Koll på Sverige
Koll på Sverige Hur fungerar en karta? Hur ser Sverige ut? Hur använder vi våra naturtillgångar? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Sverige. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i naturoch kulturgeografin.
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Koll på Sverige består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.
ISBN 978-91-622-6609-7
(523-4266-4)
4467Geo4_Omslag.indd 1
2014-05-28 14.23
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Grafisk form: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Bildredaktör: Lena Nistell Redaktörer: Lars Alberthson och Maria Renck Koll på Sverige ISBN 978-91-622-6609-7 © 2007 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Sjunde tryckningen Tack alla lärare som har bidragit med goda idéer! Speciellt tack till Ann-Kristin Sandrud och Christer Isaksson. Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BonusPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland, 2016
4467Geo4_Framvagn.indd 2
2013-03-18 14.39
Välkommen till Koll på Sverige! I den här boken kommer du att få läsa och lära dig mycket om vårt land Sverige. Varje kapitel börjar med ett uppslag där du får veta vad kapitlet handlar om. Här står också vad du ska kunna när du har läst klart kapitlet. I slutet av varje kapitel finns ett uppslag med kul och intressanta fakta som hör ihop med det du läst. Du kommer också att träffa på de här rutorna och figurerna. Förstoringsglaset visar att det är en faktaruta. Ordet geografi kommer från de grekiska orden geo som betyder jord och grafein som betyder beskriva. Geografi betyder alltså beskriva jorden.
Här ser du hur en historisk ruta ser ut. Den berättar om hur det var förr. Geografi som vetenskap föddes troligtvis i Grekland för flera tusen år sedan. I början handlade geografi mycket om att upptäcka och utforska nya okända delar av världen.
Ibland dyker det upp lustiga djur, växter eller andra ovanliga föremål. De undrar om du har koll på lite mer annorlunda och roliga fakta.
När du ser den här flodpärlmusslan handlar det om vår viktiga miljö.
Människorna har varit intresserade av flodpärlmusslor för att de kan bilda så vackra pärlor. I dag är flodpärlmusslan utrotningshotad. Det beror på att den bara lever i vattendrag med friskt rinnande vatten och rena bottnar. Många jobbar hårt för att rädda flodpärlmusslan från att dö ut. Det är till exempel förbjudet att fiska flodpärlmusslor numera.
Har du koll på …
… att det finns 97 000 elever i årskurs fyra i Sverige som läser geografi.
3 4467Geo4_Framvagn.indd 3
2010-08-13 13.19
Innehåll
Vad är geografi? Kartan
Sverige är ett stort och avlångt land. Här får du läsa om hur naturen och landskapet ser ut i olika delar av vårt land.
8
Kartan är det viktigaste hjälpmedlet inom geografin. I det här kapitlet får du bland annat lära dig att känna igen och använda dig av olika slags kartor.
Från verklighet till karta
10
Kartans tecken och färger
12
Hitta rätt!
14
Navigation och olika kartor
16
Så formades Sverige
Så här ser Sverige ut 30
6
18
Att Sverige ser ut som det gör är ingen slump. I det här kapitlet får du några förklaringar till varför Sverige ser ut som det gör.
Sveriges indelning
32
Hur ser det ut i Sverige?
34
Fjällen
34
Norrlands skogsland
36
Norrlandskusten
37
Bergslagen
37
Västkusten
38
Mälardalen
39
Sydsvenska höglandet
39
Öland och Gotland
40
Skånes slättbygd
41
Hav
42
Bergen
20
Sjöar
44
Isen
22
Vattendrag
46
Spår efter isen
24
Nationalparker och ortnamn
48
Människan och naturen
26
Snabba och långsamma förändringar
28
4 4467Geo4_Framvagn.indd 4
2010-08-13 13.19
Våra naturtillgångar 50
Väder och klimat 74
Sverige har gott om vatten, skog, järnmalm och odlingsbar mark. I det här kapitlet får du läsa mer om våra naturtillgångar.
Att förstå sig på vädret är en viktig del av geografin. Här får du läsa mer om väder och klimat och om hur en väderprognos kommer till.
Vattnets kretslopp
52
Hur använder vi vattnet?
54
Vattenkraft
56
Rent vatten
58
Skogen
60
Skogsbruket
62
Odlingsbar mark
64
Vi i Sverige
Vad odlar vi?
66
Malmen
68
Vart tar järnet vägen?
70
Det sista kapitlet i boken handlar om oss som bor i Sverige. Det handlar bland annat om vilka vi är och var vi bor.
Svenska uppfinningar
72
Från satellitbild till väderkarta
76
Från väder till klimat
78
Väderfenomen
80
82
Invandring och utvandring
84
Var bor vi?
86
Stockholm
88
Samerna
90
Språk och dialekter
92
Tabeller
94
Register
96
5 4467Geo4_Framvagn.indd 5
2010-08-13 13.19
Så formades Sverige När du har läst det här kapitlet ska du veta … … varför de svenska bergen inte är så höga. … vilka spår inlandsisen har lämnat efter sig. … hur vi människor förändrar landskapet.
Sverige har inte alltid sett likadant ut. Landskapet förändras hela tiden. Vissa delar av landskapet förändras mycket långsamt. Sådana förändringar kan vara svåra för oss att upptäcka. Ett berg kan se likadant ut i tusentals år. Men berget förändras lite grann hela tiden, trots att vi inte ser det.
18 4467Geo4_kap2.indd 18
2010-08-13 13.22
En del förändringar kan ske plötsligt. Kraftiga skyfall kan skölja bort stora mängder jord. På bara några sekunder förändras landskapet dramatiskt. Förändringarna omkring oss beror på många olika saker. Vissa förändringar är naturliga, medan andra orsakas av oss människor. I dag är nästan hela Sverige påverkat av människorna på något sätt. En motorväg är ett tydligt exempel på hur vi ändrar landskapet. Men motorvägen ger också spår som kan vara svårare att upptäcka. Det är till exempel inte lika lätt att se hur naturen förändras av bilarnas avgaser.
Ordet landskap kan betyda olika saker. Vi använder ordet landskap när vi pratar om Skåne eller Dalarna. Men ordet landskap kan också användas när vi pratar om naturen omkring oss: landskapet är vackert.
19 4467Geo4_kap2.indd 19
2010-08-13 13.22
Människan och naturen De första människorna i Sverige kom hit under stenåldern. Det var för ungefär 12 000 år sedan. Då var landskapet helt orört av människan. Ett sådant landskap brukar kallas för naturlandskap. Så fort människorna satte sina fötter i naturen började de förändra den. I dag är nästan all natur mer eller mindre påverkad av oss människor. När människorna förändrat naturlandskapet kallas det kulturlandskap.
Forntiden Med tiden blev människorna mer bofasta. De högg ner skog för att ge utrymme åt boplatser och små åkerplättar. Virket från skogen användes till att bygga hus och att elda med. Människorna jagade djur för att få mat och pälsar. En del djur tämjdes till husdjur, till exempel vildsvin och vargar.
Medeltiden Under medeltiden blev jordbruket vanligare och människorna blev allt fler. Boplatser och byar växte till mindre städer. Människorna började också handla mer med varandra och vägarna blev fler. Vid vattendragen byggdes vattenhjul och längs kusterna byggdes hamnar. I bergen började man bryta malm.
26 4467Geo4_kap2.indd 26
2010-08-13 13.22
Slutet av 1800-talet I slutet av 1800-talet fanns det flera stora städer i Sverige. I städerna fanns många fabriker och det blev smutsigt och bullrigt. Mängder av skog höggs ner och användes i fabrikerna. På många ställen bröts järnmalm och gruvindustrin blev viktig. Vid den här tiden byggdes järnvägar över hela Sverige.
Nutid Under de senaste 100 åren har städerna blivit större och större. I en stad har allting formats av oss människor. Till och med marken under staden är förändrad. Där finns avloppsrör, ledningar och biltunnlar. Utanför städerna finns stora motorvägar och jordbruken har blivit allt färre. En person från medeltiden skulle knappast känna igen sig i dagens Sverige.
27 4467Geo4_kap2.indd 27
2010-08-13 13.22
Snabba och långsamma förändringar Jordskred På vissa platser kan jord, lera, sten och grus plötsligt börja röra sig och glida nerför en sluttning. Det kallas för jordskred. En vanlig orsak till jordskred är att det har regnat mycket. Ett av de värsta jordskreden i Sverige ägde rum i Tuve, i närheten av Göteborg. Den 30 november 1977 låg dimman tät över Tuve. Klockan hade nyss slagit fyra när marken började röra på sig. Lampor slocknade och husen började knaka. På bara några minuter förändrades området totalt. På vissa ställen sjönk marken ner hela 10 meter, 65 bostäder förstördes och nio människor miste livet.
Stormen Gudrun Den 8 januari 2005 drog stormen Gudrun in med full kraft över södra Sverige. De kraftiga vindarna blåste omkull stora delar av skogen i södra Sverige. På ett dygn fälldes lika många träd som normalt avverkas i hela Sverige under ett år. Arbetet med att ta hand om alla träd pågick fortfarande ett år efter stormen.
28 4467Geo4_kap2.indd 28
2010-08-13 13.23
Skogsbränder Under varma sommardagar kan risken för skogsbränder vara stor. När marken är torr behövs inte så mycket för att stora bränder ska ta fart. Det kan räcka med att någon slarvar med lägerelden eller att blixten slår ner. Men en skogsbrand är inte bara till skada. Många djur och växter trivs bra i bränd skogsmark. Det finns till och med växter vars frön ligger och ”väntar på” att skogen ska brinna så att de kan börja gro.
Fiskeläget i Brännäs utanför Sundsvall.
Landhöjningen När landet höjer sig förändras områdena vid kusterna. Landhöjningen har i flera hundra år skapat problem för människorna vid Östersjökusten. De som bor där har tvingats flytta bryggor och sjöbodar. Under årens lopp har de kommit för långt från vattnet. Landhöjningen kommer att fortsätta, så om 100 år kanske de nya ägarna får bygga nya och längre bryggor. Landhöjningen gör också att stenar och klippor under vattnet kommer allt närmre vattenytan. Därför måste sjökort göras om ganska ofta.
29 4467Geo4_kap2.indd 29
2010-08-13 13.23
Vattendrag Vattendrag är det gemensamma namnet för bäckar, åar och älvar. En bäck är ett litet vattendrag. Bäckar kan vara så grunda att det går att vada över dem. En å är större än en bäck men mindre än en älv.
Våra åar och älvar är viktiga för många växter och djur som trivs där, till exempel laxar, insektslarver och flodpärlmusslor. Därför är det viktigt att vattendragen inte smutsas ner.
Flera åar rinner ihop till en älv. Älven fortsätter ner genom de stora skogarna.
De stora älvarna börjar som små bäckar uppe i fjällen.
Smältvatten samlas upp i bäckar som rinner ihop till större åar.
Åar
Fyrisån utanför Uppsala.
Det finns många hundra åar i Sverige. Genom varje svenskt landskap och genom många städer rinner en å. Ända sedan stenåldern har människorna valt att bo nära åar. Där har det funnits djur att jaga och vatten för matlagning. Vattnet i ån tar alltid den lättaste vägen på sin resa. Där berg och stenar kommer i vägen måste den väja och ta en annan väg. Ån slingrar sig sakta fram genom landskapet. På vissa ställen breder åkrar och ängar ut sig på åns båda sidor. På andra ställen rinner den genom en stad eller en skog. Till sist når ån fram till havet eller till en sjö.
46 4467Geo4_kap3.indd 46
2010-08-13 13.25
To rn
eä
lv
Ka lix ve n
n
n
Klarälv
Da
lälv
n
äl
ve
en
äl
sna
äl
ve
en
an
Lju
fte
lv
rm
Där det är brant forsar älven fram och på vissa ställen finns skummande vattenfall. Här kan vattenkraftverk byggas.
le
eä
ge lsälv
n
Um
Ån Inda
el
ve
ve
Piteälven i Norrbotten.
äl
le
Sk
äl
te
Lu
Pi
n
Älvar De stora och breda vattendragen i Sverige kallas älvar. De allra största älvarna finns i norra Sverige. Älvarna har i alla tider använts på olika sätt, bland annat för att transportera människor och varor. Kraften i det strömmande vattnet kan utnyttjas för att få fram elektricitet. (Läs mer om vattenkraft på sidan 56.)
en
en
kanal
n
Emå
n
Har du koll på …
… att Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär i Dalarna, är 93 meter högt. Det är nästan lika högt som Stadshustornet i Stockholm. … att flod är ett annat ord för älv.
La
ga
n
Ät
ra
Gö
ta
äl
v
Göta
Till sist når älven fram till havet.
När landskapet blir plattare flyter älven långsammare.
4467Geo4_kap3.indd 47
47 2013-03-18 14.50
Vå ra naturtillgångar När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vad vattnets kretslopp är. … vilka Sveriges viktigaste naturtillgångar är. … hur vi använder våra naturtillgångar. … hur vi får rent vatten. Vi människor har alltid använt oss av naturen för att överleva. Från naturen får vi mat, kläder och material till hus och verktyg. Det som vi kan använda oss av i naturen kallas för naturtillgångar. Det finns olika sorters naturtillgångar. De viktigaste i Sverige är vattnet, skogen, järnmalmen och den odlingsbara marken.
Vi behöver vatten för att kunna överleva och vi använder vattnet på många olika sätt. I Sveriges alla sjöar och vattendrag finns det gott om vatten.
Skogen har varit en viktig naturtillgång för Sverige i hundratals år. Papper är bara ett exempel på allt som skogen ger oss.
50 4467Geo4_kap4.indd 50
2010-08-13 13.29
I den svenska berggrunden finns den värdefulla järnmalmen. Av den tillverkas stål som används i till exempel cyklar.
Odlingsbar mark är en viktig naturtillgång för oss. Mycket av maten vi äter kommer därifrån.
Tack vare våra naturtillgångar har vi det bra i Sverige i dag. Det är viktigt att vi hushållar med våra tillgångar, så att också framtidens svenskar kan använda dem. Det kallas för hållbar utveckling.
51 4467Geo4_kap4.indd 51
2010-08-13 13.29
Hur använder vi vattnet? I alla tider har människan använt vatten på olika sätt. De första boplatserna i Sverige låg alla vid vattnet. Även i dag bor vi gärna vid vattnet. De flesta av oss tycker om att bada, fiska och åka båt. Vattnet ger oss mat, hjälper oss med transporter och bevattnar våra odlingar. Dessutom har vi lärt oss att omvandla kraften i det rinnande vattnet till elektricitet.
Fiske
Hummerkokare i Grebbestad. Fiske med tina.
Längs Sveriges långa kust och i våra stora insjöar fångas mycket fisk som sedan säljs i affärerna. Varje år drar fiskare upp ungefär 250 000 ton fisk. I vårt grannland Norge är fångsterna mer än 10 gånger så stora. Yrkesfiskare fångar fisken från båtar med hjälp av olika redskap. Det vanligaste redskapet kallas trål. En trål är ett stort nät som dras efter fiskebåten under flera timmar. Fisken samlas i trålen som sedan hissas upp till båten med en kran. Andra vanliga fiskeredskap är nät och tinor. I tinor fångar man till exempel hummer, krabba och havskräfta. Med hjälp av ekolod kan fiskare se på en tv-skärm om det finns fisk nere i vattnet.
Kan fisken ta slut? Trålfiske
Efter att länge ha fångat stora mängder torsk, började yrkesfiskarna i Östersjön märka att de fick upp allt färre fiskar. Torsken höll helt enkelt på att ta slut. Länderna runt Östersjön har därför bestämt att bara en viss mängd torsk får tas upp ur havet varje år.
54 4467Geo4_kap4.indd 54
2010-08-13 13.29
Har du koll på …
… att nästan en miljon människor i Sverige brukar fiska på sin fritid.
… att sill och strömming är två olika namn på en och samma fisk. Fångas den på västkusten kallas den sill. Fångas den i Östersjön kallas den strömming.
Transporter Sverige har en lång kust. Därför transporteras nästan alla varor till och från Sverige med båt. Längs kusten och i de stora sjöarna finns många hamnar.
Luleå
Göteborgs hamn I Göteborg finns Sveriges största hamn. Den viktigaste varan som fraktas till och från Göteborg är olja. Andra varor är bilar, stål, papper och sågade trävaror.
Gävle Karlstad Köping
Stockholm Oxelösund
Göteborg
Helsingborg Malmö
Karlshamn Trelleborg
Luleå hamn I Luleå hamn kan det ligga is från december till slutet av april. Ändå är hamnen öppen hela året. Det beror på att isbrytare håller farleden öppen. Till Luleå hamn kommer varje år mer än 500 fartyg. Varor som lossas och lastas här är järnmalm, olja, cement, kalksten och skrot.
Köpings hamn Köpings hamn ligger längst in i Mälaren. Fartygen som skall till Köping måste alltså segla genom hela Mälaren. Varor som lastas och lossas i hamnen är ammoniak, konstgödning, timmer och olivkärnor. Krossade olivkärnor används som bränsle i många värmeverk.
Containerfartyg i Stockholm.
55 4467Geo4_kap4.indd 55
2013-03-18 14.53
Odlingsbar mark Samtidigt som Sverige täcktes av is för 10 000 år sedan började människor i andra delar av världen att bruka jorden. De första jordbrukarna bodde i området runt floderna Eufrat och Tigris, i nuvarande Irak. Vete var det första sädesslag som odlades. I dag finns jordbruk över nästan hela världen och det mesta av det vi äter kommer från jordbruket. Odlingsbar mark är därför en av de allra viktigaste naturtillgångarna Har du koll på … … att en ko äter 35 kilo för oss människor.
En svensk bonde Bara två svenskar av hundra arbetar med jordbruk. Dessa bönder producerar tillsammans så mycket kött, mjölk och spannmål att det räcker till mer än hela Sveriges befolkning. Bönderna använder olika slags maskiner i sitt arbete. Ett exempel är skördetröskan som används för att tröska säden. En annan viktig maskin är mjölkningsmaskinen. I dag mjölkas nästan alla kor med en maskin.
foder per dag. Den dricker ungefär 100 liter vatten.
… att en ko bajsar 40 kilo per dygn. … att en höna värper cirka 300 ägg om året.
Halmbalar utanför Skara i Västergötland.
64 4467Geo4_kap4.indd 64
2010-08-13 13.30
Vad behövs för att odla? För att växterna ska trivas är det viktigt att jorden innehåller näring. I Sverige får vi de bästa skördarna på näringsrika lerjordar. Det är sådan jord som för länge sedan legat under vatten. I lerjord finns inte så mycket sten och grus. Det gör att den är lätt att arbeta med. De uppodlade slätterna i Skåne, Västergötland och Östergötland är några exempel på områden med lerjordar. Klimatet har också stor betydelse för jordbruket. Växterna behöver energi från solen och lagom med regn och värme. I norra Sverige är det på många ställen för kallt för att det ska gå att odla. Längre söderut är klimatet varmare. Det gör att södra Sverige passar bättre för jordbruk. Jordbruket förr För 100 år sedan arbetade de flesta i Sverige med att bruka jorden. Gårdarna var ofta små och bönderna odlade först och främst mat till den egna familjen. På gårdarna fanns vanligtvis några kor och höns och en eller två hästar. Arbetet sköttes utan maskiner. Korna mjölkades för hand och höet slogs med lie. I stället för traktorn använde man hästen som fick dra harven och plogen.
Odlad jord
På vissa matvaror i affären kan du hitta KRAV-märket. Det betyder att varan har framställts ekologiskt. I det ekologiska jordbruket används inte konstgödsel och grödorna besprutas inte med giftiga bekämpningsmedel. KRAV-märket är också ett intyg på att djuren får leva ett naturligt liv. Det innebär till exempel att korna får gå ute och beta och att grisarna får vara ute och böka i jorden.
65 4467Geo4_kap4.indd 65
2010-08-13 13.30
Malmen Malm är sten som innehåller mycket metall. Det finns många olika slags malm, till exempel järnmalm, blymalm, kopparmalm och guldmalm. Järnmalm är en av våra viktigaste naturtillgångar. I en gruva bryter man malm långt ner under jorden. I Sverige har vi brutit malm ur gruvor sedan 1200-talet. Vad händer i gruvan?
5 Brytningen görs sedan med maskiner.
2
Malmen renas och mals ner till ett fint pulver. Det sker i förädlingsverket.
4 Den krossade malmen hissas upp till jordytan i en stor gruvhiss.
För att bryta loss malmen sprängs
1 berget sönder.
Underjordiska tåg och lastbilar fraktar malmen till en malmkross.
3
Har du koll på …
… att Sveriges djupaste gruva är Kristinebergsgruvan i Västerbotten. Den är mer 1 100 meter djup. …a tt i Kiruna används radiostyrda lok för att frakta malmen i gruvgångarna.
68 4467Geo4_kap4.indd 68
2010-08-13 13.30
Gruvor i Sverige
Gruvor i Sverige 1
I norra Sverige, i Lappland, bryts järnmalm. Kiruna och Malmberget är två orter med stora järnmalmsgruvor. Men i Sverige bryts också koppar, zink, bly, silver och guld. Under de senaste åren har nya gruvor öppnats i Sverige. Det beror på att det har blivit alltmer lönsamt att bryta och sälja malm och metaller. Även en del gamla nerlagda gruvor har öppnats igen.
2
3
4 7 5 8 6
9
Gruvan i Kiruna. 10
1 Kirunavaara
järnmalm
2 Malmbergsgruvan järnmalm 3 Aitikgruvan
koppar, guld, silver
4 Kristineberg
koppar, bly, zink, guld, silver
5 Storliden
koppar, zink, guld, silver
6 Björkdal
guld
7 Svartliden
guld, silver
8 Renström
koppar, bly, zink, guld, silver
9 Garpenberg
koppar, bly, zink, guld, silver
10 Zinkgruvan
koppar, bly, zink, guld, silver
Gruvor förr Att arbeta i en gruva var förr ett mycket hårt och farligt arbete. Ett sätt att få loss malmen var att elda så att berget blev varmt. Sedan hällde man kallt vatten på berget så att det sprack. Det här kallas för tillmakning. Krut användes också för att spränga sönder berget. Många blev sjuka av den smutsiga luften och risken för ras var stor. De som arbetade i gruvan hade varken hjälm eller skyddskläder. Det var inte ovanligt att barn arbetade i gruvan. De kunde lättare ta sig fram i gruvans trånga och smala gångar.
Höganäs kolgruva på 1920-talet.
69 4467Geo4_kap4.indd 69
2010-08-13 13.30
Svenska uppfinningar Vi är vana vid att bara trycka på en knapp så lyser lampan, att telefonen ringer och att vi kan se på tv. Sakerna bara finns där utan att vi tänker så mycket på det. Men det är faktiskt någon som har hittat på alla saker – nämligen påhittiga uppfinnare. Sveriges mest kände uppfinnare är nog Alfred Nobel, som år 1863 uppfann dynamiten. Han grundade också Nobelpriset som varje år delas ut till duktiga vetenskapsmän. I Sverige har det uppfunnits många bra saker och nya uppfinningar dyker hela tiden upp.
Säkerhetständstickan Den så kallade säkerhetständstickan uppfanns år 1844 av Gustaf Erik Pasch. Tändstickor fanns redan, men de var ganska farliga. De kunde nämligen tändas på vad som helst. Det gick till exempel att få eld genom att dra tändstickan på skosulan eller mot en vägg. Tändstickorna kunde till och med börja brinna bara genom att skrapas mot varandra i asken. Gustaf Erik Pasch uppfann en säker tändsticka. Den kunde bara tändas när den drogs på ett särskilt plån. I dag finns ett sådant plån på alla tändsticksaskar.
Tetra Pak En svensk uppfinning som finns i de flesta hem i dag är Tetra Pak. Fram till mitten av 1900-talet köptes mjölk och grädde i glasflaskor. Det svenska företaget Tetra Pak kom på att mjölk och grädde kunde förvaras lika bra i plastade kartongförpackningar. I dag används Tetra Paks förpackningar i hela världen. Förutom mjölk och grädde används Tetra Pak till juice, yoghurt, vin och mycket annat.
72 4467Geo4_kap4.indd 72
2013-03-18 14.53
Stövlar för hästar Gunilla Sterner har uppfunnit en hästgalosch. Om en häst skadar sin hov är det bara att dra på galoschen. Den är gjord av gummi och skyddar hoven mot smuts och fukt ute i hagen.
Puckmaskinen Det kan vara jobbigt och svårt att skjuta puckar när målvakten ska träna. Därför uppfann Göran Lilja puckmaskinen Pucco. Puckmaskinen skjuter perfekta handledsskott på både korta och långa avstånd.
En uppfinning är inte alltid en helt ny sak. Ibland förbättras saker som redan finns. Håkan Lans är en av dem som varit med och förbättrat datormusen. Han är Sveriges mest kände nu levande uppfinnare. Håkan Lans mest berömda uppfinning är ett navigeringssystem för flygplan och fartyg. Vad finns det för uppfinningar som du har användning av?
73 4467Geo4_kap4.indd 73
2010-08-13 13.30
Koll på Sverige
Koll på Sverige Hur fungerar en karta? Hur ser Sverige ut? Hur använder vi våra naturtillgångar? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Sverige. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i naturoch kulturgeografin.
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Koll på Sverige består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.
ISBN 978-91-622-6609-7
(523-4266-4)
4467Geo4_Omslag.indd 1
2014-05-28 14.23