9789147103553 by Smakprov Media AB

Gerontologi och geriatrik

Gerontologi och geriatrik Med den ökande andelen äldre personer i vårt land har ämnen som gerontologi och geriatrik fått allt större betydelse. I de högsta åldrarna är risken att drabbas av ohälsa stor, och äldre människor kommer att vara en viktig målgrupp för alla som arbetar inom vård och omsorg. Att arbeta med äldre sjuka personer är ett kvaliﬁcerat arbete, som kräver gedigen utbildning och hög kompetens hos all personal. Då är en lärobok i Gerontologi och geriatrik viktig.

Gerontologi och geriatrik Wallis Jansson Britt Almberg

wa llis ja nsson br it t a lmberg

Innehållet i Gerontologi och geriatrik är anpassat efter de mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Äldres hälsa och livskvalitet och Vård och omsorg vid demenssjukdom på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Boken ger grundläggande kunskaper och kan även användas i annan utbildning. Förutom läran om det friska åldrandet och de vanligaste sjukdomarna hos äldre personer innehåller boken exempelvis omvårdnad, kommunikation, kost och läkemedel hos äldre, munhälsa, förebyggande av fallolyckor, rehabilitering samt anhörigas roll i vården. Boken avslutas med ett kapitel om samhällets ansvar för äldre och anhörigvårdare. Varje kapitel innehåller även:

• ordförklaringar • facktermer • fallbeskrivningar • instuderingsfrågor. Wallis Jansson och Britt Almberg har många års erfarenhet av arbete inom äldrevård samt utbildning av vård- och omsorgspersonal på olika nivåer. Båda är medicine doktorer inom ämnesområdet omvårdnad med inriktning mot äldre.

Best.nr 47-10355-3 Tryck.nr 47-10355-3

Omslag_Gerontologi_NY.indd 1

11-05-02 07.24.35

KAPITEL 3

Innehåll

Förord Ord, facktermer och tilltal

Inledning Befolkningen åldras

Kommunikation

10 11 12 12

Kommunikation på två nivåer Ta kroppsspråket till hjälp Revirbeteende Taktil massage Musik Färger Socialt innehåll i dagen Djur inom äldreomsorgen

67 68 71 71 75 78 79 82 84

KAPITEL 4 KAPITEL 1

Gerontologi och geriatrik Attityder till åldrandet Åldersforskningens uppgifter Vad skiljer åldrande från sjukdom? Tre aspekter på åldrandet Olika sätt att förändra attityder

Kost och måltider 15 15 16 17 18 28

Hunger Äldres behov av näring och energi Att äta och dricka Att hjälpa någon att äta Vatten, törst och intorkning Undernäring Matråd vid aptitlöshet

89 89 89 92 94 96 97 100

KAPITEL 2

Omvårdnad och omsorg Att bli beroende av andra Att se hela människan Äldre och sexualitet Olika sätt att respektera sexuella behov Vårdens olika delar Individuell vårdplanering inom hälso- och sjukvården Samordnad vård- och omsorgsplanering Vård och omsorg i kommunen Social dokumentation Din roll som kontaktperson Välkomstsamtal På den äldres villkor Professionellt förhållningssätt Vem stödjer personalen? Delegering

Gerontologi_INL.indd 6

31 31 34 36 39 40 44 46 47 49 51 52 56 57 62 63

KAPITEL 5

Förändringar i sinnesorganen Sinnesorganen Ögats anatomi Åldersförändringar och sjukdomar i ögat Olika sätt att hjälpa en synskadad person Åldersförändringar och sjukdomar i örat Olika sätt att hjälpa en hörselskadad person Balansen Olika sätt att hjälpa en person med balansproblem Förändringar i lukt- och smaksinnet Förändringar i smärtsinnet

105 105 106 107 110 112 114 115 116 118 120

11-04-15 12.48.31

KAPITEL 6

Sjukdomar i hjärta och blodkärl Cirkulationsorganens anatomi Normala åldersförändringar i hjärta och blodkärl Ateroskleros Kärlkramp – angina pectoris Hjärtinfarkt Hjärtsvikt Sammanfattning av läkemedel och deras biverkningar vid olika hjärtsjukdomar Olika sätt att hjälpa en person med hjärtsjukdom

KAPITEL 9

123 123 126 127 129 134 137

143 145

KAPITEL 7

Sjukdomar i andningsorganen Andningsorganens anatomi Normala åldersförändringar i andningsorganen Lunginflammation Astma Kronisk obstruktiv lungsjukdom – KOL Kronisk bronkit Emfysem Olika sätt att hjälpa en person med sjukdom i andningsorganen

149

191 194 195 197 199 202 203 204 207 208 210 210 211

KAPITEL 10

151 152 155 161 166 167 167

171

Njurarnas och urinvägarnas anatomi 171 Normala åldersförändringar i njurarna och urinvägarna 173 Urinvägsinfektioner – UVI 175 Urininkontinens 178 Olika sätt att hjälpa en person med inkontinens 184 Sjukdomar i prostata 186

Gerontologi_INL.indd 7

Matspjälkningsorganens anatomi Normala åldersförändringar i matspjälkningsorganen Munhälsa Sjukdomar i munhålan Munvård Olika sätt att hjälpa till med munvård Cancer i magsäcken Cancer i tjocktarmen och ändtarmen Divertikulos Förstoppning Avföringsinkontinens Diarré Olika sätt att hjälpa en person med avföringsproblem

149

KAPITEL 8

Sjukdomar i urinvägarna

Sjukdomar i matspjälkningsorganen 191

Sjukdomar i rörelseorganen Skelettets uppbyggnad och omsättning Normala åldersförändringar i rörelseorganen Osteoporos Frakturer Artros Reumatiska sjukdomar Fall och fallolyckor hos äldre Den fysiska träningens betydelse hos äldre Olika sätt att uppmuntra fysisk träning

215 215 216 218 221 226 227 235 238 241

11-04-15 12.48.31

KAPITEL 11

Diabetes mellitus Om diabetes Insulinets betydelse i kroppen Diabetes typ 1 Diabetes typ 2 Fotvård vid diabetes Att observera vid diabetes Komplikationer till diabetes Olika sätt att hjälpa en person med diabetes

KAPITEL 14

245 245 246 248 248 252 252 254 256

KAPITEL 12

Nervsystemets sjukdomar Hjärnan Normala åldersförändringar i nervsystemet Stroke Hjärninfarkt TIA Hjärnblödning Olika sätt att hjälpa en patient med stroke Parkinsons sjukdom Olika sätt att hjälpa en person med Parkinsons sjukdom

259 259 260 261 262 263 264 272 275 283

KAPITEL 13

Psykiska sjukdomar Psykisk ohälsa Ångestsjukdom Depression Olika sätt att hjälpa en person med depression Akut förvirringstillstånd – konfusion Olika sätt att hjälpa en person med konfusion

287 287 288 289 293 296 299

Demenssjukdomar Allmänt om demenssjukdomar Vad är demens? Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Frontallobsdemens Lewykroppsdemens Minnesutredning Förhållningssätt och bemötande av personer med demenssjukdom Miljöns betydelse Personcentrerad vård och omsorg Olika sätt att hjälpa en person med demenssjukdom

326 327 328 332

KAPITEL 15

Rehabilitering och aktivering Rehabilitering Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt Att röra på sig så länge som möjligt

337 337 339 344

KAPITEL 16

Äldre och läkemedel

349 Om läkemedel som behandlingsform 349 Olika sätt att tillföra läkemedel 350 Läkemedlets väg genom kroppen 352 Biologiska förändringar hos äldre personer 354 Läkemedelsrelaterade problem 355 Farmakologisk omvårdnad 358 Delegering av läkemedel 360

KAPITEL 17

Omvårdnad av svårt sjuka och döende personer Att möta och vårda vid livets slut Palliativ vård Vad händer när livets slut närmar sig? Hospicevård

Gerontologi_INL.indd 8

303 303 304 308 317 319 322 323

365 365 366 369 372

11-05-02 07.29.57

KAPITEL 18

Anhörigas roll Anhörigas behov av stöd Anhöriga är ”experter” Anhörigas fortsatta medverkan i vården

375 377 379 380

KAPITEL 19

Samhällets ansvar för äldre och anhörigvårdare Socialtjänstlagen (SoL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Lex Sarah och Lex Maria Sekretess och tystnadsplikt Insatser för äldre personer Insatser för anhöriga Tillsyn över socialtjänsten Vem lyssnar när den äldre eller den anhöriga inte är nöjd med vården? Godmanskap

383 383 384 385 387 387 392 396 396 398

KAPITEL 20

Handikappförbunden och Hjälpmedelsinstitutet

401

Handikappförbunden Hjälpmedelsinstitutet (HI)

401 402

Facktermer Litteratur Register Bildförteckning

405 410 412 415

Gerontologi_INL.indd 9

11-05-02 07.29.57

Förord Med den ökande andelen äldre personer de kommande årtiondena har ämnen som gerontologi och geriatrik fått en allt större betydelse. De äldre i samhället har rätt att få den vård och omsorg som de behöver av en kunnig och vänlig personal, som har förmågan att se till helheten och som förstår att visa respekt för den äldre människan och hennes livserfarenhet. Det krävs hög kompetens att vårda en äldre person. Vår förhoppning är att den här boken ska ge dig kunskap och stimulera dig till arbete inom den geriatriska vården. Med kunskap och med ögon och öron öppna kommer du att känna att det är ett mycket värdefullt och givande arbete du utför. Att arbeta inom äldrevården är många gånger tungt och arbetsamt. Samtidigt ger arbetet en unik möjlighet till personlig utveckling och mognad. En viktig strategi för att orka med arbetet är att ta vara på dessa möjligheter. Vi har alla mycket att lära av dem som befinner sig högt upp i åldrarna. Deras erfarenhet kan vi få ta del av om vi bara visar intresse. Den nära kontakten med människor som levt ett långt liv ger perspektiv och insikt i ens egen tillvaro. De äldre behöver dig som är yngre, men låt dem få känna att du även behöver dem! Vi som har skrivit denna bok har velat dela med oss av de erfarenheter vi gjort under våra år inom äldrevården som sjuksköterska och som ålderdomshemsföreståndare. Efter att ha arbetat som lärare för vård- och omsorgspersonal valde vi båda att själva studera vidare. Studierna ledde fram till varsin doktorsavhandling inom ämnesområdet omvårdnad med inriktning mot äldre. Sinnen är som fallskärmar – de fungerar bara när de är öppna! Stockholm 2011 Wallis Jansson Britt Almberg

Gerontologi_INL.indd 10

11-04-15 12.48.31

Ord, facktermer och tilltal För att underlätta förståelsen kan du få hjälp med att förstå vissa ord. En del ord förklaras direkt på boksidan, i marginalen. Ett ord förklaras bara första gången det står i texten, därför finns det fler ordförklaringar i början av boken. I varje kapitel finns också ord som har att göra med vårdyrket, så kallade facktermer. Dessa finns samlade i en lista längst bak i boken. Vårdtagarna inom den geriatriska vården är naturligtvis både kvinnor och män. Även bland personal och anhörigvårdare finns givetvis också både kvinnor och män. För att underlätta läsningen har vi dock valt att använda maskulin form för de äldre och sjuka personerna, medan personal och anhörigvårdare benämns i feminin form.

Gerontologi_INL.indd 11

11-04-15 12.48.31

Inledning

Befolkningen åldras Världens befolkning har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Samtidigt som befolkningen växer, åldras den också. Utvecklingen ser likadan ut i stora delar av världen. Under 1900-talet har kraftigt förbättrade levnadsvillkor och en minskad dödlighet i alla åldrar lett till att medellivslängden har ökat i vårt land. I dag är den förväntade medellivslängden 83 år för kvinnor och 78,8 år för män. Det verkar som om skillnaden mellan könen håller på att jämnas ut; sedan 1980 blir män allt äldre. I Sverige har antalet personer över 65 år mer än fördubblats de senaste 50 åren och för närvarande finns i landet 1,6 miljoner invånare som är 65 år eller äldre. Andelen äldre fortsätter att öka och år 2030 kommer omkring en fjärdedel av hela befolkningen att vara över 65 år. Den grupp som står för den största ökningen är de personer som är äldre än 80 år. Gruppen kommer att bli ännu större med början på 2020-talet, när många som föddes under 1940-talet fyller 80. Äldre är, och kommer även i framtiden att vara, en viktig målgrupp för alla som arbetar inom vård och omsorg. Den ökade medellivslängden har följts av förbättringar i hälsa och funktionsförmåga hos de äldre. Många studier har visat att dagens äldre personer är friskare än man tidigare trott. I åldrarna över 65 år har hälsan blivit mycket bättre, med fler friska år. Det visar stora befolkningsstudier i bland annat Stockholm och Göteborg. De flesta som går i ålderspension, det vill säga slutar arbeta i 65-årsåldern, är vid god hälsa och kommer i många fall att kunna leva ett friskt och aktivt liv under många år efter pen-

Gerontologi_INL.indd 12

levnadsvillkor på vilket sätt vi lever våra liv, till exempel bättre bostäder och sjukvård

medellivslängd så länge man förväntas leva

målgrupp den grupp människor som man riktar sig till

funktionsförmåga hur en person klarar av sin vardag

befolkningsstudie undersökning av befolkningen med hjälp av statistik

11-04-15 12.48.31

anhörig nära släkting eller vän

funktionsnedsättning betyder att en persons fysiska eller psykiska förmåga är begränsad

ohälsa att inte må bra

Gerontologi_INL.indd 13

sioneringen. De allra flesta 75-åringar som bor i egen bostad, klarar sig helt utan hjälp från anhöriga eller samhället. Att bedöma människor efter ålder ger ofta en felaktig bild. Ett sätt att få grepp om åldrandet är att använda sig av uttrycken ”den första åldern”, ”den andra åldern”, ”den tredje åldern” och ”den fjärde åldern”. Med den första åldern menar vi barn- och ungdomsåren, och den andra åldern den vuxna, yrkesverksamma delen i livet. Tiden efter pensioneringen, då kvinnor och män lever ett aktivt liv utan att begränsas särskilt mycket av funktionsnedsättningar och ohälsa kallas för den tredje åldern. Många äldre tycker att den här tiden i livet innebär stor personlig frihet. Man har inte längre någon press från arbetslivet och barnen har ofta flyttat hemifrån och klarar sig själva. Den fjärde åldern handlar om den sista delen av livet. I detta skede av livet är det vanligare att man har problem med sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga. Det betyder inte att livet är slut – många lever ett gott och självständigt liv upp i mycket hög ålder. Men när krafterna avtar, och närstående och vänner dör, begränsas livet. De flesta som inte längre klarar sig själva, utan behöver stöd och hjälp med vård och omsorg från andra människor, tillhör denna grupp.

11-04-15 12.48.31

Gerontologi_INL.indd 14

11-04-15 12.48.31

KAPITEL 1

Gerontologi och geriatrik

attityd den inställning man har till personer eller förhållanden

biologisk som hör till kroppen

social

Många av oss önskar sig ett långt liv men samtidigt är vi rädda för att åldras. Varför är det så? I det här kapitlet får du möjlighet att fundera över olika attityder till åldrandet som finns i samhället. Fördomar bekämpas bäst med kunskap. Därför handlar kapitlet också om forskning på området och beskriver åldrandet från tre perspektiv: det biologiska, det psykologiska och det sociala.

som hör till samhället och kontakten med andra

Attityder till åldrandet

bekämpa slåss emot

tillgång resurser som personer, företag eller länder har

Gerontologi_INL.indd 15

Ordet gammal är för många något negativt. På grund av dålig kunskap har många människor en syn på äldre som grundar sig mer på fördomar än på verklig vetenskap. Förr respekterade man en äldre människa och uppskattade och värderade de kunskaper som hon eller han hade att förmedla till de yngre. I dag är det inte alltid så. Trots att senare års forskning har avlivat en del myter om äldre personer, och att synen på åldrandet har förändrats, finns ännu fördomar kvar. Det är viktigt att det skapas en positiv attityd till åldrandet och att fördomar bekämpas. De äldre har stor livserfarenhet; äldres kunskaper och erfarenheter är en mycket stor tillgång i ett samhälle. Samhället kan vinna mycket på att lyssna på äldre och ta tillvara deras erfarenheter. Någon har jämfört en gammal möbel med en gammal människa. Ju äldre en möbel är, ju mer repor den har, desto värdefullare är den. Är det då inte lika fint att vara en gammal människa som en gammal möbel? Äldre behöver dem som är yngre, men de måste också få känna att de yngre även behöver dem.

11-04-15 12.48.35

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Åldersforskningens uppgifter Gerontologi är en vetenskap som studerar åldrandet, hur och varför individer åldras. Ordet kommer från två grekiska ord: geron som betyder åldring och logos som betyder kunskapen om. Gerontologi är en vetenskap som började utvecklas först på 1940-talet. Den gerontologiska forskningen har ökat kunskaperna och förståelsen för åldrandet. Forskningens mål är inte bara att förlänga livet, att lägga år till livet, utan att lägga liv till åren. Åldersforskningens uppgifter är att: ✱ kartlägga åldrandet och studera de förändringar som sker. ✱ försöka ge svar på varför människor åldras, vad det är som styr åldrandet och hur detta samverkar med den yttre miljön. ✱ undersöka vad det är i den yttre miljön som påskyndar eller förhindrar ett snabbt åldrande. ✱ öka kunskaperna för att möta framtiden med den ökande andelen äldre, och för att kunna planera för bättre service, omsorg och vård för personer i de högre åldrarna.

kartlägga skapa en bild av ett problem eller ett ämne

samverka har att göra med, samarbetar

påskynda göra så att något går fortare

förhindra stoppa

Det normala åldrandet måste skiljas från patologiska inslag under åldrandeprocessen. Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan vad som är normala tecken på åldrande och sjukliga tillstånd. Ett särskilt forskningsområde som heter geriatrik har därför vuxit fram. De som arbetar med geriatrik koncentrerar sig på att forska om åldrandets sjukdomar.

patologisk sjuklig

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Varför tycker många att det är negativt att bli gammal? 2. Vad arbetar man med inom gerontologi? 3. Vad arbetar man med inom geriatrik? 4. Vilken är skillnaden mellan ”att lägga år till livet” och ”att lägga liv till åren”?

Gerontologi_INL.indd 16

11-04-15 12.48.36

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Vad skiljer åldrande från sjukdom? ✱ allomfattande

✱

gäller allting

✱

hälsotillstånd hur vi mår

✱

oåterkallelig kan inte ändras

✱

Åldrandet är en långsam process. Plötsliga förändringar har förmodligen andra orsaker, till exempel sjukdom. Åldrandet är allomfattande, det vill säga att det drabbar alla individer och arter. Åldrandet är inte framkallat av yttre påverkan, utan förändringarna kommer inifrån kroppen. Men miljöfaktorer och livsstil kan spela stor roll för hur snabbt vi åldras och för vårt hälsotillstånd när vi blir äldre. Åldersförändringar är oåterkalleliga, vilket betyder att man inte kan få dem att försvinna med någon form av behandling. Funktionsförmågan påverkas negativt.

Det är lätt att se åldrandet som ett särskilt avsnitt av livet. I stället bör vi se det som en naturlig del av livet eftersom vi åldras ända från födseln. Dessutom är varje människa unik och lever ett liv som ingen annan har levt, varken före eller efter honom. Varje människa bär också inom sig erfarenheter av det som tidigare har hänt honom i livet. Ju äldre man är, desto mer bär man alltså inom sig. För att kunna ge god vård och omsorg är det också viktigt att känna till en äldre människas livshistoria, inte bara hans sjukhistoria.

Gerontologi_INL.indd 17

11-04-15 12.48.36

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Tre aspekter på åldrandet En helhetssyn på åldrande är grunden för den gerontologiska forskningen. Åldrandet brukar studeras utifrån tre aspekter som hänger ihop med varandra:

aspekt synvinkel, synsätt

Biologisk/medicinsk aspekt, handlar om normala, kroppsliga

åldersförändringar. Psykologisk aspekt, handlar om den åldrande människans

psykologiska reaktioner och vad han tycker om sin förändrade situation. Social aspekt, handlar om att man försöker förstå de rollför-

ändringar som uppstår när man blir gammal, och de attitydförändringar man kan vänta sig från omgivningen. Att bli äldre innebär både biologiska, psykologiska och sociala förluster: ✱ kroppen fungerar inte lika effektivt som den gjort tidigare (biologiskt). ✱ släktingar och vänner dör (psykologiskt). ✱ en del roller man haft tidigare, främst yrkesrollen, förloras (socialt). Äldre betraktas ibland som en homogen grupp, men åldern gör inte människor mer lika. Tvärtom ökar olikheterna med åldern och man ser större variation, både mentalt och biologiskt, mellan individerna. På samma sätt är det med våra individuella egenskaper som blir tydligare i samband med åldrandet, den som till exempel har varit sparsam som ung, kan bli snål som gammal, den ordentlige blir ännu noggrannare och så vidare. Det betyder att individuell behandling, det vill säga behandling som är anpassad till den enskilda personen, blir än viktigare hos människor i hög ålder.

Gerontologi_INL.indd 18

homogen något där varje del är lik alla andra delar

mentalt som har att göra med hur en person tänker

11-04-15 12.48.36

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Gerontologi_INL.indd 19

11-04-15 12.48.37

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Biologiskt åldrande Att bli gammal handlar inte bara om antalet år. En del människor är pigga och starka högt upp i åren, andra känner av åldrandet tidigt. En människa kan alltså åldras på ett friskt och harmoniskt sätt och vilja ha möjlighet att arbeta även om hon eller han är mycket gammal. Hur en människa åldras har med hennes arvsanlag att göra (gener) och är därför mycket individuellt. Någon vävnad eller något organ kan tidigt tappa sin funktion, medan andra inte uppvisar några tydliga åldersförändringar. En person kan till exempel ha leder som en 70-åring, medan hjärnans förmåga att inhämta ny information motsvarar en 20-årings förmåga. Vad är naturligt åldrande och vad är sjukdom? Det som ibland uppfattas som åldrande kan vara sjukdomar som påverkar kroppen i olika grad. Sjukdomar tillsammans med åldersförändringar försämrar olika funktioner påtagligt, men även om vi inte drabbas av sjukdomar så åldras våra kroppar. Åldrandet är en långsam process, en successiv försvagning. Orsakerna till det biologiska åldrandet finns främst på cellnivå. I cellerna sker en ansamling av skador och funktionen i cellerna blir sämre. Med tiden orsakar dessa förändringar en försämring av organens och kroppens funktioner. Under en stor del av livet märks inte nedgången så mycket, eftersom vi är utrustade med stora reserver eller marginaler för att klara stress och skador. Detta kallas reservkapacitet. I samband med åldrandeprocessen sker en nedgång i reservkapaciteten hos många organ. Minskningen av denna reservkapacitet sker gradvis. Ett annat viktigt begrepp när det gäller åldrandet är homeostas, vilket betyder behållande av jämvikt, det vill säga att bevara en stabil inre miljö. Kroppens olika system hålls i balans inom vissa bestämda gränser, som kroppstemperatur, kemiska värden, blodtryck och så vidare. Om något av de olika organsystemen i kroppen börjar fungera sämre, försöker andra system i kroppen att återställa värdena till normal nivå. Kroppens reservkapacitet minskar när vi blir äldre och det blir svårare för kroppen att behålla jämvikten. Olika påfrestningar

Gerontologi_INL.indd 20

vävnad samling celler som tillsammans har en viss funktion, till exempel muskelvävnad

successiv mer och mer, ökande

ansamling en koncentration, en sammanförd mängd av något oönskat

stabil säker, orörlig

kemiska värden halter av olika kemiska ämnen i kroppen

påfrestning något som tar kraft från oss

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

återhämta sig få tillbaka kraft och energi

får större effekt, en vanlig influensa kan vara livshotande. Ett annat exempel är att äldre har svårt att anpassa sig till temperaturskillnader. Det är många äldre som inte överlever långa och kraftiga värmeböljor. Risken att förfrysa sig är också betydligt större för äldre än för yngre. Hos unga människor har celler och organ ofta en förmåga att snabbt återhämta sig och återgå till normala förhållanden efter skada och sjukdom. För de äldre tar återbildning och återhämtning längre tid. Det biologiska åldrandet kännetecknas alltså av en minskning av reservkapaciteten och av större svårigheter att behålla jämvikten. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Om en person är slarvig som ung, hur kommer han förmodligen att bli när han blir gammal? Varför? 2. Vad betyder det att en människas åldrande hänger ihop med hennes gener? 3. Vad betyder biologiskt åldrande? 4. Varför kan det vara svårt att skilja mellan naturligt åldrande och sjukdom? 5. Vad betyder homeostas?

Gerontologi_INL.indd 21

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Psykologiskt åldrande – att åldras är att växa Varje dag upplever vi händelser som blir till nya erfarenheter och minnen. ”Själens skafferi” fylls på undan för undan och vi blir rikare och rikare på erfarenheter. Detta kan delvis kompensera de fysiska försämringar som drabbar den äldre personen. Det är lätt att tänka sig att det finns ett samband mellan kropp och själ, och att kroppens åldrande går hand i hand med själens åldrande. Det är inte alltid sant eftersom förhållandet mellan kropp och själ är komplicerat. Händelser som påverkar kroppen ger inte alltid en direkt effekt på själen och tvärtom. Kurva B i bilden, som visar fysisk utveckling, är hög hos den yngre medan kurvan har lägre nivå hos den äldre. Kurva A däremot, som visar själslig utveckling, pekar på det motsatta, den är alltså högre hos den äldre. Men observera att alla kroppsliga egenskaper inte utvecklas som kurva B visar. Det finns också psykiska egenskaper som förändras på annat sätt än vad kurva A anger.

kompensera ersätta

A Psykisk utveckling vid A och fysisk utveckling vid B.

ung

Gerontologi_INL.indd 22

Förhållandet mellan kropp och själ är komplicerat. äldre

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

tillbakabildas försämras, gå tillbaka till ett tidigare stadium

När man talar om psykiska egenskaper menar man ofta sådana förmågor som minne, förmåga att lära och reaktionshastighet. Bedömningen av en äldre människa, som vi tidigare nämnt, styrs lätt av sådana egenskaper som är lätta att observera: grått hår, böjd rygg, släpande steg, nedsatt hörsel och syn, att huden är rynkig och så vidare (kurva B). Omedvetet kan det leda till tanken att de psykiska egenskaperna, som är svårare att snabbt få en uppfattning om, har tillbakabildats på ungefär samma sätt. Vi ser en gammal och svag kropp och tror att personens insida är likadan. En fara är att vi betraktar varandra alltför ytligt, att vi tar mer intryck av kurva B än av kurva A när vi bedömer en annan människa. Med andra ord: betyder utsidan mer än insidan? För den som arbetar med äldre är det mycket viktigt att försöka se insidan och förstå personen som man har framför sig. En sten kan vara ful och skrovlig utanpå, men inuti kan den vara en fin bergskristall. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vad tror du uttrycket ”själens skafferi” betyder? 2. Stämmer det att en människa som har grått hår, som går dåligt och hör illa oftast har dåligt minne? Motivera ditt svar.

Gerontologi_INL.indd 23

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

MINNESFUNKTIONEN

Minnet är viktigt i en människas liv. Men vad händer när vi lägger saker och händelser på minnet? För många år sedan lanserades en modell där lagringen av minnen ses som en process i tre steg: ✱ sensoriskt register ✱ korttidslager ✱ långtidslager. Allt vi upplever med våra sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) registreras av så kallade receptorer (mottagare) i sinnesorganen och går sedan vidare till det sensoriska registret, som har till uppgift att ta emot alla impulser som kroppen upplever. Det sensoriska registret bedömer snabbt den information som kommit dit, och det som är oviktigt sållas bort. Jämför med när du läser en dagstidning, det är omöjligt att komma ihåg allt, i stället bläddrar du snabbt igenom tidningen och läser bara det som fångar ditt intresse. Korttidslagret är den centrala delen av minnesfunktionen. Vi kan medvetet övervaka och styra den information som kommer dit. Där sker bearbetning på så sätt att informationen kontrolleras mot tidigare erfarenheter och kunskaper. Du minns något intressant som du läste i tidningen i går. Du läser mer om samma händelse i dag och vill minnas även det. Du lägger in det i minnet och skickar det vidare till långtidslagret, där det lagras permanent. Det är långtidslagret som vi i dagligt tal kallar minne. Här förvarar vi all kunskap som vi kan ta fram när vi behöver den trots att det kanske är mycket länge sedan vi lärde oss det. Det kan vara namn på länder, floder, berg och sjöar, människor, djur och växter. Här finns språk, vårt eget och andra som vi lärt oss, sånger som vi kan och minnet av de personer vi träffat i livet. Långtidslagret är ett arkiv där det finns gott om plats. Härifrån plockas minnen fram vid behov. Som namnet säger, så stannar inte minnesmaterialet länge i korttidslagret. Vi kan till exempel minnas ett telefonnummer en kort stund, och vi kan ha en minneslista i huvudet medan vi går till affären. När vi har ringt eller

Gerontologi_INL.indd 24

lansera införa något nytt

impuls plötslig känsla av att vilja göra på ett visst sätt

central viktig

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

handlat färdigt glöms det snabbt. Bristen på utrymme i korttidslagret gör att ny information lätt knuffar undan det som fanns tidigare.

Minnets lagringssystem

Långtidslager

Korttidslager

Sensoriskt register Receptorer

Omgivning

motorisk betyder ’som har att göra med rörelse’

Gerontologi_INL.indd 25

Det är svårt att se något direkt samband mellan normalt åldrande och försämrad minnesfunktion, vilket ofta påstås. Den äldre kan dock få något svårare för att lägga in och plocka fram information, då kommunikationen mellan kortoch långtidsminnet blir långsammare i båda riktningarna. Det behöver inte medföra några stora problem för de äldre personer som får vara friska. Reservkapaciteten är stor och det finns goda kompensationsmöjligheter. Men den äldre behöver till exempel mer tid för att lära sig nya saker och för att minnas, jämfört med en ung person. Den äldre behöver även en lugn miljö och ibland kan stöd och ledtrådar behövas för att minnas. En ledtråd kan till exempel vara en lukt eller en melodi. En annan ledtråd kan vara motorisk aktivitet, till exempel att man skriver det man vill lära in och minnas.

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Samtidigt som summan av erfarenheter och minnen växer får den äldre människan ett bättre underlag när hon ska fatta beslut. Därför kan beslut ta längre tid att komma fram till för en äldre person än för en yngre. Det större minnesregistret gör att mer tid krävs för att plocka fram minnen. REAKTIONSHASTIGHETEN

På grund av fysiologiska förändringar i hjärnan går nervimpulserna långsammare när vi blir äldre. Det kan leda till försämrad reaktionsförmåga. Även här är det stor skillnad mellan olika individer och alla äldre reagerar inte långsammare än alla yngre. En 70-åring som är snabb kanske inte skiljer sig så mycket från en långsam 25-åring. Det är ändå viktigt att känna till den försämrade reaktionsförmågan eftersom den kan ha betydelse i exempelvis trafiken. Undersökningar har visat att äldre människor har svårt att hinna över vid övergångsställen under den tid då det är grönt ljus.

fysiologisk som har att göra med hur kroppen fungerar

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Vad menas med korttidsminne respektive långtidsminne? 2. Förändras minnet i samband med åldrande? Hur i så fall? 3. En dam som är 77 år vill gärna gå på kurs i engelska, men hennes barn säger: ”Mamma du är alldeles för gammal för att lära dig något nytt.” Hon vill väldigt gärna, så nu frågar hon dig vad du tror. Vilket svar ger du damen? 4. Varför kan det vara svårt för en äldre person att hinna över gatan innan det blir rött ljus igen?

Gerontologi_INL.indd 26

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Socialt åldrande

norm regel eller mönster för hur man ska vara eller tänka som de flesta i ett samhälle följer

inkompetent att inte ha förmågan att klara av något

Gerontologi_INL.indd 27

En människas beteende och den uppfattning han har om sig själv, har till största delen formats i kontakten med andra människor. En person som har många sociala kontakter ser ofta livet på ett annat sätt än en person som lever väldigt ensamt och har få sociala kontakter. Hur vi åldras påverkas av flera faktorer. Både våra gener och omgivningens syn på oss styr vårt åldrande. En negativ attityd från omgivningen kan göra att vi åldras snabbare än om vi känner att de människor som vi har runt oss uppskattar oss och visar omsorg och omtanke. Människan har många roller under livet: i skolan, på arbetsplatsen, i hemmet, i olika föreningar och så vidare. Antalet roller minskar och förändras med ökande ålder. Att bli gammal innebär för många äldre en osäkerhet om vilken roll man har och det kan vara svårt att veta vilka normer man ska följa. Denna osäkerhet leder till att omgivningens attityder och åsikter påverkar den äldre personen mer än när han var ung och kände sig säkrare på vad omgivningen förväntade sig av honom. Om då omgivningen utesluter den äldre från att delta och ta ansvar, tvivlar på hans möjligheter och kanske till och med betraktar den äldre som inkompetent, sjuk och svag, kan det skapa en ond cirkel. Den äldre kanske accepterar den rollen och börjar uppträda som just så inkompetent, sjuk och svag som personer i omgivningen anser att han är. Detta, i kombination med en verklig försämring av både fysisk och psykisk förmåga, kan leda till ett snabbare åldrande, ett ökat beroende och ett större vårdbehov. Lyckligtvis är det inte så svårt att skapa en god cirkel, där äldre uppskattas och känner delaktighet och på så sätt kan vara aktiva och klara sig på egen hand.

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Olika sätt att förändra attityder Det finns mycket du kan göra för att förändra attityder till äldre. Bidra till att de äldre du möter får uppleva att de är oberoende, självständiga, nyttiga, önskade och uppskattade människor. Ge de äldre bevis på att de behövs i dagens samhälle och få dem att känna att omgivningen räknar med dem. En positiv syn på äldre medverkar förhoppningsvis till ett harmoniskt och naturligt åldrande. Man kan leva upp till förväntningar men man kan också leva ner till dem.

Gerontologi_INL.indd 28

11-04-15 12.48.39

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

ATT SAMTALA OM 1. a) Vem är gammal? b) Vad är ”en äldre person” för dig? 2. Vad lägger du först märke till när du möter en äldre människa? 3. Vilken erfarenhet har du av äldre människor? 4. Vad kan påverka kroppens åldrande på ett positivt och negativt sätt? 5. I samband med influensaepidemier vaccineras många äldre människor. Varför? 6. Samtala om de tre aspekterna på åldrandet (biologiskt, psykologiskt, socialt) som beskrivs i kapitlet. 7. Sitt i mindre grupper, diskutera, sammanfatta och skriv ner vad som är typiskt för ålderdomen och jämför med andra perioder i livet. 8. Intervjua en äldre person som du känner. Be honom berätta om sin barn- och ungdom, till exempel om sin skolgång, familjeliv, matvanor, resor och så vidare. Be honom även berätta om förändringar som han har upplevt, till exempel när han fick elektricitet, kylskåp, radio och telefon. Skriv ner lite stödpunkter under samtalet för att ha som underlag när du sedan samtalar med dina studiekamrater. 9. Varför är det viktigt att du har kunskap om hur livet kunde se ut förr? 10. Vad kan du göra för att attityderna till äldre ska bli bättre? Fundera själv och prata sedan med varandra.

FACKTERMER

Gerontologi_INL.indd 29

biologisk som hör till kroppen

geriatrik läran om åldrandets sjukdomar

fysiologisk som har att göra med hur kroppen fungerar

homeostas behållande av jämvikt

gerontologi läran om det normala åldrandet

mentalt som har att göra med hur en person tänker

patologisk sjuklig receptor mottagare vävnad samling celler som tillsammans har en viss funktion, till exempel muskelvävnad

11-05-02 07.48.37

Gerontologi_INL.indd 30

11-04-15 12.48.41

KAPITEL 2

Omvårdnad och omsorg

professionell att vara duktig på sitt yrke, ett skickligt sätt

I det här kapitlet kommer du att få ökad förståelse för hur det kan kännas att bli beroende av andra människor. Här kan du läsa om våra mänskliga behov och hur viktigt det är med en helhetssyn på den äldre personen och vad det betyder vid vård och omsorg. Du får följa hela vård- och omsorgskedjan från vård på sjukhus till vård och omsorg i hemmet. Du får också lära dig om social dokumentation, kontaktmannaskap, levnadsberättelse, professionellt förhållningssätt och personalens behov av stöd. Slutligen får du lära dig om vad delegering innebär.

Att bli beroende av andra När kroppen fungerar som den ska tänker vi inte på den. Vi kan resa oss från stolen, gå fram till bokhyllan och sträcka oss efter boken i hyllan utan att tänka på handen som just ska ta boken. Vi är ett med kroppen. Om kroppen inte fungerar på grund av trötthet eller sjukdom blir vi medvetna om den. Vi kan uppleva att vi har svårt att gå och att det är jobbigt att sträcka oss efter boken i bokhyllan. Det som man tidigare klarat av känns nu som ett problem. När vi blir sjuka och behöver vård påverkar det oss mer än vi kanske tror. Sjukdomen påverkar våra framtidsplaner och ibland begränsar den vår rörlighet. Ibland kan den också påminna om att livet har ett slut och att vår värld krymper. Om sjukdom gör att den äldre är tvungen att lämna sitt hem och läggas in på sjukhus eller flytta till ett särskilt boende innebär det en plötslig och dramatisk förändring: Det är svårt att bli beroende av andra människor. Att vara i behov av vård och omsorg kan ofta framkalla rädsla och ångest. Som sjuk

Gerontologi_INL.indd 31

11-04-15 12.48.42

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

eller som äldre och svag hamnar man i en svår situation då man vill bli omhändertagen, eftersom man inte klarar sig själv, och samtidigt inte vill se sig själv som hjälplös. Individen har inte längre kontroll över sitt eget liv. Behov av hjälp och stöd sätter personen i underläge. Sådana känslor kan förhindras om han känner att han får göra så mycket som han kan själv, om han är en medarbetare i planeringen av sin vård och omsorg och om han blir bemött av en vänlig personal som har förmåga att lyssna och vara närvarande. Det kan i sin tur bidra till att hans känsla av välbefinnande ökar. I svåra situationer är det ofta värdefullt att ge av sin tid till den som har det svårt – tid till att prata och att lyssna. De känslor vi uttrycker i handling är också viktiga och därför bör vi också visa att vi känner medkänsla.

underläge att inte vara den som bestämmer

ATT TÄNKA PÅ I SAMTALET

Om den äldre visar att det är dig han vill tala med, försök ta dig tid. Om det inte passar just då, be att få återkomma och bestäm en tid. Placera dig i jämnhöjd med den äldre. Respektera hans revir – sitt aldrig i hans säng. Sitt så att du har ögonkontakt, gärna snett emot, så att ni har god ögonkontakt, men också så att den äldre har möjlighet att undvika den kontakten. Lyssna aktivt, det vill säga gör inget annat samtidigt, utan var helt uppmärksam på den du pratar med. Några inledande frågor för att öppna samtalet kan ibland vara till hjälp, Till exempel: Hur känns det? Vad tänker du på? En uppmuntrande nickning som bekräftelse på att du lyssnar stimulerar personen att berätta vidare. Det är viktigt att det är den äldre som får prata. Ibland kan det bli tyst. Var inte rädd för tystnaden, eftersom den ofta är nödvändig för eftertanke hos den sjuke. Spegling betyder att du utrycker vad den du pratar med just sagt, till exempel: ”Du säger att du är orolig.” Genom att ”spegla” kan man hålla kvar den sjukes känslor och han kanske kan formulera dem i ord på ett tydligare sätt. Om du inte förstår, tala om det genom att säga: ”Jag förstår inte riktigt vad du menar.” Om den du pratar med gråter, stanna kvar om han inte själv

Gerontologi_INL.indd 32

11-04-15 12.48.42

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

vill att du ska gå. Ofta känns det bra med någon kroppskontakt, till exempel att stryka över handen. Lyssna så länge han har något att berätta. Avsluta samtalet genom att bekräfta vad du hört genom att till exempel säga: ”Vad jag förstår så känner du dig …” Innan du går, försök att vända samtalet till något positivt, gärna så att han själv kan falla in i samtalet. Det är kanske så att han ska få besök av barnen inom en snar framtid. Det är viktigt att hans berättelse får vara unik för honom. Ibland kan man som personal känna att samtalet inte har lett till något då man ”bara lyssnat”. Men det kanske är just det som är det viktiga, att den du pratat med känner och vet att någon förstår hur han har det, just då. Att få beskriva sina känslor och tankar i ord för någon som verkligen lyssnar aktivt kan kännas mycket värdefullt. Även om den som har lyssnat inte tycker att hon gav några goda råd kan den sjuke uppleva att samtalet var viktigt.

Gerontologi_INL.indd 33

11-04-15 12.48.42

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Att se hela människan Inom den professionella vården och omsorgen utgår man från en helhetssyn (holististiskt synsätt) på människan. Det är ett viktigt begrepp som betonas i både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Det innebär att alla som möter vårdtagaren ska se hela människan och hennes totala situation, inte bara den eller de delar som är sjuka eller svaga. Det innebär även att ha omsorg om både de fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behoven. När en individ, gammal såväl som ung, drabbas av sjukdom, påverkar det hela honom eller henne.

Gerontologi_INL.indd 34

11-04-15 12.48.42

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Två lagar sätter ramarna för omvårdnaden och omsorgen

Hälso- och sjukvården och socialtjänstens äldreomsorg är delar av den svenska välfärden. De regleras av lagar som ställer den äldre personens behov av vård och omsorg i centrum. Hälso- och sjukvårdslagen talar om vård och omsorg på

lika villkor för befolkningen. Den som har störst behov ska ha företräde till vården. Hälso- och sjukvårdslagen betonar att ”vården och behandlingen ska genomföras i samråd med patienten så långt det är möjligt”. Socialtjänstlagen ger den äldre rätt till hjälp i hemmet,

äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd, om den äldre personen inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. I socialtjänstlagen står det på samma sätt att ”biståndet ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde”. All vård och omsorg ska präglas av respekt för den äldre personens integritet och självbestämmande. Du kan läsa mer om olika lagar i kapitel 19.

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. På vilket sätt kan en persons fysiska sjukdom inverka på övriga livet? 2. Nämn tre saker som är viktiga att tänka på i ett professionellt samtal med en äldre. 3. Vad betyder det att man ska se hela människan? 4. Vilka lagar styr äldrevård och äldreomsorg?

Gerontologi_INL.indd 35

11-04-15 12.48.44

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Äldre och sexualitet En människa har kroppsliga grundbehov såsom behov av att äta och dricka, att sova, att andas och att tömma blåsa och tarm. Till dessa grundbehov hör också vårt behov av sexualitet. Grundbehoven försvinner inte för att vi blir gamla och/eller sjuka. Sexualitet handlar om mycket mer än bara samlag. Den visar sig i människans sätt att söka kärlek, värme, ömhet, närhet och kontakt med en annan människa. När man betraktar en människa utifrån ett holistiskt synsätt ska man också tänka på sexualiteten som i sig innehåller såväl medicinska, psykiska som sociala delar. Det är en vanlig föreställning att behovet av sexualitet upphör med ökad ålder. Även en del äldre personer kan själva tro att förlust av förmåga till ett sexualliv är en del av det normala åldrandet. Det kan i stället vara tvärtom – sexualiteten kan vara en del av ett gott åldrande. Studier som gjorts i exempelvis USA visar att bland personer över 65 år är 69 procent av männen och 74 procent av kvinnorna sexuellt aktiva. Även i studier i Skandinavien har man sett resultat som visar på att sexualiteten kan vara en kraftkälla högt upp i åldrarna.

Faktorer som kan påverka sexualiteten negativt ÅLDERSFÖRÄNDRINGAR

Det finns en del faktorer som kan ha en negativ påverkan på äldres sexualitet. I samband med åldrandet sker förändringar i kroppen och även i könsorganen. Hos kvinnor blir slidan (vagina) ömtåligare och torrare. Torrheten beror på att de körtlar som producerar slem i slidan tillbakabildas när menstruationerna upphör (menopausen). Produktionen av slem upphör inte, men den sker långsammare vid sexuell stimulering. En del äldre kvinnor kan uppleva smärta vid samlag beroende på dessa sköra, tunna och torra slemhinnor, som också blir mindre elastiska. Men även om kroppen reagerar långsammare på sexuell stimulering, utgör inte det

Gerontologi_INL.indd 36

11-04-15 12.48.45

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

något hinder för sexuell aktivitet. Den fertila period i livet (då kvinnan kan få barn) är dock slut i och med menopausen. Mannen kan behålla fruktsamheten och den sexuella aktiviteten upp i hög ålder. De vanligaste åldersförändringar som drabbar män är erektionsproblem, det vill säga att penis inte blir lika hård som tidigare. Det tar även längre tid innan mannen uppnår erektion. För en del män blir penis inte tillräckligt styv för att kunna tränga in i kvinnans slida. Orsaken är att mindre blod kommer till penis samtidigt som blodflödet därifrån

Gerontologi_INL.indd 37

11-04-15 12.48.45

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

ökar. Tillståndet kallas impotens. Impotens beror i många fall på biverkningar av läkemedel, till exempel läkemedel mot depression och högt blodtryck. Sjukdomar i prostatakörteln eller diabetes kan ge störningar i den sexuella aktiviteten. Även psykologiska orsaker kan ligga bakom. Men det finns hjälp att få och även äldre personer bör ha rätt till denna hjälp vid sexuella problem. Östrogenpreparat, som ges lokalt i underlivet, kan minska de normala åldersförändringarna hos kvinnan. Behandlingen kan bidra till att öka livskvaliteten för kvinnan såväl som för hennes partner. För män med sexuella problem finns läkemedel, till exempel Viagra, som kan hjälpa till att skapa erektion. SJUKDOMAR OCH FLYTT TILL ANNAT BOENDE

Hur vi mår påverkar vår sexuella aktivitet. Att bli sjuk och till exempel operera bort ett bröst, få en stomi, drabbas av stroke eller bli inkontinent kan förändra hur vi ser på oss själva och vår kropp och påverka sexuallivet negativt. Ledbesvär och diabetes är andra exempel på sjukdomar som kan ha samma inverkan. Balansen i ett parförhållande kan förändras om den ena blir sjuk och kanske i behov av mycket hjälp, kanske även med personlig hygien. Att ena stunden vara vårdare och nästa stund sexualpartner kan också ha en negativ påverkan på sexlivet. Andra faktorer som kan försvåra sexuallivet är flytt till ett boende, där det är svårt att vara privat. Vårdpersonalen kan ha fördomar om äldre och sexualitet, vilket kan göra det svårt för de äldre att visa och tala om sina behov och önskningar.

Sexualitetens uttrycksformer Sexualitet kan uttryckas på många olika sätt. När sexuella handlingar, som de tagit sig uttryck tidigare, inte längre är möjliga att genomföra, kan de ersättas med andra sätt och uttrycksformer för att visa en sexuell relation och kärlek till varandra. Den fysiska närheten, ömheten och kroppskontakten kan ge tillfredsställelse och njutning för båda parter. Hormoner stimuleras av beröring, smekningar

Gerontologi_INL.indd 38

11-04-15 12.48.47

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

och kyssar och kan ge känslor av välbehag. Även personer med långt framskriden demenssjukdom kan ha förmågan kvar att visa sina känslor på detta sätt.

När Einar, som var gravt demenssjuk, blev omstoppad av sin fru på kvällen lyfte han båda sina händer, log, tog om hennes huvud och smekte hennes hår. ”Det är sådana här stunder som gör att jag inte vill lämna honom någon annanstans”, sa hon.

Olika sätt att respektera sexuella behov Lyssna och var närvarande om någon äldre person visar att han önskar prata om sina sexuella känslor och behov. Visa respekt och hänsyn, när till exempel makar stänger dörren om sig och vill vara för sig själva. FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Hur definierar du ordet sexualitet? 2. Vad menas med att sexualitet innehåller medicinska, psykiska och sociala delar? 3. Vilka normala åldersförändringar hos äldre kvinnor och män kan påverka deras sexualitet?

FACKTERMER erektion uppresning (av penis) fertil fruktsam impotens oförmåga till samlag hos män på grund av att erektion uteblir

Gerontologi_INL.indd 39

menopaus den tidpunkt då menstruationerna upphör vagina slida

11-04-15 12.48.47

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

En man boende på Bergsjöhöjds äldrevård får hjälp med klippning.

Vårdens olika delar Omvårdnad Omvårdnad är en praktisk verksamhet inom hälso- och sjukvården. Det är också huvudämne i utbildningen av sjuksköterskor. Begreppet omvårdnad började användas i Sverige så sent som på 1970-talet. Omvårdnad sammanfaller delvis med medicinsk vård, och utgör ett komplement till den. Ämnet är också en vetenskaplig disciplin. Omvårdnad definieras enligt Världshälsoorganisationen, WHO, på följande sätt:

disciplin fackområde

Med omvårdnad avses att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa, tillfrisknande eller fridfull död, åtgärder som individen själv skulle kunna utföra om han hade erforderlig kraft, vilja eller kunskap.

erforderlig nödvändig

Denna arbetsuppgift ska utföras på ett sätt som hjälper individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende.

Gerontologi_INL.indd 40

11-04-15 12.48.47

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Behov och behovstillfredsställelse Omvårdnad förutsätter kunskap om mänskliga behov. I många omvårdnadsteorier utgår man från att människans grundläggande behov när man samlar in uppgifter om den sjuke inför planering av vården. De mänskliga behoven är generella, det vill säga de är gemensamma för alla, men tillfredsställs på olika sätt beroende på kulturell bakgrund och varje individs unika situation. Människans behov är enligt Maslow: Självförverkligande Uppskattning Betydelse Respekt Gemenskap Tillgivenhet Trygghet

Kroppsliga behov

Behoven är sammanvävda och beroende av varandra. De måste tillfredsställas för att individen ska utvecklas normalt och kunna fungera tillsammans med andra. De fysiska behoven måste tillfredsställas först, sedan de andra. Tänk dig en sjuk person som har svårt för att andas. En sådan person behöver inte värme och förståelse i första hand. Luft är viktigast, sedan kan han ta emot värme och omtanke som han också har behov av. De fysiska behoven måste tillfredsställas för överlevnad. Den friska vuxna människan kan själv tillfredsställa sina behov. För en gammal och/eller sjuk människa är det annorlunda. När den äldre inte själv kan tillfredsställa de grundläggande mänskliga behoven behöver han omvårdnad. Omvårdnaden måste dock bygga på individens egna resur-

Gerontologi_INL.indd 41

11-04-15 12.48.47

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

ser och den ska vara ett tillägg till den sjukes egenvård. Ibland händer det att man ger mer vård än mottagaren behöver, man kanske lyfter en person som själv kan stå på benen eller matar någon som kan äta själv. Den som får och tar emot hjälp trots att han klarar sig själv, förlorar snart tron på sin egen förmåga. Den som matas slutar att äta själv, den som lyfts slutar lyfta benen och så vidare. Det är en psykologisk process men också en fysiologisk. De organ som inte används förtvinar (atrofierar). Ett engelskt uttryck lyder: ”Use it or lose it”, alltså använd din förmåga eller förlora den. Om man är beroende av andra för så enkla vardagliga saker som att gå på toaletten och att äta och klä på sig, är det svårt att behålla sin självkänsla. Den sjuke accepterar snart sin hjälplöshet och finner sig till rätta i sitt beroende av andra. Han har blivit, som man brukar uttrycka det, hospitaliserad, alltså så van vid att någon annan tar hand om allt att han inte tar ansvar för sina egna behov. Det är mycket viktigt att uppmuntra den sjuke att inte bli så passiv och hjälpbehövande helt i onödan.

egenvård det man själv kan göra för att ta hand om sin hälsa vid sjukdom eller skada

passiv utan kraft eller energi

Kom ihåg! Ge hjälp till självhjälp. Man är inte alltid snäll när man är hjälpsam. Vi måste försöka lära oss att tänka med den sjukes behov som utgångspunkt, försöka tänka oss in i hans situation. Att ha empatisk förmåga är en värdefull egenskap.

Gerontologi_INL.indd 42

11-04-15 12.48.48

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Gerontologi_INL.indd 53

11-04-15 12.48.53

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Levnadsberättelse Levnadsberättelsen är frivillig för den äldre att fylla i. Syftet med levnadsberättelsen är att personalen ska ha möjlighet att lära känna den äldre personen och hans intressen. Det är ett sätt för den äldre själv eller anhöriga att berätta om betydelsefulla händelser, från barndomen till nutid, och vad som är och har varit viktigt. Informationen kan användas både för att skapa kontakt och för en meningsfull tillvaro för den äldre. Här är det viktigt att poängtera att du som läser berättelsen har tystnadsplikt. Om den äldre är demenssjuk behöver han hjälp med att fylla i levnadsberättelsen. Det är dock alltid önskvärt att levnadsberättelsen fylls i av den äldre så att han kan bestämma vad som ska ingå i den. Ibland kan det vara svårt för anhöriga att svara på frågor om den äldres barndom, eller veta vad han eller hon tycker att andra ska få veta. Om den äldre inte kan fylla i levnadsberättelsen själv bör man fråga de anhöriga eftersom de med sin kunskap om den äldre personens livshistoria och personlighet kan hjälpa personalen att ge bättre vård. Kontakten med anhöriga bör vara självklar i omsorgen av en person med demenssjukdom. Om anhöriga saknas finns kanske vänner som har värdefull information att bidra med. Att känna till och ha tillgång till en levnadsberättelse för en person med demens är ett av de allra viktigaste verktygen som personalen har för att kunna förstå och bemöta den äldre på ett så bra sätt som möjligt. Levnadsberättelsen ska uppdateras med ny information under tidens gång. Den ska finnas tillgänglig för all personal. En levnadsberättelse utgår från tre delar, barndom/ungdom, vuxenliv och livet som pensionär. Uppgifterna som man fått kan sedan skrivas ihop till en sammanhängande berättelse:

Gerontologi_INL.indd 54

frivillig utan tvång

tystnadsplikt laglig skyldighet att inte berätta något man får veta av, eller om, en patient

11-04-15 12.48.54

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

EMILIAS LEVNADSBERÄTTELSE Emilia är 88 år och bor på ett gruppboende för personer med demenssjukdom. Hon kan inte bo kvar hemma eftersom hon ibland går ut och inte hittar hem. Emilia föddes på Gotland 1923. Hon växte upp med sin far på en gård. Emilias far, Oskar, var bonde. Emilias mor dog i tuberkulos när Emilia var 10 år. Emilia har en syster, Märta, som är fem år yngre. Relationen mellan dem har alltid varit god. När Emilia var 12 år gifte pappan om sig med Hanna. Emilia kallade aldrig Hanna för mamma utan för tant Hanna. Hon tyckte om Hanna som skämde bort Emilia och Märta med goda kakor och bakverk. Hennes barndom var lugn och trygg. Emilia har gått sex år i folkskola. I skolan var Emilia duktigast i klassen. Hon fick inte läsa vidare, vilket är hennes stora sorg. Istället fick Emilia arbeta som hushållerska och städerska inne i byn. Emilias hobby var att sticka och vid ett tillfälle vann hon en tävling i fristickning i Året Runt. Den tidningen har Emilia kvar. Emilia gifte sig med Anders när hon var 25 år. Paret fick två döttrar. Äldsta dottern bor i Visby och den yngsta i Stockholm. Emilia har fem barnbarnsbarn. Hon har alltid haft någon stickning på gång till de små. I dag tycker Emilia om att sova på morgonen. I en kista på rummet finns hennes skolbetyg och olika stickbeskrivningar som hon har sparat genom åren. Hon är ledsen för att hon inte kan sticka på grund av sin demenssjukdom och sin försämrade syn. Emilia tycker mycket om att visa och berätta om sina stickbeskrivningar. Emilias syster ringer henne en gång i veckan.

Gerontologi_INL.indd 55

11-04-15 12.48.54

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

På den äldres villkor All vård, omvårdnad och omsorg ska ske på individens villkor. Det gäller även om den äldre inte har delar eller hela sitt självbestämmande i behåll. Det gäller också då många kroppsliga funktioner fallit bort. Då måste personal göra det de tror eller vet att den äldre hade önskat. Den äldre personen är alltid viktigast. Personalen finns där för den äldres skull, inte för personalens egen skull. Absoluta rättigheter för individen: ✱ att bli bemött med respekt och uppskattning. ✱ att personalen känner till hur den äldre har levt tidigare, hans vanor och intressen. ✱ att i alla situationer bli tillfrågad om hur man själv vill ha det. ✱ att få stiga upp och gå och lägga sig när man själv vill. ✱ att uppehållet mellan måltiderna är tillräckligt långt för att man ska ha möjlighet att äta med god aptit. ✱ att inte utsättas för kränkande/generande situationer i samband med personlig hygien. ✱ att få ha sina egna kläder och få hjälp med att vara prydlig och fräsch. ✱ att få hjälp med att behålla sina egna funktionsförmågor – att klara sig så mycket som möjligt själv – ta vara på det friska. ✱ att få komma ut i friska luften dagligen, om den äldre vill. ✱ att varje dag innehåller någon form av aktiv gemenskap med andra människor.

Gerontologi_INL.indd 56

självbestämmande rätt att bestämma över sig själv

kränkande förolämpande, sårande

11-04-15 12.48.55

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Professionellt förhållningssätt Inom all äldrevård, vare sig det är på sjukhus eller i kommunens äldreomsorg, är det viktigt att ha ett professionellt arbetssätt. För att arbeta med sjuka och äldre på ett professionellt sätt måste man förutom empatisk förmåga även ha andra egenskaper. Exempel på sådana egenskaper är självkännedom, medkänsla och inlevelseförmåga. Det krävs också mycket goda kunskaper för att arbeta inom vård och omsorg.

Självkännedom Med EQ menas emotionell intelligens och med det menar man en typ av intelligens som inte går att mäta i vanliga intelligenstester. EQ beskriver vår förmåga till medkänsla, igenkännande, social förmåga, att kunna uppleva sina känslor och att kunna hantera dem. Vi ser och bedömer människor efter vår personlighet och våra tidigare erfarenheter av liknande situationer. Ett steg till ökad självkännedom är att vara medveten om att vissa känslor finns inom oss, och att de ibland styr vårt handlande utan att vi är riktigt medvetna om det. Frågor som vårdpersonal bör fundera över: ✱ vem är jag i förhållande till dem som jag vårdar? ✱ på vilket sätt påverkar mitt arbete min livssituation? ✱ var går gränsen mellan mig och andra? Det här är frågor som bara du kan besvara. Som vårdare kan du ibland hamna i situationer med den äldre eller någon anhörig, där gränserna mellan er suddas ut och då är det viktigt att du själv har funderat lite över de här frågorna. Genom att veta mer om dig själv blir du en mer professionell vårdare.

Gerontologi_INL.indd 57

11-04-15 12.48.55

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

MARIA Maria känner ett stort medlidande med den sjuke. Hon bär hans lidande inom sig, som om det vore hennes eget. Det gör att hon har svårt att vara professionell och att fatta vissa beslut. Ett professionellt förhållningssätt vore att Maria känner med den sjuke, det vill säga att hon har medkänsla med honom. Att Maria känner medlidande, i stället för medkänsla, kan ha en psykologisk förklaring. Det kan handla om en blandning av känslor som skuld, behov att bli omtyckt, att räcka till, att känna gemenskap, att vara behövd och viktig. När Maria, kanske med hjälp av samtal med någon kollega, förstår sina reaktioner kan hon och den sjuke mötas. Den här gången med medkänsla istället för medlidande som inte leder någonstans, utan snarare förstör.

Medkänsla Medkänsla är en viktig egenskap som bör finnas med i allt arbete i vården. Med en god medkänsla kan man förstå den äldre bättre. Medkänsla kan också omfatta positiva upplevelser som också är viktiga att dela med den äldre. Att glädjas med en person som är glad över att hans tillfrisknande går bra, visar att vi uppfattar den äldre som mer än enbart en människa som lider. Vi bekräftar den äldre personen som en hel människa. Den vårdpersonal som är likgiltig eller känslolös kan inte ge god omvårdnad. Kan personalen inte känna med den äldre finns risken att den sjuke inte trivs med den vård han får:

Helga har ont och är rädd. Karin, som är Helgas kontaktperson, tröstar och tänker ”Om jag hade så där ont då skulle jag också vara rädd.” I den stunden känner Karin medkänsla och det uppstår en jämlikhet mellan Karin och Helga.

Gerontologi_INL.indd 58

11-04-15 12.48.55

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Inlevelseförmåga och fantasi I alla möten med människor kan det vara bra att försöka leva sig in i den andres situation även om hans liv inte alls liknar ditt eget. Med inlevelseförmåga och fantasi kan du lättare hitta ett sätt att hantera olika typer av situationer som du kan uppleva i mötet med äldre.

Kunskaper

kontinuitet att något fortsätter utan avbrott

Det krävs goda kunskaper när man arbetar inom äldrevården. Om man har goda kunskaper, kan man dela med sig av dem. En god omvårdnad bygger på närvaro, trygghet, kontinuitet och respekt för individen. Om man ser den äldre som en viktig och värdefull person, ser man också sitt arbete som viktigt och meningsfullt och sig själv som viktig. Stämningen på en vårdavdelning eller på ett boende har också stor betydelse för hur de äldre trivs. En avslappnad och vänlig stämning behövs på alla arbetsplatser, och alldeles särskilt mycket inom vården. Det finns ett välbefinnande i leendet och i det goda skrattet.

Jag träffar många äldre varje dag eftersom jag jobbar inom hemtjänsten. Jag brukar skoja lite när jag kommer till ”mina” pensionärer. Det slår aldrig fel – jag får alltid ett skratt eller ett leende tillbaka.

Gerontologi_INL.indd 59

11-04-15 12.48.55

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Gerontologi_INL.indd 60

11-04-15 12.48.55

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Hur har vi tid? Den begränsade tiden är ofta ett bekymmer. Därför är det viktigt att den tid som man är hos en äldre person i hemmet eller på ett boende blir så bra som möjlig. Även om man har bråttom, måste man försöka att inte visa det. Den äldre ska känna att du är närvarande i mötet, ser honom och lyssnar på honom. Han kanske har funderat på något att fråga dig om, men står du med jackan på dig och ser ut som att du har bråttom medan matlådan värms, kommer han inte att ställa någon fråga. En patient sa till en sjuksköterska: ”Jag gillar dig, men det är en sak som jag inte tycker om, och det är att så fort du kommer in till mig är halva du redan på väg ut.”

Låt den äldre känna att nu är jag här hos dig och ingen annanstans.

Gerontologi_INL.indd 61

11-04-15 12.48.56

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

Vem stödjer personalen? Att ha personal som trivs och har personlig lämplighet är betydelsefullt om man vill erbjuda en god vård och omsorg. Inom äldreomsorgen är det dock stor risk att personalen drabbas av stress och frustrationskänslor. Det kan vara jobbigt att vara tålmodig när man möter och hjälper svårt sjuka människor under lång tid. En annan stressfaktor kan vara anhöriga, som är oroliga och därför kontrollerar personalens arbete, eller tycker att personalen verkar strunta i deras gamla pappa. Det kan också vara stressande om man inte kommer överens med sina arbetskamrater. Stress påverkar vårt sätt att tänka, känna och reagera. Missbedömningar, missförstånd, överreaktioner och en stark

Gerontologi_INL.indd 62

frustration känsla av otillräcklighet

11-04-15 12.48.56

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

önskan att förenkla en komplicerad verklighet är några av stressens negativa följder. Därför att det viktigt att be om hjälp och stöd när man känner att man inte orkar göra ett bra jobb. En hjälp kan vara handledning: regelbundna samtal med en person som man inte arbetar tillsammans med kan hjälpa hela arbetsgruppen att orka möta problem och stress. I den lilla handledningsgruppen har man möjlighet att diskutera känslor och upplevelser samt att ge varandra stöd. För att personalen ska kunna utveckla vården och ge varandra stöd behövs ett öppet arbetsklimat med en god arbetsledning. I en personalgrupp där man inte pratar om varandra, utan med varandra är klimatet öppet. Att ge varandra uppmuntran och beröm i en arbetsgrupp kan vara ett bra sätt att klara av ett påfrestande arbete.

Delegering delegering överlåtande av arbetsuppgift

Delegering betyder att till exempel en sjuksköterska som genom utbildning har skaffat sig så kallad formell kompetens för en hälso- och sjukvårdsuppgift, överlåter uppgiften till en annan vårdpersonal, som saknar formell kompetens för uppgiften. Det ställs stora krav på gott omdöme, noggrannhet och goda kunskaper hos både den som delegerar en medicinsk arbetsuppgift och den som tar emot uppgiften. En förutsättning för delegering är att en god och säker vård av den äldre personen kan garanteras.

Tydlighet är viktigt ✱

Gerontologi_INL.indd 63

Den som delegerar en arbetsuppgift måste tydligt informera om vad som gäller och försäkra sig om att den som ska

11-04-15 12.48.58

OMVÅRDNAD OCH OMSORG

✱

utföra uppgiften verkligen kan klara av den på ett säkert sätt. Det bör ske genom kontroll av de praktiska och teoretiska färdigheterna. Den som mottar en delegering ska ärligt tala om för den som delegerar om han eller hon anser sig ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften. Överlåtande av arbetsuppgift får inte ske mot någons vilja. Den arbetsuppgift som delegeras ska vara tydligt beskriven. Uppgiften får inte beskrivas i allmänna termer såsom ”injektioner” eller ”såromläggningar”. Delegering är personlig och gäller för en namngiven person. Den kan inte gälla en yrkesgrupp, till exempel ”undersköterskor i X kommun”. Den person som fått en uppgift delegerad får inte i sin tur överlåta uppgiften till någon arbetskamrat. En delegering får gälla högst ett år, men kan gälla för kortare tid eller bara för ett bestämt tillfälle.

Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av både den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift. Av dokumentationen ska framgå: ✱ vilken arbetsuppgift som har delegerats. ✱ vem som delegerat uppgiften. ✱ till vem uppgiften har delegerats. ✱ den tidsperiod som delegeringen gäller. ✱ datum då beslutet fattades. Ett delegeringsbeslut kan dras tillbaka om det inte längre är förenligt med en god och säker vård. ATT SAMTALA OM 1. a) När du har bekymrat dig över något, har du då haft någon att prata med som har lyssnat och visat förståelse för dig. Hur kändes det? b) Kanske har du upplevt motsatsen – att ingen velat lyssna. Hur kändes det?

Gerontologi_INL.indd 64

11-04-15 12.48.59

ISBN 978-91-47-10355-3 © 2011 Wallis Jansson, Britt Almberg och Liber AB Redaktion Jeanette Finne och Lisa Iverstam Formgivning Marta Coronel och Nette Lövgren Illustrationer Typoform Bildredaktion Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslagsbild Maja Modén Produktion Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina 2011 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsrättsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Gerontologi_INL.indd 4

11-04-15 12.48.31

415

Bildförteckning 14 19 28 30 34 37 40 49 53 60 62 66 75 78 84 88 90 96 100 104 108 111 114 119 122 127 143 148 155 166 170 179 190 200 206 214 217 228 233 237 238 242 244 258

Gerontologi_INL.indd 415

Martin Palm/Link Images Alexander Ruas/Folio Bildbyrå Robert Ekegren/Scanpix Lars Epstein/Scanpix Markuu Ulander/Scanpix Jan Nordström/NordicPhotos Joakim Roos/Scanpix Oscar Mattsson/NordicPhotos Heiko Wolfraum/Scanpix Jeppe Gustafsson/Scanpix Gaetan Bally/Keystone/Scanpix Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå Aftonbladet Bild Annette Friberg/Scanpix Mikael Wallerstedt/Aftonbladet Bild Alexander Ruas/Folio Bildbyrå Ulf Rennéus/Mary Square Images PhotoDisc Urban Andersson/Aftonbladet Bild Mikael Risedal/Scanpix Anette Nantell/Scanpix André Maslennikov/Scanpix Fredrik Sweger/Etsabild/Johnér Bildbyrå Jeppe Gustafsson/Scanpix Maria Östlin/Aftonbladet Bild Luigi Innamorati/Sintesi/Ina Agency Pernilla Wahlman/Scanpix Anders Deros/Aftonbladet Bild Mona Sandberg/Scanpix Mattias Nilsson/NordicPhotos Anja Callius/Bildhuset/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix John/Johnér Bildbyrå Jeppe Gustafsson/Scanpix Furgolle/Corbis/Scanpix Peter Westrup/Folio Bildbyrå C. Diehl/Plainpicture/Folio Bildbyrå Rex Features/IBL Bildbyrå Nils van Houts/ANP/Scanpix Mikael Andersson/NordicPhotos Leif R Jansson/Scanpix Susanne Sandström/Scanpix Andreas Hillergren/Aftonbladet Bild P Marseaud, ISM/Science Photo Library/IBL Bildbyrå

11-04-15 12.55.50

416

271 282 286 297 302 327 333 336 342 343 344 346 348 360 364 374 382 384 390 393

Ulf Palm/Scanpix Joti/Science Photo Library/IBL Bildbyrå Pierre Rosberg/NordicPhotos Lluís Real/AGE/Scanpix Lars Brundin/Sydsvenskan/Scanpix Håkan Lindgren/Scanpix Lotte Fernvall/Aftonbladet Bild Ann-Sofi Rosenkvist/Scanpix Dietz Reha-Produkte Dietz Reha-Produkte Johan Wingborg/Scanpix André Maslennikov/Scanpix Bertil Ericson/Scanpix Susanne Kronholm/Johnér Bildbyrå Ewa-Marie Rundquist/Link Images Lina Boström Einarsson/Aftonbladet Bild Picture Press/Ina Agency Elliot Elliot/Johnér Bildbyrå Phanie/Sjöberg Bildbyrå Lotte Fernvall/Aftonbladet

Gerontologi_INL.indd 416

11-04-15 12.55.50

Gerontologi och geriatrik

Gerontologi och geriatrik Wallis Jansson Britt Almberg

wa llis ja nsson br it t a lmberg

Best.nr 47-10355-3 Tryck.nr 47-10355-3

Omslag_Gerontologi_NY.indd 1

11-05-02 07.24.35