Samhällskunskap
är utformad för de gymnasiala yrkesprogrammens 50-poängs-kurs 1a1 från GY 2011. Samband och sammanhang betonas. Strukturen är mycket tydlig. I Läroboken finns även arbetsuppgifter av olika slag – från instuderingsfrågor till fördjupningsuppdrag.
Z-RAPPORT
Z-RAPPORT Samhällskunskap
är det senaste tillskottet i den klassiska Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:
ZIGMA Z-FUTURA Z-CLASSIC Z-KONKRET
Best.nr 47-10349-2 Tryck.nr 47-10349-2
Z-Rapport-omslag.indd 1
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z-RAPPORT
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z
-RAPPORT Samhällskunskap Kurs 1a1
11-01-11 15.30.05
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z
-RAPPORT Samhällskunskap Kurs 1a1 För yrkesprogrammen i GY 2011
LIBER
1
s001-008 rom Rapport 00.indd 1
11-01-13 10.22.03
ISBN 978-91-47-10349-2 © 2011 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Thomas Johansson Marie Olsson
Samhälls-
BILDREDAKTÖR Marie Olsson kunskap …
FORMGIVNING, INLAGAN KARTOR OCH DATORBILDER ska Form AB … för yrkes-Bånges Grafi programmen
En matris
PRODUKTION Thomas Sjösten Första upplagan 1 REPRO Repro 8 AB, Stockholm
Fem block TRYCK Kina 2011
Kopieringsförbud
Fyra
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för perspektiv undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt Arbetsuppgifter kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Lärarhandledning kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se
2
s001-008 rom Rapport 00.indd 2
10-12-28 10.03.23
BILDFÖRTECKNING s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s.
1 Photodisc V34 3 Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 5 Anette Nantell/DN/Scanpix 12 NordicPhotos 15 Koen Suyk/ANP/Scanpix 19 Mauritius/NordicPhotos 21 Johan Bävman/Sydsv/Scanpix 23 Jenny Jarnestedt/DO 27 Henrik Montgomery/Scanpix 30 Elisabet Omsén/Scanpix 32 Magnus Hartman/Scanpix 33 Miguel Medina/AFP/Scanpix 38 Mikael Sjöberg/XP/Scanpix 40 Dan Hansson/SvD/Scanpix 42 Helsingborgs Dagblad (skärmdump) 43 Gabriel Bouys/AFP/Scanpix 48 Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix 53 Nordiska museets arkiv 56 Stapleton Historical Coll/Heritage Images/IBL 59 The Print Collector/NordicPhotos 60–64 IBL 65 Lars Pehrson/SvD/Scanpix 71 Bertil Ericson 1, Claudio Bresciani 2, Pär Eliasson 3, Henrik Montgomery 4/Scanpix s. 72 Yvonne Åsell/SvD/Scanpix s. 79 Holger Staffanssson/Riksdagen s. 81 Maria Davidsson/TT/Scanpix s. 84 Andrew Yates/AFP/Scanpix s. 86 Charles Dharapak/AP/Scanpix s. 87 Jonas Ekströmer/Scanpix s. 88 M. Lohman/AGE/IBL s. 91 Pontus Lundahl/Scanpix s. 94 Linus Hallgren/Riksrevisionen s. 99 Emma Larsson/Sydsv/Scanpix s. 101 Peter Jigerström/Östgöta Corr/Scanpix s. 107 Eva Wernlid/Tiofoto/NordicPhotos s. 110 Bertil Ericson/Scanpix s. 113 IBL s. 115 EU s. 119 Leif R Jansson/Scanpix s. 122 Paul Hansen/DN/Scanpix s. 126 Jonas Ekströmer/Scanpix s. 128 Tomas Oneborg/SvD/Scanpix s. 130 Ola Torkelsson/Scanpix s. 135 Bullit Marquez/AP/Scanpix s. 137 Hou Jun/Photoshot/Scanpix s. 149 Riksbanken s. 151 Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/Scanpix s. 153 Robert Henriksson/DN/Scanpix s. 154 Shanghai Daily/Imaginechina/Scanpix s. 158 Björn Larsson Rosvall/Scanpix s. 161 Elisabet Omsén/Scanpix s. 162 Leif R Jansson/Scanpix s. 164 Riksbanken s. 166 Malin Hoelstad/SvD/Scanpix s. 168 Mujo Korach/IBL s. 173 Claudio Bresciani/Scanpix s. 174 Henrik Montgomery/Scanpix s. 175 Tomas Oneborg/SvD/Scanpix s. 179 Björn Larsson Rosvall/Scanpix s. 185 Anders Wiklund/Scanpix s. 187 Ulf Palm/Scanpix
s001-008 rom Rapport 00.indd 6
10-12-28 10.03.23
FÖRORD Samhällskunskap …
… för yrkesprogrammen
Den väletablerade Z-familjen består som bekant av en rad läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolans och vuxenutbildningens olika kurser. Familjen får nu genom den här boken, som heter Z-rapport, en helt ny medlem. Z-rapport är utformad med utgångspunkt från ämnesplanen för gymnasieämnet samhällskunskap i GY 2011. Den är speciellt avsedd för yrkesprogrammens 50-poängskurs 1a1.
En matris
Strukturen i Z-rapport har gjorts extra tydlig med hjälp av den matris som återfinns på nästa uppslag. I matrisen, som också är en innehållsförteckning, har vart och ett av bokens 19 kapitel placerats in med hänsyn till dels vilket block (stoffområde) det tillhör och dels vilket perspektiv som används.
Fem block
Antalet block är fem: 씰 Samhällsstudier – om förutsättningarna för ämnet samhällskunskap 씰 Sociala frågor – om grupptillhörighet och hur vi människor påverkas 씰 Politiska idéer – om ideologier och partier 씰 Statsskick – om aktörer och regler inom, mellan och över staterna 씰 Ekonomi – om hushållning med knappa resurser.
Fyra perspektiv
Antalet perspektiv är fyra: Begreppsperspektivet – viktiga ord och helhetsbilder 씰 Hemmaperspektivet – det privata och det lokala 씰 Sverigeperspektivet – landsomfattande samhällsfrågor 씰 Globalperspektivet – gränsöverskridande samhällsföreteelser. 씰
Arbetsuppgifter
Varje block i Z-rapport avslutas med arbetsuppgifter, som placerats under två olika rubriker: 씰 Genom Testa-dig-själv-uppgifterna vill vi ge praktisk hjälp med själva instuderingen av viktiga fakta- och förståelsekunskaper. 씰 Genom Jobba-vidare-uppgifterna vill vi stimulera till fördjupning, analys och diskussion.
Mycket nöje med läsningen och studierna! Författare och förlag
s001-008 rom Rapport 00.indd 3
11-01-13 10.06.16
FYRA PERSPEKTIV 앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앶앸
A B C D E
BLOCK
BLOCK
BLOCK
BLOCK
BLOCK
s001-008 rom Rapport 00.indd 4
Samhällsstudier Om förutsättningarna för ämnet samhällskunskap
Sociala frågor Om grupptillhörighet och hur vi människor påverkas
Politiska idéer
BEGREPPSPERSPEKTIVET Fokus på viktiga ord och helhetsbilder
1
Att skaffa kunskaper om samhället 2
2
Att analysera samhällsfrågor 8
4
Människan är en social varelse 20
5
Människor kommunicerar med varandra 26
8
Politikens språk och symboler 54
Om ideologier och partier
11
Makt och demokrati 80
Statsskick Om aktörer och regler inom, mellan och över staterna
Ekonomi
16
Ekonomiska facktermer 150
Om hushållning med knappa resurser
10-12-28 10.03.23
HEMMAPERSPEKTIVET SVERIGEPERSPEKTIVET GLOBALPERSPEKTIVET Fokus på det privata och det lokala
3
Fokus på landsomfattande samhällsfrågor
Fokus på gränsöverskridande samhällsföreteelser
UTBLICK
Om hållbara samhällen 4
INBLICK
Om ämnesplanen i samhällskunskap 7
INBLICK
Om Jantelagen 25
Att gräva där man står 11
6
Människor påverkas ständigt 29 INBLICK
Om påverkan i skolan 34
7
Massmedier i Sverige 35
INBLICK
Om sociala medier 44
9 10
Politiska partier i Sverige 68
12 13
17
Privatekonomi 160
18
Om att göra en budget 170
INBLICK
Om några viktiga åldersgränser 170
19
s001-008 rom Rapport 00.indd 5
INBLICK
UTBLICK
Om fundamentalism, fanatism och extremism 66
Om politiska partier i vår omvärld 73
Så styrs staten Sverige 90
Så styrs de svenska kommunerna 104
INBLICK
Politiska ideologier 58
14
Så styrs Europeiska Unionen 112
15
Så styrs Förenta Nationerna 134
UTBLICK INBLICK
INBLICK
EU + resterna av EFTA = EES 120 Om det magiska talet 12 133
Om de mänskliga rättigheterna 135
Den svenska arbetsmarknaden 172 INBLICK
Om fackliga organisationer på en arbetsplats 176
Det svenska skattesystemet 181
10-12-28 10.03.23
INNEHÅLL SFÖR TEC KN I N G BLOCK
A Samhällsstudier
1
1 Att skaffa kunskaper om samhället 2 2 Att analysera samhällsfrågor 8 3 Att gräva där man står 11 Uppgifter 17
BLOCK
B Sociala frågor
19
C Politiska idéer
53
4 5 6 7
BLOCK
Människan är en social varelse 20 Människor kommunicerar med varandra 26 Människor påverkas ständigt 29 Massmedier i Sverige 35 Uppgifter 49
8 Politikens språk och symboler 54 9 Politiska ideologier 58 10 Politiska partier i Sverige 68 Uppgifter 75
BLOCK
D Statsskick 11 12 13 14 15
BLOCK
s001-008 rom Rapport 00.indd 7
E
Makt och demokrati 80 Så styrs staten Sverige 90 Så styrs de svenska kommunerna 104 Så styrs Europeiska Unionen 112 Så styrs Förenta Nationerna 134 Uppgifter 139
Ekonomi 16 17 18 19
79
149
Ekonomiska facktermer 150 Privatekonomi 160 Den svenska arbetsmarknaden 172 Det svenska skattesystemet 181 Uppgifter 188
10-12-28 10.03.23
B
B LO C K
Sociala frågor Om grupptillhörighet och hur vi människor påverkas
19
s019-052 B.indd 19
10-12-28 09.34.45
KAPITEL
4
Människan är en social varelse
D
et här blocket ska alltså, på olika sätt, handla om sociala frågor. Ordet social kommer från latinets ”socius”, som egentligen betyder kamrat. Fast i vårt svenska språk använder vi det oftast om relationer (förhållanden) av olika slag. Människor är sociala varelser. Som sådana har vi ett mycket stort behov av gemenskap med andra. När vi är ensamma upplever vi därför ofta utanförskap. Men vid de tillfällen då vi ingår i en grupp har vi lättare att känna oss trygga och aktiva.
Grupper av olika slag En speciell grupp föds man till, nämligen familjen (i de flesta fall). Vissa grupper söker man sig till, exempelvis kompisgruppen eller föreningen. Andra grupper räknas man till, beroende på vissa kännetecken man har: yrke, ålder, kön, inkomst osv. Vi tänker i det sammanhanget på grupper som tjänstemän, tonåringar, författare, pensionärer, miljonärer, invandrare, ensamstående mödrar etc. Grupper har alltså olika slag av samhörighet. Även storleken kan variera mycket. Det minsta antalet är förstås två personer. Men det finns grupper som består av flera miljoner individer.
Primärgrupp
Sekundärgrupp
Den grupp som betyder allra mest för en människa är den lilla grupp där man umgåtts länge, känner varandra väl och har en stark sammanhållning. En sådan kallas primärgrupp och de främsta exemplen är familjen och den allra närmaste vänkretsen. De större grupperna betyder sällan lika mycket för den enskilde medlemmen. Relationerna är ofta mer tillfälliga. Sådana sekundärgrupper uppstår till följd av ett visst gemensamt intresse eller en viss gemensam uppgift. Föreningar, politiska partier, skolklasser och arbetsgrupper är exempel på sekundärgrupper.
20
s019-052 B.indd 20
10-12-28 09.34.48
Gruppen som påverkare Inom de grupper vi människor tillhör läggs grunden för vad vi kan, vad vi tycker och vad vi känner. Att umgås med andra innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan. Det sker särskilt intensivt i familjen när vi är barn. Men det pågår egentligen hela livet och uppmärksammas därför ytterligare i kapitel 6. Attityder
Normer Värderingar Socialisation
Vi tar efter föräldrar och kamrater. Vi skaffar oss nya kunskaper. Vi lägger oss till med attityder (inställningar) genom att lyssna på våra förebilders åsikter. Vi lär oss, t ex på skolor och arbetsplatser, att omgivningen förväntar sig att vi ska uppträda efter vissa normer (regler för hur vi beter oss) eller klä oss med en viss stil. Och vi tar intryck på olika sätt av de politiska och religiösa värderingar (åsikter) som finns i det omgivande samhället. Denna ständiga påverkan brukar av experterna på området kallas socialisation. En del talar till och med om indoktrinering eller hjärntvätt. Ingen av oss kan undgå allt detta. Huvudsaken är att vi förstår att företeelsen pågår – varje dag, så länge vi lever.
B L O C K
B
Men det är inte bara så att vi hela tiden styrs av andra. Det omvända förhållandet gäller också. Även vi själva påverkar, mer eller mindre aktivt, de människor vi kommer i kontakt med. En grupp elever från restaurang- och livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola smaktestar glass. Men vi vet inte varför de genomför sin undersökning som blindtest. Kanske är det för att testpersonerna inte ska påverkas av varandras minspel eller av glassarnas utseende?
21
s019-052 B.indd 21
10-12-28 09.34.48
Gruppindelningar = klassindelningar Inom de vetenskaper, som har med gymnasieämnet samhällskunskap att göra, är det vanligt att forskarna studerar sambandet mellan grupptillhörighet å ena sidan och egenskaper av olika slag å den andra. Det kan t ex handla om att söka svar på frågor av det här slaget: 씰 Vilka är skillnaderna mellan män och kvinnor när det gäller genomsnittliga löner eller sjukskrivning eller brottslighet? 씰 I vilken åldersgrupp är IT-kunskaperna eller lönerna eller kriminaliteten högst respektive lägst? 씰 På vilka politiska partier röstade låginkomsttagarna det senaste riksdagsvalet? Hur röstade medelinkomsttagarna och höginkomsttagarna? Statistiskt samband
För att kunna undersöka sådana statistiska samband är det nödvändigt att först gruppindela (klassindela) den befolkning man studerar. Ibland är indelningen enkel att göra. Det innebär förstås inga problem att exakt ta reda på sådant som människors könstillhörighet eller ålder och därefter placera dem i grupper som män/kvinnor, 15–19-åringar, 20–24-åringar etc.
Samhällsklass
Däremot kan det vara svårare att sortera människor i olika s k samhällsklasser. Det forskarna brukar ta hänsyn till vid sådana gruppindelningar är faktorer som inkomstens storlek, utbildningens längd, vilken facklig organisation man är medlem i eller vilken typ av yrke man har. Därefter ger man samhällsklasserna beteckningar av olika slag, t ex: arbetarklass – medelklass – överklass 씰 arbetare – tjänstemän – akademiker 씰 låginkomsttagare – medelinkomsttagare – höginkomsttagare. 씰
Ibland intresserar sig forskarna också för indelning av människor i olika etniciteter eller etniska grupper. Frågor som har med dessa begrepp att göra behandlas under nästa rubrik.
Begreppet etnicitet Orden etnicitet och etnisk kommer från grekiskans ”ethnos” (folk). Etnicitet handlar om tillhörighet till ett viss folk, dvs en grupp människor med likartat ursprung eller likartade egenskaper. En etnisk grupp kan skilja ut sig från andra grupper på olika sätt. Man kan t ex inom gruppen tala ett särskilt språk och/eller bekänna sig till en viss religion eller i övrigt ha speciella seder och värderingar. Men en gemensam nämnare för gruppen kan också vara en sådan ytlig egenskap som hudfärg.
22
s019-052 B.indd 22
11-01-11 15.36.27
Det sammanhållande kittet för etniska grupper är dessutom ofta en tydlig koppling till, eller en särskild känsla för, ett visst geografiskt område. Medlemmarna ser sig själva som personer med rötter i ett land eller en region. Sådana etniska grupper kan därför verka ”uteslutande” mot andra, eftersom det kan krävas att man är född i gruppen för att bli accepterad fullt ut som medlem. I Sverige utgör förstås svenskarna – majoritetsbefolkningen – en särskild etnisk grupp. Men det finns också några etniska minoritetsgrupper som levt under mycket lång tid i vårt land. Till dessa minoritetsgrupper hör samer, romer, judar, tornedalingar och sverigefinnar. De utgör Sveriges fem s k nationella minoriteter och deras språk har därför fått ett särskilt skydd i svensk lagstiftning. Det bör dock poängteras att många medlemmar i de här grupperna dessutom betraktar sig som etniska svenskar. Detsamma gäller även för åtskilliga medlemmar i de etniska minoritetsgrupper som invandrat till vårt land i modern tid. Vi tänker på serber, bosnier, irakier, kurder, assyrier-syrianer och andra etniska grupper som utgör en del av dagens svenska samhälle.
B L O C K
B
Det händer att människor behandlas på ett orättvist sätt enbart för att de tillhör en viss grupp, t ex en etnisk minoritet. I det svenska samhället finns därför en särskild lag – diskrimineringslagen – som har till syfte att motverka sådana orättvisor. På nästa sida beskrivs huvuddragen i den lagen. Där uppmärksammas också den statliga myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, vars chef heter Katri Linna.
23
s019-052 B.indd 23
10-12-28 09.34.51
Diskrimineringslagen Diskriminering
Att diskriminera någon betyder, enligt en ordbok, att utsätta honom/ henne för ”orättvis behandling på grund av tillhörighet till viss grupp”. 2009 började en ny EU-anpassad lag mot diskriminering gälla i Sverige. Syftet med 2009 års diskrimineringslag är att motverka diskriminering på grund av följande sju skäl: 씰 kön 씰 etnisk tillhörighet 씰 religion (eller annan trosuppfattning) 씰 funktionshinder 씰 ålder 씰 sexuell läggning 씰 könsöverskridande identitet.
HBT-personer
De båda sistnämnda i ovanstående uppräkning brukar sammanfattas med hjälp av förkortningen HBT, dvs homosexuella, bisexuella och transpersoner. I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering inom i stort sett alla samhällsområden. Men bl a dessa räknas upp speciellt: 씰 arbetsliv och utbildning 씰 arbetsförmedling 씰 bedrivande av företag 씰 medlemskap i föreningar och organisationer 씰 bostäder 씰 offentliga evenemang och tillställningar 씰 hälso- och sjukvård 씰 studiestöd 씰 social- och arbetslöshetsförsäkring.
DO, Diskrimineringsombudsmannen
En särskild statlig myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), har till uppgift att se till att diskrimineringslagen efterlevs. I första hand innebär det att de personer/företag/organisationer/myndigheter som omfattas av lagen ska förmås att följa den frivilligt. För övrigt ska DO bl a: informera om diskrimineringslagens innehåll 씰 se till att arbetsgivare och skolor verkligen följer upp lagen och skriver såväl jämställdhetsplaner som likabehandlingsplaner 씰 utreda anmälningar om brott mot diskrimineringslagen 씰 företräda diskriminerade personer i domstol. 씰
24
s019-052 B.indd 24
10-12-28 09.34.52
in
BLICK
Om Jantelagen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10.
Du ska inte tro att du är något. Du ska inte tro att du är lika god som vi. Du ska inte tro att du är klokare än vi. Du ska inte inbilla dig att du är bättre än vi. Du ska inte tro att du vet mera än vi. Du ska inte tro att du är förmer än vi. Du ska inte tro att du duger till något. Du ska inte skratta åt oss. Du ska inte tro att någon bryr sig om dig. Du ska inte tro att du kan lära oss något.
Så lyder den berömda ”Jantelagen” från Aksel Sandemoses (1899–1965), den dansk-norske författaren bok, ”En flykting korsar sitt spår”. Jantelagen är förstås inte någon lag i vanlig mening. Genom Jantelagen gjorde Sandemose i stället en satirisk (hånfull och träffande) beskrivning av hur negativt sådant som grupptryck och socialisation kan fungera i praktiken.
B L O C K
B
Staden Jante finns inte i verkligheten. Den är en omskrivning av Sandemoses födelsestad NyØbing i danska Jylland. Men Janteinställningen finns hos många människor lite varstans i världen och har därför blivit ett internationellt begrepp. I ”En flykting …” ser invånarna i Jante – med hjälpa av dumhet och fördomar – till att en udda person aldrig får någon chans att vara sig själv eller gå sin egen väg. Avundsjuka är ett rättesnöre. Människor håller varandra på plats genom att vara inkrökta. Ingen tillåts avvika från det ”genomsnittliga” eller det ”normala”. Jante beskrivs visserligen som en småstad i 1930-talets Danmark. Men lagen är nog tyvärr giltig också i andra tider och andra samhällen, även om de vanligaste mobbningsmetoderna kan variera. Hur är det t ex i Jantholm, Janteborg eller Jantö?
NYCKELORD
씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰
Primärgrupp, sekundärgrupp Attityd, norm, värdering Statistiskt samband Ålder och kön Samhällsklass Etnicitet, etnisk grupp Nationell minoritet Diskriminering, diskrimineringslagen, DO Jantelagen
25
s019-052 B.indd 25
11-01-11 15.37.26
KAPITEL
6
Människor påverkas ständigt
V
issa människor verkar ha mycket bestämda värderingar (åsikter) om det mesta. Andra ger ett mer sökande intryck. Men de allra flesta tycker någonting i åtminstone någon samhällsfråga.
B L O C K
Hur går det egentligen till när våra värderingar skapas eller ändras? Vem eller vad är det som formar dem?
B
I det här kapitlet ska vi försöka besvara dessa frågor genom att ta upp några viktiga begrepp som har med opinionsbildning att göra (opinion = gemensam åsikt hos många människor).
Våra värderingar grundläggs genom grupptryck Väldigt få av våra åsikter är helt och hållet våra egna, även om vi gärna vill tro att det är så. Det är snarare i umgänget med andra som våra värderingar formas. Familjen, gänget, skolklassen, arbetsgruppen eller medlemmarna i föreningen lär oss vad vi ska tycka och tro. I dessa grupper påverkas vi genom personlig kommunikation. Socialisation
Detta kallas, som nämnts, socialisation och pågår hela livet. Det är mycket tydligt att det är på det viset. Men varför är vi så osäkra och lättpåverkade?
Grupptryck
Svaret på frågan kan sammanfattas i ett enda ord: grupptryck! För att bli uppskattad i en grupp måste man godta de åsikter och den stil som råder där. Den som gör det kan ibland få belöningar i form av beröm och komplimanger. Men gruppen visar sällan någon tolerans mot dem som försöker avvika. Om man t ex uppför sig eller klär sig annorlunda bestraffas man på olika sätt av de andra. Kompisarna ger gliringar, klasskamraterna kommer med förolämpningar. Ibland kan det t o m handla om mobbning. 29
s019-052 B.indd 29
10-12-28 09.34.54
”Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli”. Detta gamla talesätt ger uttryck åt nyckelorden på de här sidorna – dvs socialisation, grupptryck, anpassning och uppfostran. Och nog talar bilden sitt tydliga språk.
Anpassning
Varje grupp har sina metoder. För det mesta är det tillräckligt att man som gruppmedlem känner till att straffen finns för att man ska anpassa sig och rätta in sig i ledet.
Uppfostran
Den viktigaste gruppen för flertalet människor är familjen. Redan från tidig barndom utsätts vi ju för uppfostran, den antagligen mest effektiva påverkan som finns.
Värderingarna bestämmer färgen på våra glasögon Ett tankeexperiment
Föreställ dig att tre personer, av olika anledningar, en och samma dag besöker din gymnasieskola! Föreställ dig också att de tre på kvällen skriver ner sina intryck, var och en i sin dagbok! Personerna är: 씰 Berit, 72-årig svensk pensionär, som har sin skolgång (sjuårig folkskola) långt bakom sig. 씰 Habib, 18-årig flykting från Somalia. Han kom till Sverige för bara några månader sedan och då direkt från ett flyktingläger. 씰 Robert, 19-årig engelsman, som under hela sin studietid gått på ”fina” privatskolor. Vad tror du att de skriver i sina respektive dagböcker? Förmodligen blir deras skildringar väldigt olika. Trots att de besökt samma skola och varit lika uppmärksamma har de säkert noterat helt olika saker. Utan att tänka på det har de bara sett och hört eller på annat sätt tagit in information som är meningsfull för just dem. Andra intryck har de avskärmat sig från.
30
s019-052 B.indd 30
10-12-28 09.34.54
Selektiv perception
Slutsatsen av detta tankeexperiment skulle också kunna formuleras så här: Var och en har betraktat verkligheten genom sina personliga glasögon och därför beskrivit den på sitt personliga sätt. Sådant kallas med ett fackuttryck för selektiv perception (utväljande varseblivning). Den gallring och filtrering som den selektiva perceptionen resulterar i är fullständigt naturlig och något som pågår alla dagar hos alla människor i alla åldrar. Detsamma kan sägas om socialisationsprocessen. Låt oss nu länka samman begreppen socialisation och selektiv perception! Man kan nämligen likna socialisationen vid det som bestämmer färgen eller filtret på våra glasögon.
B L O C K
Därigenom blir socialisationen avgörande för hur vi uppfattar omvärlden. Socialisationen spelar också in när vi väljer ut vad vi lägger märke till – och vad vi filtrerar bort – eftersom ingen människa klarar av att registrera alla intryck.
B
Massmedierna fungerar som förstärkare Det vanliga när det gäller masskommunikation är att den går i enbart en riktning. Genom olika medier kan budskap nå många olika mottagare. Någon återkoppling till sändaren sker sällan, även om en hel del tidningar har insändarspalter och radion har sina telefonväkterier. Propaganda
En form av ensidig opinionsbildning är propaganda, dvs medveten strävan hos en sändare att sprida åsikter och därigenom få människor att tänka eller handla på ett visst sätt. Budskapen spelar på känslor eller fördomar, upprepas ofta och uttrycks på ett enkelt språk.
Det är svårt att ändra värderingar …
Men massmediernas möjligheter att ändra mottagarnas värderingar är ganska små. Det är snarare så att värderingarna i sig fungerar som filter på mottagarnas glasögon eller öron. Och nästan bara sådana budskap som stämmer med de värderingar vi mottagare redan har kan tränga igenom dessa filter. Om man t ex lyssnar på en politiker man sympatiserar med, så uppfattar man och minns ganska väl vad han eller hon säger. En annan politiker, vars idéer man ogillar, får inte samma chans. Man bryr sig inte om att höra på och lägger förstås ingenting på minnet. Så fungerar den selektiva perceptionen.
… men lätt att förstärka dem
Helst lyssnar man alltså till sådant som redan stämmer överens med ens åsikter och smak. En följd av detta blir därför att massmedierna i första hand fungerar som förstärkare av de värderingar som finns hos oss som mottagare sedan tidigare.
31
s019-052 B.indd 31
10-12-28 09.34.55
Denna förstärkning gäller inom alla områden där vi människor har bestämda åsikter: politik, musik, konst, kläder osv. Sådant är förstås även reklammakarna medvetna om. Genom reklambudskapen försöker de därför sällan skapa några nya trender. Snarare hakar de på och förstärker trender som redan finns.
Budskapen når oss ofta indirekt – via förmedlare
Tvåstegshypotesen
Massmediernas förmåga att ändra våra åsikter är alltså begränsad. Men det konstaterandet är bara delvis sant. En hel del forskning tyder på att masskommunikationen fungerar i två steg. Vi syftar på den s k tvåstegshypotesen (hypotes = antagande). OPINIONSLEDARE Steg 1
Påverkan via massmedier
OPINIONSFÖRMEDLARE Steg 2
Personlig påverkan
FOLK I ALLMÄNHET
Opinionsförmedlare
Opinionsförmedlarna har en nyckelroll i den personliga kommunikation som sker i steg 2. Dessa människor kännetecknas av att de mer aktivt än andra skaffar sig information genom massmedier. Opinionsförmedlarna har dessutom, på grund av sin personlighet, ett stort inflytande i grupper av olika slag – t ex på arbetsplatser eller i skolan. Genom samtal och diskussioner, eller bara genom att klä sig på ett visst sätt, påverkar de sina vänner, arbetskamrater, elever eller andra gruppmedlemmar. Omgivningen har helt enkelt ett stort förtroende för opinionsförmedlarnas omdöme. Människor litar på deras urval och tolkning av informationssamhällets många budskap.
Opinionsledare = opinionsbildare
Opinionsförmedlarna i sin tur tar intryck av den stil och de åsikter som förs fram i radio, TV, tidningar och kanske på Internet av opinionsledarna. Dessa trendskapande personer framträder både ofta och gärna i våra massmedier.
32
s019-052 B.indd 32
10-12-28 09.34.55
Bland dem som brukar komma med på massmediernas egna tio-i-topplistor över svenska opinionsbildare finns TV-kändisar, toppchefer i storföretag, ministrar, partiledare, idrottsstjärnor, journalister, skådespelare, deltagare i dokusåpor liksom andra stil- och åsiktsbildare. Men enligt tvåstegshypotesen påverkas vi ”vanliga” människor i huvudsak indirekt, genom personliga kontakter med opinionsförmedlare. Den direkta påverkan från opinionsledare spelar mindre roll.
Ibland påverkas vi direkt – utan förmedlare Tvåstegshypotesen är dock omtvistad. Det är ofrånkomligt att vi också påverkas direkt genom massmedierna. Inte minst gäller detta TV-reklamen. Opinionsundersökningsföretag som TSN SIFO gör årliga undersökningar av hur människor kommer ihåg reklam. Och sådana kartläggningar visar att svenska folket lägger TV-reklamen mer på minnet än både annonser i tidningar och den reklam vi får hem i brevlådan.
Varumärke
B L O C K
B
Enkla budskap och ständigt upprepade filmsnuttar får oss att minnas ett visst tvättmedel, en viss telefonoperatör, ett visst försäkringsbolag, en viss butikskedja eller en viss typ av potatischips. Och det är just det som är annonsörernas avsikt med reklamen: När vi gör våra inköp väljer vi just det varumärke vi känner igen.
Med begreppet varumärke kan man mena olika saker. Ofta handlar det om en symbol för eller ett namn på en speciell vara eller en tjänst. Men ibland kan varumärket syfta på ett helt företag. Oavsett vilket brukar ekonomer försöka prissätta värdet på världens allra starkaste varumärken. Och då hamnar Apple för det mesta högt upp på rankinglistorna, tillsammans med sådana storheter som Coca Cola, Google, H&M och IKEA.
33
s019-052 B.indd 33
10-12-28 09.34.56
in
BLICK
Om påverkan i skolan Informationssamhället kännetecknas alltså av att vi möter åsikter av många olika slag. Det dyker ständigt upp frågor som det råder delade meningar om i politik, ekonomi, religion, sociala problem osv. Skolan är inget undantag. Där kan det tvärtom verkligen hetta till i diskussionerna. Men hur ska skolan förhålla sig då? Får skolan påverka? Svaret på den andra frågan är både Ja och Nej. Huvudregeln i skollagen och läroplanen är att skolan inte får bedriva opinionsbildning i flertalet värderingsfrågor. När det handlar om exempelvis politiska eller religiösa uppfattningar ska eleverna själva ta ställning.
Objektivitet
Saklighet Allsidighet
I sådana sammanhang ska skolan – dvs lärare och läromedel – vara objektiv. Vad objektivitet innebär i praktiken råder det delade meningar om. Men enligt läroplanen betyder det saklighet och allsidighet. Undervisningen är saklig när den ger viktiga fakta på ett korrekt sätt; det som sägs eller skrivs måste alltså vara sant. Undervisningen är allsidig när den tar upp olika värderingar, när den låter både den ena och den andra sidan komma till tals. En lärare kan redogöra för sina åsikter, om hon eller han vill och om det kan göras utan att sakligheten och allsidigheten blir lidande. Men något tvång att bekänna färg föreligger aldrig, varken för lärare eller elever.
Värdegrund
Skolan ska dock göra undantag från huvudregeln när det gäller ett antal grundläggande värderingar, dvs det svenska samhällets värdegrund. Enligt läroplanen ska skolan nämligen klart och tydligt ta ställning i vissa frågor och för eleverna understryka de värderingar som vårt samhälle vilar på. Till värdegrunden hör i första hand demokratin, som vi återkommer till i block D. En viktig del av demokratin är alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män.
NYCKELORD
씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰 씰
Värderingar (åsikter) Opinionsbildning Socialisation, grupptryck, anpassning, uppfostran Selektiv perception Propaganda Massmedier som förstärkare av värderingar Tvåstegshypotesen Opinionsledare (opinionsbildare), opinionsförmedlare Reklam, varumärke Läroplan, saklighet, allsidighet Värdegrund (grundläggande värderingar)
34
s019-052 B.indd 34
10-12-28 09.34.56
Uppgifter till kapitel 4–7 TESTA DIG SJÄLV på texten i detta block Kapitel 4 och 5 a
Vad kännetecknar en primärgrupp? Ge exempel på några vanliga primärgrupper.
b
Vad kännetecknar en sekundärgrupp? Ge exempel på några sekundärgrupper.
c
Vad är en attityd?
d
Vad är en norm?
e
Vad menas med socialisation?
f
Räkna upp några vanliga beteckningar på samhällsklasser.
g
Vad menas med etnicitet (etnisk grupp)?
h
Vilka är Sveriges fem s k nationella minoriteter?
i
Vad menas med diskriminering?
j
För vad står förkortningen HBT?
B L O C K
B
k
Vilka diskrimineringsskäl ska motverkas enligt diskrimineringslagen?
l
Vilka uppgifter har den statliga myndigheten DO, Diskrimineringsombudsmannen?
m
Vilka är de fem delarna i den s k kommunikationsmodellen?
n
Förklara vad som skiljer masskommunikation från personlig kommunikation.
Kapitel 6 a
Vad menas med värderingar?
b
Vad menas med opinion?
c
Socialisation är något vi utsätts för hela livet, påstås det i texten. Men vad är socialisation? Försök förklara med egna ord.
d
Vad menas med grupptryck?
e
Selektiv perception kan direktöversättas med ”utväljande varseblivning”? Förklara innebörden i detta begrepp lite närmare.
f
Vad menas med propaganda?
g
Massmedierna fungerar främst som förstärkare av de värderingar vi redan har, hävdas det i texten. Hur då? Förklara lite närmare.
h
Enligt den s k tvåstegshypotesen har opinionsförmedlarna en nyckelroll i opinionsbildningens andra steg. Vad gör och vad kännetecknar en opinionsförmedlare?
i
Vad gör och vad kännetecknar en opinionsledare (en opinionsbildare)? Ge också några exempel på personer som kan betecknas som viktiga opinionsledare.
49
s019-052 B.indd 49
10-12-28 09.35.03
j
Räkna upp några produkter som, enligt din mening, har välkända och starka varumärken.
k
I många värderingsfrågor ska skolans undervisning, enligt läroplanen, vara objektiv – dvs saklig och allsidig. Förklara innebörden i de bägge senare begreppen.
l
I vissa grundläggande värderingsfrågor ska skolan, enligt läroplanen, klart och tydligt ta ställning. Räkna upp några frågor som hör till denna s k värdegrund.
Kapitel 7 – första, andra och tredje delen a
Vad är en gate-keeper?
b
Vad står förkortningen TT för?
c
Räkna upp tre stora internationella nyhetsbyråer och ange hemland för var och en.
d
Vad menas med etermedier? Vilka är etermedierna?
e
Förklara skillnaden mellan marksänd och satellitsänd TV.
f
Vad menas med public service i radio- och TV-sammanhang?
g
Vilka är de tre programföretag som har public service-uppdrag i Sverige?
h
På vilka sätt utövar staten – genom riksdagen och regeringen – inflytande över dessa tre programföretag?
i
I vilket avseende är TV 4 en ”unik” TV-kanal i Sverige?
j
Vad är närradio?
k
I texten görs en indelning i fyra olika typer av tidningar. Vilka fyra typer? Ge något exempel för varje typ.
l
Den svenska dagspressen i de s k storstäderna kan klassificeras på olika sätt. Vad heter och vilken politisk färg har: • de fyra kvällstidningarna? • de tre morgontidningarna i Stockholm? • den enda morgontidningen i Göteborg respektive den största i Malmö?
m
Dagspressen kallas ibland den tredje statsmakten. Förklara varför!
n
Hur stor del av inkomsterna utgörs, uttryckt i ungefärliga siffror, av annonsförsäljning: • för en genomsnittlig morgontidning? • för kvällstidningarna? • för gratistidningarna?
Kapitel 7 – fjärde och femte delen a
Internet föddes troligen i USA 1969. Vilket var det ursprungliga syftet?
b
Det är tveksamt, påstås det i texten, om man ska beteckna Internet som ett massmedium. På vad beror, enligt texten, denna tvekan?
c
Räkna upp några s k sociala medier.
50
s019-052 B.indd 50
10-12-28 09.35.03
d
Ange några kännetecken hos sociala medier.
e
Tryckfrihetsförordningen ,TF, är grundlagen för pressen. Sammanfatta reglerna i TF vad gäller: • etableringsrätt • utgivare • censur • tryckfrihetsbrott • meddelarskydd • offentlighetsprincip.
f
Ange i fem korta punkter några väsentligheter från pressens egna etiska regler.
g
Vad är och vad gör PO respektive PON?
h
Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, är för ljud- och bildmedier vad TF är för det tryckta ordet. • Vilka medier omfattas av YGL? • I ett viktigt avseende skiljer sig YGL från TF. Vilket?
i
Sammanfatta i fyra punkter radio- och TV-lagens viktigaste regler.
B L O C K
B
JOBBA VIDARE med fördjupning & diskussion Om sändare, budskap, medier och mottagare Arbeta först i grupper om tre-fyra personer, därefter i helklass. Den här uppgiften anknyter till kommunikationsmodellen i kapitel 5. Sändare som sänder ut reklam ägnar mycket arbete och tid åt att ta reda på vad som ”går hem” hos olika målgrupper, dvs sådana grupper av mottagare som utgör mål för deras påverkan. a
Samla annonser från tidningar och tidskrifter av skilda slag och/eller från ”nätet”. Granska annonserna, med hjälp av nedanstående frågelista, och presentera resultatet av granskningen inför klassen. • Vem/vilka kan vara sändare? • Hur kan man, enligt din/er mening, beskriva målgruppen? • Vilket medium har annonsen varit införd i? Genom vilka andra medier skulle målgruppen också kunna nås? Motivera! • Hur har budskapet utformats? På ett sätt som tilltalar målgruppen? Motivera!
b
Ge exempel på propaganda- eller reklambudskap (i form av exempelvis filmer, annonser eller affischer) som, enligt er bedömning, utformats tilltalande och därför fått god genomslagskraft. Välj helst ut sådana exempel som verkar rikta sig till en målgrupp ni själva känner till – t ex ”modeintresserade män” eller ”sportintresserade unga kvinnor”. Presentera era urval inför klassen.
51
s019-052 B.indd 51
10-12-28 09.35.03
Grupparbete om grupptryck Arbeta först i grupper om tre-fem personer, därefter i helklass. Välj ut en valfri grupp, som ni känner till – t ex en skolklass på ett speciellt gymnasieprogram, en särskild fotbollsklubbs supportrar eller ett politiskt partis lokala ungdomsförening. a
Gör en kort beskrivning – som ni själva ser saken – av åsikter, attityder, klädstil, samtalsämnen, social bakgrund osv hos en typisk medlem i den gruppen.
b
Vilken sorts belöningar och bestraffningar tror ni att man tillämpar inom just den grupp ni valt ut? Skriv ner några stolpar.
c
Presentera resultatet av ert grupparbete inför klassen och diskutera rimligheten i det ni kommit fram till.
Om att betrakta verkligheten genom olika glasögon Arbeta först två och två, därefter i helklass. Det tankeexperiment som presenteras i kapitel 6 leder fram till begreppet selektiv perception. Utgångspunkten är ju att tre olika personer samtidigt en dag besöker din gymnasieskola. • Läs igenom den texten och fundera därefter på vad var och en av de tre personerna kan tänkas skriva i sina dagböcker? Punkta ner några troliga nyckelord. • Redovisa de viktigaste nyckelorden från var och en av de tre dagböckerna – Berits, Habibs och Roberts – inför klassen.
Om opinionsbildare – nu och då, här och där Arbeta först enskilt, därefter i helklass. Zlatan Ibrahimovic, Jan Guillou och Fredrik Reinfeldt – där har vi, enligt vår mening, några viktiga svenska opinionsbildare (opinionsledare) när detta skrivs. Vilka personer som kommer med på en sådan förteckning beror förstås på vem man frågar och när man frågar. Låt oss därför undersöka de aktuella åsikterna i klassen. a
Var och en får tänka till någon minut och sedan anteckna fem namn. Därefter summeras resultaten på tavlan (med antalet röster för varje namn som föreslås), så att ni får fram klassens egen topplista över aktuella svenska opinionsbildare.
b
Försök därefter nämna några historiska personer (från det förra århundradet eller ännu tidigare), som haft stor betydelse som opinionsbildare i Sverige eller i andra länder. Försök också komma på vilka medier dessa personer kan ha ha använt sig av i sin opinionsbildning.
52
s019-052 B.indd 52
10-12-28 09.35.03
Samhällskunskap
är utformad för de gymnasiala yrkesprogrammens 50-poängs-kurs 1a1 från GY 2011. Samband och sammanhang betonas. Strukturen är mycket tydlig. I Läroboken finns även arbetsuppgifter av olika slag – från instuderingsfrågor till fördjupningsuppdrag.
Z-RAPPORT
Z-RAPPORT Samhällskunskap
är det senaste tillskottet i den klassiska Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:
ZIGMA Z-FUTURA Z-CLASSIC Z-KONKRET
Best.nr 47-10349-2 Tryck.nr 47-10349-2
Z-Rapport-omslag.indd 1
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z-RAPPORT
BENGT-ARNE BENGTSSON
Z
-RAPPORT Samhällskunskap Kurs 1a1
11-01-11 15.30.05