9789188099808

Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Studiehandledning för flerspråkiga elever Boken ger dig som studiehandledare, lärare eller skolledare kunskap och verktyg som underlättar för skolan att ge nyanlända och flerspråkiga elever bra studiehandledning på deras starkaste språk. För nyanlända elever kan detta vara en avgörande faktor för en god skolstart, liksom en förutsättning för fortsatt språk- och kunskapsutveckling. Författarna tar upp hur skolan kan organisera, planera, genomföra, utvärdera och utveckla studiehandledningen – med elevens behov i centrum. I boken finns bland annat avsnitt om studiehandledningens innehåll och former, om att arbeta som studiehandledare samt om organisation och rutiner. Fakta varvas med praktiska exempel och tips på hur lärare och studiehandledare kan samarbeta och ta hjälp av varandra. Boken avslutas med författarnas goda råd för lyckad studiehandledning. Karin Sheikhi är fil. dr, lektor i svenska som andraspråk och ämnesföreträdare vid Mälardalens högskola. Tamar Ucar har lång erfarenhet som studiehandledare, kvalitetsutvecklare och förstelärare. S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

Studiehandledning för flerspråkiga elever Karin Sheikhi och Tamar Ucar

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

Svenska som k LA D rå A Msp andSra

ISBN 978-91-8809-980-8

9

789188 099808

P nskap för KAku NSad KU Saml SK OLA N Bokserien FÖR l utför dig som vil skolan är till na ger er ck lärare. Bö vecklas som rktyg ve h piration oc kunskap, ins ag. rd va ndbara i din som är anvä

ning för d e l d n a h e i d Stu elever flerspråkiga m

eckling geno Kunskapsutv t modersmåle i Karin Sheikh

och Tamar U

car



Studiehandledning för flerspråkiga elever – kunskapsutveckling genom modersmålet

karin sheikhi och tamar ucar


© 2018 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-980-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslagsfoto: Johanna Norin Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se


Innehåll Förord 5 Inledning 7 Vad är studiehandledning på modersmål?  7 Vem har rätt till studiehandledning?  11 Flerspråkiga elever – en heterogen grupp  14

Studiehandledningens innehåll

18

Studiehandledningens former

30

Att arbeta som studiehandledare

47

Samverkan för god studiehandledning

69

Organisation och rutiner

81

Språklig handledning  18 Interkulturell handledning  19 Att handleda studieteknik  22 Studiehandledaren och lärarna  22 Länk mellan hem och skola  24

Studiehandledning efter behov  30 Före lektionen  31 Under lektionen  32 Efter lektionen  33 Studiehandledning genom modellering  35 Att anpassa studiehandledningen – tre exempel  38 Färdigheter och kunskaper  47 Studiehandledarens anställning  52 Att rekrytera studiehandledare  54 Kompetensutveckling 56 Introduktion för nyanställda studiehandledare  58 Att ta plats och bli en del av en skola  62 Skolhuvudmannens ansvar  69 Skolans ansvar  72 Lärarnas och studiehandledarnas ansvar  75 En plan hos huvudmannen  82 En plan hos skolan  84


Blankett för beställning av studiehandledning  86 Checklista 92 Utvärdering 96

Goda råd för lyckad studiehandledning Till huvudmän  99 Till rektorer  99 Till lärare  100 Från en studiehandledare till en annan  100

99

Referenser 103 Bilaga 1  Frågor till kommunerna 105 Bilaga 2  Exempel på blankett för beställning av studiehandledning 106 Bilaga 3  Studiehandledningens organisation i en kommun 108


Förord Med den här boken vill vi ge dig som möter nyanlända och flerspråkiga elever kunskaper och verktyg som kan underlätta för skolan att ge dessa elever bra studiehandledning på modersmål. God studiehandledning kan vara en avgörande faktor för en god skolstart för en nyanländ elev, liksom en förutsättning för fortsatt kunskapsutveckling. Såväl studiehandledare och lärare som skolledare kan ha nytta av boken. Studiehandledare vill vi förse med kunskaper om regelverket kring studiehandledning, former för studiehandledning och samarbetsformer. Särskilt för lärare vill vi visa hur undervisning kan organiseras i samarbete med studiehandledare och på vilka sätt läraren kan dra nytta av studiehandledning för elevens bästa. Skolledare kan läsa boken för att få inspiration till organisationen kring flerspråkiga ele­ver, exempelvis för att skapa samarbetsmöjligheter mellan lärare­ och studiehandledare, och för att lära mer om studiehandledning i regelverket. Genomgående i boken illustrerar vi våra resonemang med exempel från praktiken, både goda och sådana som visar mindre lyckade situationer som har varit lärorika. Exemplen är främst hämtade från grundskolan och gymnasiets språkintroduktionsprogram. De återges med Tamars röst. Samtliga namn på elever är fingerade. Vi som har skrivit boken har olika slags erfarenheter av studiehandledning. Karin Sheikhi arbetar på Mälardalens högskola som lektor i svenska som andraspråk och ämnesföreträdare. Förutom att undervisa i lärarutbildning, fortbildning för verksamma lärare och utbildning för studiehandledare forskar hon om klassrumskommunikation med fokus på flerspråkiga elever. 5


Hon har också gjort en mindre studie av studiehandledning på en högstadieskola. Karin kan svenska och engelska, italienska och franska i lite mindre utsträckning samt lite persiska. Tamar Ucar är studiehandledare och modersmålslärare. Hon har också arbetat som kvalitetsutvecklare i Örebro kommun med fokus att utveckla studiehandledning på modersmål på några skolor. I dag är Tamar arbetslagsledare på språkintroduktionsprogrammet i Örebro kommun och en flitigt anlitad föreläsare bland annat på Skolverkets konferenser och kommunernas kompetensutvecklingsinsatser. Hon har också medverkat i kurser för studiehandledare. Tamars modersmål är armeniska och skolspråk arabiska. Som vuxen har hon lärt sig svenska, turkiska och lite engelska. Vi önskar dig en trevlig läsning och hoppas att boken ger såväl nya tankar som nya möten. Eskilstuna och Örebro, hösten 2017 Karin Sheikhi och Tamar Ucar

6


Inledning I detta kapitel beskriver vi regelverket kring studiehandled­ ning på modersmål 1, förklarar på vilket sätt studiehandled­ ning stöttar elever och resonerar till sist lite om flerspråkiga elever som grupp.

Vad är studiehandledning på modersmål? Syftet med studiehandledning på modersmål är att stödja ele­ verna i olika ämnen där deras språkkunskaper i svenska inte är tillräckliga för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på svenska (Skolverket, 2013/2015). Studiehandledningen drar alltså nytta av elevens starkaste språk för att stödja språk- och kunskaps­utvecklingen. Även om det grundläggande syftet är detsamma för alla kan studiehandledningen ha olika funktion för olika elever. För en nyanländ elev som aldrig har gått i skolan innebär studiehandledningen förutom ämnesstöd att hen får stöd i att gå i skolan och att hitta rollen som elev, att lära sig om studieteknik och att lära sig läsa och skriva. En nyanländ­ elev med lång skolbakgrund kan i högre grad dra nytta av ­studiehandledning inriktad mot ämnesinlärning då eleven får  Termen modersmål är omdiskuterad inom språkforskningen, och man an­­ vänder hellre förstaspråk, vilket innebär det eller de språk man lär sig först. Alla ytterligare språk man lär sig brukar kallas andraspråk. Varken modersmål eller förstaspråk säger något om vilket språk en människa behärskar bäst. Vi väljer att använda termen modersmål som det språk en elev är uppvuxen med och i enlighet med hur termen används i skolans styrdokument. Vidare använder vi skolspråk för att beteckna det språk en elev använt under skolgången i sitt forna hemland. 1

7


bygga vidare på tidigare förvärvad ämneskunskap, och får stöd i parallell utveckling i andraspråket och ämnena. Studiehandledning kan vara ett gott stöd också för en elev som rentav är född och uppväxt i Sverige, men som inte behärskar svenskan tillräckligt väl för att nå kunskapskraven i ett visst ämne. Med ett exempel vill vi illustrera hur studiehandledning kan ha olika funktion för olika elever, trots att de är lika gamla och går i samma undervisningsgrupp: Alin och Selma gick båda i årskurs 3 och skulle arbeta med människokroppen. Alin hade gått i skolan i hemlandet och hade jobbat med det arbetsområdet tidigare. Hon var alltså bekant med det aktuella kunskapsinnehållet. Hennes klasskamrat Selma hade gått ut årskurs 1 men slutade gå i skolan på grund av kriget. De här två eleverna hade skilda behov; Alin behövde lära sig svenska ord och begrepp relaterade till människokroppen medan Selma från grunden behövde lära sig hur kroppen fungerar samt orden och begreppen, på modersmålet och på svenska. Selma behövde förkunskaper, Alin behövde påminnas om sina kunskaper och komplettera dem i linje med hur kunskapsområdet är organiserat i svensk skola. Det förekommer att man förväxlar eller blandar ihop modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Modersmål är ett frivilligt ämne i sin egen rätt, även om ämnet blir obligatoriskt efter det att vårdnadshavare anmält barnet till undervisningen. Modersmålsläraren planerar, undervisar, bedömer och betygsätter, utvärderar och utvecklar sin undervisning, har kontakten med föräldrar med mera. Studiehandledning på modersmål är inte ett ämne, utan räknas antingen som särskilt stöd eller som extra anpassning. (Läs mer om sär8


skilt stöd och extra anpassningar i Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2014:40.) Klass- eller ämneslärarens roll är av stor vikt här – det är läraren som planerar och avgör på vilket sätt eleven bäst kan stöttas av studiehandledning samt i vilka moment eller ämnen. Initiativet måste alltså komma från läraren, något vi ska återkomma till senare. Klass- eller ämnesläraren planerar undervisningen och studiehandledaren följer planeringen. Den bästa studiehandledningssituationen kan grundas om läraren kan planera tillsammans med studiehandledaren. En lämplig utgångspunkt för att sätta sig in i vad studiehandledning är och vilket stöd den kan ge är följande citat, som återfinns i flera av grundskolans kursplaner: ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära” (Skolverket, 2011). Man kan ta fasta på två aspekter av citatet. Den första är att varje elev – oavsett ålder, varifrån eleven kommer, hur länge eleven har gått i skola, vilken typ av skola det var och vilka familjeförhållanden eleven har – har ett språk som redskap för tänkande, lärande och kommunikation. Den andra aspekten menar vi är en följd av den första, nämligen att det vore synd, och rentav dumt, att inte utnyttja elevernas språkliga redskap för lärande. Det är här studiehandledning på modersmål kommer in som en möjlighet för eleven att utnyttja sin fulla språkliga resurs för lärande. Med studiehandledarens hjälp kan eleven kommunicera, samtala, jämföra, diskutera, argumentera och reflektera för att lära sig det nya – på sitt modersmål och på svenska. Först förståelse och därefter inlärning; eleven får förståelse på sitt modersmål för att sedan lära sig genom både modersmålet och svenskan. Vi vill också påminna om att studiehandledningen inte ska omfatta förenklingar eller att man tar bort delar av ämnesinne­ 9


hållet. God studiehandledning kan i stället ta vara på, bygga vidare på och utveckla elevens förkunskaper och erfarenheter, framför allt genom det talade vardagsspråket men även genom skolspråket för dem som har skolspråket och ämnesspråket på sitt modersmål. Studiehandledaren aktiverar, lyfter fram och hjälper eleven att använda sina förkunskaper i skolans ämnen. Dessa förkunskaper kan komma från studier eller erfarenheter. Samtal med studiehandledaren kan bidra till att eleven får syn på sina förkunskaper och placerar dem i förhållande till det aktuella kunskapsområdet. Lika olyckligt som det vore att inte utnyttja elevernas starkaste språk i lärandet, lika tokigt vore det att inte utnyttja och bygga vidare på de kunskaper de redan har. Studiehandledningen ger goda förutsättningar för det. Att få studiehjälp på sitt modersmål är en stödåtgärd som är övergående och bör fortgå olika lång tid. Studiehandledningen kan stödja ett enstaka moment eller vara kopplad till flera ämnen under en termin eller längre. Det är den enskilda elevens behov som styr med utgångspunkt i hur snabbt eleven utvecklar ämneskunskaper och kunskaper i svenska. Det optimala är att eleven får stödet så snart som möjligt efter starten i svensk skola. I förlängningen ska eleven kunna delta i skolarbetet på och genom svenska språket. Studiehandledning på modersmål bidrar i själva verket också till elevens andraspråksutveckling. Studiehandledarens uppgift är visserligen att kommunicera på elevens starkaste språk, men handledningssituationen är nästan aldrig enspråkig: skolmaterialet är på svenska, undervisningen sker på svenska och studiehandledningen omfattar ofta en jämförelse av svenska ämnesord med modersmålets. Studiehandledningen bidrar därmed med en språkligt stöttande kontext.

10


Vem har rätt till studiehandledning? ”En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om ele­ ven behöver det.” Så enkelt kan man uttrycka det, och så är det också reglerat i lagtexten (5 kap. 4 § skolförordningen; 9 kap. 9 § gymnasieförordningen). Det har ingen betydelse om en elev går i ordinarie klass eller i förberedande undervisning, eller vilken skolbakgrund hen har med sig. Med den här formuleringen följer att samtliga nyanlända elever har rätt till studiehandledning på modersmål. Såväl grundskola som gymnasieskola ska anpassas efter elevernas individuella behov. Studiehandledning kan ses som en del av skolans kompensatoriska uppdrag och som en strävan att jämna ut skillnader i elevers förutsättningar att lära. Det står alltså ska i lagtexten, inte bör. Grundskolor och gymnasieskolor är skyldiga att förse eleverna med flerspråkigt lärandestöd, och man bör sätta in insatsen så tidigt som möjligt. Med hjälp av lärarna är det rektors ansvar att identifiera vilka elever som behöver stödet och att organisera det. Det kan ske i form av så kallade extra anpassningar, inom ramen för den ordinarie undervisningen, eller som särskilt stöd då studiehandledningen blir en av de särskilda undervisningsinsatser som sätts upp i en åtgärdsplan (Skolverket, 2013/2015). Den senare formen kräver ett rektorsbeslut. Oavsett vilken form studiehandledningen bedrivs under är studiehandledarens uppgift densamma – att stötta eleverna att nå kunskapsmålen med elevens starkaste språk som resurs. För att lite mer översiktligt belysa betydelsen av tidig studiehandledning för att eleverna ska nå målen vill vi berätta om Said och Malek, två nyanlända bröder: Said var 11 år och började i årskurs 4; Malek var 10 och började i årskurs 3. Skolans rektor bestämde att Said skulle 11


få stöd i form av studiehandledning, medan Malek skulle ”integreras i klassen och lära sig nya saker på egen hand som resten av klasskompisarna gjorde”. Under den perioden fick skolan ekonomiskt stöd för elever på mellanstadiet, ett stöd som alltså inte omfattade Malek, vilket kan ha varit en orsak till rektorns beslut. Said lärde sig svenska, utvecklade ämneskunskaper och kunde fortsätta sin skolgång i takt med sina klasskamrater. För lillebrodern gick det däremot inte lika bra. Han fick gå om årskurs 3, och då han med stora svårigheter började årskurs 4 hade han alltjämt svårt att följa undervisningen på svenska. Fortfarande fick han inte studiehandledning på modersmål. Syskonens föräldrar tog kontakt med mig och ifrågasatte varför den yngre brodern inte fick samma stöd som den äldre. De undrade också varför det var tre årskursers skillnad mellan bröderna när det bara var ett år mellan dem i ålder. Rektorn kopplades in, och svaret de fick, med mig som ”tolk”, var att skolan inte hade pengar till studiehandledning. Både föräldrarna och jag accepterade rektorns förklaring. Till saken hör att föräldrarna var högutbildade. De påpekade flera gånger att de uppfattade att skolan hade misskött sitt uppdrag gentemot deras yngre son, men de hade inget annat val än att acceptera beslutet. Det här var några år sedan, och om något liknande hade inträffat i dag skulle jag ha agerat annorlunda. Hade jag vid den tiden varit lika insatt i skollagen och elevens rätt till studiehandledning på modersmålet, skulle jag ha diskuterat med rektorn och försvarat elevens rätt till stöd. Jag skulle ha tagit frågan vidare till chefer och tjänstemän, kämpat för elevens rättigheter och inte gett med mig. Samtidigt önskar jag att också pojkens klasslärare hade reage12


rat och agerat för sin elevs bästa. Det är möjligt att läraren gjorde det utan att få respons. Det ligger i allas intresse att eleverna får bästa möjliga lärandesituation och det är ju egentligen inte studiehandledarens uppgift att föra sådana här strider. Troligen finns det många studiehandledare som inte har tillräckliga kunskaper, eller tillräckligt självförtroende, att föra en sådan diskussion med ansvariga på en skola eller i en kommun. När Malek gick i årskurs 5 hade skolan testat flera stödinsatser utan resultat och man bestämde till slut att han skulle få stöd på sitt modersmål. Eftersom han vid det laget hade missat så mycket av sin skolgång och tappat en del av sitt modersmål gav inte studiehandledningen lika mycket som jag hade hoppats på. Skolan var orolig att han kanske inte skulle klara det nationella provet i svenska i årskurs 6 och skrev därför ner honom ytterligare ett år, i samråd med hans föräldrar. Han gick nu om årskurs 5. Till slut, och med mycket stöd på modersmålet, klarade han det nationella provet. Vår uppfattning är att pojken i det här exemplet skulle ha fått betydligt bättre förutsättningar för sitt fortsatta lärande och hela skolsituationen om man hade satsat på några timmars studiehandledning i veckan i stället för att skriva ner honom i årskurs. Nu fick familjen uppleva att storebrodern gick ut med bra betyg i nian när hans lillebror, som bara är ett år yngre, gick i årskurs 6.

13


Flerspråkiga elever – en heterogen grupp Studiehandledning förknippas ofta bara med elever som just börjat i svensk skola, och ges i många fall bara till dessa elever. Vi vill betona att studiehandledning är ett viktigt lärandestöd också för flerspråkiga barn och ungdomar som varit längre tid i Sverige. Med sorglig entydighet visar forskning att elever som inte har svenska som sitt förstaspråk hamnar på efterkälken så länge de måste hantera den krävande uppgiften att både lära sig undervisningsspråket och ämnesstoffet (se till exempel Bergman, 2000). Ett barn kan vid skolstarten ungefär 7 000 ord på sitt modersmål, och ordförrådets storlek ökar stadigt under skoltiden, både allmänspråket och de ord som lärs in i samband med ämnesstudier. Det säger sig självt att det språkliga försprånget tar tid att hämta in och att den parallella språkoch kunskapsutvecklingen ibland kräver ett extra skolår för en nyanländ eller flerspråkig elev. Med studiehandledningens hjälp kan eleven bygga vidare på de kunskaper som finns kodade i modersmålets ord och begrepp samtidigt som hen utvecklar sitt andraspråk. Enligt skollagens definition räknas en elev som nyanländ i fyra år efter det att hen börjat skolan här. Barn yngre än sju år omfattas – konstigt nog – inte av skollagens definition, och det finns därför ofta inte ett regelrätt flerspråkigt stöd för dem. Denna definition säger dock inget om vilka dessa barn och ungdomar är. En nyanländ elev kan vara asylsökande, kanske med kaotiska familjeförhållanden; anhöriginvandrare, kanske med en familj som är etablerad i Sverige sedan många år; barn till arbetskraftsinvandrare, kanske medveten om att vistelsen i Sverige är tidsbegränsad; en elev vars familj vistas i Sverige utan tillstånd, kanske med ständig rädsla för att bli upptäckt och utvisad; ensamkommande, kanske utan nära anhöriga. En 14


nyanländ elev kan också vara svensk medborgare som har bott utomlands och inte gått i svensk skola. Dessa elever kan ha gått något enstaka år i skolan och de kan ha fullgjort nästan hela sin skoltid i hemlandet. Naturligtvis behöver rektorer, lärare och studiehandledare se till dessa elever som till alla andra, det vill säga som individer med skiftande behov, intelligens, intressen, inlärningsstilar och inlärningshastighet, för att inte tala om mål och drömmar inför framtiden. Gemensamt för gruppen ny­­ anlända och flerspråkiga är dock att lärandestöd på moders­ målet i någon form kommer att gynna deras skolgång. Alla nyanlända elever, och många flerspråkiga, i skolåldern har rätt till studiehandledning på modersmålet. Den ska organiseras så att den passar eleven som individ. Det är varken möjligt eller lämpligt att kategorisera elever, men i vår erfarenhet är elevens skolbakgrund en bra utgångspunkt för studiehandledningens innehåll och organisation. Därmed inte sagt att alla elever som har gått i skolan kan lika mycket och har samma kunskaper med sig och att de som inte har gått i skolan inte kan något. Men erfarenheten av att ha gått i skola och av systematiskt lärande är betydelsefull, liksom kunskapen och vanan att läsa och skriva. Överhuvudtaget är det en stor fördel att studie­ handledaren lär känna sin elev. Då kan hen relatera till och använda elevens erfarenhets- och begreppsvärld i exempelvis förklaringar av ord och termer (Skolinspektionen, 2017). För att tänka rätt kring studiehandledning bör vi ta hjälp av den pedagogiska kartläggningen som görs av elevens förkunskaper och som används som grund för vilken klass eller grupp eleven placeras i. I vissa kommuner görs den på särskilda mottagningsenheter eller -skolor och i andra på alla kommunens skolor. Här går vi inte närmare in på den pedagogiska kartläggningen, men läs gärna mer på Skolverkets webbplats, där du också kan hitta en webbkurs. 15


Kartläggningen sker på elevens starkaste språk, vilket oftast är det språk eleven ska ha studiehandledning på. Det är fördelaktigt om studiehandledaren kan delta då hen kan bilda sig en egen uppfattning om elevens kunskaper. Med kännedom om elevens förutsättningar kan studiehandledaren bättre individanpassa studiehandledningen. Oftast används studiehandledaren som tolk under kartläggningen, vilket är en fördel eftersom hen både är språkkunnig och insatt i skolfrågor och pedagogiska frågor. Studiehandledarens närvaro är förstås också en förutsättning för att personen som kartlägger och eleven förstår varand­ ra. Om studiehandledaren inte har möjlighet att delta ska hen få ta del av vad man kommit fram till i efterhand. Skolor som inte har så stor vana vid flerspråkiga elever kan känna osäkerhet inför studiehandledningens innehåll och form, liksom dess effekter. En ganska vanlig uppfattning är att nyanlända elever till att börja med måste lära sig svenska och att de först därefter kan delta i ämnesundervisning (Skolinspektionen, 2017). Man har kanske ingen erfarenhet, eller ingen god erfarenhet, av studiehandledning och ser det inte som en möjlighet för elever att fortsätta lära sig ämneskunskaper parallellt med andraspråksinlärningen. Dessutom för studiehandledning med sig en kostnad. Vi hoppas att vi genom den här boken ger argument för att ändå ordna studiehandledning för nyanlända och flerspråkiga elever som en kvalitetsstärkande insats på skolan. Tidigt insatt studiehandledning på modersmål är en god inve­ stering som ger avkastning för elever, skola och samhälle, vilket blir tydligt i exemplet om Said och Malek i inledningen. Och vi menar att någon form av flerspråkig studiehandledning är mycket bättre än ingen!

16


Reflektionsfrågor • Hur anpassar skolan studiehandledningen efter elevens behov? • På vilket sätt får studiehandledaren information om elevens skolbakgrund på din arbetsplats? • Hur använder skolan och studiehandledaren elevens kunskaper och erfarenheter för de fortsatta studierna?

17


Studiehandledningens former Medan vi i det förra kapitlet resonerade om studiehandled­ ningens innehåll kommer vi här att presentera former för stu­ diehandledning och hur den kan anpassas till elevernas behov. I samband med detta ger vi några exempel från praktiken.

Studiehandledning efter behov Studiehandledningen är ett stöd för att eleven ska nå de uppsatta målen. Det gäller som vi nämnt såväl nyanlända elever med ingen, kort eller lång skolbakgrund som andra flerspråkiga elever. Eleverna är en heterogen grupp med vitt skilda behov. Studiehandledningen kan ske enskilt eller i grupp. Även om några elever kommer från samma land eller pratar samma språk behöver de inte ha studiehandledning i en och samma grupp. Om studiehandledning sker enskilt eller i grupp avgörs i stället av elevernas behov och målet med handledningen. Grupphandledning är lämpligt särskilt när skolan arbetar med värdegrundsfrågor eller tematiskt. (Läs mer om studiehandledning och temaarbete i Sheikhi & Ucar, 2017.) Bestämmer skolan att organisera studiehandledningen i grupp är det viktigt att redan på planeringsstadiet tänka på innehåll och nivå för varje elev. Ibland finns också möjlighet att undervisa tvåspråkigt – helt och hållet, en period eller vissa lektioner, då läraren undervisar på svenska och studiehandledaren är med i klassrummet hela tiden. Detta kan vara lämpligt om en skola har en grupp elever med samma förstaspråk och liknande kunskapsnivå i ett eller flera ämnen. 30


Det vanligaste är dock att studiehandledningen kopplas till enskilda elever en–två timmar i veckan då studiehandledaren ska stötta eleven i ett eller flera ämnen. Det innebär att läraren, helst i samråd med studiehandledaren, anpassar och planerar studiehandledningen individuellt utifrån varje elevs förmågor och behov. En grundläggande del av anpassningen är när studiehandledningen genomförs i förhållande till den aktuella undervisningen – före, under eller efter lektionen. Vilket som tjänar elevens behov bäst beror bland annat på elevens förkunskaper, skolbakgrund, ålder och hur långt hen har kommit i sin andraspråksutveckling. Här resonerar vi om detta med hjälp av några praktiska exempel. Mer om studiehandledningens former kan man läsa i Skolverkets material Studiehandledning på modersmålet (2013/2015).

Före lektionen Studiehandledning före lektionen passar enligt vår erfarenhet elever i alla årskurser och som inte har kommit så långt med svenska språket. Det ger en bra grund för att förstå de ord och begrepp som kommer att användas under lektionen, och därmed förförståelse och relevanta ämnesanknutna svenskkunskaper. Ett exempel kan vara en lektion som ska handla om människans fem sinnen. Om eleven har läst om detta tidigare kan studiehandledaren hjälpa eleven att komma ihåg sina ­kunskaper i ämnet genom att locka fram och aktualisera de relevanta orden och begreppen på elevens modersmål och samtidigt komplettera med de aktuella svenska motsvarigheterna. De elever som har kortare skolbakgrund eller inte är bekanta med ämnesområdet behöver med hjälp av studiehandledaren lära sig det grundläggande om människans fem sinnen på modersmålet, för att sedan gradvis lära sig kunskapsinnehållet 31



Att arbeta som studiehandledare Vi har nu beskrivit och gett exempel på hur en studiehand­ ledares arbete kan se ut. Det kräver pedagogisk skicklighet, ämneskunskaper, flexibilitet på flera plan och en stor portion uppfinningsrikedom. Det finns däremot inga formella krav på en studiehandledares kompetens i skolans styrdokument; rektorn eller chefen anställer och avgör vem som är lämplig. På många håll har man anställt personer som modersmåls­ lärare, och dessa har även studiehandledning i sin tjänst. Det kan vara ett praktiskt sätt att erbjuda en mer attraktiv tjänst, eftersom den kan omfatta fler timmar och kanske också att den anställda slipper resa mellan skolor. Studiehandledares anställningsformer liksom kraven på kompetens varierar sålunda en hel del, och detta resonerar vi om i det här avsnittet. Vi hoppas att du som rektor kan ha be­ hållning av detta, liksom du som arbetar som eller vill börja arbeta som studiehandledare.

Färdigheter och kunskaper Vi har tagit kontakt med chefer och ansvariga för studiehandledning på modersmål i ett tiotal kommuner från norr till söder, såväl stora och mellanstora som små kommuner. Vi bad dem svara på 13 frågor om studiehandledares anställning, kompetens med mera (se bilaga 1). På frågan om vilka kompetenskrav man ställer på studiehandledare svarade majoriteten av kommunerna att en studiehandledare ska vara språkkunnig ­(svenska 47


och modersmålet), men också ha pedagogisk eller akademisk utbildning. I första hand lägger kommunerna vikt vid pedagogisk kunnighet och erfarenhet. En kommun kräver enbart att studiehandledaren ska ha gymnasieutbildning. Flera kommuner konstaterar också att de ibland varit tvungna att bortse från sina egna kompetenskrav för att överhuvudtaget kunna anställa en studiehandledare, ett tydligt tecken på att bristen på studiehandledare är fortsatt stor. Vi frågade också om studiehandledarna har gått någon utbildning. Kommunernas svar varierar stort, men gemensamt är att det är ovanligt med samlade utbildningssatsningar för studiehandledare. Utbildningar särskilt utformade för studiehandledare har varit en bristvara men blir nu vanligare, och vårt intryck är att allt fler kommuner får möjlighet att förse sina studiehandledare med adekvat utbildning och fortbildning. Nedan beskriver vi med utgångspunkt i vår erfarenhet en studiehandledares centrala kunskaper och färdigheter.

Språkkunskaper Goda språkkunskaper, i modersmålet och i svenska, är studiehandledarens främsta tillgång och många gånger skälet till att man får en anställning. Gedigna svenskkunskaper behövs för att kommunicera med lärare och andra arbetskamrater, för att ta del av läromedel och informationsmaterial men också för att successivt stötta elevernas andraspråksutveckling. När eleven kommit en bit med svenska språket bör studiehandledningen ske växelvis på elevens modersmål eller skolspråk och på svenska.­ Som tidigare nämnts genomförs studiehandledningen inte alltid på elevens modersmål, eftersom elevens modersmål ibland är ett annat än hens skolspråk. För de elever som studiehandleds 48



Samverkan för god studiehandledning Det är ytterst skolhuvudmännen, kommunala eller friståen­ de, som ansvarar för skolans kvalitet och därmed för att en nyanländ elev får ett bra mottagande, en bra skolstart och den stöttning hen behöver i den fortsatta skolgången. Skol­ huvudmannen ska styra och organisera mottagande och un­ dervisning, och skolorna ska genomföra undervisningen. I det här kapitlet tydliggör vi hur ansvarsfördelningen ser ut mellan huvudmän, skolor och pedagogisk personal och visar upp några praktiska exempel på vad dessa ansvarsområden omfattar. Vi tar avstamp i Skolverkets allmänna råd om ut­ bildning för nyanlända elever (2016a), som grundar sig på skollagen, skolförordningen, gymnasieförordningen och läro­ planerna.

Skolhuvudmannens ansvar Huvudmannen bör regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever för att vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna, (…) ha en långsiktig planering för mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever. Skolverket, 2016a, s. 14

Som nämnts tidigare kan studiehandledningen organiseras på två olika sätt – antingen genom en central enhet som anställer studiehandledarna och fördelar studiehandledningstimmar 69


till kommunens2 skolor, eller genom att skolorna anställer egna studiehandledare. Oavsett vilken organisation en kommun har krävs politiska beslut och en budget för ändamålet. Ofta erbjuder kommunerna ett ”köp och sälj”-system där alla skolor får möjlighet att köpa timmar från den centrala enheten. Enligt Skolinspektionens rapport blir det allt vanligare att studiehandledningen organiseras på de enskilda skolorna och att studiehandledaren är anställd under en rektor liksom den övriga pedagogiska personalen. Detta omtalas som en fördel eftersom studiehandledarna lättare ingår i ett arbetslag och därmed naturligt ges möjligheter till samarbete med lärarna (Skolinspektionen, 2017). För att skapa en central enhet har det visat sig effektivt att kommunen skapar en liten grupp kunniga personer med erfarenhet av flerspråkighet och nyanlända elevers utbildning. En sådan grupp kan utifrån styrdokument och politiska beslut skriva fram en plan för enhetens innehåll, syfte och organisation och vara behjälplig i startskedet. Organisationen behöver presenteras och göras tydlig för all skolpersonal liksom för politiker och beslutsfattare. Ansvaret för helheten betonas också i Skolinspektionens granskningsrapport (2017, s. 7) där man slår fast att Huvudmän och skolledningar behöver försäkra sig om att studiehandledare och lärare har kunskap om studiehandledningens syfte, att de har rätt kompetens och tillräckliga förutsättningar för att tillsammans stötta elevens utveckling på bästa sätt. Huvudmännen har en viktig roll när det gäller att stimulera nytänkande och att utforma en organisation av studiehandledningen som säkerställer samverkan, effektivitet, skolresultat och delaktighet.   Här skriver vi om kommunala skolor eftersom vi inte har ett tillräckligt faktaunderlag för att redogöra allmänt för hur fristående skolhuvudmän organiserar studiehandledningen. Ansvaret som beskrivs här är dock detsamma för kommuner och för fristående skolhuvudmän.

2

70


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Studiehandledning för flerspråkiga elever Boken ger dig som studiehandledare, lärare eller skolledare kunskap och verktyg som underlättar för skolan att ge nyanlända och flerspråkiga elever bra studiehandledning på deras starkaste språk. För nyanlända elever kan detta vara en avgörande faktor för en god skolstart, liksom en förutsättning för fortsatt språk- och kunskapsutveckling. Författarna tar upp hur skolan kan organisera, planera, genomföra, utvärdera och utveckla studiehandledningen – med elevens behov i centrum. I boken finns bland annat avsnitt om studiehandledningens innehåll och former, om att arbeta som studiehandledare samt om organisation och rutiner. Fakta varvas med praktiska exempel och tips på hur lärare och studiehandledare kan samarbeta och ta hjälp av varandra. Boken avslutas med författarnas goda råd för lyckad studiehandledning. Karin Sheikhi är fil. dr, lektor i svenska som andraspråk och ämnesföreträdare vid Mälardalens högskola. Tamar Ucar har lång erfarenhet som studiehandledare, kvalitetsutvecklare och förstelärare. S A M LA D

KUNSKAP FÖR SKOLAN

S A M LA D

Studiehandledning för flerspråkiga elever Karin Sheikhi och Tamar Ucar

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP

KUNSKAP

FÖR SK OLA

FÖR SKOLAN

Svenska som k LA D rå A Msp andSra

ISBN 978-91-8809-980-8

9

789188 099808

P nskap för KAku NSad KU Saml SK OLA N Bokserien FÖR l utför dig som vil skolan är till na ger er ck lärare. Bö vecklas som rktyg ve h piration oc kunskap, ins ag. rd va ndbara i din som är anvä

ning för d e l d n a h e i d Stu elever flerspråkiga m

eckling geno Kunskapsutv t modersmåle i Karin Sheikh

och Tamar U

car


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.