9789127443907

Page 1

s u h m Uto tt a t e d å f – fungera

Helena Osswald

Fritidshem – utomhus få det att fungera omslag.indd 2

2015-12-21 09:36


l l å h e Inn Positiva effekter med att vara utomhus

6

Pedagogiska möjligheter finns överallt

7

Uteklassrum

Allemansrätten

7 8

Att göra upp eld

8

Skogen i skolan

10

Skolgårdsmiljön

11

Förståelse för omvärlden

12

Lekvärdesfaktorer

14

Förbättra er skolgård

16

Skolgårdslekar

22

Organisera uteverksamheten

27

Innan ni går iväg

28

Att komma iväg

30

Gå på led eller inte?

32

Förflyttningslekar

32

Samla barn utomhus

35

Få barnen att lyssna

36

Låt fler få talutrymme

37

Ordna grupper

38

Skapa en lägerplats

40

Namnge platser

40

Friluftsliv på fritids

41

Knivar

42

Eld

44

Laga mat utomhus

48

Vatten

52

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 4

2015-12-21 10:27


Skapande i naturen

54

Använd naturens välfyllda materialförråd

55

Skapa Land Art

61

Småknytten

65

Äventyr i skogen

68

Kompisbanor

69

Skapa ett sagoäventyr

76

Förberedelser inför äventyret

80

Äventyret

82

Utomhuslekar

86

Varför är leken viktig?

87

Leka utan bli störd

87

Rörelse i leken

87

Barn som inte vill vara med

88

Pedagogens roll

89

Introducera nya lekar

89

Leklexikon

90

Källförteckning

109

Tips på vidare läsning

110

Litteratur

110

Länktips

110

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 5

2015-12-21 10:27


Positiva effekter med att vara utomhus som talar för att vi människor mår bra när vi är utom­ hus. Vi blir till exempel friskare och ökar vår koncentrationsförmåga. Men det finns även ett hållbarhetsperspektiv som motiverar varför vi bör vara utomhus mycket med barn och unga i skolan. Barn som ofta är ute i skog och mark får nämligen en positiv känsla för naturen. Det man tycker om är man också rädd om! Det finns alltså många anledningar till att vara utomhus mycket i förskolan, skolan och på fritids – här är åtta av de viktigaste: det finns mycket forskning

Friskare barn: Forskning visar att barn som är utomhus mycket drabbas av färre luft­ burna infektionssjukdomar samt att de sover mycket bättre. Dessutom stärker solljuset vårt immunförsvar. Färre konflikter: Skogen har en lugnande inverkan på oss människor. Barn blir mer ­soci­ala och samarbetsförmågan ökar. Det har också visat sig att barn som lider av ADHD har lättare att anpassa sig inomhus efter att ha varit ute i naturen. Ökad inlärningsförmåga: Eftersom fler sinnen blir aktiva i inlärningen blir det lättare att tillgodogöra sig inlärningen utomhus. Dessutom har det visat sig att barn som vistas i natur­rika utemiljöer har bättre minneskapacitet och koncentrationsförmåga. Mer könsneutral lekmiljö: I naturen är lekmaterialet inte färdigt utan här leker flickor och pojkar på samma premisser. Det finns inget som säger var eller hur barnen ska leka – de leker på sina egna villkor. Bättre motorik: Barn som är utomhus mycket rör sig betydligt mer än kompisarna som vistas inomhus. Forskning visar också att barn som vistas i naturrika utemiljöer har bättre motorik än de barn som vistas i torftigare utemiljöer. Mindre stress: Stresshormonerna minskar betydligt när vi vistas ute i naturen Lärande i ett meningsfullt sammanhang: Utomhus kan barnen till exempel gå till en myrstack och titta på myror och myrägg i verkligheten, istället för att läsa om myror i en bok. Kunskap som sätts in i ett sammanhang blir mer intressant och ­meningsfull. Källa: Gröna argument från Frisk i Naturen (Frisk i naturen – ett nordiskt projekt, hämtad från epi.vgregion.se 2015-10-10).

6

FRITIDSHEM – UTOMHUS

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 6

2015-12-21 10:27


Pedagogiska möjligheter finns överallt gå iväg till skogen för att barnen ska få en härlig utomhus­vist­else? Nej, ni kan uppleva mycket spänning och glädje även på skolgården! På många skol­ gårdar finns det ofta stora möjligheter att utveckla och göra roliga saker med barnen. Där finns oftast plats för de lite vildare lekarna som inte kan lekas inomhus, och det finns också utrymmen där barnen kan springa och röra sig fritt. Oavsett om ni bara ska vara ute på skolgården eller om ni ska ge sig iväg på en läng­ re utflykt till skogen så finns det några enkla knep och trix ni kan ta till för att ute­ verksamheten ska fungera på ett enkelt och smidigt sätt. För att det ska bli en peda­ gogisk utevistelse är det viktigt att ni pedagoger har en plan för hur dagarna utomhus ska genomföras. Det kan handla om allt från hur ni ska få barnen att samlas och lyssna på er till vilken utrustning ni alltid bör ha med er när ni lämnar skolgården. Det är också oerhört viktigt att både barn och pedagoger känner till reglerna kring Allemansrätten. I den här boken ger jag förslag på många olika sorters aktiviteter som kan utveckla fritidshemmens uteverksamhet. Ni får bland annat tips på hur ni kan förbättra er skol­ gård, organisera er uteverksamhet samt olika typer av aktiviteter och lekar att utföra ut­ omhus. För att underlätta finns det även kopieringsunderlag till många av aktiviteterna. måste man alltid

Låt inte skolgården bli en rastningsplats En av de stora fördelarna med att vistas utomhus kan också bli en fälla. Det får inte bli så att ni bara är ute för att ”rasta av barnen” så att de håller sig lugna inomhus. Skolgården/skogen är en alltför värdefull tillgång för att bara ses som ”rastningsplats”, eftersom den kan användas till så mycket mer. Här finns rum och plats för spännande fantasilekar, skapande, hantverk, experiment, rörelse, matlagning och så vidare.

Uteklassrum För att utveckla uteverksamheten på hela skolan kan ni även lägga lektionstid utom­ hus. Då kan det vara bra att ha tillgång till ett uteklassrum. Enkelt förklarat kan uteklassrummet liknas vid en samlingsplats för barngruppen, där de kan sitta ner och lyssna. Fördelen med att ha färdiga sittplatser är att alla barn vet var de ska sitta. Det kan vara enkelt med enbart sittplatser i en cirkel eller rader, eller så lyxar ni till det med att bygga tak och väggar som skyddar mot regn och vind. En stor fördel med att ha tillgång till ett uteklassrum är ni blir kvitt problemet med att det saknas lokaler till att ha halvklass-tillfällen. Utomhus använder dessutom bar­ nen fler sinnen vid inlärning, och de rör på sig mer – vilket är bra både för hälsan och koncentrationen. FRITIDSHEM – UTOMHUS

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 7

7

2015-12-21 10:27


Allemansrätten unik rättighet i Sverige. Den kan sammanfattas med en kort huvudregel som säger att vi ”inte ska störa – och inte förstöra”. Det här är något som ni som pedagoger bör ta med er barngrupp innan ni ger er ut i skogen. Ett tips är att tillsammans titta på filmer om Allemansrätten och prata om dem efteråt. När vi på Naturskolan har arbetat med Allemansrätten har vi koncentrerat oss på de punkter som vi tycker barnen själva kommer att ha användning för. Förutom filmer använder vi även bilder på vad man får göra ute i naturen, och vad man inte får göra (se kopieringsunderlag 1). Vi låter en grupp om tre-fyra barn visa upp en charad på den regel som bilden visar, och resten får gissa vilken regel det är. En fördel med att använda sig av bilder i arbetet med Allemansrätten är att det då blir begripligt även för de barn som är svaga i det svenska språket. Det allra enklaste sättet, som även fungerar för helt nyanlända barn utan några som helst kunskaper i svenska, är att hålla upp bil­ derna och låta barnen göra tummen upp för det som ­stämmer och tummen ner för det som inte stämmer. allemansrätten är en

Att göra upp eld Enligt Allemansrätten får vi göra upp eld ”under säkra förhållanden”. Därför är det viktigt att välja ut en bra plats när ni ska elda. Det ska inte finnas någon risk för att elden sprider sig eller skadar mark eller växter som finns i närheten. Grus eller sandig mark är det bästa underlaget. Eld sprider sig lätt på mossa, torv eller jordig skogsmark. Elden kan också ligga och pyra nere i marken för att senare flamma upp. Ni bör hel­ ler inte elda direkt på – eller alldeles intill – berghällar eller större stenblock. De kan spricka eller få skador som aldrig går att reparera. När ni ska göra upp eld ute är det tillåtet att använda kottar, pinnar och grenar som ligger på marken. Men ni får inte hugga eller såga ner levande träd eller buskar, eller ta ris, grenar eller näver från dem. Ni får heller inte ta virke från vindfällen. Innan ni sätter igång och eldar bör ni också kolla upp vilka bestämmelser som ­gäller för eldning utomhus i er kommun. Det kan finnas lokala miljöskyddsbestämmelser som bestäm­ mer om ni får elda och när ni får elda. Kom ihåg att det alltid är den som tänder elden som är ansvarig för att elden inte sprider sig och att den blir ordentligt släckt efteråt.

Eldningsförbud Om det är väldigt torrt i marken kan kommunens räddningstjänst eller Länsstyrelsen utfärda eldningsförbud. När det råder eldningsförbud är det förbjudet att göra upp en öppen eld även på iordninggjorda grillplatser. I nationalparker och naturreservat ­gäller speciella regler för eldning. Det kan vara helt förbjudet, eller bara tillåtet på vissa ­särskilda grillplatser. Läs på anslagstavlorna i området vad som gäller. Du kan också få mer information om de olika reglerna från kommunen eller Länsstyrelsen. Om ni vill ha koll på brandrisken för stunden i just er skog kan ni kolla på SMHI:s webbplats (smhi.se). Där finns aktuella kartor över hur stor brandrisken är på olika ställen i ­Sverige. 8

FRITIDSHEM – UTOMHUS

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 8

2015-12-21 10:27


Det här får ni göra i naturen Gå, cykla och rida och vara nästan överallt i naturen. Men inte för nära bostadshus. Om ni öppnar en grind måste ni stänga den bakom er. Gå, cykla och rida på privata vägar. Tälta en natt. Vill ni tälta längre tid måste ni fråga den som äger marken. Bada, åka båt och gå iland, men inte nära bostadshus. Plocka blommor, bär och svamp. Fiska med metspö och kastspö utmed kusten och i de fem största sjöarna (Mälaren, Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland). Göra upp eld. Men elda inte direkt på en berghäll, för den kan gå sönder. Det är bäst att elda där det finns en särskild plats för eldning. På sommaren är det ofta förbjudet att elda. Fråga kommunen eller Länsstyrelsen vad som gäller. Källa: Allemansrätten – en unik möjlighet (Naturvårdsverket 2011, hämtad från naturvardsverket.se)

Det här får ni INTE göra i naturen Passera över tomter, trädgårdar, planteringar eller odlad mark, till exempel åkrar. Köra bil, motorcykel eller moped i naturen, på stigar, på parkvägar eller i motionsspår. Elda om det är mycket torrt väder eller blåser hårt. Då kan elden sprida sig. Ta eller skada träd och buskar. Ta frukt, bär, grönsaker eller något annat som växer i trädgårdar, planteringar eller på ­åkrar. Lämna kvar eller kasta skräp på marken. Burkar, glas, plast och annat skräp kan skada djur och människor. Jaga, störa eller skada djur. Det är också förbjudet att ta fågelägg eller röra djurens bon eller ungar. Fiska utan fiskekort i sjöar eller vattendrag. Tillstånd behövs dock inte för att fiska med ­metspö, kastspö och vid kusten. Släppa lös hundar tiden 1 mars – 20 augusti. Då har de vilda djuren ungar. En lös hund kan skrämma och skada djuren. Det är bäst att alltid ha hunden kopplad i naturen. Källa: Allemansrätten – en unik möjlighet (Naturvårdsverket 2011, hämtad från naturvardsverket.se)

!

Filmtips Barr och Pinne räddar världen (UR)

Allemansrätten (Naturvårdsverket)

ur.se

vimeo.com/13618431

FRITIDSHEM – UTOMHUS

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 9

­

9

2015-12-21 10:27


Skolgårdsmiljön en skolgård. Enligt Boverkets rapport Gör plats för barn och unga (2015) bör det finnas en friyta i direkt anslutning till alla byggnader som innehåller lokaler för förskola, förskoleklass samt skola årskurs 1– 6 och tillhörande fritidshem. Friytan ska vara tillräckligt stor för att det ska gå att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Den ska även kännetecknas av ”goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet.” Bra skolgårdar stimulerar barns lek och utvecklar deras motorik på ett positivt sätt (Mårtensson 2013). Det har också visat sig att barn som har tillgång till en bra skolgård har upp till 50 % bättre koncentrationsförmåga i klassrummet efter rasten, jämfört med de elever som har mer torftiga miljöer på sin skolgård (Mårtensson m.fl. 2009). En annan fördel med att satsa på skolgården är att ni inte behöver lägga ner stora resurser på att transportera barnen ut i skogen när ni vill uppleva en positiv utemiljö – den finns precis utanför dörren. Det finns alltså många fördelar med att ha en bra skolgård. Men vad är då en bra skolgård? Om jag får önska skulle drömskolgården ha stora vida ytor av vildvuxen natur och tillgång till naturliga dungar där barnen kan leka i olika grupperingar. Men tyvärr ser inte så många skolgårdar ut så . I det här k­ apitlet skriver jag i alla fall om vad som kännetecknar en bra skolgård, och hur ni själva med enkla medel kan för­bättra er skolgård. varje fritidshem sk a ha

FRITIDSHEM – UTOMHUS

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 11

­   11

2015-12-21 10:27


FRITIDSHEM – UTOMHUS

kopieringsunderlag 2

Hej! Här kommer en lista på kläder och andra saker som är bra att barnen har fritids. • Mössa • Varma vantar (inte tunna fingervantar utan sådana som tål lite väta) • Stövlar eller skor som tål vatten och lera • Extra strumpor • Regnkläder • Varm tröja (till exempel fleecetröja) • Varma ytterplagg (både jacka och byxor) • Vattenflaska • Matlåda och bestick • Sittunderlag (en tidning i en plastpåse duger bra)

FRITIDSHEM – UTOMHUS

fritdshem – utomhus få det att fungera _inlaga.indd 113

113

2015-12-21 10:29


Utomhus – få det att fungera

Forskning talar för att vi människor mår bra när vi är ute. En positiv utevistelse ger friskare barn, färre konflikter, ökad inlärningsförmåga, bättre motorik och mindre stress. Men måste man alltid gå iväg till skogen för att få en härlig utevistelse? Nej, mycket spänning och glädje kan upplevas på skolgården. På många skolgårdar finns det ofta möjligheter att utveckla och göra roliga saker med barnen. I den här boken finns tips på hur skolgården kan förbättras och vad ni kan leka eller göra på den. Oavsett om ni ska iväg på en längre utflykt i skogen, eller vistas på skolgården, finns det en hel del enkla knep för att få uteverksamheten att fungera smidigt. Om du som pedagog har en medveten strategi och en plan över uteverksamheten kan den förgylla barnens tillvaro på fritids.

ISBN 978-91-27-44390-7

9 789127 443907

Fritidshem – utomhus få det att fungera omslag.indd 1

2015-12-21 09:36


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.