9789144120638 by Smakprov Media AB

Metod för företagsekonomer Metod för företagsekonomer Uppsats enligt 4-stegsmodellen

Pär Blomkvist Anette Hallin Eva Lindell

Uppsats enligt 4-stegsmodellen

Pär Blomkvist Anette Hallin Eva Lindell

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39647 ISBN 978-91-44-12063-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2018

Innehåll

Förord 5 En översikt: 4-stegsmodellen för uppsatsskrivande 7 Inledning 9 Ta två steg framåt och ett tillbaka … 11 Bokens upplägg 14

Steg 1: Problemformulera 19 Problematisering (inte bara problemlösning!) 21 Forskningsförslag – att precisera och göra sin problematisering vetenskaplig 25 Arbetsdokument 28 Vetenskapliga verktyg – att påbörja ett vetenskapligt arbete 30

Steg 2: Undersöka 57 Vad är teori? 58 Metod 62 Förstudie/pilotstudie 63 Utkast under och efter steg 2 65 Vetenskapliga verktyg – att samla empiri 68 Vetenskapliga verktyg – att kritiskt diskutera forskningsdesign 99 Vetenskapliga verktyg – analys av empiri 113 Vetenskapliga verktyg – argumentera för ditt resultat 123 Vetenskapliga verktyg – uppsatsen i ett vidare perspektiv 126

Steg 3: Producera 133 Uppsatsens disposition och innehåll 134 Utkast under steg 3 137 Arbetsgång under steg 3 138 Vetenskapliga verktyg – mallar för uppsatsen 147 Vetenskapliga verktyg – källor och referenshantering 153

Steg 4: Leverera 163 Utkast under steg 4 164 Vetenskapliga verktyg – att presentera och opponera 168 Slutmanus 175

Referenser 177

4 ◆ Innehåll

Steg 1: Problemformulera

Det första steget i uppsatsprocessen är att problemformulera. Det betyder att du successivt arbetar fram utkast med fokus på att formulera ett vetenskapligt och forskningsbart problem. Utkasten ligger sedan till grund för undersökandet (steg 2), för producerandet (steg 3) liksom för leveransen, det vill säga färdigställandet av din uppsats (steg 4) (se figur 2 på nästa sida). Under problemformulerasteget behöver du löpande utveckla dina insikter och kunskaper i vad vetenskapligt arbete innebär, hur du ska förhålla dig till litteratur och hur du gör för att utföra studien och samla in eller skapa empiri av olika slag. För att göra detta behöver du parallellt med arbetet med de olika utkasten fördjupa dig i de olika verktygen. Det som är viktigast under problemformulerasteget är att du så länge som möjligt ser till att ha en öppen inställning till arbetet, samtidigt som du i de olika utkasten försöker att så tydligt som möjligt uttrycka vad du vill göra. Detta kan låta som en motsägelse, men det handlar om att du ska vara öppen för att syfte, frågeställningar, empiri, tolkningar och så vidare kan komma att ändras flera gånger under skrivandets gång, samtidigt som du i de olika utkasten skriver fram alltmer precisa formuleringar för att pröva dem, både för dig själv, din handledare och dina medstudenter. På engelska kallas detta to preserve ambiguity – att bevara mångtydigheten. Om du låser fast ditt syfte etcetera alltför tidigt i processen finns stor risk att du kommer till ett bristfälligt resultat i slutänden. Din undersökning blir lätt ointressant om du inte låter dig överraskas av det du upptäcker under resans gång. Det gäller sådant du läser, oväntade uppgifter från intervjuer och kommentarer från seminarier och presentationer. Men samtidigt behöver du, parallellt

Vetenskapliga verktyg Steg 2: Undersöka Resulterar i utkastet halvvägsrapport (midterm) Steg 1: Problemformulera Resulterar i utkasten problematisering och forskningsförslag

Steg 4: Leverera Du finslipar den nästan färdiga uppsatsen med hjälp av feedback

Steg 3: Producera Resulterar i flera nya utkast baserade på den mall du valt för din uppsats Uppsatsprojektets tidslinje

FIGUR 2 Steg 1: Problemformulera och de vetenskapliga verktygen. De vetenskapliga verktygen beskrivs i boken i anslutning till de utkast där du kan ha störst behov av att lära dig om dem.

med öppenheten, hela tiden sträva mot att precisera ditt syfte, dina frågeställningar, din metod och så småningom dina resultat. Det första steget i 4-stegsmodellen består av arbete med två utkast som kan skrivas antingen i två olika dokument eller i samma dokument. Det kan finnas olika rekommendationer kring inlämningar till din handledare eller seminarieledare på ditt lärosäte. Men vi rekommenderar att du arbetar stegvis med två utkast, där det andra utkastet bygger vidare på det första:

en kort bakgrundsbeskrivning och formulerar det problem som uppsatsen ska handla om. • Forskningsförslag, där du utvecklar problematiseringen efter att ha läst in dig på befintlig forskning och där du beskriver hur du tänkt lägga upp din studie. De utkast du skriver nu utgör grunden för de textavsnitt som ska ingå i din färdiga uppsats, men du kommer att behöva skriva om dem många gånger innan de är klara. Ibland har din institution en färdig mall för hur den

20 ◆ Steg 1: Problemformulera

• Problematisering (även kallad problemformulering), där du ger

färdiga uppsatsen ska se ut. Senare i boken (sidan 147 och framåt) presenterar vi tre exempel på sådana mallar. Bekanta dig med dessa mallar redan i början av uppsatsarbetet och inled en kontinuerlig diskussion med din handledare om vilken sorts mall som passar din uppsats. I linje med att bevara osäkerheten så länge som möjligt är det dock inte nödvändigt att välja mall redan från projektets första dag. De utkast du skriver ska inte heller ordagrant klippas in under mallens rubriker. De måste skrivas om för att passa in i helheten. Men du bör vara medveten om att den akademiska uppsatsen i sina huvuddrag har ett standardiserat format (även om detta format kan variera en aning mellan olika institutioner och ämnesinriktningar). Ett annat konkret tips är att du är noga med hur du namnger de olika utkasten så att du lätt kan hitta dem och skilja dem åt. Särskilt viktigt är detta när du skriver tillsammans med en studiekamrat. Ett bra sätt är att döpa filerna med datum (följt av en bokstav om flera skriver i dokumentet samma dag) och sedan dokumentets namn, följt av initialerna på den som senast ägt och ändrat i dokumentet (till exempel ”170115 Problematisering PB”, ”170117 Problematisering AH”, ”170117b Problematisering EL”). Då hittar du lätt den senaste versionen av respektive utkast. Att se till att alla filer hela tiden är tillgängliga för samtliga uppsatsskribenter är en självklarhet. Det kan ni göra genom att alla alltid lägger den senaste versionen i en gemensam digital mapp som alla kommer åt. Kanske vill också din handledare ha tillgång till mappen.

Problematisering (inte bara problemlösning!) Målet med en kandidat-, magister- eller masteruppsats är, som redan nämnts, att formulera ett forskningsbart och icke-trivialt problem. Det ingår i princip i alla ekonomyrken att kunna definiera problem. Det är ju först när du har definierat problemet som du kan avgöra vilken information du behöver för att förstå vad som ligger bakom detta problem, hur du kan komma vidare för att förstå det och därefter hitta en fungerande lösning (om en lösning finns). God förmåga att hitta och kunna formulera problem krävs för ledning av komplexa projekt, organisationsförändring, management, logistik, marknadsstrategier, styrning och mycket annat som en uppsats i företagsekonomi kan handla om – eller som du kan komma att arbeta med Steg 1: Problemformulera ◆ 21

1 Referenser: Anette Hallin & Tina Karrbom Gustavsson, Projektledning (Stockholm: Liber, 2015, 2 uppl.), eller Tina Karrbom Gustavsson & Anette Hallin, ”Goal seeking and goal oriented projects – trajectories in the temporary organization” (International Journal of Managing Projects in Business, 8:2, 2015, s. 368–378).

22 ◆ Steg 1: Problemformulera

som utexaminerad företagsekonom. I ledande funktioner inom industri, näringsliv och offentlig sektor – liksom när du skriver en uppsats som rör dessa områden – gäller det att ur ett komplicerat sammanhang, där många olika faktorer spelar in, kunna formulera problemet. Du måste ta hänsyn till såväl kvantitativa som kvalitativa faktorer. Det finns sällan exakt rätta eller felaktiga svar. Den organisatoriska kontexten karakteriseras av komplexitet och mångtydighet. Därför ligger tyngdpunkten i det första utkastet på problematisering. Vikten av en tydlig problemformulering kan jämföras med projekt ledning. Projektledningslitteratur talar om ”målsökande” och ”målstyrda” projekt.1 Målsökande projekt är projekt som arbetar mot en vision, vilket innebär en grov plan över projektarbetet som utgångspunkt; den detaljerade planeringen görs bara för en kortare period i taget. Målstyrda projekt är projekt som har ett SMART (specificerat, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt) mål redan från början, eller tidigt i processen, vilket innebär ett mer detaljerat sätt att planera vad som behöver göras för att nå dit. Ett annat sätt att beskriva vikten av att kunna formulera problemet är att använda sig av distinktionen öppna respektive slutna problemsituationer (se tabellen i rutan på nästa sida). I en akademisk uppsats av den typ som du håller på att designa är problemsituationen per definition öppen. Det färdiga problematiseringsutkastet har en enkel disposition (se figur 3 på sidan 24), där du först redogör för bakgrunden till det problem som uppsatsen ska behandla (och som uttrycks i problematiseringen). Därefter tydliggör du vilket fenomen din studie ska handla om och vad det preliminära syftet är. Du formulerar också en preliminär frågeställning. Du bör stämma av problematiseringen med din handledare.

UTMÄRK ANDE DRAG FÖR ÖPPNA OCH SLUTNA PROBLEMSITUATIONER

Tabellen nedan, som är utvecklad med inspiration från Tudor Richards Problem-solving through creative analysis (New York: John Wiley & Sons, 1974), visar på skillnaden mellan olika typer av problemsituationer. Den öppna problemsituationen innebär att problemet är odefinierat långt in i processen, vilket får konsekvenser för hur arbetet kan gå till. Den slutna problemsituationen, å andra sidan, innebär att problemet är tydligt definierat och att du vet precis hur du ska göra. Även om du inte har ett tydligt problem från dag ett är det bra att jobba mot att i dina utkast ska komma till en så tydlig problemformulering som möjligt. Öppen problemformulering

Sluten problemformulering

Problemformuleringens gränser ändras allteftersom studien fortskrider

Problemformuleringens gränser är fasta och oföränderliga

Problemlösningsprocessen innebär ofta utvecklingen av nya och oväntade idéer

Problemlösningsprocessen utmärks av förutsägbarhet beträffande den slutliga lösningen

Problemlösningsprocessen involverar oförutsägbart och kreativt tänkande

Problemlösningsprocessen är ofta medveten, kontrollerbar och kan återskapas efteråt

Det är svårt att se vilka metoder som kan eller bör användas

Du vet vilka metoder som kan användas för att lösa problemet

Resultaten kan sällan bevisas eller motbevisas

Resultaten går att bevisa

Det är bra om uppsatsprocessen börjar med en öppen problemformulering (målsökande) och att den först så småningom, när du läst in dig på ditt område, övergår till en sluten problemformulering (målstyrd).

Steg 1: Problemformulera ◆ 23

Vetenskapliga verktyg Arbetsgång för utkastet problematisering: • Diskutera din forskningsidé med handledare och eventuella andra intressenter. • Formulera ett vetenskapligt och forskningsbart problem. • Presentera din problematisering och få feedback, och formulera om problemet. • Utforma utkastet enligt mall.

FIGUR 3 Problematiseringsutkastet, med förslag på arbetsgång. Av figuren framgår att du under arbetets gång behöver vara medveten om olika vetenskapliga verktyg för att kunna skriva utkastet.

MALL FÖR PROBLEMATISERINGSUTK ASTET

• Bakgrund (som behövs för att förstå din problematisering) • Problematisering (som tydliggör vilket fenomen din studie kommer att handla om, vilken aspekt av detta fenomen du avser att studera och varför en sådan studie är intressant) • Preliminärt syfte • Preliminär frågeställning

Lotte Rieneckers bok Problemformulering (Lund: Studentlitteratur, 2003; övers. B. Nilsson) är en bra introduktion om du vill bli bättre på att skriva en problemformulering. Boken beskriver också olika typer av problemformuleringar så att du kan hitta den som passar din uppsats bäst. Du kan också läsa mer om problemformulering i Lotte Rieneckers och Peter Stray Jørgensens bok Att skriva en bra uppsats (Stockholm: Liber, 2014, 3 uppl.; övers. A. Lagerhammar), s. 99–130.

24 ◆ Steg 1: Problemformulera

LÄS MER OM PROBLEMATISERING

Forskningsförslag – att precisera och göra sin problematisering vetenskaplig Nästa del av steg 1 är att jobba vidare på, precisera och formulera det första utkastet som ett vetenskapligt problem. Vi kallar detta utkast forskningsförslag. Det är vanligt att ha ett seminarium där texten presenteras inför handledare, seminarieledare och medstudenter. Risken finns att det problem du formulerade i problematiseringen var avhängigt av den specifika situation din tänkta målgrupp befinner sig i, och lösningen på detta problem är kanske intressant för endast några få läsare (till exempel ett enskilt företag), snarare än för en bredare krets av intressenter. Om så är fallet riskerar din undersökning att bli trivial utifrån ett vetenskapligt perspektiv. För att omformulera problemet till ett icke-trivialt problem, som är av bredare, vetenskapligt intresse, måste det omformuleras så att det blir ”nytt” på något sätt i förhållande till befintlig forskning på området. Det betyder att du måste börja läsa in dig på tidigare forskning, och medan du läser ska du fundera över hur det problem du formulerade tidigare, och en studie av detta problem, skulle kunna bidra till befintlig kunskap inom området. Viktigt att notera är att befintlig kunskap inom området innebär den kunskap som finns samlad i den vetenskapliga litteraturen, inte den kunskap som du har eller en enskild expert i den bransch du tänkt studera har, om hen inte skrivit om sin kunskap på ett vetenskapligt sätt. Du förväntas med din uppsats bidra med något mer, något nytt, jämfört med vad som finns i den tidigare samlade forskningen. Den vetenskapliga kunskapen kan innebära att du ger ett teoretiskt, metodologiskt, analytiskt och/eller empiriskt bidrag. Det är inte särskilt vanligt att en uppsats ger några teoretiska bidrag – tiden räcker helt enkelt inte till för att göra ett arbete av den omfattning och det djup som oftast krävs för det. Framför allt finns sällan tid till reflektion på det sätt som utvecklingen av ett teoretiskt bidrag oftast kräver. Men det finns ingenting som säger att du inte kan sträva efter att utveckla en befintlig teori utifrån din studie.

Steg 1: Problemformulera ◆ 25

Vetenskapliga verktyg Arbetsgång för utkastet forskningsförslag: • Utgå från problematiseringen. • Läs in dig på de vetenskapliga verktygen (t.ex. teori, tidigare forskning, metod) för att få en tydligare bild av ditt forskningsfält, ditt syfte och dina frågeställningar. • Omformulera eventuellt problematiseringen efter inläsningen. • Kartlägg din empiri och vilka insamlingsmetoder som är lämpliga och gör eventuellt en "pilotstudie". • Utforma utkastet enligt mall.

FIGUR 4 Forskningsförslag, med förslag till arbetsgång. Även denna figur illustrerar den successiva användningen av de vetenskapliga verktygen i de moment som behöver arbetas igenom för att formulera utkasten.

MALL FÖR FORSKNINGSFÖRSLAGSUTK ASTET

• Bakgrund • Problematisering • Syfte • Frågeställning(ar)

• Litteratur och teori – vilken litteratur du tror kan vara lämplig, vilka (teoretiska) begrepp du tror att du kan behöva använda för att förstå det material du samlar in i din studie • Metod – en beskrivning av hur du kan få tag i empiriskt material för undersökningen • Referenslista

26 ◆ Steg 1: Problemformulera

• Din studies förväntade bidrag – positionering av din undersökning i förhållande till tidigare forskning (vilka tidigare studier du håller med, vilka du säger emot och vilka du planerar att bidra till med ny kunskap)

Vissa uppsatser ger metodologiska bidrag genom att visa på nya sätt att lösa en organisations praktiska problem. Ett vanligt sätt att göra detta är att samla best practices, det vill säga exempel på bra sätt att göra saker på, och använda dem för att vidareutveckla eller förfina befintlig litteratur. Andra uppsatser ger analytiska bidrag, där studenterna genom att analysera ett problem utifrån en ny synvinkel – kanske genom att kombinera teorier från två olika, men kompatibla, teoriområden – visar på nya sätt att förstå empirin. Det är vanligt att en uppsats främst ger ett empiriskt bidrag. Då kastar uppsatsen helt enkelt ljus över någon ny, det vill säga i befintlig forskning ännu inte särskilt väldokumenterad, typ av empiri. Det kan till exempel ske genom att du beskriver en ny typ av empirisk fråga, ett annat slags företag/ organisation än vad som brukar studeras inom det speciella området, eller ett helt nytt empiriskt fenomen, till exempel en ny process. Den viktigaste frågan du ska ställa dig när du arbetar med utkastet är om det du presenterar är forskningsbart och icke-trivialt och om alla delarna i utkastet hänger ihop logiskt (se figur 4). Men, och detta är viktigt, du kommer säkerligen att under resans gång flera gånger ändra det du skrivit i forskningsförslagsutkastet. Se det som ett levande dokument under hela uppsatsarbetet. Trots detta är det viktigt att tidigt bestämma inriktningen på din uppsats. Då vet du varför du ändrar dig och kan motivera dina val och avgränsningar. Mödan att skriva fram ett tidigt utkast som forskningsförslag är långt ifrån bortkastad, även om din uppsats med tiden kanske får en annan inriktning. Det färdiga utkastet, forskningsförslaget, är mer omfattande än det föregående utkastet, problematiseringen, och bygger vidare på den genom att ha en reviderad bakgrundsbeskrivning och problematisering, syfte och frågeställningar (utifrån det du lärt dig när du läst in dig närmare på området). I det här utkastet bör du dessutom kunna tydliggöra vad din studie kommer att kunna bidra med utöver befintlig forskning inom området (positionering; se mallen på föregående sida). Du bör även kunna beskriva vilken litteratur och vilken teori du tror kan vara lämplig för studien (litteratur och teori) och kanske även föra ett enkelt resonemang om hur du föreställer dig att du ska genomföra den empiriska studien (metod). Steg 1: Problemformulera ◆ 27

Det här utkastet är längre än det tidigare, och nu (liksom i senare utkast) är det viktigt att du följer kraven på ett akademiskt arbete vad gäller formalia. Glöm inte att numrera sidorna i ditt dokument, och se till att du citerar och refererar på ett korrekt sätt. Det är också klokt att redan nu inkludera en referenslista. Ta reda på hur referenslistan ska se ut i det referenssystem du väljer (se sidan 156 och framåt). Om du skriver in referenserna korrekt från början sparar du mycket tid i slutet av arbetet!

Arbetsdokument Under det att du arbetar med utkastskrivandet i steg 1 kan det vara klokt att du samlar dina intryck och det material du jobbar fram i förslagsvis fyra olika slags arbetsdokument/mappar: • arbetsdokument om vetenskaplighet (forskning och skrivande) • arbetsdokument om litteratur (teori och tidigare forskning) • arbetsdokument om metod (insamling och analys)

I dina arbetsdokument samlar du reflektioner, anteckningar och exerpter (utdrag, citat etcetera) kring respektive område – allt för att utveckla dina insikter kring arbetet allteftersom och för att inte glömma vad du läst, var du läst det och dina spontana reflektioner. De fyra dokumenten kan vara mer eller mindre genomarbetade beroende på dels hur uppsatsprocessen ser ut på just din högskola, dels vilka slags texter du förväntas lämna in under processens gång. Materialet i respektive dokument kan samman ställas, presenteras och diskuteras på seminarier eller i mindre peer review-grupper eller användas som underlag för möten med din hand ledare. Ett annat användningsområde för arbetsdokumenten är en så kallad portfolioexamination, då texterna lämnas in och ingår i examinationen, vilket förekommer på vissa högskolor.

28 ◆ Steg 1: Problemformulera

• arbetsdokument om empiri (källvärdering och referenser).

INNEHÅLL I DE FYRA ARBETSDOKUMENTEN OCH EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR AT T JOBBA MED Arbetsdokument om vetenskaplighet (forskning och skrivande):

• Diskutera din forskning och din uppsats med hjälp av de begrepp som är relevanta för dig. Positionera ditt eget bidrag i förhållande till annan forskning inom ditt område. • Diskutera ditt arbete i förhållande till uppsatskursens lärandemål. Använd lärandemålen som rubriker och gå igenom hur väl du uppfyller varje enskilt lärandemål. • Diskutera ditt eget skrivande – tilltal, mottagaranpassning, vetenskaplighet. Arbetsdokument om litteratur (teori och tidigare forskning):

• Kartlägg och dokumentera de teorier, teoretiska begrepp och resultat från tidigare forskning som finns inom ditt område och som ligger nära ditt syfte och dina frågeställningar. Den teori du använder kan också komma från ett annat område, och i så fall behöver du speciellt noga motivera och förklara ditt val av teori. • Anteckna och reflektera kring vilka teori- och forskningsområden och vilka forskare du relaterar till, bygger vidare på eller utmanar, samt vilka resultat eller insikter du anser dig ha speciell nytta av. Arbetsdokument om metod (insamling och analys):

• Kartlägg och dokumentera de befintliga vetenskapliga metoder som finns inom ditt område och som passar ditt källmaterial, ditt syfte och dina frågeställningar. Skriv noteringar om metodernas reliabilitet respektive validitet. • Redogör för vilka metoder och begrepp du relaterar till, bygger vidare på eller utmanar, samt vilken metodinriktning du anser dig ha speciell nytta av. Arbetsdokument om empiri (källvärdering och referenser):

• Redogör för dina primära och sekundära källor, åtkomst, representat ivitet och reliabilitet respektive validitet genom en källkritisk analys.

Steg 1: Problemformulera ◆ 29

I de allra flesta fall är emellertid arbetsdokumenten ditt eget material som du allteftersom bygger vidare på. Jobba med arbetsdokumenten parallellt med ditt utkastskrivande. De kan utgöra grunden för dina texter, och de fungerar som samlingsplatser för allt material du samlar på dig under arbetets gång.

Vetenskapliga verktyg – att påbörja ett vetenskapligt arbete Innan du påbörjar ditt uppsatsarbete är det klokt att bekanta sig med vissa vetenskapliga verktyg (begrepp, arbetssätt och modeller). I det följande redogör vi därför för dem vi tycker är viktiga att du känner till i början av din process för att hjälpa dig att skriva en problemformulering och ett forskningsförslag.

Vi rekommenderar att du sätter dig in i lärandemålen, som står i den kursplan som finns för din uppsatskurs. Där kan du få en uppfattning om vad du förväntas kunna när du är klar med din uppsats. Det är ju dessa lärande mål som examinatorn, när uppsatsen är klar, ska bedöma om du uppnått eller inte. Lärandemålen hänger alltså intimt ihop med betyget. Du kan också använda dig av lärandemålen (och eventuella specifikationer av vad uppsatsen ska uppvisa för att få ett visst betyg) som en checklista under arbetets gång, för att försäkra dig om att det du gör kommer att leda till att du når målen. Ett annat bra sätt att ta reda på vad du behöver uppnå är att läsa publicerade uppsatser från tidigare år. Då ser du vad som förväntas av en uppsats på din utbildning och kan även få inspiration till ditt eget arbete.

30 ◆ Steg 1: Problemformulera

Lär dig vad som är målet

KURSPLANER OCH LÄRANDEMÅL

Kursplaner ska finnas för alla kurser på högskolan, enligt högskole förordningen (SFS 1993:100). I kursplanen ska lärandemålen för kursen specificeras. Lärandemålen är de mål som du ska ha uppnått när kursen är slut. För vissa examina (till exempel civilekonomexamen, kandidat-, magister- och masterexamen i ekonomi) har Universitetskanslerämbetet (UKÄ) – den myndighet som reglerar högskolans verksamhet – även satt upp programmål: mål som studenterna ska ha uppnått efter avslutad utbildning för att få examen, till exempel en kandidat-, magister-, mastereller civilekonomexamen. I ett program är de olika kursernas lärandemål utformade så att de tillsammans hjälper studenterna att nå programmålet. Eftersom det för många examina står att studenten ska visa förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, att självständigt kunna identifiera, formulera och lösa problem och därigenom visa på beredskap att möta kraven i arbetslivet, är det vanligt att en uppsats används som en slutlig examination av en utbildning. Genom uppsatsen tränar du på att självständigt driva ett eget komplext arbete framåt, ensam eller i en mindre grupp. Du får visa att du kan formulera problem och ta reda på vilken information du behöver för att föreslå lösningar på detta problem, utan att någon talar om för dig vad som är rätt eller fel. Det är ditt ansvar som student att arbeta så att du når målen, men den som är ansvarig för kursen har utformat kursplanen för att hjälpa dig att nå målen genom att ha tänkt ut ett antal lärandeaktiviteter. I en uppsatskurs kan lärandeaktiviteterna till exempel bestå av seminarier där du och de andra presenterar och diskuterar era uppsatsutkast, biblioteksbesök och/eller föreläsningar av en bibliotekarie eller någon annan som kan berätta om hur du söker litteratur på ett effektivt sätt. Kursplanen brukar gås igenom i början på kursen, och den ska också finnas tillgänglig för studenterna. Om du vill sätta dig in i de programmål som gäller för ditt program kan du läsa mer på UKÄ:s sajt www.uka.se.

Steg 1: Problemformulera ◆ 31

Syfte och frågeställning Det räcker inte att du väljer ett ämne för din uppsats eftersom ett ämne nästan alltid är för stort. Ett och samma ämne kan ge upphov till många olika undersökningar med olika syften. När du ska hitta ditt syfte kan det vara klokt att börja i ett konkret problem som en organisation eller en bransch har. Nästa steg är att fundera över vad i problemet som går att generalisera eller överföra till andra organisationer, branscher och sammanhang. Den centrala frågan för att hitta syftet är alltså: Av vilket generellt fenomen är detta problem ett fall? Ofta finns det flera tänkbara svar på den frågan, och svaret kan också förändras över tid, allteftersom du läser in dig på vad tidigare forskning på området visar, tar reda på mer om fallet och så vidare. Förutom att syftet visar vad som ska göras, visar det vad som inte ska göras. Syftet avgränsar alltså problemet du ska undersöka. Syftet hänger också intimt samman med den forskningsdesign som du väljer för din uppsats, alltså den strategi du väljer för att studera det du är intresserad av att veta mer om. Observera att syftet inte ska uttryckas som en fråga. Syftet är en koncis formulering av vad du ska undersöka. Det är lämpligt att använda starka verb som undersöka och analysera i syftesformuleringen (till exempel ”Syftet är att undersöka …”). Använd inte luddiga uttryck som till exempel titta på, kolla upp, lyfta fram, eller formuleringar som ”Syftet är att svara på frågan …”. Ett vetenskapligt arbete kan ha fyra olika typer av syften (se tabell 1):

genomför utforskar något som tidigare inte är vetenskapligt studerat i särskilt stor omfattning. Eller så vill du identifiera och upptäcka viktiga dimensioner av ett problem som hittills är okända eller ännu inte beskrivna i den vetenskapliga litteraturen. I vissa fall – till exempel om du har ett utforskande syfte i ett arbete som fungerar som en förstudie inför ett större arbete – vill du generera hypoteser för vidare forskning. Ett utforskande syfte kombineras

32 ◆ Steg 1: Problemformulera

• Ett utforskande syfte innebär att du med hjälp av den studie du

ofta med en induktiv ansats, eftersom du då inte med säkerhet vet exakt vad du är ute efter. Ett utforskande syfte är mycket vanligt i samhällsvetenskaplig forskning. • Ett beskrivande syfte passar när du vill förstå mer om ett fenomen

som redan är påvisat i tidigare forskning, men där kunskapen om fenomenet är begränsad. • Ett förklarande syfte innebär att du med hjälp av studien vill

förklara orsak–verkan-samband, alltså kausala samband, till exempel varför något ser ut som det gör eller varför människor agerar på ett visst sätt. • Ett förutsägande syfte innebär att du med hjälp av studien vill

försöka förutspå konsekvenserna av något: vad effekterna kommer att bli och på vilket sätt.

TABELL 1 Olika typer av syften med exempel på tillhörande frågeställningar.

Studiens syfte

Exempel på frågeställningar

Utforskande

Vad händer med X? Vilka är de underliggande temana, mönstren, kategorierna bakom X? Hur uppfattar människor X?

Beskrivande

Vilka är de underliggande beteendena, händelserna, attityderna, strukturerna, processerna i X?

Förklarande

Vilka händelser, synsätt, attityder, policies skapar X?

Förutsägande

Hur påverkar X Y? På vilka sätt?

När det handlar om företagsekonomisk och övrig samhällsvetenskaplig forskning är förklarande och förutsägande syften ofta svåra att uppfylla, eftersom sådan forskning oftast berör dimensioner på olika nivåer som samspelar på ett ofta mycket komplicerat sätt. Frågeställningarna operationaliserar syftet. Med detta menas att frågorna ska formuleras på ett sådant sätt att du med hjälp av svaren på dessa kan uppnå syftet med din undersökning (se exempel i tabell 1). Under undersökningens gång kommer du säkerligen att upptäcka nya saker som tvingar dig att förändra, och ibland helt byta ut, syftet och frågeställningarna. Du kan till exempel ha som syfte att undersöka konsekvenser av outsourcing i en Steg 1: Problemformulera ◆ 33

viss bransch. En av dina frågeställningar kommer då att handla om outsourcing. Men en tid inser du att dittoch syftedocent preciserats och att ekonomi du egentligen Pärefter Blomkvist är historiker i industriell och undersöker inhyrningvid av KTH. personal frånHallin bemanningsföretag som det framorganisation Anette är docent i företagsekonomi vid Mälardalens högskola. Lindell är filosofie doktor i industriell tida alternativet i branschen. Då harEva en av dina frågeställningar förvandlats ekonomi ochsyfte, lektoroch i företagsekonomi vid blir Mälardalens högskola. till undersökningens nya frågeställningar därför aktuella. Det Författarna har omfattande erfarenhet av att undervisa om vetenslutliga syftet med en vetenskaplig undersökning klarläggs faktiskt allra sist skaplig metod och att handleda uppsatsarbeten, såväl i företagsi forskningsprocessen, när uppsatsen ska skrivas klar. Först då vet du med ekonomi som i industriell ekonomi. säkerhet vilket syfte du haft och vilka frågor du egentligen besvarat. Frågeställningen som hör till syftet är inte detsamma som de detaljerade frågor du ställer i den studie du gör. Frågeställningen är snarare de frågor du som uppsatsskribent ställer till hela ditt empiriska material. Uttryckt annorlunda: det är med hjälp av ditt empiriska material som du ska kunna Uppsats enligt 4-stegsmodellen besvara dina frågeställningar. Det Ibetyder attboken dina frågeställningar måste vara på ett sådant den här får du hjälp genom helaskrivna uppsatsprocessen – från ochhjälp problemformulering till färdig sätt att du kan forskningsidé besvara dem med av ditt empiriska material. Omtext. du Boken bygger på 4-stegsmodellen, som består av att problemarbetar induktivt – vilket innebär att du fokuserar på empiri innan du väljer formulera, undersöka, producera och leverera. Genom de fyra teori – är det nästintill omöjligt att redan från början formulera rätt frågor stegen i uppsatsprocessen arbetar du successivt fram alltmer i problematiseringsutkastet. Det vanliga är att uppsatsförfattaren under färdiga utkast. Den grundläggande principen är att det mest arbetetseffektiva gång ändrar sinaatt frågor, och framåt sitt syfte,i arbetet när hen är märker vadatt som är sättet komma genom skriva intressant och vad det empiriska materialet faktiskt handlar om. Detta är och presentera dessa utkast. inte alls ovetenskapligt. Snarare ingår det i det induktiva arbetssättet att låta Att skriva uppsats är ett hantverk och boken innehåller en genomempiringång generera teori. För att göra det måste duverktyg vara öppen vad empirin av de viktigaste vetenskapliga du för behöver använda innehåller utifrångöra detta medvetna justera syfteval och för och att kunna förfrågeställningar. just din uppsats. Utifrån syftet med arbetet och tillhörande frågeställningar väljer du din Boken vänder sig i första hand till dig som ska skriva en uppsats forskningsdesign, det vill säga sätt på vilket du ska eller samlamasternivå. in empiriskt i företagsekonomi pådet kandidat-, magistermaterial,Men och den den eller de empiriinsamlingsmetoder somuppsats du ska använda dig fungerar också för dig som skriver inom andra av i uppsatsen. (Läs mer om forskningsdesign samhällsvetenskapliga ämnen. på sidan 99 och framåt och om empiriinsamlingsmetoder på sidan 68 och framåt.) Empiri eller empiriskt material kallas den erfarenhet om verkligenheten du samlar in, genom intervjuer, enkäter, observationer eller liknande. Den empiri du samlar in kan också kallas för ditt empiriska material. I stället för empiri används ibland begreppet data. Data används oftare om kvantitativa, statistiska metoder. Men även kvantitativa data betraktas och hanteras som empiri, det vill säga Art.nr 39647 som uttryckta erfarenheter av verkligheten.

Metod för företagsekonomer

studentlitteratur.se