9789144097480 by Smakprov Media AB

28 mm

Bergh Jakobsson

Andreas Bergh (t.v.) är docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm. Han forskar bland annat om välfärdsstaten och tillväxtfrågor, och har tidigare gett ut Den kapitalistiska välfärdsstaten samt Blir vi sjuka av inkomstskillnader? (båda på Studentlitteratur). Niklas Jakobsson (t.h.) disputerade i nationalekonomi 2010 vid Göteborgs universitet. Han forskar bland annat om diskriminering och socialpolitik, och arbetar numera på Norwegian Social Research (NOVA) i Oslo och på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

| MODERN MIKROEKONOMI

MODERN MIKROEKONOMI Marknad, politik och välfärd Den här boken ger en pedagogisk och detaljerad genomgång av den mikroekonomi som varit nationalekonomins kärna under snart 100 år: utbud och efterfrågan, nyttoteori och vinstmaximering. Men författarna sätter också in teorin i ett större sammanhang, där institutioner, beteendeekonomi och politik beaktas och analyseras. Målet är att skapa förståelse för hur marknadsekonomin fungerar, men även att ge läsaren verktyg för att analysera statens roll i samhället och vilka institutioner som krävs för att en fungerande marknadsekonomi ska uppstå.

MODERN MIKROEKONOMI Marknad, politik och välfärd

Denna tredje upplaga har reviderats och uppdaterats genomgående. De största förändringarna är att ett matematiskt appendix (som introducerar studenterna till den matematik som används i boken) och ett nytt kapitel om arbetsmarknaden har lagts till. Kapitlet om externaliteter har fått ett tydligare fokus på hållbar utveckling. Dessutom har antalet övningsuppgifter med lösningar utökats. Tredje upplagan

Art.nr 38051 3:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09748-0_01_cover.indd Alla sidor

Andreas Bergh Niklas Jakobsson

2014-07-11 14:34

Denna titel har tidigare getts ut av Norstedts och utges från och med andra upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38051 ISBN 978-91-44-09748-0 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Johnér/ Nicho Södling; Mikael Risedal (foto på A. Bergh); Studio Vest AS (foto på N. Jakobsson) Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-09748-0_01_book.indd 2

2014-07-11 15:02

INNEHÅLL

Del 1 Introduktion till mikroekonomi 1 Att leva i en modern marknadsekonomi 17

1.1 1.2

Att leva utan institutioner – går det? 20 Om boken 22 Viktiga begrepp i detta kapitel 23

2 Vad är nationalekonomi? 25

2.1 2.2 2.2.1 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.4 2.4

Vetenskaplig metod för samhällsvetare: Vad skiljer forskning från löst tyckande? 27 Centrala ekonomiska frågeställningar 29 Normativa och positiva frågor 30 Exempel på vad nationalekonomer forskar kring 31 Kan reformer av grundskolan påverka inkomstfördelningen i samhället? 32 Hur bäst bekämpa hiv i fattiga länder? 33 Hur vet vi att institutioner faktiskt orsakar välstånd? 33 Är kvinnor mindre konkurrensinriktade än män? 34 Sammanfattning 37 Viktiga begrepp i detta kapitel 37 Övningsuppgifter 37

3 Så jobbar ekonomer: teoretiska modeller, empirisk analys och experiment 39

3.1 3.1.1 3.1.2 3.2 3.2.1 3.2.2

Att bygga en modell av mänskligt beteende 40 Tre grundläggande antaganden 40 Hur ser en bra teoretisk modell ut? 41 Nyttofunktionen: en teoretisk modell för att beskriva människors preferenser 42 En nyttofunktion för brödkonsumtion 42 En generell nyttofunktion 44

978-91-44-09748-0_01_book.indd 3

2014-07-11 15:02

Innehåll

3.3 3.3.1 3.3.2 3.4 3.4.1 3.5

Empiriska studier av verkligheten: blir vi lyckligare av högre inkomst? 45 Annat än inkomst spelar roll för välbefinnande! 46 Fördjupning: ekonometri – jakten på mönster i verkligheten 48 Laboratorieexperiment 50 Diktatorspelet 50 Sammanfattning 52 Viktiga begrepp i detta kapitel 53

4 Utbud, efterfrågan och jämvikt 55

4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.3 4.3.1 4.4

Prisbildning i en marknadsekonomi – utbud och efterfrågan 55 Konsumenterna 56 Producenterna 58 Jämvikt mellan utbud och efterfrågan 59 Mer om utbud och efterfrågan: implikationer och begränsningar 61 Konsumentöverskott och prisdiskriminering 61 Att nå jämvikt 62 Underförstådda antaganden: tillit och äganderätter 62 Att skatta efterfrågekurvan empiriskt 64 Den räta linjens ekvation 65 Räkneexempel: marknadsjämvikt 66 Viktiga begrepp i detta kapitel 68 Övningsuppgifter 69

5 Analys med hjälp av utbud och efterfrågan 71

5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.1.5 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.3

Chocker 71 Positiv efterfrågechock 71 Negativ efterfrågechock 72 Positiv utbudschock 72 Negativ utbudschock 73 Chocker i funktionsform 74 Regleringar 76 Pristak (eller maxpris) 76 Prisgolv (eller minimipris) 77 Kvantitetsregleringar 78 Utbud och efterfrågan i praktiken 79

978-91-44-09748-0_01_book.indd 4

2014-07-11 15:02

I nnehåll 5

5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.4.4 5.4.5

Elmarknaden 79 Hyresreglering – en form av pristak 80 Minimilöner – en form av prisgolv 81 Taxilicenser – en form av kvantitetsreglering 82 Att värdera marknader och marknadsregleringar 82 Konsumentöverskott, producentöverskott och värdet av marknadens existens 82 Vinnare och förlorare vid regleringar 83 Avsedda och oavsedda konsekvenser av regleringar 84 Samhällsekonomiskt motiverade regleringar 85 Hur upprätthålls regleringar? 85 Viktiga begrepp i detta kapitel 87 Övningsuppgifter 87

6 Elasticiteter: storleken har betydelse 89

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.6.1 6.6.2 6.6.3 6.7

Efterfrågans priselasticitet 89 Efterfrågans priselasticitet och efterfrågekurvan 91 Efterfrågans inkomstelasticitet 92 Korspriselasticitet, komplement och substitut 93 Utbudselasticitet 94 Elasticiteter i praktiken 94 Bensinpriset, trafikpolitik och hållbar utveckling 94 Exempel på normala och inferiora varor 95 Arbetsutbudselasticiteten – en kontroversiell fråga 96 Räkneexempel: att räkna ut elasticiteten i jämvikt från utbuds- och efterfrågefunktioner 98 Viktiga begrepp i detta kapitel 99 Övningsuppgifter 99

7 Beskattning – neoklassisk standardanalys 103

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8

När brödproducenten beskattas 104 När brödkonsumenten beskattas 104 Skatt på producenter eller konsumenter? Ett räkneexempel 105 Är det verkligen oväsentligt vem som betalar skatten? 107 Skatteincidens: Vad avgör vem som bär skattebördan? 109 Skatters extrakostnader i teorin 111 Skatters extrakostnader i praktiken 113 Hur ser ett effektivt skattesystem ut? 115 Viktiga begrepp i detta kapitel 116 Övningsuppgifter 116

978-91-44-09748-0_01_book.indd 5

2014-07-11 15:02

Innehåll

8 Staten 119

8.1 8.1.1 8.1.2 8.1.3 8.1.4 8.1.5 8.1.6 8.2 8.3 8.3.1

Ett statslöst samhälle: Våld eller samarbete? 119 Spelteoretisk analys av samarbetsproblemet 120 Generalisering av modellen 122 Fångarnas dilemma: ett samarbetsspel med numeriska utfall 123 Upprepade spel – en nyckel till samarbete 125 Fördjupning: Hur mycket tålamod krävs för att samarbete ska bli en jämvikt? 126 Folkteoremet 127 Från anarki till demokrati 128 Ekonomisk analys av demokratin 131 Majoritetsbeslut och ekonomisk effektivitet 132 Viktiga begrepp i detta kapitel 133 Övningsuppgifter 134

Del 2 Introduktion till produktion, kostnader och vinstmaximering 9 Produktion 137

9.1 9.2 9.2.1 9.2.2 9.3 9.3.1 9.3.2 9.3.3 9.3.4 9.4 9.4.1 9.5

Kort och lång sikt 138 Exempel: brödproduktion på kort sikt 139 Marginalprodukt och genomsnittsprodukt: matematiska definitioner 141 Avtagande marginalavkastning 141 Produktion på lång sikt 142 Isokvanter – olika sätt att producera lika mycket 142 Substitution mellan produktionsfaktorer 143 Att beskriva lutningen på isokvanten med hjälp av marginalprodukten av arbete och kapital 144 Exempel på isokvanter 146 Skalavkastning 148 Konstant, tilltagande och avtagande skalavkastning – matematisk definition 149 Fördjupning: produktion med en Cobb– Douglas-produktionsfunktion 150 Viktiga begrepp i detta kapitel 152 Övningsuppgifter 153

978-91-44-09748-0_01_book.indd 6

2014-07-11 15:02

I nnehåll 7

10 Kostnader 155

10.1 10.1.1 10.1.2 10.1.3 10.1.4 10.2 10.2.1 10.2.2 10.2.3 10.2.4 10.3 10.3.1 10.3.2 10.3.3

Produktionskostnader på kort sikt 156 Genomsnittlig fast kostnad (AFC, average fixed cost) 156 Genomsnittlig rörlig kostnad (AVC, average variable cost) 156 Kostnadskurvor 158 Matematisk beskrivning av kostnader 159 Produktionskostnader på lång sikt 160 Faktorpriser och isokostnadslinjer 161 Ett exempel på kostnadsminimering 162 Allmänt villkor för kostnadsminimering 164 Löst övningsuppgift om kostnadsminimering 164 Effektiv produktion i praktiken – några exempel 165 Tecknad film är inte längre tecknad 165 Stordriftsfördelar i praktiken: Ford introducerar det löpande bandet 166 Vad händer med jordbruksproduktion i utvecklingsländer när kapital blir billigare? 167 Viktiga begrepp i detta kapitel 168 Övningsuppgifter 169

11 Vinstmaximering 171

11.1 11.1.1 11.2 11.2.1 11.2.2 11.2.3 11.2.4 11.3 11.3.1 11.3.2 11.4 11.4.1 11.4.2 11.4.3

Vad ska produceras? 171 Produktionsmöjlighetskurvan, relativpriser och vinstmaximering 172 Vilken kvantitet maximerar vinsten? 175 Vinst och konkurrenstryck: från fullständig konkurrens till monopol 175 Vinstmaximering vid fullständig konkurrens 177 Vinstmaximering för en monopolist 179 Vinstmaximering under monopolistisk konkurrens 182 Matematisk härledning av villkor för vinstmaximering 184 Exempel på vinstmaximering vid fullständig konkurrens 185 Exempel på vinstmaximering vid monopol 186 Härledning av utbudskurvan 188 Utbudskurvan på lång sikt 190 Hur många företag ryms på marknaden? 191 Kostnader och hållbar utveckling: Vad händer när resurserna börjar ta slut? 192 Viktiga begrepp i detta kapitel 193 Övningsuppgifter 193

978-91-44-09748-0_01_book.indd 7

2014-07-11 15:02

Innehåll

12 Monopol, konkurrens och effektivitet 195

12.1 Effektivitetsförlust vid monopol 195 12.1.1 Numerisk beräkning av effektivitetsförlust vid monopol 196 12.1.2 Effektivitetsförlust vid monopol och industrins långsiktiga utbudskurva 197 12.2 Monopol och entreprenörskap 198 12.3 Naturliga monopol 199 12.4 Om patent och upphovsrätt 200 12.5 Prisdiskriminering 202 12.5.1 Effekten av perfekt prisdiskriminering – numeriskt exempel 203 12.5.2 Andra och tredje gradens prisdiskriminering 204 12.6 Oligopol 207 12.6.1 Bertrandkonkurrens (priskonkurrens) mellan två företag 208 12.6.2 Cournotkonkurrens (kvantitetskonkurrens) mellan två företag 208 12.6.3 Fördjupning: kvantitetskonkurrens mellan N företag 211 12.6.4 Stämmer Bertrandmodellen eller Cournotmodellen bäst? 212 12.6.5 Karteller och konkurrenslagstiftning 212 Viktiga begrepp i detta kapitel 215 Övningsuppgifter 215 Del 3 Introduktion till konsumenters preferenser och val 13 Rationella val och institutioner 221

13.1 13.1.1 13.2 13.3 13.4 13.4.1 13.4.2

Rationella preferenser 221 Tunn och tjock rationalitet 222 Maslows behovsteori 222 Institutioner på fyra olika nivåer 223 Institutionell tröghet och fokalpunkter 225 Koordinationsspel med numeriska utfall 226 Fokalpunkter hjälper oss att koordinera 227 Viktiga begrepp i detta kapitel 229 Övningsuppgifter 230

978-91-44-09748-0_01_book.indd 8

2014-07-11 15:02

I nnehåll 9

14 Konsumentens val mellan olika alternativ 231

14.1 14.1.1 14.2 14.3 14.4 14.4.1 14.4.2 14.5 14.5.1 14.5.2 14.6 14.7 14.7.1 14.7.2 14.8 14.8.1 14.8.2 14.8.3 14.8.4 14.8.5

Budgetlinjen visar vad konsumenten har råd med 231 Matematisk formulering av budgetlinjen 232 Indifferenskurvor visar vad konsumenten vill ha 233 Fördjupning om olika typer av nyttofunktioner 235 Att tolka lutningen på indifferenskurvan (MRS, den marginella substitutionskvoten) 237 Numeriskt exempel 238 Exakt beräkning av MRS med hjälp av marginalnytta 238 Nyttomaximering 239 Grafisk beskrivning med hjälp av indifferenskurvor och budgetmängden 240 Matematisk beskrivning av nyttomaximering 241 Härledning av efterfrågekurvan 242 Inkomsteffekter och substitutionseffekter 242 Inkomsteffekten 243 Substitutionseffekten 243 Köpkraft, konsumentprisindex, inkomstoch substitutionseffekt 244 Köpkraft – ett mått på den materiella levnadsstandarden 244 Köpkraftsberäkning när det finns flera varor 245 Köpkraftsjämförelser mellan olika länder 246 Beräkna inflationen 248 Att separera inkomsteffekt från substitutionseffekt vid prisförändringar 249 Viktiga begrepp i detta kapitel 251 Övningsuppgifter 252

15 Allmän jämvikt: hur marknader hänger ihop 255

15.1 15.1.1 15.2 15.2.1 15.2.2 15.2.3

Enkel intuition för allmänjämviktseffekter 255 Grafisk analys 257 Analys med bytesboxen 257 Hur preferenser bestämmer relativpriser 258 Hur relativpriser bestämmer produktion 259 Hur priser och produktion bestäms samtidigt 262 Viktiga begrepp i detta kapitel 263 Övningsuppgifter 264

978-91-44-09748-0_01_book.indd 9

2014-07-11 15:02

Innehåll

Del 4 Introduktion till marknadsmisslyckanden, arbetsmarknad och inkomstfördelning 16 Externaliteter och hållbar utveckling 267

16.1 16.2 16.2.1 16.2.2

Vad är externaliteter? 268 Två enkla exempel på situationer med externaliteter 269 Positiv externalitet på lokal nivå: trädgårdsröjning 269 Negativ externalitet på regional nivå: miljöfarliga utsläpp 271 16.3 Grafisk analys av produktion med negativ externalitet 272 16.4 Matematisk analys av produktion med negativ externalitet 273 16.5 Korrigering av externaliteter med hjälp av miljöskatter och regleringar 275 16.6 Coaseteoremet 276 16.7 Etiska och praktiska invändningar mot standardanalysen av externaliteter 277 16.7.1 Har naturen och miljön ett egenvärde? 277 16.7.2 Informationsproblem vid externaliteter 279 16.7.3 Var går gränsen för när andra påverkas negativt? 279 16.8 Handel med utsläppsrätter 282 16.8.1 Regleringar, utsläppsrätter eller miljöskatter? 284 16.9 Global uppvärmning 285 16.9.1 Skatt eller utsläppsrätter? 286 16.10 Företagens samhällsansvar (CSR) 288 Viktiga begrepp i detta kapitel 289 Övningsuppgifter 290 17 Kollektiva varor 293

17.1 17.1.1 17.1.2 17.2 17.2.1 17.2.2

Effektivt tillhandahållande av privata och kollektiva varor: Hur mycket ska vi ha? 295 Effektiv allokering av privata varor 295 Effektiv allokering av kollektiva varor 296 Effektivt tillhandahållande av kollektiva varor: Vad är problemet, och hur kan det hanteras? 297 Att komma överens om kollektiva varor – ett problematiskt scenario 298 Numeriskt exempel: majoritetsbeslut kring kollektiva varor 300 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09748-0_01_book.indd 10

2014-07-11 15:02

I nnehåll 11

17.2.3 17.3 17.3.1 17.3.2 17.3.3 17.4

Slutsatser om offentligt tillhandahållande av kollektiva varor 303 Hur kan problemet hanteras? 303 Stora inkomstskillnader eller preferensskillnader 303 Sociala preferenser: altruism och warm glow 304 Signalering och rykte 306 Fördjupning: ett matematiskt exempel 306 Viktiga begrepp i detta kapitel 308 Övningsuppgifter 309

18 Information, risk och försäkringar 311

18.1 18.1.1

Marknaden för begagnade bilar 311 Mekanismer för att hantera asymmetrisk information 313 18.2 Risk, väntevärde och förväntad nytta 316 18.2.1 Sannolikhet 317 18.2.2 Väntevärde 318 18.2.3 Förväntad nytta 318 18.2.4 Försäkringar 320 18.2.5 Olika tänkbara försäkringsinstitutioner 322 18.2.6 Maximal betalningsvilja för en försäkring 323 18.2.7 Adverse selection på försäkringsmarknader 324 18.2.8 Moral hazard på försäkringsmarknader 325 18.2.9 Att hantera moral hazard och adverse selection på försäkringsmarknader 325 Viktiga begrepp i detta kapitel 327 Övningsuppgifter 328 19 Arbetsmarknaden 331

19.1 19.2 19.3 19.4 19.5 19.6

Efterfrågan på arbetskraft (på kort och lång sikt) 331 Utbud av arbetskraft 334 Minimilöner 339 Monopson 341 Sökteorier för arbetsmarknaden 345 Genusperspektiv: Vad beror könslöneskillnaderna på? 346 Viktiga begrepp i detta kapitel 348 Övningsuppgifter 349

978-91-44-09748-0_01_book.indd 11

2014-07-11 15:02

Innehåll

20 Inkomstfördelning, rättvisa och public choice 351

20.1 Inkomstfördelning 352 20.1.1 Inkomstfördelningen på en oreglerad marknad 352 20.1.2 Skillnad mellan inkomstfördelning och lönefördelning 355 20.1.3 Välfärdsstatens omfördelning 356 20.2 Fyra idéer om rättvisa 359 20.2.1 Utilitarism 360 20.2.2 Egalitarism 362 20.2.3 Rawls idé om rättvisa 362 20.2.4 Libertarianism och procedurrättvisa 363 20.3 Fördelningspolitik, rättvisa och effektivitet 364 20.3.1 Nyttomöjlighetskurvan – ett verktyg för att analysera fördelning 365 20.3.2 Rättvisa och effektivitet i bytesboxen 369 20.3.3 Paretokriteriet och Kaldor–Hicks-kriteriet 370 20.4 Public choice – när politiken styrs av egenintresse 371 20.4.1 Medianväljardriven omfördelningspolitik 372 20.4.2 Niskanens byråkratimodell 373 Viktiga begrepp i detta kapitel 376 Övningsuppgifter 377 Lösningar till övningsuppgifterna 379 Appendix 411 Sak- och personregister 444

978-91-44-09748-0_01_book.indd 12

2014-07-11 15:02

Författarna vill rikta ett stort tack till vänner, kollegor och studenter som under arbetets gång hjälpt oss på olika sätt i arbetet med denna bok. Kvarvarande fel och brister är naturligtvis helt och hållet våra egna.

978-91-44-09748-0_01_book.indd 13

2014-07-11 15:02

978-91-44-09748-0_01_book.indd 14

2014-07-11 15:02

Så jobbar ekonomer: teoretiska modeller, empirisk analys och experiment

I det här kapitlet tittar vi närmare på några av de metoder som ekonomer använder för att finna svar på sina frågor. Följande tre kategorier täcker numera in det mesta: • formella, teoretiska modeller

• empiriska (det vill säga erfarenhetsbaserade) studier av skeenden i

verkligheten, främst de delar som går att kvantifiera (det vill säga mäta och sätta siffror på) • experiment.

I mindre utsträckning använder ekonomer också kvalitativ metod och fallstudier. Kvalitativ metod är en vetenskaplig ansats som försöker nå en djupare förståelse för olika fenomens natur, som ofta inte kan nås med kvantitativ analys. Jämfört med kvantitativ metod har forskare med kvalitativ metod ofta mindre ambition att hitta generaliserbara samband, även om undantag finns. Många, inte minst ekonomer själva, hävdar att de formella modellerna är nationalekonomins kärna och styrka. Teoretiska modeller är samhällsvetarnas motsvarighet till naturvetarnas mikroskop: En modell gör det möjligt att fokusera i detalj på det för tillfället intressanta utan att distraheras av annat. De gör det möjligt att bena upp komplexa skeenden i mindre beståndsdelar, som var för sig är enklare att förstå. Den största risken med modellanvändandet är att forskaren går miste om helhetsbilden. Risken finns att modellen utesluter något som i själva verket är viktigt. Det är därför en god idé att konfrontera sin teoretiska modell med verkligheten, genom exempelvis empiriska studier eller experiment. Det kan också vara en god idé att analysera samma fråga med olika typer av modeller. I detta kapitel beskriver vi de tre metoderna modeller, empirisk analys och experiment närmare, och ger exempel på hur de kan användas för att ge kunskap om människors beteende. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09748-0_01_book.indd 39

2014-07-11 15:02

D e l 1 I n t r o duk t ion t il l mik r oekonomi

Först introducerar vi teorin för rationella val och därefter nyttofunktionen som exempel på en teoretisk modell som ekonomer ofta använder. Därefter visar vi hur empirisk forskning kan ge kunskap om hur väl modellens antagande stämmer med verkligheten. Slutligen visas hur experiment numera ofta används i syfte att testa och visa på begränsningarna hos teoretiska modeller. 3.1 Att bygga en modell av mänskligt beteende En teoretisk modell kan se ut på många olika sätt. För att en modell ska vara användbar och hjälpa oss att förstå samhället måste den ta fasta på något som faktiskt kännetecknar människors beteende. Nästan alla ekonomiska modeller bygger på antagandet att människor agerar rationellt i syfte att uppnå sina mål. Antagandet behöver inte alltid vara uppfyllt för alla människor, men modellerna kommer att vara mer relevanta om antagandet oftast är uppfyllt. Det kanske kan låta begränsande och orealistiskt att utgå från att människor agerar rationellt för att uppnå sina mål. Men givet vad som menas med rationalitet, är problemet snarast det omvända: det är svårt att hitta fall då människor inte kan sägas agera rationellt. Rationalitetsantagandet i sig säger nämligen inget om vad det är för mål folk vill uppnå. Ett konkret exempel visar vad vi menar: Den som kör sin bil rakt in i en bergvägg, agerar rationellt om målet är att förstöra bilen och föraren har skäl att tro att krocken kommer att leda till att bilen blir förstörd. Snarare än att vara för restriktivt är alltså rationalitetsantagandet snudd på tautologiskt (sant per definition). För varje mänskligt beteende, hur underligt det än må vara, kan vi tänka oss någon typ av önskning eller strävan som gör beteendet rationellt! En teori som säger att allt mänskligt beteende kan förklaras av att beteendet var rationellt för just den personen i just den situationen, leder inte till någon djupare förståelse av samhället. Därför finns det en poäng i att göra mer specifika antaganden om vad människor vill ha, önskar och strävar efter, eller som ekonomer säger, mer specifika antaganden om människors preferenser. 3.1.1 TRE GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN

När ekonomer gör antaganden som är mer specifika än att bara säga att folk agerar i syfte att uppnå sina mål oavsett vilka målen är, är det ofta några av följande tre antaganden som dyker upp:

978-91-44-09748-0_01_book.indd 40

2014-07-11 15:02

3 Så j obb ar ekonomer: t eore tisk a modeller, empirisk analys och experiment 41

1 Människor har preferenser för både materiellt välstånd (varor och tjänster) och fritid, och föredrar mer av dessa framför mindre. 2 Vinsten av att få ännu mer avtar, ju mer man redan har. 3 Människor bryr sig inte bara om sin egen situation, utan även om andras. Dessa antaganden är så vanliga att de har fått egna namn: Antagande 1 kallas icke-mättnad, eller mer-är-bättre-antagandet. Antagandet behöver inte gälla just materiellt välstånd och fritid, men ofta är det dessa två (eller en av dem) som ingår i modellen, och som individen antas vilja ha mer av. Antagande 2 kallas antagandet om avtagande marginalnytta. Det säger att vinsten av att få mer minskar ju mer man redan har. Brödkonsumtion är ett exempel: Skillnaden mellan att inte kunna äta något bröd alls och att äta en limpa i månaden, är större än skillnaden mellan att äta en eller två limpor i månaden. Den skillnaden är ändå betydligt större än skillnaden mellan att kunna äta 30 eller 31 limpor i månaden. Avtagande marginalnytta betyder alltså att nyttan av att kunna konsumera ytterligare en limpa är mindre, ju fler limpor du konsumerar. Antagande 3 kallas ofta sociala preferenser, och innebär att män niskor inte bara bryr sig om sin egen situation, de bryr sig också om andras. Exakt på vilket sätt de bryr sig om andras situation varierar i olika modeller, och det varierar kraftigt i verkligheten också. Ibland bryr sig människor mycket om andras situation, och ibland agerar folk fullständigt egoistiskt. Inom neoklassisk teori (se rutan s. 36) nöjer man sig ofta med antagande 1 och ofta även antagande 2, men på senare tid har ekonomer i ökad utsträckning studerat antagande 3, alltså sociala preferenser. Varför är det just dessa tre antaganden som blivit populära bland ekonomer? Förmodligen för att de fungerar bra i all sin enkelhet. Visst går det att skapa en mer realistisk modell av människors beteende om den inte begränsas till några enstaka grundantaganden. Men som vi ska se i nästa avsnitt är det inte självklart att en mer realistisk modell är att föredra. 3.1.2 HUR SER EN BRA TEORETISK MODELL UT?

En bra modell ska vara så enkel som möjligt utan att det som är väsentligt för modellens syfte förenklats bort. Av detta skäl bygger många ekonomiska modeller bara på antagande 1 ovan – att mer är bättre. Antagande 2 och 3 kan fortfarande vara bra beskrivningar, men om de © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09748-0_01_book.indd 41

2014-07-11 15:02

D e l 1 I n t r o duk t ion t il l mik r oekonomi

inte behövs för modellens syfte behöver de inte vara med. Antagande 3 – om sociala preferenser – görs nästan bara när det är just det sociala beteendet som ska analyseras. En vanlig karta är ett exempel på en bra teoretisk modell. En karta är just en teoretisk modell av verkligheten som bygger på förenklingar. Den är förminskad, en rad detaljer är bortplockade och den beskriver en tredimensionell verklighet på ett tvådimensionellt papper. Men även en ytterst förenklad karta kan vara ett perfekt verktyg för att göra vägbeskrivningar. Den som ska använda kartan behöver bara se vilken väg hon ska gå, och ytterligare något riktmärke för att kunna orientera sig. Om kartan är realistisk och detaljrik kan det faktiskt krävas mer tid och ansträngning att använda den. Om kartan är alltför knapphändig fungerar den inte heller bra. Det gäller med andra ord att hitta en avvägning mellan realism och användbarhet. Ofta används matematik för att beskriva de teoretiska modellerna. Med matematik blir det lätt att kort och precist beskriva en teori och förvissa sig om att den håller ihop logiskt. Det blir också möjligt att ta hjälp av matematiken när man resonerar och använder modellerna, vilket ofta är praktiskt. Matematiken har dock inget egenvärde. Den är ett språk som ska göra det lättare för forskaren att beskriva sin teori och analysera dess konsekvenser. Vi ska nu introducera en av de mest använda teoretiska modellerna inom nationalekonomin, nämligen nyttofunktionen, som används för att beskriva människors preferenser. 3.2 Nyttofunktionen: en teoretisk modell för att

beskriva människors preferenser

Nyttofunktioner är en matematisk representation av individers preferenser. Ekonomer använder begreppet nytta för att beskriva vad män niskor vill ha, önskar och strävar efter. Låt oss exemplifiera med en hypotetisk person som vi kallar Anna. Om Anna föredrar ett visst alternativ framför ett annat, säger vi att det föredragna alternativet ger henne högre nytta. 3.2.1 EN NY T TOFUNK TION FÖR BRÖDKONSUMTION

Anta att vi vill göra en enkel modell av Annas preferenser för en vanlig konsumtionsvara: bröd. Vi gör det genom att kalla nyttan för U (från engelskans utility) och skriva den som en funktion av brödkonsumtionen:

978-91-44-09748-0_01_book.indd 42

2014-07-11 15:02

3 Så j obb ar ekonomer: t eore tisk a modeller, empirisk analys och experiment 43

U = U(b) I uttrycket ovan är b en variabel vars värde är antalet brödlimpor som Anna konsumerar under en viss tidsperiod, låt oss säga en månad. Uttrycket säger att det finns ett samband mellan brödkonsumtion och nytta. Om Anna antas tycka om bröd, ska funktionen U i vår modell vara sådan att när brödkonsumtionen b ökar, ökar också hennes nytta. Vi kan uttrycka detta med hjälp av nyttofunktionens förstaderivata:1 U´ > 0 Vilket värde nyttofunktionen tilldelar en viss brödkonsumtion, eller hur mycket nyttan ökar när brödkonsumtionen ökar spelar ingen roll. Således säger denna funktion inget om hur bra Anna har det totalt sett, eller hur mycket hennes välbefinnande ökar om hon ökar sin konsumtion med ett visst antal brödlimpor. Ett vanligt förekommande antagande inom konsumtionsteorin är att marginalnyttan är avtagande. I vårt exempel innebär detta att varje ytterligare limpa som konsumeras ger en mindre nyttoökning än den föregående. Matematiskt innebär detta att andraderivatan av nyttofunktionen är negativ:2 U´´ < 0 Det är lätt att göra ett sådant antagande i vår modell, men det är inte självklart att det är uppfyllt i verkligheten. I nästa avsnitt diskuteras hur realistiskt antagandet om avtagande marginalnytta är, men tills dess nöjer vi oss med den teoretiska modellen. En nyttofunktion för bröd med positiv förstaderivata betyder alltså att nyttan ökar när den konsumerade mängden bröd ökar. Andraderivatan beskriver hur nyttoökningen av ytterligare konsumtion förändras när konsumtionen ökar. Vi illustrerar med tre nyttofunktioner i figur 3.1. De tre funktionerna är: U = b, U = b2, U= b

1 Detta kan också skrivas db >0. d2U 2 Andraderivatan kan också skrivas db2 .

978-91-44-09748-0_01_book.indd 43

2014-07-11 15:02

D e l 1 I n t r o duk t ion t il l mik r oekonomi

Nytta (U) 4

0,5

1,0

1,5

2,0

Antal brödlimpor per månad (b)

Figur 3.1 Tre olika samband mellan nytta och brödkonsumtion. Funktionen U = b är linjär och innebär att nyttan ökar med 1 för varje brödlimpa. Kurvan lutar lika brant överallt. Funktionen U = b2 är konvex och innebär att varje ytterligare brödlimpa ökar nyttan mer än den föregående. Lutningen på kurvan blir därför brantare längs kurvan. Funktionen U = b (eller, om man så vill, U = b0,5) är konkav och beskriver därför avtagande marginalnytta av bröd: nyttan ökar alltid när mängden bröd ökar, men kurvans lutning blir mindre brant.

Dessa har alla positiv förstaderivata (eftersom b ≥ 0), vilket syns på att deras grafer lutar uppåt. De skiljer sig dock åt rörande hur lutningen förändras längs respektive graf. Alla tre funktionerna kan alltså användas för att beskriva preferenser där mer är bättre (antagande 1 ovan), men endast funktionen U = b har egenskapen avtagande marginalnytta (antagande 2). 3.2.2 EN GENERELL NY T TOFUNK TION

Det hör inte till vanligheterna att ekonomer studerar preferenser för en enskild konsumtionsvara som bröd i det här exemplet. Ofta är vi mer intresserade av resursfördelning och välfärd i samhället som helhet, och då är det mindre intressant om folk använder sin inkomst till att konsumera bröd, smör, gröt eller något annat. Dessutom tenderar människors preferenser över olika konsumtionsvaror att variera på ett sätt som är svårt att beskriva i enkla och överskådliga modeller. Det kan däremot vara ett rimligt antagande att alla människor tycker om att kunna konsumera i största allmänhet. Modellen kan lätt generaliseras genom att man ersätter brödkonsumtion med exempel© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09748-0_01_book.indd 44

2014-07-11 15:02

3 Så j obb ar ekonomer: t eore tisk a modeller, empirisk analys och experiment 45

vis inkomst, så att nyttan är en funktion av inkomsten under en viss tidsperiod, exempelvis U = U (årsinkomst) Eftersom högre inkomst gör det möjligt att konsumera mer av allt möjligt (och inte bara bröd) är det inte förvånande att länder och individer med högre inkomster inte bara har det bättre när det gäller mat och husrum, utan även när det gäller exempelvis spädbarnsdödlighet och förväntad livslängd. Vad som däremot är mindre självklart, är om en sådan nyttofunktion säger något om människors välbefinnande. Är människor med högre inkomst också lyckligare eller mer nöjda med livet? Och om så är fallet, stämmer också antagandet om avtagande marginalnytta? Dessa frågor har stötts och blötts teoretiskt och filosofiskt i årtusenden. Men faktum är att de lätt kan besvaras med empirisk analys, vilket visas i nästa avsnitt. 3.3 Empiriska studier av verkligheten:

blir vi lyckligare av högre inkomst?

Hur ska vi avgöra om individer med högre inkomst själva tycker att de har det bättre? Och hur kan vi undersöka om marginalnyttan av inkomst är avtagande, konstant eller kanske till och med ökande? Ett empiriskt tillvägagångssätt är att helt enkelt fråga människor med olika inkomster hur bra de har det och sedan analysera svaren. För att göra svaren jämförbara, har forskare bett folk att ange exempelvis hur lyckliga de är på en numerisk skala. Om 1 motsvarar ”inte särskilt lycklig”, 2 motsvarar ”ganska lycklig” och 3 motsvarar ”lycklig”, vad skulle ditt svar bli? Figur 3.2 visar sambandet mellan inkomst och självskattad lycka på just skalan från 1 till 3 för amerikaner på 1990-talet. Som synes verkar det finnas ett positivt samband: de med högre inkomst uppger i genomsnitt högre värden på lyckoskalan. Vi ser också att antagandet om avtagande marginalnytta av pengar verkar vara rimligt: Av de tre nyttofunktionerna i figur 3.1, påminner sambandet i figur 3.2 mest om U = b. Båda dessa kurvor är nämligen konkava, vilket innebär att de beskriver avtagande marginalnytta av inkomst. Empiri tycks alltså bekräfta att självskattad lycka är en stigande funktion av individens årsinkomst, men marginalnyttan tycks vara mindre ju högre inkomsten är. Liknande resultat har erhållits i andra länder och med frågor som inte hänvisar till just lycka, utan exempelvis © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09748-0_01_book.indd 45

2014-07-11 15:02

D e l 1 I n t r o duk t ion t il l mik r oekonomi

Y Självskattad lycka, skala 1–3 2,5

2,25

1,75

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

Årsinkomst (USD i 1996 års penningvärde)

Figur 3.2 Sambandet mellan lycka och inkomst i USA på 1990-talet. De tio punkterna i diagrammet motsvarar medelvärdet för inkomst och lycka i de 10 procent fattigaste hushållen, de 10 procent näst fattigaste och så vidare upp till den tionde punkten som gäller de 10 procent rikaste. Kurvan som ritats är en matematisk beskrivning av sambandet mellan inkomst och lycka som punkterna indikerar. Källa: Frey & Stutzer, 2002, World Economics.

undersöker hur nöjda människor är med livet i allmänhet. Den som vill kunna tolka en nyttofunktion av individuell inkomst som ett mått på en genomsnittlig individs subjektiva välbefinnande bör således välja en funktion med positiv förstaderivata och negativ andraderivata. 3.3.1 ANNAT ÄN INKOMST SPELAR ROLL FÖR VÄLBEFINNANDE!

En viktig formulering i föregående mening var ordet ”genomsnittlig”. Människor skiljer sig åt kraftigt i vad som ger dem lycka och välbefinnande. Det gäller synen på inkomst och konsumtionsmöjligheter, men också frågan om vilka andra faktorer som är viktiga. När vi ritar en linje genom en mängd punkter, som i figur 3.2, beskriver vi alltid en genomsnittlig effekt. De flesta observationer ligger inte på linjen, eftersom många faktorer utöver inkomst påverkar välbefinnandet. Empirisk forskning har identifierat flera av de faktorer som verkar spela störst roll. Ekonomen och lyckoforskaren Richard Layard har sammanställt forskning om vad som påverkar vårt välbefinnande.3 För att 3 Layard, R. (2005). Happiness: Lessons from a New Science. London: Penguin Books.

978-91-44-09748-0_01_book.indd 46

2014-07-11 15:02

3 Så j obb ar ekonomer: t eore tisk a modeller, empirisk analys och experiment 47

få en naturlig jämförelsepunkt utgår Layard från en inkomstminskning på 33 procent, som innebär att individen faller från att vara bland de 40 procent rikaste till att vara bland de 40 procent fattigaste. I genomsnitt ger detta alltså en minskning av den subjektiva lyckan. Men hur stor är den effekten, jämfört med annat tråkigt som kan hända? Trots att en inkomstminskning på 33 procent måste betraktas som relativt stor, finns det ett antal händelser som har en kraftigare negativ effekt: Att bli arbetslös sänker lyckan tre gånger så mycket (och detta är alltså bara effekten av själva arbetslösheten, utöver den effekt som uppstår när inkomsten faller på grund av att individen blir arbetslös). Ungefär lika stor är den negativa effekten av skilsmässa eller separation. Att bli änka eller änkling har aningen mindre negativ effekt, men den är ändå ungefär dubbelt så stor som effekten av att bli av med en tredjedel av sin inkomst. Flera ekonomiska faktorer spelar dock också roll: Om arbetslösheten i samhället stiger med 10 procentenheter, faller lyckan med 50 procent mer än vid en inkomstminskning med en tredjedel. Om inflationen stiger med 10 procentenheter, faller lyckan hälften så mycket som vid inkomstfallet. Många andra faktorer har också studerats. Trygga jobb gör folk gladare än otrygga. Människor som känner sig sjukare är också mindre lyckliga. Dessutom är lyckoeffekter temporära. När det händer något trevligt blir vi lyckligare, men effekten klingar i de flesta fall av med tiden. Samma sak gäller händelser som negativt påverkar vår lycka. Diskussionen är intensiv om hur resultat som dessa ska tolkas. Som forskare är det viktigt att komma ihåg att siffrorna ovan bygger på genomsnitt: Vissa kan mycket väl bli lyckligare av att skilja sig, men i genomsnitt är effekten negativ. Det är också viktigt att understryka att statistiska samband inte behöver vara orsakssamband. Det kan exempelvis vara så att folk som är ovanligt deppiga av just det skälet drabbas oftare av skilsmässa. I så fall kan den stora negativa effekten av skilsmässor delvis förklaras av att det just är olyckliga personer som råkar ut för skilsmässor. Slutligen är det viktigt att komma ihåg att siffrorna ovan kommer från rika länder, och det är sannolikt andra samband som gäller i fattigare länder. Tolkningsproblem som dessa kommer nästan alltid med empiriska studier: Resultaten är inte entydiga och kan bero på vilken fråga som ställts och vilken teori som används. Därför är det en god idé att tänka igenom frågan om teoretisk modell innan man börjar mäta och leta samband i verkligheten. Gör man inte det, är risken stor att man hittar rena nonsenssamband, som att antalet häckande storkar samvarierar med antalet födda barn. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-09748-0_01_book.indd 47

2014-07-11 15:02

28 mm

Bergh Jakobsson

| MODERN MIKROEKONOMI

MODERN MIKROEKONOMI Marknad, politik och välfärd

Art.nr 38051 3:e uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09748-0_01_cover.indd Alla sidor

Andreas Bergh Niklas Jakobsson

2014-07-11 14:34