet ger en introduktion till ämnet sociologi och beskriver hur individer och samhällen skapas i samspel med varandra. I detta kapitel får du lära dig om:

• Vad är sociologi? • Hur formas individer? • Hur formas samhällen? • Kultur • Sociologiska teorier och perspektiv • Funktionalism • Konfliktteorier • Symbolisk interaktionism • Nyare sociologiska perspektiv diskutera

· fundera på

1. Hur mycket har du gemensamt med Emma? 2. Tror du att Emma är en genomsnittlig svensk tonårstjej eller är hon bara en stereotyp bild av svenska tonårstjejer? Förklara!

3. Tror du att Emmas tankar om framtiden skulle sett annorlunda ut om hon levt i ett annat samhälle? Ge exempel!

4. Vad har berättelsen om Emma att göra med sociologi?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Skapandet av samhällen, kulturer, identiteter, sociala processer och socialisation”

Vad är sociologi? Sociologi är ett spännande ämne för alla som är intresserade av människor och samspel mellan människor. Det lär oss mycket om varför vi är som vi är, varför vi gör som vi gör och hur det kommer sig att våra samhällen är utformade som de är. I det här avsnittet får du lära dig mer om ämnet sociologi.

Självklart? Många av de saker du gjort idag har du gjort helt automatiskt, utan att tänka. När du tog på dig kläder i morse ifrågasatte du nog inte varför du skulle ha kläder på dig. När du skulle göra frukost ställde du dig knappast och kokade ris och rödbetor, utan gjorde istället så som de flesta svenskar gör – tog en smörgås eller flingor eller kanske bara en kopp kaffe. Om du åkte buss till skolan mötte du säkert många olika människor. Några av dem kanske du känner, medan andra var främlingar. En del kanske åker på samma buss som du varje dag, men känns ändå som främlingar. Det är inte särskilt troligt att du satte dig bredvid en av de där främlingarna och började prata om vädret eller dina läxor. Eller hur?

Sociologin granskar vårt beteende och försöker förstå vad det är som gör att vi alla vet att man inte går naken till skolan, att man inte äter ris till frukost och att man kan upplevas som konstig om man börjar prata med främlingar på bussen. Den uppmärksammar också att det i vissa delar av världen är helt normalt att gå naken, att äta ris till frukost och att tala med främlingar på bussen. Den försöker helt enkelt göra oss medvetna om att det som vi tar för självklart, faktiskt inte alls är självklart.

Sociologins stora frågor Många vetenskaper ägnar sig åt att studera hur saker är. Sociologin ägnar sig framför allt åt att studera varför. Den försöker svara på stora frågeställningar om människan och samhället, som till exempel:

•

Varför är världen som den är?

•

Varför förändras världen?

•

Varför gör människor som de gör?

•

Varför finns det så stora skillnader i människors liv?

•

Hur kommer världen att se ut i framtiden?

Som du förstår är sociologin ett ämne med både djup och bredd.

Deskriptiv och preskriptiv sociologi Sociologi kan vara deskriptiv eller preskriptiv. Deskriptiv sociologi syftar enbart till att förklara olika skeenden. Den har inga politiska syften och ingen avsikt att förändra. Men det finns också många riktningar inom sociologin som vill förändra världen med hjälp av sin forskning. De kanske pekar på orättvisor i samhället och försöker hitta vägar att göra världen till ett bättre ställe för fler människor. Den här typen av sociologi är preskriptiv – den vill berätta för oss vad som är fel och vad vi kan göra för att rätta till det som är fel.

deskriptiv – beskrivande, beskriver hur något är preskriptiv – normativ, beskriver hur något bör vara

Sociologi – en tvärvetenskap

företeelse – händelse, fenomen, särdrag

Sociologi är en vetenskap, vilket innebär att det är ett område som man försöker förklara genom att systematiskt samla in kunskap som man analyserar på ett strukturerat sätt. Men sociologin är inte bara en vetenskap, utan också en tvärvetenskap. Det betyder att den har beröringspunkter i många andra vetenskaper. Själva grundtanken i sociologi är just att man vänder och vrider på företeelser och betraktar dem från olika perspektiv, från olika vetenskaper.

•

Med ett psykologiskt perspektiv på Emmas dag riktar man in sig på hennes inre processer. Vilka känslor och vilken motivation styr hennes tankar om framtiden?

•

Med ett statsvetenskapligt perspektiv kan man betrakta det politiska system och de politiska ideologier som styr Sverige och på vilka sätt de påverkar Emmas livsvillkor.

•

Med ett nationalekonomiskt perspektiv tittar man på landets ekonomi och hur resurser fördelas i samhället.

•

Med ett historiskt perspektiv kan man fråga sig hur Emmas situation skulle sett ut för hundra år sedan och hur det kommer sig att det skett så stora förändringar i ungdomars livsvillkor sedan dess.

•

Med ett genusperspektiv lägger man fokus på hur könsrollen styr Emmas livsvillkor, förutsättningar och val i livet.

•

Med ett miljöperspektiv studerar man hur Emmas levnadsvanor påverkar miljön. Det kan gälla allt ifrån hennes konsumtionsvanor till hennes resor till och från skolan.

psykologi

media- och kommunikationsvetenskap

statsvetenskap

biologi

nationalekonomi

sociologi rättsvetenskap

genusvetenskap

medicin

historia

filosofi

socialpsykologi

Sociologins utveckling Sociologin är en relativt ung vetenskap. Först under 1800-talet började forskare studera människan och samhällets utveckling på ett vetenskapligt sätt. Det var framför allt i Frankrike och andra europeiska länder som sociologin snabbt blev en accepterad vetenskap, mycket på grund av den man som kom att kallas sociologins fader, den franske filosofen Auguste Comte (1798-1857). Efter andra världskriget växte sociologin som vetenskap. Många länder började arbeta aktivt och systematiskt med att bygga upp välfungerande samhällen genom så kallad ”social ingenjörskonst”. Detta ökade behovet av samhällsanalyser och kunskap om sociala processer. Sociologin kom förhållandevis sent till Sverige. Först 1947 blev ämnet en egen universitetsdisciplin. Dessförinnan hade den ingått i ämnet filosofi.

Sociologi är ett användbart verktyg vid samhällsbyggnad.

process – ett förlopp som leder till förändring filosofi – en intellektuell vetenskap som studerar de stora frågorna om t.ex. sanning, kunskap och existens

Från tro till vetenskap En av orsakerna bakom sociologins uppkomst var att man började ifrågasätta religiösa förklaringsmodeller. Under lång tid hade man ansett att det var gud som stod bakom skapandet av människorna och deras samhällen. Under upplysningstiden på 1700- och 1800-talet blev man mer skeptisk till guds inflytande. Även om man i många västerländska samhällen behöll de kristna traditionerna, ville man hellre använda vetenskap för att förklara olika företeelser i världen.

London var en av de städer som upplevde stor social misär som följd av industrialismen

Den sociala frågan

misär – socialt elände, fattigdom

En annan faktor som bäddade för sociologin var de samhällsförändringar som industrialiseringen hade medfört. Mängder av människor lämnade jordbrukslivet bakom sig och flyttade till städer för att arbeta i alla de industrier som byggdes i rasande takt. Detta ledde till en hel del fattigdom och social misär. I många städer blev smittspridning, prostitution, alkoholism och ungdomsbrottslighet ett växande problem. Det gjorde att delar av borgarklassen och flera forskare började intressera sig för vad man skulle göra för att lösa ”den sociala frågan”. På så sätt kan man säga att sociologin uppstod som svar på ett behov att hitta orsaker till samhällsproblem och metoder för att lösa dem. Än idag är den sociala frågan ett av sociologins viktigaste områden. En stor del av den sociologiska forskningen handlar om hur man ska komma tillrätta med problem som fattigdom, missbruk, våld och segregation.

Sociologins användningsområden Sociologin är både ett beteendevetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt ämne. Den berör ett stort antal samhällsfrågor och används inom många olika områden.

•

Den är användbar för alla som arbetar med att hjälpa människor med deras sociala situation. Sådana arbeten finns exempelvis inom socialtjänsten, psykvården eller polisen. Om man vet varför sociala problem uppstår är det lättare att hitta lösningar. Det är också lättare att vinna förtroende om man känner till och har förståelse för deras situation.

•

Den används inom politiken för att förebygga sociala problem. Med hjälp av sociologiska analyser kan man t.ex. göra speciella ungdomssatsningar för att fånga upp de som riskerar att hamna på glid.

•

Den är ett verktyg för att mäta effekten av olika politiska åtgärder. Om man t.ex. lägger ner ett antal fritidsgårdar i en stad, skulle den sociologiska analysen exempelvis kunna visa att ungdomsbrottsligheten ökar som en följd.

Sociologin är också ett användbart verktyg för den enskilde individen. När du bygger upp din förståelse för dig själv och människorna och samhället omkring dig är du dels bättre rustad för att klara av egna motgångar, dels för att kunna hjälpa andra.

diskutera

· fundera på

1. Varför tror du att de flesta av oss gör som alla andra och undviker att sticka ut?

2. Tror du att du kan komma att få användning av sociologin i din framtid? I så fall hur?

3. Vilka områden och frågor inom sociologin tycker du verkar mest intressanta? Varför?

Hur formas individer? En av sociologins uppgifter är att försöka förklara varför vi är de vi är och hur vi utvecklas som människor. Detta är också en av psykologins stora frågor, men inom psykologin fokuserar man främst på inre processer, alltså det som händer inom individen. Med ett sociologiskt perspektiv är man intresserad av hur utvecklingen sker i samspelet mellan individer, men också mellan individerna och samhället.

Identitet Vår identitet är det som skiljer oss från alla andra människor. Identiteten är vår kärna, det som gör oss unika och det som skapar vår personlighet. Om man har en stark identitet så vet man vem man är, vad man tycker och var man befinner sig i livet. Man kan se sig själv i ett begripligt sammanhang. Om man däremot har en svag identitet är man osäker på vem man är och vad man vill. I vissa perioder av livet är det vanligare att känna sig osäker på sin identitet. Det kan t.ex. vara i puberteten, när man bildar familj eller när man går i pension. Detta är perioder i livet då man får en ny roll (vuxen, förälder, pensionär) och därför också kan känna att man ”tappar bort” sin gamla identitet.

Utvecklingsteorier Många forskare inom psykologin har ägnat sig åt att studera barns utveckling för att ta reda på vad det är som gör att vi blir de vi är. Här finns ett antal olika riktningar som intresserar sig för olika delar av utvecklingen och har olika teorier om hur vi formas.

Utvecklingsteorier De psykodynamiska teorierna fokuserar på den psykosociala utvecklingen och hur inre behov och motivation gör att vi beter oss på olika sätt. Viktiga personer inom det här perspektivet är Sigmund Freud (1856-1939), Erik H. Erikson (1902-1994) och Daniel Stern (1934- ). Kognitiva teorier intresserar sig för barnets intellektuella utveckling och de processer som gör att barnet kan ta till sig ny kunskap. Jean Piaget (1896-1980) ansåg att barnets utveckling skedde i olika mognadsstadier. Lev Vygotskij (1896-1934) intresserade sig mer för barnets omgivning och hur miljö och samspel med viktiga handledare påverkade utvecklingen. Enligt behavioristiska teorier är det nyfödda barnet som en tom tavla (tabula rasa) som kan fyllas hur man vill. Barnets beteende och personlighet formas genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen. John B. Watson (1878-1958) och B.F. Skinner (1904-1990) var viktiga föregångare.

Inom sociologin är man som tidigare nämnts mer intresserad av hur utvecklingen sker i samspel med andra. En av de stora namnen inom det socialpsykologiska området är George Herbet Mead (1863-1931). Mead ansåg att barn till stor del är aktiva i sin egen utveckling genom att imitera andra. Detta ”rolltagande” hjälper barnet att särskilja sig från andra och hitta en egen identitet – de tränar genom att se sig själv med andras ögon. I åtta-nioårsåldern börjar barnet lära sig de allmänna värderingar och moraliska regler som gäller i samhället, bl.a. genom deltagande i regellekar.

Stämplingsteori En annan teori som ofta nämns när man talar om symbolisk interaktionism är stämplingsteorin. Stämplingsteorin handlar om hur personer med avvikande, asocialt eller kriminellt beteende får en stämpel, en etikett, som följer dem genom livet. Det handlar alltså om negativa självuppfyllande profetior. En tonåring som vid ett antal tillfällen ägnat sig åt kriminalitet som inbrott, bilstöld eller skadegörelse kommer vid samtliga dessa tillfällen mötas av negativa reaktioner från omgivningen. Efter bara några få tillfällen har tonåringen fått en stämpel som ”kriminell” eller ”avvikande”. Tonåringen blir själv tidigt medveten om sin stämpel och inser att han eller hon befinner sig långt ifrån bilden av hur en ”bra” tonåring bör vara. Därigenom formas självbilden så att den blir mer negativ än den var tidigare och risken att det avvikande beteendet fortsätter och förstärks ökar. Man lever helt enkelt upp till omgivningens negativa förväntningar.

diskutera

· fundera på

1. Kan du ge exempel på någon reklam där man använder sig av känslor för att locka kunder?

2. Tror du att människor är mer omänskliga eller känslokalla än de var förr? Varför/varför inte?

3. Hur vill du helst att en flygvärdinna ska vara – falsk och leende eller ärlig och butter? Varför?

4. Vad skulle man kunna göra för att undvika upprepat kriminellt beteende utifrån stämplingsteorin?

Båten i parken Inom sociologin är det vanligt att man använder sig av metaforer för att beskriva olika förhållanden och företeelser i samhället. En metafor är ett sätt att uttrycka något genom att måla upp en bild av något liknande, t.ex. ”Livet är en resa” eller ”på ålderns höst”. Per Månsson är en svensk sociolog och författare till boken ”Båten i parken” – en välkänd lärobok i sociologi. I boken använder sig Månsson av metaforer för att beskriva två riktningar inom sociologin. I den första metaforen föreställer du dig att du åker med en helikopter högt över en park. När du stiger högt upp kan du se alla gångar, stigar, häckar och buskage. Parken symboliserar samhället och stigarna symboliserar samhällets strukturer. Från din helikopter kan du se hur de flesta människorna följer stigarna, men också hur några tar genvägar, trampar upp nya stigar eller bara snubblar omkring. Parkmetaforen representerar det strukturella perspektivet inom sociologin – det som intresserar sig för samhällets strukturer och hur människorna följer dessa. I den andra metaforen flyger du med din helikopter högt över havet. Här ser du olika båtar som far omkring. Många åker åt samma håll, medan andra åker sina egna vägar. På havet finns inga färdiga stigar. Här är det istället båtarna som lämnar spår och svallvågor efter sig. Man är fri att åka hur man vill, men ändå väljer många att följa samma osynliga farleder. Havsmetaforen representerar handlingsperspektivet inom psykologin. Med detta perspektiv intresserar man sig snarare för människors handlande och hur människorna själva skapar sina samhällen som de själva väljer att rätta sig efter. I den moderna sociologin frångår man allt mer det ena eller det andra perspektivet, Istället låter man bilderna av samhällets strukturer och människornas handlande glida samman. Man intresserar sig helt enkelt mer för att studera ”båten i parken”.

Nyare sociologiska perspektiv Du har nu läst om de tre stora perspektiven inom sociologin, men det finns också mängder av andra sociologiska teorier. Några menar att de traditionella perspektiven är trångsynta och skapade för en annan tidsålder. Andra håller sig borta från de stora frågorna om hur allt hänger ihop och fokuserar istället på avgränsade sociala frågor.

I det postmoderna samhället är ingenting självklart.

subjektivt – ovetenskapligt, baserat på eget tyckande objektivt –vetenskapligt, sakligt, sant relativt – beroende på, i jämförelse med annat

Postmodernism Postmodernism är ett begrepp som återfinns i allt ifrån konst, litteratur och arkitektur till filosofi och sociologi. Postmodernismen uppstod under andra hälften av 1900-talet som en kritik mot modernismen, eller kanske rättare sagt som en utveckling från modernismen. Om man under modernismen och tidigare epoker trott på förnuft och absoluta sanningar, menar det postmoderna perspektivet att allt är subjektivt, att det inte alls finns några objektiva sanningar och att allt är relativt. Inom sociologin representeras det postmoderna perspektivet bland annat av sociologer som Jean Baudrillard och Michel Foucault. Dessa kritiserar tidigare synsätt som förklarade samhället med allmängiltiga modeller och tankar om en förutbestämd utveckling. Istället menar man att vi inte vet någonting bestämt om vad som kommer att hända. Vi är i ständig utveckling och lever i ett kaos av information och massmedia som kastar oss åt alla möjliga håll. Allt flyter och vi lever till stor del i en låtsasvärld som vi upplever genom tv och internet.

Pierre Bourdieu Pierre Bourdieu (1930-2002) var en fransk sociolog som lämnat stora bidrag till den moderna sociologin. Han intresserade sig mycket för samhällets indelning i klasser och hur människan påverkas av sin klasstillhörighet. Bourdieu talade om samhället som det sociala rummet. I detta rum finns det olika sociala fält där människor samlas och grupperar sig med varandra. Människorna i ett socialt fält förenas genom gemensam klasstillhörighet, gemensamma intressen och gemensamt kapital (läs vidare om kapital i kapitel 2). Inom fälten skapas en viss livsstil och smak, vilket bland annat kan ses när en person klättrar från en samhällsklass till en annan och därmed också får en förändrad livsstil och kulturell smak.

Nancy Chodorow Nancy Chodorow (1944- ) är en amerikansk feministisk sociolog som framför allt ägnat sig åt genusperspektivet. Chodorow menar att skillnaderna mellan män och kvinnor till stor del kan förklaras genom deras olika sätt att frigöra sig från modern. Pojkens frigörelse från modern är mycket kraftigare än flickans. Han gör ett tydligare avståndstagande, eftersom han förväntas lära sig att klara sig själv så att han kan växa upp och bli en riktig man. Han slutar därför tidigt att sitta i knät, hålla i handen och vänta sig tröst när han slagit sig. Detta gör att pojken utvecklar hårdare och mer funktionella egenskaper samt att han får svårare att visa sina känslor. Flickan har tvärtom en mjuk frigörelse från modern. Bandet mellan mor och dotter tar aldrig riktigt slut, utan kan fortsätta vara starkt livet ut. Flickan kan länge fortsätta sitta i knät och vända sig till modern för tröst och förtrolighet. Chodorow menar att detta utvecklar flickans empatiska och emotionella egenskaper, samtidigt som det också gör flickan mindre självständig och mer beroende av sin omgivning. Chodorows teori kritiseras bland annat för att den utgår från kärnfamiljen och tenderar att likställa alla familjerelationer.

Margaret Mead Margaret Mead (1901-1978) var en annan amerikansk sociolog som intresserade sig för genusfrågan. Mead var kulturantropolog och genomförde bland annat studier i primitiva samhällen på Nya Guinea. Hon var en av de första som hävdade att könsrollerna är kulturellt betingade och inte något vi är födda med. I sin bok Kvinnligt, manligt, mänskligt beskriver hon hur synen på manligt och kvinnligt skiljer sig mellan olika typer av samhällen, något som förstärker hennes teori om det kulturella könet.

Anthony Giddens En av dagens mest framstående sociologer är britten Anthony Giddens (1938-). Giddens intresserar sig mycket för hur nutidsmänniskan och hennes samhällen påverkas av globalisering och snabba förändringar. Han menar att vi idag måste ha ett helt annat sätt att förhålla oss till omgivningen, eftersom de snabba förändringarna gör att det inte alltid finns färdiga normer och värderingar som säger vad vi ska göra och tycka. Detta fenomen, att vi hela tiden måste reflektera över vad vi gör och hur vi lever, kallar Giddens social reﬂexivitet.

Johan Asplund Johan Asplund (1937- ) är en av de mest inflytelserika sociologerna i Sverige. Han är framför allt intresserad av mänsklig interaktion och kommunikation. Asplunds mest övergripande teori handlar om att människan är socialt responsiv, vilket innebär att hon har en medfödd sällskaplighet och ett stort behov av att vara social. Ibland är sällskapligheten i sig en tillräckligt stor drivkraft för kommunikation, som t.ex. när vi säger något bara för att få lite respons. Asplund beskriver olika typer av social responsivitet som vi använder vid olika tillfällen och olika perioder av livet.

Mats Trondman Mats Trondman (1955-) är en välkänd kultursociolog i Sverige. Han har ägnat mycket av sin forskning åt barn och ungdomar. Trondman skriver bland annat om hur utveckling och identitet påverkas av faktorer som utbildning, fritid och kultur. När det gäller ungdomar och identitet uppmärksammar Trondman de förändringar som skett under de senaste decennierna. Barndomen blir kortare medan ungdomstiden förlängs när såväl tioåringar som trettioåringar vill vara tonåringar. En annan stor skillnad är att föräldrarna blivit mer delaktiga i sina barns liv, vilket på sätt och vis försvårar eller försenar frigörelsen. De följer med på fotbollsträningar, hjälper med läxor och skjutsar hit och dit. Detta har skapat ett större beroende hos barnen, som idag faktiskt gärna vill att deras föräldrar ska vara med.

Fanny Ambjörnsson Fanny Ambjörnsson (1973- ) är en svensk socialantropolog som gjort studier kring genus, sexualitet, feminism och queer-teori. Hon har bland annat skrivit en uppmärksammad doktorsavhandling om synen på sexualitet och genusfrågor i två olika gymnasieklasser. Ambjörnsson har också skrivit boken Rosa – den farliga färgen, som handlar om samhällets syn på färgen rosa och hur den symboliserar olika aspekter av genus.

Sociologi på 2000-talet Sociologin är en vetenskap som är i ständig utveckling. Det har hänt mycket i samhället sedan Auguste Comte myntade begreppet sociologi och hans verklighet skiljer sig mycket från din och min. Vi avslutar det här kapitlet med några punkter som tar upp några av de förändringar som har stor betydelse för dagens och framtidens sociologiska forskning.

•

Utvecklingen av informationsteknologi har haft enorm påverkan på våra levnadsvanor och på hur vi kommunicerar och interagerar. Sociala medier har tagit över stora delar av vårt umgänge.

•

Globaliseringen suddar ut gränserna mellan nationerna samtidigt som konflikterna mellan olika kulturella och religiösa grupper fortsätter.

•

Internationella politiska och ekonomiska samarbeten gör att stora delar av världen påverkas av ekonomiska kriser och politiska beslut.

•

Förändringar på och inom arbetsmarknaden förändrar organisationer och arbetsförhållanden. Stora grupper i samhället blir stressade och arbetslösa.

•

Synen på könsrollerna, familjen och familjemedlemmarnas roller och funktioner har förändrats, vilket också förändrar sättet vi ser på varandra och oss själva.

Sammanfattning •

Sociologi är en vetenskap som försöker förklara människornas beteende och samhällets utveckling. Den studerar samspelet mellan människor, grupper och samhället. Sociologin är en tvärvetenskap som rör vid andra ämnen såsom psykologi, statsvetenskap, nationalekonomi och genus.

•

Individen utvecklas och formas i samspel med sin omgivning. Genom socialisation tar vi till oss de normer och värderingar som råder i samhället vi växer upp i. Omgivningens förväntningar och krav gör att vi tar på oss ett antal roller som vi strävar efter att leva upp till.

•

Det finns olika typer av samhällen. Vårt samhälle har genomgått stora förändringar under de senaste tvåhundra åren och räknas idag som ett tjänste- eller informationssamhälle. Olika faktorer påverkar samhällets utveckling, bland annat politiska och ekonomiska händelser och förutsättningar.

•

Ett samhälles kultur är invånarnas gemensamma normer och värderingar, levnadsvanor och kulturella uttryck. Kulturer skapas bland annat under inflytande av ekonomiska, geografiska, politiska och religiösa faktorer.

•

Man kan studera sociologi från makronivå (samhälle och samhällsstrukturer) eller mikronivå (individ- och gruppnivå). Det finns också olika teoretiska perspektiv inom sociologin. De tre största är funktionalism, konfliktteorier och symbolisk interaktionism.

•

Funktionalismen intresserar sig främst för samhällets strukturer och hur detta påverkar människor. Man ser samhället som en helhet där varje person och varje fenomen har sin bestämda funktion.

•

Konfliktteorierna intresserar sig också för samhällets strukturer, men fokuserar på maktfördelning och konflikter mellan olika klasser och grupper. Det är konflikterna som för samhällets utveckling framåt.

•

Social interaktionism tittar på samspelet mellan människor och hur vi kommunicerar och interagerar med hjälp av gemensamma symboler. Man fokuserar på mänsklig handling och hur människan formar samhället.

instuderingsfrågor

Vad är skillnaden mellan deskriptiv och preskriptiv sociologi?

Vad innebär det att sociologin är en vetenskap?

Varför uppstod sociologin som ämne?

Ge exempel på hur sociologin kan vara användbar i samhället.

Vad är identitet?

Ge exempel på tre utvecklingsteorier och deras grundtankar.

Förklara begreppen primär och sekundär socialisation.

Beskriv jägar- och samlarsamhället.

Beskriv nomadsamhället.

10. Beskriv jordbrukssamhället. 11. Beskriv industrisamhället. 12. Vilka två stora händelser brukar man peka på som avgörande för de stora förändringar som skett i samhället under de senaste tvåhundra åren?

13. Vad är globalisering och hur påverkas vi av den? 14. Vad är kultur? 15. Förklara begreppen delkultur och subkultur. 16. Vad är grundtanken i funktionalismen? 17. Vad betyder positivism? 18. Förklara Durkheims begrepp mekanisk och organisk solidaritet. 19. Vad är en självuppfyllande profetia? Förklara och ge exempel. 20. Vem var Karl Marx och vilken sociologisk riktning tillhörde han? 21. Vad innebär Marx materialistiska historieuppfattning? 22. Vad är historicism? 23. Vad innebär namnet ”symbolisk interaktionism”? 24. Vad ansåg Weber var den stora drivkraften bakom förändringar i samhället? 25. Förklara Webers tankar om rationalisering.

uppgifter

Det finns många utbildningar på universitetsnivå som är kopplade till sociologi. Arbeta i par och ta reda på vilka utbilningar som finns, vad de handlar om och vilka yrken de leder till. Gå igenom resultaten i helklass.

Arbeta i grupp. Varje grupp ska välja en av följande revolutioner och göra en fördjupning om dess orsaker, förlopp och konsekvenser: Franska revolutionen, Industriella revolutionen, Ryska revolutionen, Amerikanska revolutionen, Cederrevolutionen, Haitiska revolutionen, Iranska revolutionen, Kulturrevolutionen, Neolitiska revolutionen och Sexuella revolutionen.

Gör ett klassarbete om svensk kultur. Intervjua människor med svensk och utländsk bakgrund om vad svensk kultur är. Leta artiklar och informationsmaterial om svensk kultur. Arbetet ska resultera i en utställning om hur människor uppfattar den svenska kulturen – använd gärna både text, bild, film och föremål.

Arbeta enskilt. Gör ett fördjupningsarbete om en av de sociologer du läst om i kapitlet och som du tycker verkar intressant. Ta reda på mer om personens liv och teorier samt vilken kritik som riktats mot teorierna. Redovisa muntligt eller skriftligt.

Tillbaka till Emma: Arbeta enskilt eller i par och skriv Emmas livsberättelse med utgångspunkt från den information du redan har om henne. Hur ser hennes fortsatta utbildning ut? Kommer hon iväg på några resor? Vad kommer hon att arbeta med? Gifter hon sig? Skaffar barn? Var bor hon? Vad gör hon på fritiden? Berätta om era berättelser i smågrupper – jämför och diskutera. Avsluta med diskussion i helklass.

Sociologi – grunderna Tove Phillips

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

Sociologi – grunderna

Sociologi – grunderna Tove Phillips