1+2
Maria Bengtsson Ulla Lundström
Medicin För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband när hon blir sjuk. Vi måste ha kunskaper i anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi.
Medicin 1+2 har ett tydligt upplägg med fri— stående kapitel, instuderingsfrågor och förteckning över den medicinska terminologin.
Maria Bengtsson
Ulla Lundström
Författarna är vårdlärare med lång erfarenhet inom såväl gymnasienivå som högskole- och universitetsnivå.
Medicin 1+2
Medicin 1+2 och är främst riktad till Vård- och Omsorgsprogrammets kurser Medicin 1 och 2 och täcker ämnesplanerna för Gy 2011. Boken kan med fördel även användas inom andra utbildningar och som uppslagsbok.
Medicin 1+2
Maria Bengtsson Ulla Lundström
Innehåll 1. Anatomi och Fysiologi
4.9
Rörelseorganens sjukdomar 251
4.10 Endokrina sjukdomar 264
1.1
Cell och vävnad 6
1.2
Hud, hår, naglar och slemhinnor 15
1.3
Nervsystemet 20
1.4
Sinnesorganen 33
1.5
Cirkulationsorganen 39
1.6
Andningsorganen 53
1.7
Rörelseorganen 60
1.8
Endokrina organ 71
5.1
Läkemedel och läkemedelsanvändning 324
Mag-tarmorganen 83
5.2
Läkemedelsadministrering 335
1.10 Urinorganen 93
5.3
Farmakokinetik 345
1.11 Könsorganen 102
5.4
Farmakodynamik – hur läkemedel
2. Mikrobiologi
5.5
Dosering av läkemedel 353
5.6
Biverkningar och interaktioner 358
5.7
Speciell farmakologi 361
1.9
4.11 Magtarmkanalens sjukdomar 274 4.12 Urinorganens sjukdomar 282 4.13 Infektionssjukdomar 293 4.14 Psykiska sjukdomar, psykiatri 312
5. Farmakologi
utövar effekt 351
2.1
Mikroorganismer 112
2.2 Smitta och smittspridning 121 2.3 Hygien och förebyggande av smitta 128 2.4 Kroppens försvar och immunologi 134
6. Olycks- och katastrofberedskap 6.1
3. Sjukdomstecken och undersökningar 3.1
Iakttagelser av vitala kroppsfunktioner och sjukdomstecken 144
3.2
Undersökningar och provtagningar 167
katastrofer 403 6.3 Brandsäkerhetsarbete 410
7. Historik 7.1
4. Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 4
4.1
Tumörsjukdomar 186
4.2
Hudens sjukdomar 199
4.3
Nervsystemets sjukdomar 205
4.4
Ögats sjukdomar 220
4.5
Örats sjukdomar 225
4.6
Cirkulationsorganens sjukdomar 228
4.7
Andningsorganens sjukdomar 239
4.8
Allergisjukdomar 246
Olyckfallsvård 382
6.2 Samhällets hjälpinsatser vid olyckor och
Milstolpar inom medicinsk historia 416
8. Anatomibilder 9. Terminologi
427
449
Register 458 Bildförteckning 463
2016-05-12 13:55
1 Anatomi och Fysiologi Medicin 1
Medicin 2
Människokroppens uppbyggnad och utveckling samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.
Människokroppens uppbyggnad med fördjupning i dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd, försvar och fortplantning.
Medicinsk terminologi.
Medicinsk terminologi. Fysiologiska processer med utgångspunkt i hälsa. Vatten-, elektrolyt-, syrabas- och näringsbalans.
Medicin 1+2.indb 5
2016-05-12 13:55
1.1 Cell och vävnad cell – lat. cyto, den minsta delen av kroppen
Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. I kroppen finns cirka hundratusen miljarder celler. Varje cell är en egen levande enhet med egen ämnesomsättning, förmåga till fortplantning och förökning. Cellen är retbar och reagerar på omgivningen och har en mer eller mindre uttalad rörelseförmåga. Det finns många olika slags celler i vår kropp, t.ex. muskelceller, blodceller, hjärnceller, benceller och äggceller. Cellerna har olika utseende och funktion beroende vilka uppgifter de har. Gemensamt för alla celler är att de är mycket små. Kroppens minsta cell är en blodcell och dess största cell är en äggcell. Stamceller kallas omogna och är ännu ej färdigutvecklade celler som inte hunnit få sin specialisering.
Spermie
Äggcell
Nervcell
Röd blodkropp
Fettcell
Tillsammans bygger cellerna upp kroppens vävnader. Exempelvis bygger olika slags muskelceller upp muskelvävnaden och fettceller bygger upp kroppens fettvävnad. Vävnaderna bildar sedan olika organ, som lungor, njurar och hjärna. Andra celler är helt fria från varandra och rör sig fritt, t.ex. blodceller.
Celler DNA – eng. deoxyribonucleic acid, kemiskt ämne som är bärare av ärftlig information]
En cell består till största delen, cirka procent, av vatten. Resten av cellen består av proteiner, fetter, kolhydrater samt arvsmassan DNA. Även om celler har olika utseende beroende på vilka uppgifter de har, så är de i huvudsak uppbyggda på samma sätt.
6
Medicin 1+2.indb 6
Anatomi
2016-05-12 13:55
Cellmembran Cellmembranet är en tunn hinna som omger varje cell. Membranet består av fett och protein och skyddar cellen mot omgivningen. I cellmembranet finns små hål som gör att ämnen som cellen behöver, eller som den önskar bli av med, kan passera. Även större molekyler kan transporteras över membranet med hjälp av specialiserade transportproteiner.
molekyl – flera atomer som sitter ihop på ett speciellt sätt
Passiv transport
För att koncentrationen av molekyler ska vara samma på båda sidor om membranet passerar molekyler cellmembranet genom diffusion eller osmos. Diffusion innebär att små molekyler passerar för att utjämna koncentrationsskillnaden. Osmos innebär att vatten passerar för att utjämna koncentrationsskillnaderna. Vid osmos och diffusion åtgår ingen energi och passagen över cellmembranet benämns därför passiv transport.
Vid diffusion passerar molekyler cellmembranet.
Aktiv transport
För att få in olika ämnen i cellen kan cellmembranet också dra in det i cellen genom s.k. endocytos. Cellen kan även bli av med ämnen som den inte längre vill ha genom att skicka ut det ur cellen genom s.k. exocytos. Dessa två passager över cellmembranet är en aktiv process för vilken det åtgår energi.
Vid osmos passerar vatten cellmembranet.
Energi uppstår inne i celler genom att natrium och kalium snabbt pumpas mellan cellens in- och utsida och detta leder till en elektrisk spänning mellan cellens ut- och insida.
Cytoplasma Cytoplasma är den trögflytande vätska som finns innanför cellmembranet. Cytoplasma består huvudsakligen av vatten, men även flera olika cellorganeller med skilda uppgifter för att klara cellens liv.
Anatomi
Medicin 1+2.indb 7
7
2016-05-12 13:55
Cellorganeller De viktigaste cellorganellerna är mitokondrier, ribosomer, det endoplasmatiska nätverket med golgiapparaten samt lysosomer. endoplasmatiskt nätverk cellkärna golgiapparat
ribosomer
cytoplasma mitokondrie cellmembran
lysosom
Mitokondrier
Mitokondrie
Cellens kraftverk, mitokondrierna, utvinner energi från glukos som transporteras in i cellen. Glukosen kommer från de kolhydrater vi äter. När de energirika ämnena med hjälp av syre spjälkas i en förbränningsprocess, så utvinns energi och värme som cellen kan använda för arbete. I celler där det behövs mycket energi t.ex. i muskelceller finns massor av mitokondrier. Restprodukterna av mitokondriernas förbränning är koldioxid och slaggprodukter. Dessa transporteras ut ur cellen genom cellmembranet och utsöndras genom vissa av kroppens organ. Ribosomer
Ribosomer har till uppgift att bygga ihop proteiner på det sätt som cellen vill ha. Byggstenarna är aminosyror som transporteras in i cellen och har sitt ursprung i de proteinrika livsmedel vi äter.
8
Medicin 1+2.indb 8
Anatomi
2016-05-12 13:55
Endoplasmatiska nätverket
Det endoplasmatiska nätverket har flera funktioner men är främst ett transportsystem. Det kan liknas vid ett kanalsystem som förbinder cellens olika delar, från cellmembranet till kärnan. I detta system transporteras ämnen, exempelvis proteiner, inom cellen. Golgiapparaten
En del av de proteiner som tillverkats i ribosomerna förpackas i Golgiapparaten och transporteras via det endoplasmatiska nätverket ut ur cellen. Lysosomer
Lysosomer är cellens renhållningssystem som städar i cellen genom att bryta ner gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, t.ex. mikroorganismer.
Golgiapparaten
Cellkärnan Längst in i cellen finns cellkärnan. Den innehåller arvsmassan, DNA, som är unik för varje person. DNA innehåller information om proteiner som kan tillverkas i cellen. På så sätt styr DNA cellens olika funktioner. DNAmolekylerna kopieras vid celldelning för att kunna skapa likadana celler. DNA I CELLKÄRNAN
Cellkärnan
Kromosom
DNA-spiral
Cellkärnan innehåller kromosomer som består av DNA med genetisk information.
Anatomi
Medicin 1+2.indb 9
9
2016-05-12 13:55
Celldelning Det finns två olika typer av celldelning: mitos och meios. Mitos
Mitos kallas den vanliga celldelning som sker efterhand hos kroppens alla celler. De flesta celler har en bestämd livslängd. Vid celldelning uppstår från en cell två helt identiska nya celler. Det bildas hela tiden nya celler genom delning och olika celler delar sig olika ofta. En nervcell kan leva upp mot år medan en vit blodcell endast lever i några dagar. Cellens information finns i kromosomer som ligger i cellkärnan. Människan har normalt kromosomer. Innan den egentliga celldelningen startar kopieras de kromosomerna och bildar två identiska hälfter. Kärnmembranet löses upp och kromosomerna lägger sig på en rad med hjälp av centrioler som utövar en dragningskraft på kromosomerna. Centriolerna får kromosomerna att dela sig åt var sitt håll och cellen delar sig därefter. De två nya cellerna kommer då att bära på identiskgenetisk information. Ett nytt kärnmembran omsluter kromosomerna och nya cellorganeller bildas.
Mitosens olika steg.
cellkärna
kromosom
membranet upplöses
Dottercell 46 kromosomer
Dottercell 46 kromosomer
Meios
Meios, reduktionsdelning, innebär halvering av kromosomantalet. Meios sker vid bildandet av könsceller för att möjliggöra genetisk information från både mamman och pappan. Därför innehåller våra könsceller, dvs. äggceller och spermier, endast kromosomer vardera. Vid en befruktning sammanförs kromosomer från spermien och kromosomer från äggcellen så att den befruktade cellen innehåller kromosomer ( kromosompar), liksom kroppens övriga celler.
10
Medicin 1+2.indb 10
Anatomi
2016-05-12 13:55
Ett av kromosomparen kallas könskromosomer och bestämmer om den befruktade cellen ska utvecklas till en pojke eller flicka. Om det ska bli en flicka så är båda könskromosomerna X-kromosomer och om det ska bli en pojke så är den ena kromosomen en Y-kromosom och den andra en X-kromosom.
46 st kromosomer
23 st
23 st Könsbestämning
Kvinnlig cell
Manlig cell
XX
X
flicka
äggceller
XX
Meios
XY
X
X
sädesceller
XY
Y
pojke
Vävnader Vävnader består av en samling celler som är fogade ihop med varandra och som tillsammans utgör en funktion. De olika vävnaderna bygger sedan upp de olika organen. För att nämna några exempel så byggs nervvävnad upp av nervceller, muskelvävnad av muskelceller, bindväv av bindvävsceller osv. Vävnaderna delas in i grupper och huvudgrupperna är epitelvävnad, stödjevävnad, nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad. Dessa delas i sin tur in i ytterligare undergrupper beroende på utseende och funktion.
Epitelvävnad Hud och slemhinnor är uppbyggda av olika slags epitelvävnad. Epitelvävnaden har olika utseende beroende på var den finns och vilken uppgift den har. Några uppgifter för epitelvävnad är att suga upp näringsämnen i magtarmkanalen, fukta inandningsluften och skydda luftvägarna och att vara ett skydd för vår kropp genom huden.
Anatomi
Medicin 1+2.indb 11
11
2016-05-12 13:55
Plattepitel är platta celler som i flera skikt bygger upp hudens yttersta lager. Kubiskt epitel finns i flera lager i kroppens gångar, t.ex. inne i körtlar och i gallgången. Cylinderepitel bygger upp slemhinnor. I luftvägarna har cylinderepitelet flimmerhår som renar luften vi andas in. Plattepitel i hudens yttersta lager
Tvärstrimmig hjärtmuskel
Stödjevävnader Stödjevävnader skyddar och håller ihop olika delar av kroppen. Till stödjevävnaderna räknas bindväv och specialiserad bindväv som fettvävnad, broskvävnad och benvävnad. Bindvävnad innehåller elastiska trådar av hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk. Bindväv finns t.ex. i senor och i ledband. Fettvävnad innehåller fettceller. Dessa kan fyllas med fettdroppar och fungerar som energireserv. Fettcellerna är olika stora beroende på hur mycket fett som lagras. Broskvävnad är en fast, hård, glatt och något böjlig vävnad. Ledytorna är klädda med brosk för att ytorna skall glida lätt mot varandra samt skydda benändarna. Det finns också brosk bl.a. i ytterörat Tvärstrimmig hjärtmuskel samt i näsans skiljevägg. Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden är hård och Tvärstrimmig hjärtmuskel stark beroende på att kalciumkristaller finns Tvärstrimmig hjärtmuskel inlagrade.
Muskelvävnad
Tvärstrimmig skelettmuskel
Tvärstrimmig skelettmuskel
Glatt muskel
Muskelcellerna är långsmala och kallas ofta för muskelfibrer. När muskelfibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraftskelettmuskel uppstår. Det finns både tvärstrimmig muskulatur och glatt Tvärstrimmig muskulatur. Namnen har de fått efter respektive utseende. Tvärstrimmig muskulatur har tvärgående ränder om man tittar på vävnaden i mikroskop. Glatt muskulatur saknar dessa tvärgåGlatt muskel ende ränder. Tvärstrimmig skelettmuskel
Glatt muskel Glatt muskel
12
Medicin 1+2.indb 12
Anatomi
2016-05-12 13:55
Det finns tre olika typer av muskler: Hjärtmuskeln som är tvärstrimmig. Arbetar utanför vår viljekontroll, snabbt och uthålligt. Skelettmuskler som är tvärstimmiga muskler som gör att vi kan röra oss. De styrs med hjälp av vår vilja. Glatt muskulatur som finns i inre organ, såsom blodkärl, tarmar och urinblåsa. Den glatta muskulaturen kontrolleras inte av vår vilja.
Nervvävnad Nervvävnad bygger upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervcellernas uppgifter är att ta emot och förmedla impulser till kroppen.Information skickas från hjärnan till kroppen, från kroppen till hjärnan och från omgivningen till hjärnan.
Flytande vävnad Flytande vävnad cirkulerar runt i kroppen. Hit räknas blod och lymfa. Blod består av plasma, som är en proteinrik vattenlösning, samt olika blodceller (röda, vita och blodplättar). Blodet når hela vår kropp genom blodkärlen. Dess viktigaste funktion är att transportera syre till kroppens olika delar. Lymfa är en vätska som cirkulerar i ett separat system i närheten av de stora blodådrorna och har bland annat till uppgift att ta hand om överskottsvätska och att delta i immunförsvaret.
Flytande vävnad i form av blodceller.
Anatomi
Medicin 1+2.indb 13
13
2016-05-12 13:55
Terminologi Cellmembran Cellorganeller Cytoplasma Diffusion Epitelceller Exocytos
Avgränsande hinna runt cellen Arbetande organ i cellen Cellvätska Passiv transport av ämnen Celler som bildar en täckande vävnad Aktiv transport av produkter ut ur cellen
Endocytos Cellen tar aktivt in ämnen genom cellmembranet Meios Celldelning med halvering av kromosomantal Mitos Normal celldelning Osmos Passiv transport av vatten
Instuderingsfrågor 1. Var i cellen finns arvsmassan? 2. Hur många kromosomer har människan normalt? 3. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen? 4. Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har. 5. Vilka är kroppens minsta och största celler? 6. Vad består en cell av? 7. Beskriv hur en cell är uppbyggd, rita gärna. 8. Vad är en stamcell? 9. Vilka olika uppgifter har cellorganellerna och vad heter de? 10. Beskriv mitos. 11. Beskriv meios. 12. Hur länge lever normalt olika typer av celler? 13. Var finns epitelvävnad? 14. Vilka olika uppgifter har olika typer av stödjevävnader? 15. Vilka olika typer av muskelvävnader finns? 16. Ge exempel på flytande vävnader.
14
Medicin 1+2.indb 14
Anatomi
2016-05-12 13:55
4. Vanliga sjukdomstillstånd Medicin 1
Medicin 2
Vanliga sjukdomars orsaker, symptom och diagnoser. Undersökningar, medicinska behandlingar, vård och omsorg.
Sjukdomars orsaker, symptom och diagnoser. Undersökningar, medicinska behandlingar, vård och omsorg.
Vanliga läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar. Lagar och bestämmelser för läkemedelsanvändning.
Farmakologi inklusive specifika läkemedel, deras verkningssätt, användningsområden och biverkningar.
Medicinsk terminologi.
Medicinsk terminologi. Fysiologiska processer. Vatten-, elektrolyt-, syrabas- och näringsbalans.
Medicin 1+2.indb 185
2016-05-12 13:58
4.1 Tumörsjukdomar Tumörsjukdomar är något många drabbas av och därför bedrivs mycket forskning på området. Forskningen gör ständiga framsteg, samtidigt som allt fler drabbas av cancer, bland annat genom att vi lever längre.
Allmänt om tumörsjukdomar Man talar om cancer som en tumörsjukdom, men tumörsjukdomar är en samlingsbenämning på flera olika sjukdomar som endast har det gemensamma att de utgår från cellen. Normalt delar sig cellen på ett kontrollerat sätt men ibland händer det att några celler delar sig okontrollerat och snabbt.
Benigna och maligna tumörsjukdomar Tumörsjukdomar kan vara benigna vilket betyder att de är godartade eller maligna vilket betyder att de är elakartade. Benigna tumörer är godartade, de växer ofta sakta och är väl avgränsade. Det innebär att de oftast är lätta att operera bort. Ibland kan de dock ha vuxit sig så stora att de påverkar närliggande organ. Exempel på godartade tumörförändringar är s.k. födelsemärken. Maligna tumörer är elakartade och växer ofta snabbt och kan växa in i andra organ. Om tumören växer in i andra organ kan funktionen hos dessa påverkas. Celler har en mognadsprocess och desto mer omogen tumörcellen är desto snabbare växer tumören och ju mer malign är den. Hur malign tumören är kan man undersöka genom att ta prov på tumörens celler och undersöka dessa i mikroskop.
Maligna tumörer växer ofta snabbt och kan växa in i andra organ.
186
Medicin 1+2.indb 186
Maligna tumörer kan sätta dottersvulster, metastaser. Orsaken är att celler från en malign tumör följer med i lymf- eller blodbanan och slår sig ned i ett annat organ. Exempelvis kan celler från en malign brösttumör följa med blod- och/eller lymfbanan, etablera sig i lungorna och där orsaka en metastas.
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
Tumörers växt och orsaker Många gånger utvecklas tumören sakta och under lång tid vilket medför att den ofta är symptomlös fram till dess att tumören påverkar hela kroppen. En tumör bildas när en cell plötsligt börjar dela sig okontrollerat. Orsaken är inte helt klarlagd, men vissa miljöfaktorer har betydelse för utvecklingen av celldelning. Det är till exempel helt klarlagt att rökning har samband med flera olika tumörtyper. Det finns även belägg för att stark solbestrålning, radioaktivitet samt vissa virus påverkar celldelning och tumörutveckling. Forskning görs angående kostens betydelse, både för utveckling av tumörsjukdom och för skydd mot tumörsjukdom. Tumörsjukdomar är vanligare bland äldre personer, men förekommer i alla åldrar även om det är ovanligare hos barn och unga. Båda könen drabbas lika ofta av tumörsjukdomar, men vissa tumörsjukdomar är vanligare eller finns enbart hos ett av de båda könen. Lungcancer är den cancerform som oftast drabbas kvinnor. Bröstcancer förknippas ofta med kvinnor men den kan även förekomma hos män. Prostatacancer förekommer enbart hos män och livmodercancer bara hos kvinnor. Tumörsjukdomar kan i princip drabba alla organ och vävnader i kroppen, men vissa cancerformer är vanligare än andra. Vanliga cancerformer som årligen drabbar många personer är t.ex. tumörer i bröst, prostata, tjocktarm och livmoder. Det finns en viss ärftlig disposition för vissa tumörformer, till exempel för bröstcancer. Tumörsjukdomar är de näst vanligaste dödsorsakerna efter hjärt- och kärlsjukdomar, men idag får allt fler cancersjukdomar en bättre prognos på grund av förbättrade behandlingsmetoder och en tidigare diagnos.
Cancerform Prostatacancer Bröstcancer Tarmcancer Lungcancer Livmoderhalscancer Hudtumörer Leukemi
disposition – här; benägenhet
Drabbar Män Främst kvinnor Oftast äldre Rökare finns i riskgruppen Kvinnor Alla, UV-strålning påverkar Olika åldrar beroende på typ av cancer
Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 187
187
2016-05-12 13:58
Behandling De vanligaste behandlingsformerna för olika typer av cancer är operation, strålning, cytostatika och antihormonella läkemedel. Dessa kan ges som enda behandling eller i kombination. Vid operation tar man bort tumören. Cytostatika är läkemedel som påverkar cellers ämnesomsättning och fortplantningsförmåga. Strålning påverkar cellerna genom strålningsenergi. Vid antihormonell läkemedelsbehandling påverkar man livsbetingelserna för celler som är beroende av hormoner.
Prostatacancer Vid prostatacancer (tumor prostata) bildas en tumör i den körtel som sitter runt mannens urinrör. Prostatacancer är en vanlig cancerform som varje år drabbar cirka män i Sverige.
Orsak Både ärftlighet och det manliga könshormonet testosteron har betydelse för uppkomst av prostatacancer.
Symptom När en tumör trycker på urinröret kan mannen få svårt att tömma blåsan.
Sjukdomen är ofta symptomlös. Blod i urinen (hematuri) samt ibland sveda och trängningar förekommer. Vid metastasering ser man ibland blodbrist, njurpåverkan och rygg-/ledvärk.
Diagnos Palpation – undersökning med hjälp av händer och fingrar
188
Medicin 1+2.indb 188
Tumören kan kännas genom palpation via ändtarmen. Läkaren känner då att prostatakörteln är hård och oöm. Det finns även ett blodprov, PSA (prostata specifikt antigen), som kan visa på prostatacancer. PSA är ett enzym som produceras i prostata och som finns i sädesvätskan. Detta prov är förhöjt vid cancer, men kan vara förhöjt även vid infektioner i prostata samt vid ofarlig prostataförstoring. Vid förhöjda PSA-värden görs en TRUS (transrektalt ultraljud), en ultraljudsundersökning via ändtarmen, för att närmare kunna studera prostata. Man tar också vävnadsprov på prostata för att upptäcka cancerceller.
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
Behandling Många äldre män behöver inte behandlas på grund av att tumören växer så sakta att den inte förväntas påverka inom överskådlig tid. I yngre åldrar är behandlingen antingen radikalt kirurgiskt borttagande av prostata eller strålning. Sjukdomen kan endast botas om den inte metastaserat. Hormonläkemedel som motverkar insöndring av det manliga könshormonet testosteron ges för att hejda tillväxten. Även strålning kan påverka tillväxten och ges då det inte är försvarbart med radikalbehandling. Komplikationer som kan uppstå efter behandling är erektionsproblem samt urininkontinens.
Bröstcancer Det finns flera olika typer av bröstcancer (tumor mammae) som ger knölar i bröstet, både benigna och maligna. Vilken typ av tumör det rör sig om kan diagnostiseras med hjälp av mammografi, ultraljudsundersökning och cellprov.
Benigna tumörer Benigna tumörer, som är helt ofarliga, är cystor och fibroadenom. Sådana godartade förändringar kan bero på östrogenkänslighet i bröstkörtlarna.
Maligna tumörer Maligna tumörer är relativt vanliga i bröstkörtlarna och man räknar med att var tionde kvinna någon gång i livet kommer att få en malign tumör i bröstet. Ju tidigare man upptäcker en malign knuta i bröstet, desto bättre är prognosen och många kvinnor blir botade från cancern. Om en förändring upptäcks är det viktigt att söka läkare för att ta reda på om förändringen är benign eller malign. Socialstyrelsen rekommenderar mammografiscreening av kvinnor i åldern - år, för att tidigt kunna upptäcka brösttumörer och i förlängningen minska dödligheten. Bröstcancer kan även drabba män, även om det är ovanligt. Av alla som får bröstcancer är det cirka , procent som är män. I dessa fall har sjukdomen ofta ett aggressivt förlopp.
Alla kvinnor bör själv undersöka sina bröst för att upptäcka förändringar.
Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 189
189
2016-05-12 13:58
Orsak För en del kvinnor som får bröstcancer är orsaken ärftlig. Det har då ofta visat sig att flera kvinnor i släkten har haft bröstcancer. Dessa kvinnor är vanligen relativt unga, mellan - år. Vi känner idag endast till ett fåtal orsaker till att man får bröstcancer och dessa är inte alltid tydliga. Man har funnit ett visst samband mellan bröstcancer och östrogentillskott, tidig pubertet, övervikt samt rökning.
Symptom En förhårdnad eller knuta kan kännas i bröstet. Denna är fast och kan inte förflyttas. Indragen bröstvårta, hudförändringar s.k. ”apelsinhud” runt bröstvårtan eller sekret eller blod från bröstvårtan är andra tecken på en brösttumör.
Diagnos Palpation av bröstet görs när kvinnan är både sittande och liggande. Mammografi och ultraljud är andra undersökningar för att upptäcka en tumör. Om man hittat en tumör så görs en finnålsbiopsi där man skickar celler till analys för att fastställa vilken typ av tumör det rör sig om.
Behandling Om brösttumören upptäcks tidigt och är mindre än mm så är prognosen god. Dessa knutor kan oftast opereras bort helt och har då inte hunnit sprida sig. Den vanligaste operationsmetoden är att man tar bort en bit av vävnaden i bröstet, en s.k. tårtbit. Ibland tar man bort hela bröstet och rymmer ut lymfkörtlarna i armhålan eftersom det är en vanlig lokalisation dit brösttumörer kan sprida sig. Ofta kompletteras den kirurgiska behandlingen med cytostatika, strålning och/eller hormonblockerande läkemedel. Alla kvinnor erbjuds bröstrekonstruktion, plastikkirurgi, dvs. att man lägger in ett inplantat under huden eller, om kvinnan föredrar det, en yttre bröstprotes som läggs utanpå huden i bh:n.
190
Medicin 1+2.indb 190
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
Metastaser Vid spridning metastaserar bröstcancer framförallt till lungor, lymfkörtlar och skelett.
Tarmcancer (koloncancer eller rektumcancer) Cancer i tarmen är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och ungefär personer insjuknar varje år. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Oftast är det äldre personer som får sjukdomen.
Orsak Det finns en ärftlig faktor till utvecklandet av sjukdomen. Det finns också ett samband med inflammatoriska tarmsjukdomar och tarmcancer. Denna form av cancer räknas som en vällevnadssjukdom. Man antar att för lite fibrer i kosten och för lite fysisk aktivitet har betydelse för tumörens utveckling, men orsakssambanden är inte helt klarlagda.
Symptom
Tumören kan visa sig som en polyp, en liten utväxt på insidan av tarmen, som ett sår eller som en förträngning i tarmen.
Förändrade tarmvanor såsom t.ex. diarré eller förstoppning hos personer över år bör föranleda misstankar om tumör. En tumör som sitter i ändtarmen kan ge täta trängningar till avföring. Tumörer i vänstra delen av tjocktarmen brukar uppmärksammas av omväxlande förstoppning och diarré samt eventuellt blod och slemtillblandad avföring. Om cancern sitter i högra delen saknas ofta symptom men det kan vara trötthet och blodbrist (anemi). Obehandlad kan tumören växa igenom tarmväggen. Ibland metastaserar tumören till andra organ t.ex. lungor och lever.
Diagnos För att hitta tumörer i ändtarm och tjocktarm kan man gå in med ett endoskopiskt instrument. Med rektoskopi kan man studera ändtarmen och med koloskopi ser man hela tjocktarmen. Om man hittar en tumör kan man ta cytologprov. Andra undersökningar är avföringsprov där man genom ett s.k. F-Hb kontrollerar om blod finns i avföringen. Blod
Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 191
191
2016-05-12 13:58
i avföringen kan orsakas av hemorrojder, men det kan också vara ett tecken på tumör. Kolonröntgen görs ibland, men har alltmer ersatts av datortomografi och MR (magnetresonans).
Behandling Det tarmparti där tumören finns avlägsnas genom operation. Ibland syr man tillbaka tarmdelarna mot varandra, i andra fall kan man lägga ut en stomi där avföringen samlas upp i en påse på magen. Stomin kan vara permanent eller tillfällig. Om tumören sitter långt ner i ändtarmen kan det bli aktuellt med rectumamputation vilket innebär att man tar bort tumören och ändtarmen. Man syr då ihop den nedre öppningen och lägger ut en stomi på buken. Kirurgisk behandling kombineras ofta med strålning och cytostatikabehandling.
Lungcancer Lungcancer (tumor pulm) är en av de vanligaste cancerformerna. Varje år drabbas cirka personer i Sverige.
Orsak Rökning är en stor riskfaktor och av dem som drabbas av lungcancer röker ¢ – procent. Även andra miljöfaktorer har betydelse, som t.ex. asbest och joniserad strålning.
Symptom Ofta upptäcks lungcancer sent vilket försämrar möjligheterna att bota sjukdomen. Symptom på lungcancer är antingen torrhosta eller upphostningar med slem och blod. Ibland upplever en patient andfåddhet vid vila. Smärta i bröstkorgen och pipande andningsljud är andra tecken. Nattliga svettningar och lunginflammation kan också vara symptom på lungcancer. Avmagring, aptitlöshet och trötthet uppträder sent i sjukdomen.
192
Medicin 1+2.indb 192
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
Diagnos Om man misstänker att det finns en tumör så görs en lungröntgen. Små tumörer kan dock vara svåra att hitta genom röntgen. Datortomografi kompletterar röntgenundersökningen. Det finns olika typer av lungcancer, småcellig och icke småcellig med undergrupper som skivepitelcancer och adenocarcinom. För att fastställa vilken typ av lungcancer det rör sig om görs ibland en bronkoskopi då ett prov tas på cellerna som skickas till analys.
Behandling Om cancern upptäcks i tidigt skede kan oftast en operation göras. Om tumören är begränsad till en av lungans lober så tas denna bort s.k. lobektomi. Om tumören finns i mer än en lob så tas hela lungan bort s.k. pulmektomi. Strålbehandling och cytostatikabehandling är andra metoder som används var för sig eller tillsammans. Utöver detta finns det läkemedel som påverkar tumörblodkärlens tillväxt som kan användas för vissa typer av lungcancer.
Livmoderhalscancer Vid livmoderhalscancer (cervixcancer) förändras epitelcellerna på livmoderhalsens nedersta del.
Orsak Orsaken till cellförändringarna är ett virus, humant papillomvirus (HPV), av vilket det finns olika typer. Den maligna formen tar flera år att utvecklas.
Symptom Cellförändringarna i tidigt stadium är oftast symptomlösa. Ibland förekommer blödningar vid t.ex. samlag.
Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 193
193
2016-05-12 13:58
Diagnos Sjukdomen upptäcks oftast vid gynekologisk rutinkontroll. Sådan gynekologisk hälsokontroll erbjuds alla kvinnor från ¤ års ålder. Vid denna tas ett cellprov från livmoderhalsen. Cellförändringar kan därigenom upptäckas i ett tidigt skede.
Behandling ¢ procent av de cellförändringar man upptäcker vid gynekologisk hälsokontroll läker spontant. Om det inte sker behandlas cellförändringen genom att den skärs bort med laser, s.k. laservaporisering eller konisering, vilket innebär att man kirurgiskt tar bort en del av livmoderhalsmunnen.
Profylax Flickor i åldern – år kan före sexualdebut erbjudas vaccination med Gardasil®, men det skyddar endast mot några få typer av humant papillomvirus.
Hudtumörer Det finns flera olika typer av tumörformer som kan drabba huden.
Basalcellscancer och skivepitelcancer Vid ytlig basalcellscancer är det celler underst i överhuden som är angripna. Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer. Vid skivepitelscancer är det yttersta lagret i huden är angripet. Detta är den näst vanligaste typen av hudcancer. Dessa två typer ger sällan metastaser och botas oftast radikalt.
Malignt melanom De flesta prickar och fläckar vi har på huden är ofarliga, andra är det bäst om vi tar bort.
194
Medicin 1+2.indb 194
Malignt melanom orsakas av att de celler som bildar melanin, pigment, blir angripna. Malignt melanom är en vanlig cancerform i Sverige och är en elakartad typ av cancer. Malignt melanom är lika vanligt hos både män som hos kvinnor.
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
Orsak Det finns en viss ärftlig faktor, men solning är en starkt bidragande orsak till malignt melanom. Det är UV-strålningen från solen som framkallar förändringar i huden. Personer med fräknar, ljus hy och personer med rött och blont hår samt blå och grönögda är extra känsliga att drabbas av hudförändringar. Barn som har bränt sig av solen löper större risk för malignt melanom senare i livet. Profylax är att undvika solen speciellt mellan klockan – . För att inte utsätta sig för alltför mycket UVstrålning kan man bära kläder eller använda vattenfast solskyddsmedel vid stark sol. Solning i solarier ökar risken för magnit melanom kraftigt och bör undvikas.
Profylax – förebyggande åtgärd
Symptom Födelsemärken som kliar, förändras eller blöder. Även bruna fläckar som är oregelbundna och som har flytande gräns mot omgivande vävnad, eller födelsemärken som skiftar färg mot blått, rött och vitt eller är större än § mm kan vara tecken på ett malignt melanom. Hos kvinnor finns förändringarna framför allt på benen och hos män framför allt på magen. Malignt melanom kan metastasera till andra organ.
Diagnos Om det finns minsta risk för att det är eller kan utvecklas till en tumör så skärs hudförändringen bort och vävnaden skickas till laboratorium för diagnos. Där studeras vävnaden i ett speciellt mikroskop för att se om cellerna har börjat metastasera eller inte.
Behandling Hudförändringen avlägsnas kirurgiskt och ibland kombineras den kirurgiska behandlingen med cytostatika och strålning.
Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 195
195
2016-05-12 13:58
Blodcancer Vid blodcancer (leukemi) finns det för många omogna vita blodkroppar (leukocyter) och för lite av färdigmognade. Detta kan ses i benmärgen och blodet. normalt blod
leukemi
En jämförelse mellan normalt blod och blod med leukemi.
Det finns flera olika typer av leukemi beroende på vilka vita blodkroppar som är drabbade. Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och Kronisk myeloisk leukemi (KML) är vanligast hos personer som är över § år. Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en ovanlig sjukdom, men en av de vanligaste tumörsjukdomarna hos barn medan akut myeloisk leukemi (AML) drabbar alla åldrar, men är mycket vanligare hos äldre.
Orsak Orsaken till att leukemi uppstår är fortfarande okänd men det finns en viss ärftlighet. Man vet att dels joniserad strålning, dels vissa kemiska medel ökar risken.
Diagnos Diagnosen ställs med hjälp av en rad olika blodprov där man tittar på olika blodceller. Benmärgspunktion görs, vilket innebär att man suger ut celler ur benmärgen för att kunna studera mängden omogna celler. Provet (crista) tas i bröstbenet (sternum) eller i höftbenskammen.
Symptom Symptom kan vara förstorad mjälte, trötthet, aptitlöshet, viktnedgång, nattlig svettning, feber, förstorade lymfkörtlar och blåmärken.
Behandling Leukemi behandlas med cytostatika. Cytostatika verkar genom att hämma delningen av blodceller. Även andra läkemedel som hämmar cellens utveckling används. Om inte dessa behandlingar är tillräckliga kan
196
Medicin 1+2.indb 196
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
benmärgstransplantation övervägas. Benmärgstransplantation innebär att man tar benmärg, antingen från patienten själv eller från en donator. I märgen plockas stamceller fram och ges till patienten genom en blodtransfusion. Stamceller bildar därefter röda och vita blodkroppar samt trombocyter. Denna behandling ges även till patienter med andra blodsjukdomar.
Terminologi Amputation Anemi Benign Cervix Hematuri Kolon Lobektomi Malign Mammografi Metastas Miktion Obstipation Palpation Prostata Pulmektomi Rektum Rektal Stomi
Borttagande av organ Blodbrist Godartad Livmoderhals Blod i urinen Tjocktarm Borttagande av en lob i lungan Elakartad Röntgenundersökning av bröst Dottertumör Urinering Förstoppning Undersöka genom att känna med händerna Blåshalskörtel Borttagande av ena lungan Ändtarm som har samband med ändtarmen Konstgjord öppning
Vanliga sjukdomstillstånd
Medicin 1+2.indb 197
197
2016-05-12 13:58
Instuderingsfrågor 1. Vilken är den vanligaste cancerformen hos kvinnor respektive män? 2. Vilken miljöfaktor finns som man vet påverkar cancerutvecklingen? 3. Beskriv skillnaden mellan benign och malign tumör. 4. Vad är en metastas? 5. Vilka är symptomen på prostatacancer? 6. Hur ställs diagnosen på prostatacancer? 7. Hur behandlas prostatacancer? 8. Hur många kvinnor räknar man med kommer att få bröstcancer? 9. Vilka är symptomen på bröstcancer? 10. Hur ställs diagnosen på bröstcancer? 11. Hur behandlas bröstcancer? 12. Vilka är symptomen på kolorektalcancer? 13. Hur ställs diagnosen på kolorektalcancer? 14. Hur behandlas kolorektalcancer? 15. Vilka är symptomen på lungcancer? 16. Hur ställs diagnosen på lungcancer? 17. Vilka behandlingsmetoder kan finnas tillgängliga? 18. Vilka är symptomen på hudcancer? 19. Hur ställs diagnosen på hudcancer? 20. Hur behandlas hudcancer? 21. Vad är orsaken till hudcancer? 22. Vilka personer är i riskzonen för hudcancer? 23. Hur kan man förebygga cervixcancer? 24. Vilka typer av blodcancer finns det? 25. Vilka är symptomen på blodcancer? 26. Hur ställs diagnosen på blodcancer? 27. Hur behandlas blodcancer?
198
Medicin 1+2.indb 198
Vanliga sjukdomstillstånd
2016-05-12 13:58
8. Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 427
2016-05-12 14:01
Rörelseorganen Skelettet
ögonhåla (orbita) överkäke (maxilla)
näshåla (cavum nasi)
underkäke (mandibula)
nyckelben (clavicula) revben (costa) överarm (humerus) bröstben (sternum)
bäcken (pelvis)
strålben (radius) armbågsben (ulna)
lårben (femur)
knäskål (patella)
skenben (tibia)
vadben (fibula)
428
Medicin 1+2.indb 428
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
halskotor (vertebrae cervicales)
skulderblad (skapula) brĂśstkotor (vertebrae thoracale)
ländkotor (vertebrae lumbales) hÜftbenskam (crista iliaca) korsben (sacrum)
sittben (os ischi)
Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 429
429
2016-05-12 14:01
nyckelben (os clavicula) pannben (os frontale)
hjässben (os parietale)
bröstben (os sternum)
överarmsben (os humerus)
revben (os costae)
nackben (os occipitale) tinningsben (os temporale) underkäke (mandibula)
revbensbåge (arcus)
överkäke (maxilla)
halskotor (vertebrae cervicales) 7 st
skulderblad (os scapula)
bröstkotor (vertebrae thoracale) 12 st
överarmsben (os humerus)
kota (vertebra) skiva (discus)
strålben (os radius)
ländkotor (vertebrae lumbales) 5 st
armbågsben (os ulna)
korskotor (vertebrae sacrale) 1–5 st
svanskota (vertebrae coccygeae) 1–4 st
430
Medicin 1+2.indb 430
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
lårbenshals (collum femoris) höftbenskam (crista iliaca)
tarmben (os illium)
lårben (os femur)
korsben (os sacrum)
svanskota (vertebra coccygeae)
vadben (os fibula)
blygdben (os pubis) sittben (os ischii)
skenben (os tibia)
symfys fog
ledbrosk
röd benmärg
kompakt ben märghåla gul benmärg
ben
muskel
benhinna ledhuvud
ledvätska ledkapsel brosk ledspringa
ligament
sena ledpanna
Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 431
431
2016-05-12 14:01
Muskler
nickmuskeln (m. sternocleidomastoideus) stora bröstmuskeln (m. pectoralis major) deltamuskeln (m. deltoideus)
tvåhövdade armmuskeln (biceps brachii)
raka bukmuskeln (m. rectus abdominus)
sneda bukmusklerna (m. obliqus abdominus)
kappmuskeln (m. trapezius)
trehövdade armmuskeln (triceps brachii)
breda ryggmuskeln (m. latissimus dorsi)
stora sätesmuskeln (m. gluteus maximus) lårets bakre muskelgrupp (hamstrings)
fyrhövdade lårmuskeln (m. quadriceps femoris) trehövdade vadmuskeln (triceps surae)
432
Medicin 1+2.indb 432
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
Cirkulationsorganen Blodkärlen övre hålvenen (v. cava superior) halsartär (carotis)
lungven (v.pulmonalis)
nedre hålvenen (v. cava inferior) armartär (a. brachialis)
kungsvenen (v. basilika)
leverartär leverven (v. hepatica)
kroppspulsådern (aorta) njurartär (a. renalis)
armven (v. cefalica) strålbensartär (a. radialis) portaådern (v. porta)
lårbensartär (a. femoralis) lårbensven (v. femoralis)
skenbensartär (a. tibialis)
fotartär (a. pedialis) kapillär
ven artär
Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 433
433
2016-05-12 14:01
Hjärtat (cor) aorta övre hålven (vena cava superior)
lungartär (a. pulmonalis)
kranskärl, coronarkärl hjärtsäck (perikardium)
hjärtmuskel (myokardium)
undre hålven (vena cava inferior)
inre hjärtmuskelhinna (endokardium)
stora kroppspulsådern (aorta)
lungpulsådern (truncus pulmonalis)
höger förmak vänster förmak
höger kammare
434
Medicin 1+2.indb 434
vänster kammare
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
aortaklaff
fickklaffar (pulmonalisklaff) segelklaff (mitralisklaff)
segelklaff (trikuspidalisklaff) hj채rtskiljev채ggen (septum)
sinusknutan
AV-knutan
hiskabunten
purkinjetr책dar
Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 435
435
2016-05-12 14:01
Lymfsystemet
Mj채lten (lien)
436
Medicin 1+2.indb 436
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
Hud, hår, naglar, tand hårstrå
Hud (cutis) och hår
överhud (epidermis)
blodkärl, ven läderhud (dermis)
underhud (subcutis) hårsäck Hårrot
blodkärl, artär nervtråd svettkörtel
Tand (dens)
Naglar
Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 437
437
2016-05-12 14:01
Nervsystemet Hjärnan (encephalon) stora hjärnan (cerebrum)
pannlob (lobus frontalis)
hjärnstammen (truncus encephali)
lilla hjärnan (cerebellum)
hjässlob (lobus parietalis)
tinninglob (lobus temporalis)
nacklob (lobus occipitalis)
thalamus och hypothalamus
hypofysen
lilla hjärnan (cerebellum)
skallben
hud (cutis) mjuka hinnan (pia mater) spindelvävshinnan (arachnoidea) hårda hinnan (dura mater)
förlängda märgen (medulla oblongata)
subduralrummet
pons medulla
438
Medicin 1+2.indb 438
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
Ryggm채rg (medulla spinalis)
ryggm채rg (medulla spinalis)
ryggm채rgsnerv (spinalnerver)
disk kota
nan
Ryggm채rgsnerver (spinalnerver)
Anatomiska bilder
Medicin 1+2.indb 439
439
2016-05-12 14:01
Sinnesorganen Öga (oculus) Näsa (nasus) synnerv sinnesceller för lukt
regnbågshinna (iris)
näsa (nasus)
lins blodkärl
hornhinna (cornea)
Hörselorganet (oto) båggångar ytteröra
mellanöra
ovala fönstret
inneröra hörsel- och balansnerv
hörselsnäcka
hörselgång örontrumpet städet trumhinna
Tunga (lingua)
stigbygeln
hammaren tungrot
beskt surt salt sött
440
Medicin 1+2.indb 440
Anatomiska bilder
2016-05-12 14:01
9. Medicinsk terminologi A A. Förkortning för artär
Antiemetika Läkemedel mot illamående
Absorbera Suga upp
Antiepileptika Läkemedel mot kramper
Absorption Uppsugning
Antiflogistika Antiinflammatoriskt läkemedel
Abstinens Symptom när man bryter ett intag
Antigen Ett för kroppen främmande ämne
eller beteende Acidos Lågt pH-värde i blodet Administreringssätt Hur man ger ett läkemedel Aerob Syrekrävande Afasi Oförmåga att tala och/eller förstå ord
Antihypertensiva Läkemedel mot hypertoni Antikoagulantia Blodförtunnande läkemedel, motverkar blodets koagulation Antikropp Ett ämne som kroppen skapar för att oskadliggöra ett antigen
Affekt Sinnesrörelse
Antimykotiska Läkemedel mot svamp
Afferenta Inåtledande
Antiparkinson Läkemedel mot Parkinsonsymptom
Akilles Hälsenan
Antitussiva Hostdämpande läkemedel
Akut lumbago Ryggskott
Antivirala Läkemedel mot virus
Albumin Äggviteämne
Anuri Upphävd urinproduktion
Allergen Ämne som kan utlösa en allergisk
Anus Ändtarmsöppningen
reaktion Allergisk astma Andningssvårighet p.g.a. allergen Alveoler Lungblåsor
Aorta Stora kroppspulsådern Aortaklaff Fickklaff mellan aorta och vänster kammare i hjärtat
Amputation Borttagande av kroppsdel
Apatogen Icke sjukdomsframkallande
Anaerob Syreoberoende
Appendix Blindtarmens bihang
Anafylaktisk chock Livshotande tillstånd p.g.a.
Appendix vermiformis Blindtarmens maskformiga
systemisk allergireaktion
bihang
Analgetika Smärtstillande
Apraxi Oförmåga att förstå sakers funktion
Anamnes Sjukdomshistoria
Arachnoidea Spindelvävshinnan
Anemi Blodbrist
Arcus Revbensbåge
Angina pectoris Kärlkramp
Arteria Carotis Halsartären
Angiografi Kärlröntgen
Arteria Carotis externa Yttre halsartärerna
Antacida Syraneutraliserande
Arteria Carotis interna Inre halsartärerna
Antibakteriella Läkemedel mot bakterier
Arteria Femoralis Lårbensartären
Antibiotika Antibakteriellt medel med biologiskt
Arteria Radialis Strålbensartären
ursprung Antidiarroika Läkemedel mot diarré
Arteria Subclavia Nyckelbensartären Arteria Ulnaris Armbågsartären
Terminologi
Medicin 1+2.indb 449
449
2016-05-12 14:02
Arteria Vertebralis Kotartärerna
Cerebrum Stor hjärnan
Articulatio Led
Cervikal Halsen
Artoskopi Titta in i en led
Cervix uteri Livmoderhalsen
Artär Blodkärl som går från hjärtat
Cheyne-Stokes Oregelbunden andning med
Arytmi Oregelbunden hjärtrytm
andningsuppehåll
Astigmatism Oregelbundet brytningsfel
Cholecystit Gallblåseinflammation
Atrium Förmak
Cholelithiasis Gallsten
Audiometri Hörselprov
Choroidea Åderhinna
Auskultera Lyssna
Cilier Flimmerhår
Autistisk Inåtvänd/avskärmning
Collum femoris Lårbenshalsen
AV-knutan Atrioventrikulärknutan
Collum Hals
(fortleder impulsen) Axill Armhåla
Colon ascendens Uppåtgående colon Colon descendens Nedåtgående colon Colon sigmoideum S-formade delen av colon Colon transversum Tvärgående colon
B
Compliance Följsamhet
Benign Godartad
Cor Hjärtat
Bradykardi Pulsfrekvens under 50 slag/minut
Cornea Hornhinna
Bronkdilaterande Luftrörsvidgande
Coronarkärl Kranskärl i hjärtat
Bronker Luftrör
Corpus vitreum Glaskropp
Bronkiolier Små luftrör
Cortex cerebri Hjärnans yta, hjärnbarken
Bronkit Luftrörsinflammation
Cortex renalis Njurbarken
Bronkoskopi Titta in i luftrören
Costa Revben Crista Höftbenskam Cutis Huden
C
Cyanos Blåfärgning av läppar och naglar orsakat av
Callus Nybildad benvävnad
minskad syrehalt i blodet
Caput Huvud
Cyanotisk Tecken på syrebrist
Cardia Övre magmunnen
Cystit Urinblåsinfektion
Carotis Halspulsådern
Cystoskopi Inspektion av urinblåsan med
Cave Latin som betyder ”akta dig”, inom vården för allergi och överkänslighet
fiberoptiskt instrument Cytologi Läran om celler
Cavum nasi Näshåla
Cytoplasma Cellvätska
Cavum oris Munhålan
Cytostatika ”Cellgift”
Cekum Blindtarmen Cellmembran Avgränsande hinna runt cellen Cellorganeller Arbetande organ i cellen Cerebellum Lilla hjärnan Cerebrospinalvätska Ryggmärgsvätska
450
Medicin 1+2.indb 450
Terminologi
2016-05-12 14:02
D
Elimination Förbrukning/Utsöndring
Decubitus Trycksår
Emboli Liten blodpropp som föjer med cirkulationen
Defekation Tarmtömning
Emfysem Lungsjukdom
Dehydrering Intorkning
EMG Elektromyografi
Dentes Tänder
Encephalon Hjärnan
Depression Svår nedstämdhet
Endemi Sjukdom som sprids till många inom ett
Depressiv Nedstämd
begränsat geografiskt område
Dermis Läderhuden
Endo Inom
Desinfektion Borttagande av så många mikro
Endocytos Cellen tar aktivt in ämnen genom
organismer att sjukdom inte kan uppstå
cellmembranet
Dexter Höger
Endogen Inifrån kroppen kommande, inom
Diabetes mellitus Sockersjuka
Endokardium Inre hjärtmuskelhinnan
Diabetesretinopati Kärlskador på näthinnan
Endokrin körtel Körtel som insöndrar hormoner till
beroende på diabetes
kroppens inre, via blodsystemet
Diafragma Mellangärdet
Endometriet Livmoderslemhinnan
Diarré Tunnflytande avföring
Epidemi Sjukdom som sprids till många inom ett
Diastole Hjärtats avslappningsfas
större geografiskt område
Diffusion Passiv transport av ämnen över membran
Epidermis Överhuden
Diskus Skiva
Epididymis Bitestikel
Distribution Fördelning
Epifysen Tallkottkörteln
Diuretika Urindrivande
Epiglottis Struplocket
Divertikulos Tarmfickor
Epikardum Yttre hjärtmuskelhinnan
Ductus choledochus Gemensamma gallgången
Epitelceller Celler som bildar en täckande vävnad
Ductus deferens Sädesblåsor
Epitelvävnad Vävnad uppbyggd av epitelceller som
Ductus referens Sädesledarna
finns i hud och slemhinna
Duodenalt ulcus Sår i tolvfingertarmen
Erytrocyter Röda blodkroppar
Duodenum Tolvfingertarmen
Esofagoskopi Titta in i matstrupen
Dura mater Hårda hjärnhinnan
Esophagus Matstrupen
Dysfagi Sväljningssvårighet
Evolution Utveckling
Dyspné Andningssvårighet, andnöd
Exantem Hudutslag Exhalation Utandning
E
Exocytos Aktiv transport av produkter ut ur cellen Exoftalmus Utstående ögon
EEG Elektroencefalografi
Exogen Utifrån kroppen kommande
Efferenta Utåtledande
Exokrin körtel Körtel som utsöndrar hormoner till
Ejakulation Sädesuttömning
kroppens externa miljöer
EKG Elektrokardiografi
Expektorantia Slemlösande från bronkerna
Eksem Hudutslag/inflammation i huden
Extremitet Armar och ben
Elektrokardiogram Utskriven kurva av ett EKG
Terminologi
Medicin 1+2.indb 451
451
2016-05-12 14:02
F
Hg Kemisk beteckning för kvicksilver
Facialis pares Ansiktsförlamning
Histologi Läran om vävnader
Fagocytos ”Cellätande”, ex. vita blodkroppar som
HIV Humant immunbrist virus
oskadliggör bakterier Fantomsmärta Smärta i amputerat organ
Hjärtinsufficiens Hjärtsvikt Hydrocephalus ”Vattenskalle”, ökad produktion av
Farmakodynamik Läkemedlets effekt i kroppen
hjärnvätska
Farmakokinetik Läkemedlets öde i kroppen
Hyperglykemi Högt blodsocker
Fascia Bindvävshinna
Hyperopi Översynthet
Feaces Avföring
Hypertermi Hög kroppstemperatur
Febril Feber
Hyperthyreos Hög ämnesomsättning,
Femur Lårben
överproduktion av sköldkörtelhormon
Flatus Gas
Hypertoni Högt blodtryck
Fontanell Skallbensfog
Hyperventilation Förhöjd andning. Djupare andetag
Frakturer Benbrott eller bensprickor
och högre frekvens. Leder till hög O2-halt och låg CO2-halt Hypnotika Sömnmedel
G
Hypoglykemi Lågt blodsocker
Gastroskopi Titta in i magsäcken
Hypokinesi Långsam stel rörelsegång
Genetiskt Det arv man föds med
Hypotermi Låg kroppstemperatur
Glandula Spottkörtel
Hypothyreos Låg ämnesomsättning,
Glans penis Penis ollon
underproduktion av sköldkörtelhormon
Glaukom Grön starr
Hypotoni Lågt blodtryck
Glomerulinefrit Njurinflammation
Hypoventilation Ytliga andetag. Leder till att
Glukos Socker
O2-halten blir låg och CO2-halten blir hög Hypoxi Syrebrist
H Hallucinationer Upplevelse av obefintliga sinnesförnimmelser
I Ikterus Gulfärgning av hud och slemhinnor
Hematemes Blodig kräkning
Ideopatisk smärta Smärta av okänd orsak
Hematom Blåmärken
Ileum Nedre delen av tunntarmen, mellan jejunum
Hematuri Blod i urinen
och colon
Hemianopsi Synfältsbortfall
Immun Ej mottaglig
Hemiplegi Halvsidigt förlamad
In vitro Försök i glas
Hemisfär Halva
In vivo Försök på levande
Hemoglobin Järnhaltigt äggviteämne som finns i
Infektion Smittämne i kroppen
röda blodkroppar
Inflammation Kroppens reaktion på infektion
Hepar Levern
Infusion Vätska som tillförs i en ven
Hepatit Leverinflammation
Inhalation Inandning
452
Medicin 1+2.indb 452
Terminologi
2016-05-12 14:02