9789152304129 by Smakprov Media AB

SVENSKA DIREKT 8

STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT 8

SVENSKA DIREKT

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

STUDIEBOK

Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

STUDIEBOK

• Konsten att påverka • Konsten att berätta • Konsten att söka och förmedla information • Praktisk svenska: en verktygslåda

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

ISBN 978-91-523-0412-9

(523-1550-7)

sd8_studiebok_omslag.indd 1

2011-11-15 12.58

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02

Redaktör: Tobias Ludvigsson Grafisk form: Miber Omslag: Miber Bildredaktör: Miber

Svenska Direkt Studiebok 8 ISBN 978-91-523-0412-9 © 2011 Cecilia Peña, Lisa Eriksson, Laila Guvå och Sanoma Utbildning Extern författare: Marit Sigurdson, Kapitlen: Att söka, välja och granska information och Intervjuer och intervjuteknik sid. 108–123 Första upplagan Tredje tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54§§ lagen om upphovsrätt. Tryck: Livonia Print, Lettland 2015

sd8_studiebok_inlaga.indd 2

2015-02-26 10:58

innehåll Konsten att påverka ............................................... 4 Påverka med ord . ............................................................................................................... 5 Besök i talarstolen ............................................................................................................20 Författare som påverkar . ..................................................................................................26 Påverka med bilder . .........................................................................................................34 Utvärdering .......................................................................................................................42

Konsten att berätta .............................................. 44 Muntligt berättande ..........................................................................................................44 Skriftligt berättande – novellen ........................................................................................53 Besök i berättarverkstaden ...............................................................................................66 Att berätta med film............................................................................................................81 Utvärdering .......................................................................................................................88

Konsten att söka och förmedla information ................. 90 Besök på tidningsredaktionen . ........................................................................................90 Reportaget . .....................................................................................................................102 Att söka, välja och granska information . .......................................................................108 Intervjuer och intervjuteknik . .........................................................................................122 Utvärdering .....................................................................................................................124

Praktisk svenska: en verktygslåda .......................... 126 Språkhistoria 1 ...............................................................................................................126 Språkhistoria 2 ...............................................................................................................134 Dialekter ..........................................................................................................................137 Skriv ”rättare”, roligare och bättre ..................................................................................143 Utvärdering .....................................................................................................................150

KONSTEN ATT PÃ&#x2026;VERKA

Påverka med ord: argumentera och diskutera i skrift

Retorik – en vetenskap med traditioner Här ser du ett antal rubriker till debattartiklar. Vem är mottagare, tror du? Välj bland förslagen. Du kan välja flera mottagare till samma rubrik.

Rubrik

Mottagare

A ”Så kan vi öka ungas möjligheter att få jobb”

_________________________

B ”Lär barnen äta hälsosamt”

_________________________

C ”Ta ansvar för koldioxidutsläppen”

_________________________

D ”Förbjud bakteriedödande ämnen i maten”

_________________________

E ”Förneka inte mobbningen i skolorna”

_________________________

F ”Här finns det nya jobb”

_________________________

G ”Gör nedladdning av upphovsskyddat material lagligt”

_________________________

H ”Säg nej till alkohol om du inte har åldern inne”

_________________________

I ”Den nya lagen förvärrar för de äldre”

_________________________

J ”Lägg inte ned praon”

_________________________

Förslag på mottagare: regering

föräldrar

ungdomar

bilförare

kommun

kunder

pensionärer

arbetslösa

skolpersonal

internetanvändare

Vilka känslor väcker orden? På det här uppslaget hittar du ett antal ord som betyder samma eller nästan samma sak, men de är värdeladdade på olika sätt. Läs en ordkedja i taget och diskutera med en klasskompis. A_ Skriv orden på en skala från mest positivt till mest negativt. B_ Vilka känslor väcker orden? C_ När skulle du använda det ena eller det andra ordet?

döda – avliva – mörda – dräpa A _______________ _ _______________ _

�� _

��

B _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ C _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

noggrann – kinkig – petig – ordentlig A _______________ _ _______________ _

�� _

��

snäll – väluppfostrad – trevlig – lydig A _______________ _ _______________ _

�� _

��

rädd – vettskrämd – feg – bekymrad A _______________ _ _______________ _

�� _

��

ung – omogen – fräsch – barnslig A _______________ _ _______________ _

�� _

��

Tips! Bindeord är ord som binder ihop satser. De markerar samband – inom meningar, mellan meningar eller mellan stycken. Bindeord används för att ge din text flyt och en röd tråd. Här är några exempel på bindeord med olika funktioner:

Tillägg:

och, också, dessutom, för övrigt

Tidsaspekt:

först, nu, då, sedan, ofta, ibland, därefter , för det första,

för det andra, till sist

Jämförelse:

liksom, på samma sätt som, i likhet med

Motsats:

men, däremot, även om, trots att

Villkor:

om, ifall

Orsak:

därför, eftersom, på grund av, detta beror på

Följd/slutsats:

så att, alltså, följaktligen, naturligtvis, avslutningsvis

Avsikt:

för att, i syfte att

Läs texten ”Inför nolltolerans mot mobbning i skolorna!”. Skriv om halva texten och använd minst tre av bindeorden i rutan. Glöm inte att göra nya stycken ibland, så att texten blir lättare att läsa.

Inför nolltolerans mot mobbning i skolorna! Mobbningen drabbar både elever, lärare och undervisning. Som elev i grundskolan har jag många gånger hört om fantastiska råd, möten och planer som ska stoppa mobbningen. Jag ser varje dag att det inte fungerar. Ge lärare den utbildning och de förut sättningar som behövs, så skulle vi inte bara få tryggare elever utan också tryggare lärare. Jag skulle vilja ha mindre stressade och mer tillgängliga lärare. Närvaro av en vuxen är bara en kortsiktig lösning på problemet. Elevernas värderingar måste ändras. Samarbetsövningar i tidig ålder har en

mycket positiv inverkan. I dagens skola sätter man sig i bästa fall ner och pratar när mobbning väl upptäcks, vilket oftast inte tas på allvar av eleverna. Konflikter kommer alltid att uppstå, men med engagemang och ökad förståelse kan vi hindra dem från att blossa upp och därmed få en tryggare, lugnare och mer inlärningsvänlig miljö i skolorna. Ta ansvar och ge framtidens generation bättre förutsättningar till en bra och effektiv skolgång. Det tjänar vi alla på.

Elev, åk 8

Infรถr nolltolerans mot mobbning i skolorna! _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________ _________________________________________________________________

Läs en debattartikel. Läs debattartikeln ”Klagomålen på den svenska skolmaten är obefogade”.

Klagomålen på den svenska skolmaten är obefogade Sverige är ett av få länder i världen som serverar kostnadsfri skolmat och det har vi gjort sedan 1946. Syftet med gratis skolmat var att alla barn, även de som inte hade de ekonomiska förutsättningarna, skulle få samma chans att äta sig mätta och klara av skolarbetet, en grundtanke som vi i Sverige ska värna om. Tyvärr är dagens barn och ungdomar alldeles för bortskämda och petiga för att uppskatta denna enorma förmån och det krävs stor ansträngning bland politiker, skolpersonal och föräldrar för att vända denna negativa attityd. Skolmåltidsverket visade i en undersökning (2011) att maten i Sveriges skolor är näringsrik och smakrik, och ger ork och nya krafter inför skolans långa arbetspass. Det är alltid fräsch och nyttig mat, allt är bra lagat och det finns alltid sallad och bröd om någon inte skulle gilla det som serveras. Det är också nyttigt för ungdomar att lära sig variera kosten, för att man ska lära sig äta och gilla olika typer av maträtter. Skolmatspersonalen på skolorna runtom i Sverige är välutbildade och lagar maten utifrån de råd och direktiv som Skolmåltidsverket förordar. Likaså säger Skollagen (2008) att kommunerna måste ge barn och ungdomar näringsrik mat och vi kan idag se att kommunerna verkligen satsar på skolmaten. I en artikel från Svenska kommuners förbund (2009) hävdar skolmatsansvarige Mats Karlsson att kommunerna lägger ner stora resurser för att barn och ungdomar ska få i sig välsmakande, nyttig och ofta ekologisk mat, som de behöver för att orka med skoldagen. Följaktligen borde det inte finnas något som helst att klaga på när det gäller skollunchen.

Men eftersom dagens barn och ungdomar är så kräsna så uppskattar de inte maten. De går fram och petar i den och tycker det är äckligt. De är negativa och respekterar dessutom inte personalen som lagar den utsökta maten. Vad de istället borde göra är att tänka på de stackars barn som inte får någon mat över huvud taget, de som dör av svält. De får aldrig njuta av mat. Det är snarare så att det är eleverna själva som förstör lunchen. De har en sådan bedrövlig uppfattning om skolmaten, och det är helt befängt och obefogat. Vad kan man då göra för att få bukt med denna pessimistiska inställning? För det första måste föräldrarna göra sitt och lära sina barn att äta all sorts mat och inte vara så bortskämda. Laga inte speciell mat till ditt barn, antingen äter de det som står på bordet eller så får de vara utan. Man kan heller inte som förälder ge sina barn pengar för att köpa annan mat om skolmaten inte passar, då lär de sig aldrig att äta det som bjuds. För det andra måste också politiker besöka skolor och berätta om skolmaten för eleverna så att de förstår vilken enorm ansträngning som ligger bakom och vilken fantastisk för del det är att få äta skolmaten varje dag. Till sist måste skolpersonal diskutera dessa attityder med eleverna hela tiden, helst varje dag, så att de till slut ändrar inställning. Kanske kan lärarna hålla koll på vilka som inte äter skolmaten och införa någon sorts bestraffningssystem. Avslutningsvis borde vi alla vara tacksamma mot skolmatsalspersonalen på Sveriges skolor, och tänka på att vi är lyckligt lottade som får ta del av en sådan förmån som Sveriges avgiftsfria och goda skolmat är.

Hedvig Spångmark, chef på Skolmåltidsverket

Svara på frågorna. A Vilken tes har författaren? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

B Med vilka argument stödjer författaren sin tes? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

C Vilken förklaring har författaren till problemet? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

D Vilka fakta används som stöd för argumenten? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

E Vilka förslag på lösningar ger författaren? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

F Vilka är artikelns mottagare? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

G Vilka värdeladdade ord kan du hitta i artikeln? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

H Vilka bindeord kan du hitta i artikeln? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________________________

KONSTEN

ATT BERÄTTA

MUNTLIGT BERÄTTANDE

Berätta mer På minuten. Arbeta i grupper om 3–5 personer. A_ Arbeta enskilt och skriv tre eller fyra ämnen på små papperslappar. Det kan vara både vardagliga och helt osannolika ämnen – se förslagen. Lägg alla lappar i en hög med texten nedåt.

B_ En av er tar en lapp, läser sitt ämne och berättar sedan i en minut om ämnet. Utse en tidtagare. Resten av gruppen har en enda uppgift: att lyssna noga.

C_ Turas om att ta lappar, berätta och lyssna tills lapparna är slut.

Förslag på ämnen När jag blev fotbollsproffs.

Hur man lagar en punktering.

Fem råd till den som ska börja på högstadiet.

Min mamma är en vampyr.

Hur man lagar den perfekta frukosten.

Om jag vann en miljon.

Arbeta på egen hand med frågorna A–D och berätta sedan i smågrupper.

A_ Skriv tre saker som du är bra på. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

B_ Beskriv några situationer när du har haft nytta eller glädje av att vara bra på just de sakerna.

C_ Skriv något som du skulle vilja kunna eller bli bättre på. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

D_ Beskriv en situation när du skulle ha nytta eller glädje av att kunna just det. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

E_ Berätta i smågrupper om det du skrivit. Läs inte innantill, utan använd dina anteckningar som stöd när du berättar.

Arbeta på egen hand med frågorna A–B och berätta sedan i grupper om 3–5 personer. A_ Skriv tre saker om dig själv och som dina kompisar inte vet. Det kan vara

precis vad som helst: att du är jätterädd för hundar, att mormors kåldolmar egentligen är din favoriträtt (fast du brukar säga pizza) eller att du i hemlighet drömmer om att bli musikalstjärna. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

B_ Skriv en lögn om dig själv – men inget osannolikt, utan något som skulle kunna vara sant.

C_ Berätta för varandra i grupper om 3–5 personer om det du skrivit. Läs inte

innantill, utan använd dina anteckningar som stöd. Låt dina kompisar gissa vilken som var lögnen – blev du avslöjad, eller lyckades du luras?

Läsa högt: dikter Arbeta vidare med dikten En kärleksvisa på sid. 97 i grundboken.

a_ Läs dikten tyst för dig själv.

b_ Stryk under de ord du inte förstår och ta reda på vad de betyder. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

c_ Vad får du veta om diktens jag? Om personens liv? Vilket problem beskriver dikten?

________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

D_ Försök att i en mening sammanfatta vad dikten handlar om. ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

E_ Försök att i två meningar sammanfatta vad du tror att Gustaf Fröding vill säga med dikten.

________________________________________________________________ ________________________________________________________________

F_ Sätt dig tillsammans med en kompis. Läs upp era sammanfattningar för varandra. Diskutera – har ni tolkat dikten på ungefär samma vis?

Bygg ihop en dikt!

sover biograferna

av ansikten, stämningar, attityder om dagen

på kvällen

som en grå massa vid gatornas stränder

med bubblande ögon

en tandrad

som krokodiler i solen

öppna de sina hungriga gap

A_ Vi har klippt sönder en dikt av Henry Parland (poet, född 1908). Bygg en egen dikt av raderna. Du väljer själv om och i så fall var det ska vara punkt och stor bokstav. Om du vill kan en av raderna vara diktens titel. Du behöver inte fundera över hur den ”riktiga” dikten ser ut – det finns inget rätt eller fel.

B_ Läs din dikt för en kompis. C_ Din lärare kan visa hur dikten ser ut i original.

Fyll i luckorna! I den här dikten av Edith Södergran (poet, född 1892) saknas ett antal ord. Du bestämmer själv vilka.

A_ Läs igenom dikten.

Mina konstgjorda __________________________________ Mina konstgjorda ___________________________________ sänder jag hem till _ _________________________________ Mina små _ ________________________________________ ställer jag upp vid din _ _______________________________ Själv sitter jag nere på _ ______________________________ i en borttappad österländsk ___________________________ i storstadens brusande ______________________________

B_ Fyll i luckorna med ord som du tycker passar bra. C_ Sätt dig tillsammans med en kompis. Läs upp era dikter för varandra. D_ Din lärare kan visa hur dikten ser ut i original.

KONSTEN ATT söka OCH FÖRMEDLA INFORMATION

Besök på tidningsredaktionen Läs en nyhetsartikel

Läs artikeln ”Spring i benen gör dig smart”.

Spring i benen gör dig smart Tonåringar som konditionstränar blir smartare. Den som har bra kondis har också större sannolikhet att läsa vidare på högskolan och få ett kvalificerat jobb, visar en ny stor svensk studie. – Ju bättre kondition man har som 18-åring, desto bättre ser det ut att gå i livet, säger Maria Åberg, som är läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon har tillsammans med sina kollegor granskat både fysiska prov och IQ-tester hos 1,2 miljoner värnpliktiga män födda mellan åren 1950 och 1976. Forskarna har följt männen från mönstringen, som sker i 18-årsåldern, och fram till 2004. Studien visar att bra flås gav högre resultat på IQ-testet. Tydligast syntes detta på männens logiska tänkande och deras språkförståelse. Det var konditionen och inte muskelstyrkan som hade betydelse för resultatet på IQ-testet. – Vi kunde tydligt se att de som sprang fick bättre kondition och det gav högre resultat. Men de som tränade muskler på gym fick inte högre resultat på IQ-provet, säger Maria Åberg. Forskarna tror att konditionsträning ökar hjärnans syreupptagningsförmåga. Det kan vara en förklaring till kopplingen till konditionen, men inte till muskelstyrkan. – Flera tillväxtfaktorer påverkas av konditionsträning, som till exempel bildningen av blodkärl till hjärnan. Bättre lungkapacitet ger också mer syre till hjärnan, säger Maria Åberg. Tonårsperioden är en viktig period i hjärnans utveckling. – Hjärnan är mycket mottaglig för förändringar i den åldern. Det är många högre funktioner som utvecklas då. Maria Åberg menar att studien visar hur viktigt det är att tonåringar uppmuntras att träna.

– Det här talar ju för att man ska öka i stället för att minska antalet idrottstimmar i skolan, säger hon. Studien visar också att de som tränade hade större sannolikhet att börja studera på högskola eller universitet. De fick oftare mer kvalificerade jobb. Ju bättre kondition männen hade när de mönstrade desto större var sannolikheten att de senare arbetade som chefer eller högre tjänstemän. Forskarna undersökte också om det är generna eller miljön som styr hur vi påverkas av träningen. Genom att studera de cirka 3 200 tvillingpar som ingick i studien kunde de se att det främst är miljön som har betydelse. De kunde se att enäggstvillingar, som har identisk uppsättning gener, fick olika resultat på IQtestet om den ena tvillingen tränade styrka och den andra kondition. Studien är gjord på män, men enligt forskarna talar allt för att kvinnor har samma nytta av träningen. Malin Ellner är 23 år och läser sin femte termin på läkarlinjen på Karolinska institutet. Hon tränar tre till fyra gånger i veckan, ofta på Friskis & Svettis eller jazzdans. Hon tror att träningen hjälpt henne i studierna. – Konditionsträning ökar ju kon centrationen, men det är säkert många andra faktorer som spelar in också, säger hon. De flesta av Malins studiekompisar motionerar regelbundet. – Jag tror att människor i allmänhet är mer medvetna om betydelsen av att träna i dag. Som läkare måste man ju framstå som ett gott exempel. Folk lyssnar inte på vad du säger om du inte handlar därefter. Studien publiceras i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Text: Anna Bratt, Michaela Möller Källa: DN 2009-12-01

Arbeta i par. Diskutera frågorna till artikeln ”Spring i benen gör dig smart”.

A_ Titta på rubriken ”Spring i benen gör dig smart”. Vad säger den om artikelns innehåll? Är den lockande, spännande, sann?

B_ Läs ingressen. Vilken information får ni av den? Lockar den till vidare läsning?

C_ Läs brödtexten igen. Är den kort och konkret? Är det lätt att förstå innehållet?

D_ Hur är språket? Enkelt eller komplicerat? Förklaras svåra ord?

E_ Verkar de som har skrivit artikeln sakliga och objektiva?

F_ Vilka fakta och källor finns med som stöd för artikelns innehåll? Tycker ni att källorna känns pålitliga? Finns det fakta som ni ställer er kritiska till?

G_ Vem tror ni läser artikeln? Motivera.

H_ Vad lärde ni er av att läsa artikeln?

Nyhetsartikelns innehåll Tidningsartiklar ska vara objektiva, alltså presentera fakta. Författarens egna, subjektiva åsikter ska helst inte lysa igenom. Men vad är fakta och vad är åsikter? A_ Läs meningarna och kryssa i rutan om påståendet är subjektivt (S) eller objektivt (O). B_ Diskutera dina svar med en kompis.

S O Daim är det godaste godiset. Michael Jackson dog 2009. Smålänningar är snåla. Skolmaten är god. Alla passar i svarta kläder. Tyska är svårare än spanska. Abraham Lincoln var en amerikansk president. H&M är en stor klädkedja. Det var kallt och regnigt i somras. Gul är ett exempel på adjektiv. Robinson Crusoe är en roman av Daniel Defoe. Långt hår på killar är fint. Stockholm är Sveriges huvudstad. Många åker bil till jobbet. Katter är söta. Vårt solsystem heter Vintergatan. Fotmassage är skönt. Fotboll är roligare än ishockey. Alla längtar till sommarlovet. Alkohol är skadligt för kroppen. 93

Arbeta enskilt. A_ Läs texten.

En otäck händelse Igår, den 20:e oktober 2010, var jag med om en jätteotäck händelse. Jag skulle gå ut och gå med min hund Rocky i närheten av där jag bor i Jönköping. Det var sent på kvällen och mörkt. Det finns nästan inga gatlampor så jag hade tagit på mig två reflexer och Rocky hade också reflexer runt halsen. Han sprang omkring och nosade och kissade i buskarna precis som han brukar göra. Lite längre bort hörde jag en bil som gasade och kom mot oss med hög fart. Jag ropade på Rocky så att han skulle komma till mig, men han var för långt bort. Jag hörde hur han skällde och skällde inne i buskarna. Bilen kom närmare och närmare och jag förstod att föraren inte hade sett mig. Jag var jätteorolig för att han skulle köra på Rocky så jag ropade och ropade på honom. Bilen körde förbi mig och helt plötsligt hoppade det upp ett rådjur på vägen. Det var rådjuret som Rocky skällde på. Bilföraren bromsade men hann inte få stopp på bilen. Han körde på rådjuret och hamnade i diket. Rådjuret låg kvar på marken, helt livlöst. Rocky sprang fram till mig och jag kopplade honom och ringde 112. Föraren i bilen kom ut och verkade oskadd. Han blödde bara lite från pannan. Han verkade chockad och satte sig ner i diket bredvid sin bil. Polis och ambulans kom efter några minuter. Jag fick berätta för dem vad jag hade sett och sen fick jag gå hem. Jag var jätterädd och skakig hela kvällen, så jag och mamma satt uppe länge och drack te och pratade. Det var synd om rådjuret och bilföraren, men vilken tur att det inte var Rocky som blev påkörd i alla fall. /Tove 14 år

B_ Skriv om texten på sid. 94 så att den blir helt objektiv, alltså utan åsikter och

värderingar. Tänk dig att texten ska publiceras som en nyhetsartikel i en tidning.

________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

SVENSKA DIREKT 8

STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT 8 Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

STUDIEBOK

SVENSKA DIREKT

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

STUDIEBOK

• Konsten att påverka • Konsten att berätta • Konsten att söka och förmedla information • Praktisk svenska: en verktygslåda

Cecilia Peña Lisa Eriksson Laila Guvå

ISBN 978-91-523-0412-9

(523-3516-1)

sd8_studiebok_omslag.indd 1

8 2015-02-26 10:53