9789127119819 by Smakprov Media AB

Foto: Karin Ekbäck

Sagt om Italienska trädgårdar: “Italienska trädgårdar av Ann Larås är just det en bra trädgårdsbok ska vara. Resetips, skön eskapism och handfasta drömmar för den egna trädgården” Viveka Ljungström, tidningen Leva november 2005 ”Varje trädgårdsälskare och även andra kommer att bli själaglada över denna presentbok. Andra kan ha den liggande som blädderbok på soffbordet. Given konversation uppstår!” Kerstin Sedvallson, Dagens Nyheter december 2005

Engelska trädgårdar Ann Larås

Ann Larås är journalist och fotograf och arbetar på Sveriges Television där hon bland annat har producerat trädgårdsreportage. Hon har studerat trädgårdskonst och landskapsarkitekturens historia och leder idag trädgårdsresor i Europa. Ann Larås har tidigare skrivit boken Italienska trädgårdar.

Prunkande rosor, formklippt buxbom och svepande gräsmattor. Den engelska trädgårdskonsten har en särställning i Europa och utövar en ständig lockelse för Englandsresenären. Här besöker vi tjugofem av Englands vackraste trädgårdar i tio landskap, från Cornwall i sydväst till Kent i sydost. Ann Larås har gjort ett personligt urval och lotsar oss med van hand till såväl mindre kända pärlor som till de mest berömda trädgårdarna på landsbygden. Vi gör också ett besök till Londons gröna lungor och Chelsea Flower Show. Boken ger tillbakablickar till kända trädgårdsproﬁler och rörelser som har haft stor betydelse för den europeiska trädgårdskonsten, som exempelvis arts and crafts-rörelsen, Gertrude Jekyll, Vita Sackville-West och Christopher Lloyd. Dessutom presenteras ett urval av de mest spännande samtida trädgårdarna av trädgårdsarkitekter som Tom Stuart-Smith och Christopher Bradley-Hole. Alla trädgårdar och parker i boken går att besöka och boken innehåller fakta om adresser, öppettider med mera.

ISBN 978-91-27-11981-9

Engelska trädgårdar Ann Larås

9 789127 119819

Engelska tradgardar_dustjacket.indd 1

2009-12-15 14.54

Innehåll Förord Sydöstra England Sissinghurst Castle, Cranbrook, Kent Midsommarafton i skymningsljus Scotney Castle, Lamberhurst, Kent En sagolik trädgård Great Dixter, Northiam, East Sussex Humor och klippta fåglar Trädgårdar och parker i London Den gröna mångmiljonstaden Munstead Wood, Godalming, Surrey Gertrude Jekyll målar med växter Vann gardens, Godalming, Surrey Lätt förvildad trädgård med unik vårblomning West Green gardens, Hartley, Hampshire Förtrollande och dramatiskt i rött Bury Court, Bentley, Hampshire Perenna ängar året runt Broughton Grange, Banbury, Oxfordshire Tom Stuart-Smiths persiska matta Rousham, Steeple Aston, Bicester, Oxfordshire Den romantiska trädgården Sydvästra England Stourhead, Stourton, Wiltshire Landskapspark i den romantiska stilen Abbey House garden, Malmesbury, Wiltshire Överflöd i nyanlagt trädgårdsparadis

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 6

12 20 22 28 34 38 42 44 50 56

60 64

2009-12-08 09.57

Tintinhull garden, Yeovil, Somerset Friskt blandat och välskött bakom tegelmurar Hestercombe gardens, Taunton, Somerset Den stora täppan av Jekyll och Lutyens Hidcote Manor, Hidcote Bartrim, Gloucestershire Majorens fina trädgårdsarv till eftervärlden Kiftsgate Court gardens, Mickleton, Gloucestershire Kreativa färgskalor på hög nivå Snowshill Manor, Snowshill, Gloucestershire Excentrisk arkitekt uppfyllde sin pojkdröm Rodmarton Manor, Cirencester, Gloucestershire Arts and crafts-rörelsens sista mästerverk Barnsley House, Barnsley, Gloucestershire ”En trädgård är vad du vill att den ska vara” Barbara Hepworth Museum garden, St Ives, Cornwall Lugn modernism i subtropisk miljö Eden Project, St Austell, Cornwall Ekobubblor för en bättre värld Östra England Beth Chatto gardens, Elmstead Market, Essex Rätt växt på rätt plats Gibberd garden, Harlow, Essex Konsten att skapa av luft Wyken Hall gardens, Bury St Edmunds, Suffolk Den skuttande harens trädgårdsparadis Hatfield House, Hatfield, Hertfordshire Många generationer Salisbury Chelsea Flower Show Adresser Litteratur & tack Register

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 7

68 74 80 86 92 98 104 110 112

116 122 124 130

133 137 139 140

2009-12-08 09.57

Engelska tradgardar_inlay_1â&#x20AC;&#x201C;49.indd 8

2009-12-08 09.57

Förord Det är sagolikt vackert att färdas mellan de olika trädgårdarna. Vägarna är kantade av skog och murgröna och här och var bildar träden en grönskimrande tunnel med solstrålar som bryter igenom löven. Man vänjer sig relativt snabbt att köra bilen från höger framsäte, men det är att rekommendera att ha en bil med automatväxel så att man slipper växla spegelvänt. England är fyllt av små och stora trädgårdar och parker. Jag har i den här boken gjort ett personligt urval om tjugofem trädgårdar och parker. Det blir självklart ett personligt val, eftersom det är en omöjlig uppgift att välja objektivt bland de tiotusentals fina trädgårdar som finns att besöka i England. En del av trädgårdarna i boken står under National Trusts beskydd, andra är privata eller stiftelseägda och/eller finns med i den stora skattkistan av privata trädgårdar, öppna genom National Gardens Scheme, NGS. Jag lyfter fram några av de viktigaste och för mig vackraste inom sin genre, från 1600talets rekonstruerade knutträdgårdar, 1700-talets landskapsparker, fram till sekelskiftet kring 1900 och arts and crafts-rörelsens trädgårdar som var inspirerad av cottageträdgårdarna. För att göra resan komplett, genom genrer och tid, har jag också valt att beskriva ett par moderna favoriter från 2000-talet skapade av de nya landskapsarkitekterna som inriktar sig på mer ovanliga perenner och gräs inom rörelsen New perennial movement. Bland trädgårdsprofilerna som jag beskriver i boken finns: William Kent, Gertrude Jekyll, Lawrence Johnston, Vita Sackville-West, Penelope Hobhouse, 9

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 9

2009-12-08 09.57

Arabella Lennox-Boyd, Beth Chatto, Piet Oudolf, Christopher BradleyHole och Tom Stuart-Smith. Engelsmännen har ett särpräglat intresse för trädgårdar. I England bor det 395 invånare per km² jämfört med Sveriges 23 invånare per km². Det finns alltså inte mycket plats för fri natur men över hälften av befolkningen har trädgård som sitt största eller näst största fritidsintresse. Många har en egen trädgård och har man inte det gör många en trädgårdsutflykt, över dagen eller ett par dagar för att besöka just sina favoritträdgårdar. Trädgårdsturism omsätter mycket pengar. Starten för den stora gröna vågen i England var bildandet av trädgårdsstaden Letchworth norr om London 1898. Det var den första så kallade trädgårdsstaden i världen och den fick många efterföljare i framför allt Tyskland, Skandinavien och USA. Ursprunget var visionären och den sociala reformatorn Ebenezer Howards bok från 1898, Garden cities of to-morrow, där han beskriver den ideala staden där människor skulle leva i harmoni med naturen. Tankegångarna fångades upp i Garden city movement som ledde till att politiker i början av 1900-talet lät bygga trädgårdsstäder över hela Storbritannien. Trädgårdsstäderna ökade livskvaliteten för människor som hade flyttat in till storstäderna från landsbygden för att arbeta inom industrin på 1800-talet. Arbetarfamiljer var tvingade att bo i trånga, ofta ohälsosamma, små lägenheter i de större industristäderna. En del av dem fick nu möjlighet till ett bättre liv i en förort med hus och tillhörande trädgård. Jag hoppas att du som älskar trädgårdar, att läsa om dem och kanske vill resa och besöka trädgårdar kan få inspiration av boken. Kanske lägger du till egna favoriter från National Gardens Schemes samling av privata trädgårdar? Och glöm inte, om du är ute och reser på landsbygden, att hålla ögonen öppna för arrangemanget Open gardens som ofta äger rum i byarna runtom i England. Enjoy your trip! Ann Larås

”National Gardens Scheme ger varje år ut boken Yellow book, Gula boken, som är en skattkista av samlade privata trädgårdar att besöka.”

National Trust (NT) National Trust är en välgörenhetsorganisation som skyddar och ansvarar för över 300 historiska hus och trädgårdar. Organisationen ansvarar även för vissa naturreservat, industribyggnader, väderkvarnar och arkeologiska fornlämningar. De bygger sin verksamhet på volontärer och medlemsavgifter. Om man gör en bilsemester i England och önskar besöka trädgårdar och historiska hus är det värt att bli medlem. NT ger årligen ut en bok där deras besöksträdgårdar finns samlade med öppettider och övrig information. National Gardens Scheme (NGS)

National Gardens Scheme ger varje år ut boken Yellow book, Gula boken, som är en skattkista av samlade privata trädgårdar att besöka. 10

ENGELSK A TR ÄDGÅRDAR

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 10

2009-12-08 09.57

För att komma med i boken måste de som vill vara med inspekteras och godkännas av regionens stränga NGS-ombud. Trädgårdarna håller öppet minst en dag per år, ibland flera dagar. Intäkterna går till välgörenhet. Open gardens och Garden weekend Många samhällen och byar runtom i landet arrangerar en öppen trädgårdsdag eller helg genom kyrkan. Det innebär att de som går med erbjuder sig att öppna sin privata grind för besökare. Det går ofta till så att man i kyrkan hämtar en liten karta över samhället och med trädgårdarna inprickade. Sedan är det bara att ge sig iväg på egen hand. Pengarna går vanligtvis till välgörenhet.

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 11

William Shakespeares hustru Anne Hathaway växte upp i Stratford-upon-Avon i Warwickshire. Hennes barndomshem (och trädgård) är idag ett museum och ett perfekt exempel på en engelsk cottageträdgård: fylld med fruktträd, grönsaker och örter.

2009-12-08 09.57

Engelska tradgardar_inlay_1â&#x20AC;&#x201C;49.indd 12

2009-12-08 09.57

» SISSINGHURST CASTLE CRANBROOK, KENT Design: Vita Sackville-West och Harold Nicolson. Från 1930–. Arts and crafts-inspirerad.

Midsommarafton i skymningsljus Vita Sackville-West och Harold Nicolson öppnade sitt älskade Sissinghurst för besökare redan på 1940-talet. De var före sin tid. Besökarna kunde hitta Vita i trädgården där hon gärna svarade på frågor. Hon arbetade ofta iklädd lång spetsskjorta med en manchesterkavaj över, knäbyxor à la skogvaktare och höga stövlar samt långa örhängen. Alltid med en av sina hundar vid sin sida. Det är med en känsla av igenkännande som jag besöker Sissinghurst första gången efter allt som jag har läst om den berömda trädgården. Förväntansfullt skyndar jag mig in genom porten och tar vänster genom en portal i tegelmuren för att komma till White garden, den vita trädgården. Det är ett av världens mest kända trädgårdsrum och ett unikt tillfälle att få vara här just nu i skymningsljuset i början av sommaren. Trädgården består av en serie privata rum och är en spegel över skaparna Vita Sackville-West och Harold Nicolsons karaktärer och temperament. Här finns fler än tio trädgårdsrum: White garden, Lower lawn (nedre trädgården), Rose garden (rosenträdgården), Lime walk (lindallén), Cottage garden (cottageträdgården), Yew walk (idegransgången), Herb garden (kryddträdgården), Nuttery (nötträdgården), Orchard (fruktträdgården), Moat walk (vallgravsgången) med flera. Trädgården är skapad på ruinerna av ett stort elisabetanskt hus och ligger mitt i Wealds historiska landskap med sina mjuka kullar och skuggiga skogspartier.

Vita trädgården självlyser i kvällsljuset av vita och silvriga blad och blommor. På försommaren blommar här kallor, pioner, de vita rosorna Rosa ’Schneewittchen’ och Rosa ’Sander’s White’. Här växer också kungsliljor, mjölkört, strandkål, lammöron, ulltistel och skäggfjädergräset Stipa barbata.

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 13

2009-12-08 09.57

Platsen har varit bebodd sedan slutet av 1100-talet. Under mitten av 1500-talet lät sir Richard Baker bygga en herrgård här med två innergårdar. Huset var då det mest praktfulla i hela Weald. Från 1930 ägdes egendomen av paret Vita Sackville-West och Harold Nicolson. När de kom hit var de flesta byggnaderna fallfärdiga. Arkitekten Albert Reginald Powys anlitades för ombyggnaden av längorna till bostadshus och för uppförandet av murarna som omger köksträdgården och rosenträdgårdens rundel. Nicolson som var klassicist ritade layouten till trädgården. Sackville-West var romantikern av dem båda och skapade den speciella stämningen med alla rosor och perenner. Trädgården är uppbyggd av väggar av tegelmurar och täta häckar av idegran och avenbok som en formell ram. Här finns långa promenadvägar längs utlagda axlar, siktlinjer, öppningar i murarna och överraskningar bakom varje hörn. Planteringarna innanför häckarna och murarna är generösa och frodiga, i cottagestil inom varje enskilt privat rum. Planläggningen diskuterades noga och livligt mellan makarna Sackville-West/Nicolson i samtal och långa brev för att få fram en trädgård med de allra finaste effekterna. Det kunde till exempel handla om hur hög en häck skulle vara för att leda blicken mot en skulptur i fonden. År 1938 öppnade de trädgården för besökare. Och redan från slutet av 1950-talet kom det 10 000-tals besökare varje år. Så det gällde att förnya sig.

» Vita Sackville-West (1892–1962) Vita (Victoria) Sackville-West växte upp på Knole familjegods som enda barnet till Lionel, tredje lord Sackville och hans hustru Victoria. Hon fick all sin utbildning privat. År 1913 förlovar sig Vita Sackville-West med Harold Nicolson och de bosätter sig i Iran där Harold hade sin första stationering som diplomat. Tillbaka i England flyttade de in på godset Knole men egendomen tillföll en manlig avlägsen släkting efter arvskiftet efter föräldrarna. (Kvinnor fick inte ärva, arvslängden gynnade manliga arvingar). År 1917 föddes deras yngste son Nigel. När Vita Sackville-West fick veta att Sissinghurst på 1500-talet hade tillhört sir John Baker, vars dotter gifte sig med sir Thomas Sackville (som senare kom att äga Knole som var Vitas barndomshem) insåg hon att det var ödet som talade. I år-

hundraden hade alltså Sissinghurst ägts av Vita Sackville-Wests förfäder. Denna romantiska tillfällighet gjorde att Vita bortsåg från alla svårigheter och utgifter som väntade i samband med renoveringen av Sissinghurst. Hon och Harold sålde sitt sommarhus och köpte Sissinghurst 1930. De fick en samling fallfärdiga byggnader och ett illa skött lantbruk. År 1932 flyttade familjen in. Fem år tog det innan upprustningen av huset var klar. Under de närmaste tre decennierna anlade paret trädgårdsrummen samtidigt som de reste mycket och skrev böcker. Först omkring 1950 skapas det berömda vita trädgårdsrummet. Vita Sackville-West var krönikör i flera olika tidningar men efter andra världskrigets slut började hon skriva krönikor i tidningen The Observer, vilket hon fortsatte med i 15 år. Hon medverkade också i radioprogram där hon gärna berättade om sina egna er-

farenheter i trädgården. Sackville-West fick så mycket positiv respons från sina lyssnare och läsare att hon tidvis fick ta emot säckvis med post. Vita Sackville-West var medlem i Bloomsburygruppen, en grupp brittiska konstnärer och författare, och skrev själv 50 böcker. Mest känd är hon för The Edwardians (1930) och All passion spent (1931). Genom Bloomsburygruppen lärde hon känna Virginia Woolf som hon inledde ett förhållande med. I Woolfs roman Orlando är huvudkaraktären baserad på Sackville-West. Vita Sackville-West och Harold Nicolsons son Nigel Nicolson har skrivit mycket om sina ovanliga föräldrar, han kallade berättelsen Orlando för ”det längsta och charmigaste kärleksbrevet i litteraturhistorien”. Idag bor Nigel Nicolsons son Adam Nicolson på Sissinghurst men ägarna till egendomen är stiftelsen National Trust.

ENGELSK A TR ÄDGÅRDAR

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 14

2009-12-08 09.57

G R E AT D I X T E R

Inspirationen till den vita trädgården fick Sackville-West i en av sina drömmar redan på 1930-talet. Hon skriver i dikten Drömmen att ”mörkret sänker sig och snöflingorna dalar medan hon planterar en trädgård”. Hon ser sig själv i drömmen omgiven av dovhjortar och brinnande ljus. På hjortarnas horn slår flammande eldslågor upp. Ljusen kan vara symbolen för en lysande idé, eller kanske vita blomspiror som lyser upp i natten. Hjortarna är också symbolen för det utsökta i naturen. Men inte förrän en tid efter andra världskriget, från 1949 och in på 1950-talet, realiserar hon sitt paradis i vitt, det vita trädgårdsrum som ska göra henne känd redan under hennes livstid. Den vita trädgården är en rektangel av grönt, silver och vitt, omgiven av idegranshäckar med knivskarpa drag och kanter. Låg buxbom i mönster ramar in de vita och silvriga växterna. I mitten svävar ett skirt tak, en kupol över en enkel men vackert glaserad urna. Den gotiska kupolen är sonen Nigel Nicolsons bidrag och den är täckt med en gigantisk mulliganros Rosa mulliganii som når sin allra finaste blomning mitt på sommaren och då täcker den järnkonstruktionen med sina vita rosor med gult öga och härlig doft.

Vita trädgården sedd uppifrån tornet med mulliganrosen Rosa mulliganii i mitten. Parallellt löper idegransgången som Vita Sackville-West och Harold Nicolson använde som pro-

menadväg från bostaden till uteplats bakom kolonnerna där de brukade äta middag på sommaren. Uteplatsen är uppkallad efter ett grekiskt tempel på Akropolis, Erechtheion.

KENT

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 15

2009-12-08 09.57

Engelska tradgardar_inlay_1â&#x20AC;&#x201C;49.indd 16

2009-12-08 09.57

SISSINGHURST CASTLE

Det som lyser starkast i kvällsljuset är kallorna, de höga silvriga ulltistlarna, lupinen ’White Cloud’, malörten ’Lambrook Silver’, den vita luktpionen Paeonia lactiflora ’Cheddar Gold’, silvermartorn och moln av stäppkålen Crambe cordifolia som svävar i luften. Ettåringar är sådda här och var, sorterna växlar från år till år. Det kan vara vit jungfru i det gröna, opievallmo, vit- och grönblommande tobak. Här växer också skäggfjädergräs Stipa barbata, munkhättor, den storblommiga Clematis ’John Huxtable’ och rosenskäran Cosmos bipinnatus ’White Sensation’ som stöttas av låga kraftiga grenar. Schneewittchenrosor lyser vitt i skymningen. Vita Sackville-West, Harold Nicolson och de två sönerna Ben och Nigel använde trädgården lika mycket som husen till vardags. I ett brev till Harold skriver Vita att hon ville att det skulle öppna sig små geometriska trädgårdar från gångarna ”ungefär så som rummen i ett väldigt hus kan utgå från genomgående korridorer”. Den övre delen av trädgården var familjens hall. Här ligger också huvudbostaden och biblioteket mot väster. Höjdpunkten här är den generösa rabatten som står i blått, purpur och grönt och med inslag av rosa. Växterna formar stora bulliga kuddar av lavendel, näva, malört och ruggar av liljor. En färgskala som harmoniserar med teglet. På murarna klättrar klematis, som Sackville-West tog hem från trädgårdsgrannen i East Sussex, Great Dixter, och som lyfter planteringen på höjden. Genom tornets ingångsvalv når man trädgårdens hjärta, den nedre gården. Här korsar två huvudaxlar varandra. Nedre gården, med sin stora lugna gräsmatta, blir en bra utgångspunkt för att gå vidare på någon av de tre promenadvägarna: till vänster mot den vita trädgården, rakt fram mot idegransgången och fruktträdgården, samt till höger mot rosenträdgården. Rosor var de blommor som Vita Sackville-West var mest förtjust i. Hon var en obotlig romantiker. Än idag har trädgårdsmästarna på Sissinghurst behållit stilen och färgkombinationen i rosenträdgården – lätt ostrukturerad och med milda färger som var Sackville-Wests stil. Många vill ha mer sting i färgerna men det var inte hennes önskan. Vid mitten av 1900talet var Vita Sackville-West en av de mest inflytelserika av dem som propagerade för gammaldags rosor. Det var en tid då de gamla rosorna var så gott som bortglömda. Den kända floristen Constance Spry besökte ofta Sissinghurst. De hade samma smak i trädgårdsfrågor. År 1955 skrev Sackville-West förordet till Graham Thomas bok The old shrub roses där hon förklarar sin kärlek till gammaldags rosor. Sackville-West jämför upplevelsen rosor med mattor som hon tittat på i ett orientaliskt lagerhus ”där mattor och vävnader från Isfahan och Bokhara och Samarkand rullades ut med sin ljuvliga täthet och sina dunkla men praktfulla färger för vår stilla njutning. Saftiga var de, som ett öppnat fikon, mjuka som en mogen persika, fräkniga som en aprikos, klarröda som ett granatäpple, daggiga som

Övre bilden, till vänster: På nedre gårdens ﬂacka trappa och gräsmatta kan man ta en lugn paus mellan besöken i de mer färgrika och intensiva trädgårdsrummen. Längs muren står det växter i murens färgskala som en röd kinesisk vippvallmo, alströmeria och ljust rosa klematis clematis x vedrariensis.

Nedre bilden, till vänster: Vita Sackville-West älskade sina rosor. I rosenträdgården är färgskalan subtil och går i olika rosa nyanser. Från vänster rosorna ’Petite de Holland’ och ’William Shakespeare’. I bakgrunden syns rosorna ’Felicity’ och ’Zepherine Drouhin’ till vänster. På muren bakom klättrar klematis, rosor och ﬁkon.

KENT

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 17

2009-12-08 09.57

en klase druvor. Det är om detta som de gamla rosorna påminner mig…” Hon älskade de fylligt purpurröda rosorna med sammetslyster: ’Cardinal de Richelieu’, ’Hippolyte’, ’Nuits de Young’ och den modernare ’Zigeunerknabe’. Cottageträdgården är ett kliv in i en sprakande färgskala från rött till gult. Trädgårdens plan är densamma som ett klosters korsgångsanläggning, men istället för en brunn i centrum står ett kopparkärl, som en gång i tiden användes för att tvätta kläder. Den är vaktad av fyra täta stiliga idegranar. På huset klättrar den doftande rosen ’Mme Alfred Carrière’. Här hade Vita Sackville-West och Harold Nicolson sina sovrum och Harold sitt arbetsrum. Nere vid vattenblänket känns trädgården vilsam, mörk och magisk. Det glimrar till i det svarta vattnet; en spegling av Dionysosskulpturen. Fiskar skapar ringar på vattenytan och bakom breder landskapet ut sig. Här behövs inget ha-ha-dike, vattengraven utgör gränsen mellan det människan skapat och den övriga naturen. Till höger breder färgstarka doftande timjanmattor ut sig. Innanför ligger en alldeles underbar kryddträdgård som under mitt besök i slutet av juni är färgstark och doftande. Här växer kuddar av helgonört, salvia, gurkört, temynta och kardvädd. I en artikel i Royal Horticultural Societys tidning RHS Journal 1939 beskriver Vita Sackville-West sitt och makens samarbete om trädgården: ”Jag skulle aldrig kunna göra det ensam. Lyckligtvis hade jag, genom mitt äktenskap, den perfekte medarbetaren. Harold Nicolson skulle ha varit trädgårdsarkitekt i ett annat liv. Han har ett naturligt sinne för symmetri och en talang för att finna lösningar när inga möjligheter tycks finnas; en förmåga som jag saknar totalt. Vi var dock fullständigt ense om vad som skulle vara grundprincipen i trädgården: en kombination av långa axlar i form av gångar och intima överraskande små geometriska trädgårdar.”

ha-ha-dike Grävt dike som skiljer djuren från trädgården och samtidigt skapar vackra utsikter mot landskapet.

Nedan, till vänster: I den stilla kvällen skapas ringar på vattnet av ﬁskar som pilar fram nära vattenytan. Längsmed vallgraven står stora ekar och en staty av Dionysos. Längre bort, där vallgraven gör en krök, är ett vitt lusthus uppfört till minne av Harold Nicolson. Nedan, till höger: I cottageträdgården går färgskalan i solnedgångens färger. På våren blommar tulpaner, lackvioler och vårblommor. Närmast huset syns

gasellöga Arctotis hirsuta, till vänster Erysimum ’Apricot Delight’ (kårelsläktet) och oleandertörel Euphorbia nicaeensis, till höger eldtörel Euphorbia grifﬁthii ’Dixter’ och storbladig kanna. Till höger: Kryddgården är en oas av doftande kryddor. I fonden står en stensoffa Edward Bekännarens tron byggd av stenfragment från det gamla slottet. Sitsen är planterad med kamomill. I mitten står en marmorskål fylld med timjan.

ENGELSK A TR ÄDGÅRDAR

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 18

2009-12-08 09.57

G R E AT D I X T E R

Engelska tradgardar_inlay_1â&#x20AC;&#x201C;49.indd 19

2009-12-08 09.57

» SCOTNEY CASTLE LAMBERHURST, KENT Design: Edward Hussey III och William Sawrey Gilpin. 1830-tal. Landskapspark i den pittoreska stilen.

En sagolik trädgård Scotney Castles trädgård är en av de mest romantiska i England. Dragplåstret är den sagolika slottsruinen omgiven av en vallgrav och den pittoreska trädgården. Trädgården är känd för för sin romantiska omgivning och för storväxta rododendron och azaleor som blommar i starka färger på försommaren i sluttningen ner mot sjön. Från tidig vår blommar snödroppar och narcisser i gräsmattans sluttningar ner mot vallgravens svarta vatten. Senare färgas marken helt blå när den engelska klockhyacinten Hyacinthaceae non-scripta breder ut sig. Magnifika rododendron, azaleor och Scotney Castles berömda bredbladiga kalmia Kalmia latifolia tar över i maj–juni. När sommaren träder in nås man av doften från det vitblommande blåregnet som nästan täcker halva slottsruinen tillsammans med rosor. På sensommaren följer hortensia Hydrangea i starkt blå färger. På hösten kommer träden mer till sin rätt när löven skiftar färg till höstens röda och guldaktiga färger hos de japanska lönnarna och hos det dekorativa ambraträdet Liquidambar styraciflua. Under 350 år var Scotney Castle hem åt den katolska familjen Darrell och mycket spännande hände på platsen. Fritänkaren Thomas Darrell var katolik och 1591–1598 var slottet en hemlig mötesplats för katoliker, då katolicismen var olaglig i England. Thomas Darrell gömde den berömda jesuiten fader Richard Blount. När det avslöjades, misslyckades kronan att tillfångata honom. Blount flydde genom murarna och in i vallgraven. Det finns en fin trätrappa i södra vingen och flera inbyggda gömställen. 20

I början av sommaren är slottsruinen täckt av ett vitblommande blåregn.

ENGELSK A TR ÄDGÅRDAR

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 20

2009-12-08 09.57

År 1778 köpte Edward Hussey Scotney Castle. Hans barnbarn Edward byggde det nya slottet (1835–1843) med en terrass som anslöt till den pittoreska parken nedanför. Egendomen beboddes av familjen Hussey ända till 2006 när den sista familjemedlemmen gick bort. Mellan 1952 och 1970 ägde Christopher Hussey Scotney Castle. När han dog skänktes egendomen till National Trust. Scotney Castle är en stor trädgårdspark med vandringsstigar med en känsla av att man färdas tillbaka i tiden, in i det förgångna. Parken påminner i atmosfären om den kända trädgårdsparken Ninfa söder om Rom i Italien. Slottsområdet har också använts vid uppsättningen av Shakespeares En midsommarnattsdröm.

Engelska tradgardar_inlay_1–49.indd 21

Den mest pittoreska delen av parken är nere vid vallgraven där ruinen av det gamla slottet från 1500-talet speglar sig i vattnet. Här får rosor klättra fritt både på murar och på fasaden.

2009-12-08 09.57

Foto: Karin Ekbäck

Engelska trädgårdar Ann Larås

ISBN 978-91-27-11981-9

Engelska trädgårdar Ann Larås

9 789127 119819

Engelska tradgardar_dustjacket.indd 1

2009-12-15 14.54