9789147103744 by Smakprov Media AB

SO•Serien från Liber

SO•Serien från Liber SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol arbetet i geografi. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.

GEOGRAFI ÅR 7

GEOGRAFI

Best.nr 47-10374-4 Tryck.nr 47-10374-4

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

ISBN 978-91-47-10374-4 © 2011 Lars Lindberg, Solveig Mårtensson och Liber AB Redaktör: Magnus Andersson Projektledare: Thomas Johansson Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Leif Eriksson, Johnny Dyrander (diagrammen) och Margareta Jacobson (växtteckningarna) Produktion: Thomas Sjösten Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Dimograf, Polen 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll Planeten jorden 4 Vår planet 6

Alla måste ha vatten 66 För mycket vatten - översvämningar! 68

Solen och planeterna 7

Vatten samlas i dammar 70

Jorden rör sig 8

Brist på rent vatten 72

Hur mycket är klockan? 11

Internationella vattenkonflikter 74

Ebb och flod 12

Klimat, vatten och turism 76

Uppgifter 13 Jordgloben och kartorna 14

Uppgifter 77

Gradnätet 15

Mat från mark och vatten 78

Kartor 16

Den viktigaste maten 80

Tematiska kartor 18 Geografi i datorn 20

Uppgifter 21

Baslivsmedel – vad är det? 80

Jordbruk i världen 84 Självhushåll eller odling för försäljning 84 Mer mark odlas upp 85

Klimat och väder 22 Klimat 24 Solen värmer olika 24

Små och stora jordbruk 87 Mat från djuren 89

Mat från havet 90

Stadiga vindar 26

Fisk är nyttig mat! 90

Havsströmmar 28

Var fiskar man? 91

Kust och inland 29

Hur fiskar man? 92

Väder 30 Högtryck och lågtryck 30 Väderprognoser 33 Jordens klimatzoner 34

Uppgifter 35

Klimatzoner och växtlighet 36

Fisket i dag och i framtiden 93 Fiskodling 94

Uppgifter 95

Människorna och maten 96 Människorna blir allt fler 98 Var bor alla människor? 98

Varmt och fuktigt i tropiska zonen 38

Folkökningen 100

Hett och torrt i subtropiska zonen 42

Flyttningar 103

Uppgifter 45

Olika åldrar = olika behov 104

Växlande klimat i tempererade zonen 46 Isande kallt i polarzonen 51

Uppgifter 55

Kommer människorna att leva längre? 106

Uppgifter 107 Räcker maten till alla? 108 Mer mat till fler människor 108

Vattnet och människorna 57

Undernäring och svält 109

Jordens vatten 58

Varför blir maten dyrare? 112

Salt och sött 59 Havet är aldrig stilla 60 Vattnets kretslopp 62 Människorna påverkar vattnets kretslopp 63

Mer mat också i framtiden? 112

Uppgifter 113

m채nniskorna

Badstrand i norra Tyskland vid Atlantkusten.

Sverige bor ungefär 9,5 miljoner människor. Det låter

mycket, men det finns faktiskt mer än 80 länder i världen som har fler invånare än Sverige. Stockholm är den största staden i Sverige. I hela storstadsområdet Stockholm bor mer än en miljon människor. De allra flesta som bor i olika delar av Sverige och kommer till Stockholm på besök tycker att det är en mycket stor stad. Men i andra delar av världen finns mycket större städer. Några har 10–15 gånger fler invånare än Stockholm.

och maten Sveriges folkmängd ökar långsamt. I andra delar av världen ökar befolkningen mycket snabbt. Antalet invånare på jorden ökar årligen med nästan 80 miljoner – mer än åtta gånger Sveriges folkmängd, varje år! Det här kapitlet handlar om var människorna bor och om varför befolkningen ökar så kraftigt. Det handlar också om ifall maten räcker till alla när vi blir allt fler på jorden.

Människorna blir allt fler Fördelning av befolkningen 2011 Asien 60% Kina och Indien USA Europa 11%

Amerika 14% Afrika 14%

Oceanien 1%

I maj 2011 fanns i hela v ärlden 6,9 miljarder människor. Så här var de fördelade på världsdelar.

Viktigt! Använd också atlas!

98 människorna och maten

Var bor alla människor? De människor som vi mest hör talas om och ser i tv bor i Europa och i USA. Men det är bara en liten del av världens befolkning som bor i Europa och USA. 60 procent av alla människor bor i Asien. Där finns de två folkrikaste länderna i världen, Kina och Indien. Länderna i Afrika, i Mellan- och Sydamerika och i nästan hela Asien kallas oftast utvecklingsländer, u-länder, eller fattiga länder. Den allra största delen av världens befolkning bor i u-länderna. Glesbygder Inom olika världsdelar är befolkningen också mycket ojämnt fördelad. Det kan du tydligt se när du studerar en befolkningskarta i din atlas. Människor kan klara sig nästan överallt, hur besvärlig naturen än kan vara. Under många tusen år har de lärt sig hur man ska klä sig och ordna bostäder där det är mycket kallt. Om det är för kallt för att ätliga växter ska kunna överleva så äter de kött och fisk. Inuiterna på Grönland och i norra Canada har alltid levt så, men det är långt mellan deras samhällen. Så är det också i norra Ryssland. Det viktigaste är att det varje dag finns vatten att dricka. Till och med i öknarna lever människor, men då vid oaser och floder. Har man kunskap, teknik och pengar kan man bygga dammar som samlar upp vatten och långa ledningar som tar vatten över stora avstånd. Men i torra områden är det svårt att få tillräckligt med mat, för vattnet ska räcka också till växter och djur. Fyra femtedelar av jorden är mycket glesbefolkad. I glesbygder är det svårt att ordna sjukvård och skolgång. Det är långt mellan vägarna och det är svårt att få dit de varor som behövs där.

Tätbygder I alla länder finns också mer tättbefolkade områden. Där är marken mera bördig och där kan människor oftast finna så mycket vatten som de behöver. De allra flesta bor på slätter, ofta vid stora floder, där det allra mesta av marken är uppodlat. Vid kuster och stora floder har det funnits goda transportleder och handeln har blivit allt viktigare. Det var också bra lägen för fabriker när länderna började industrialiseras från 1800-talet och framåt. I Västeuropa, nordöstra USA, Japan, östra Kina och Indien har mycket stora städer vuxit upp, och de binds samman av täta nät av järnvägar och motorvägar. Utanför storstäderna har det byggts mängder av förorter. Städerna har nästan vuxit ihop med varandra och de bildar enorma storstadsområden. På kartan kan du se var världens allra största städer ligger.

Hur många bor i städerna? Det är inte så lätt att säkert säga vilka städer som är störst i världen. Det är inte självklart var gränsen ska dras runt en stor stad med många förstäder. När du letar i böcker och på Internet efter uppgifter om folkmängden i stora städer kan du därför hitta olika siffror för en och samma stad. Olika siffror kan också bero på att de gäller för olika år.

Världens största tätbygder 1. Östra Kina – Japan 2. Indien – Bangladesh 3. Västra, södra och mellersta Europa 4. Nordöstra USA

Seoul

New York Delhi Mexico City

Tokyo Shanghai Manila

Mumbai Jakarta São Paulo Världens mest tättbefolkade områden och de tio största stadsområdena år 2010.

människorna och maten

Folkökningen

Under de senaste 200 åren har världens befolkning blivit nästan sju gånger större. Under 1900-talet gick ökningen fortare och fortare. Nu är ökningen något långsammare. Men år 2012 blir vi ändå sju miljarder och 2050 är vi troligen uppe i nio miljarder.

miljarder 7 6

Världens befolkning blir allt större

1804 1 miljard 1927 2 miljarder

5 4

1960 3 miljarder 1974 4 miljarder 1987 5 miljarder

1999 6 miljarder 2012 7 miljarder

2 1 0 År 1800

vad är en prognos? Det är en beräkning av hur det kommer att vara om ett antal år framåt. Beräkningen görs på hur man tror att något kommer att förändras utifrån vad vi vet idag.

1900

2000

Vi blir 80 miljoner fler varje år Just nu ökar världens befolkning med nästan 80 miljoner varje år. Det är mer än åtta gånger Sveriges befolkning! Det betyder att världens befolkning ökar med över 200 000 människor varje dag. Ändå dör massor av människor varje dag av hög ålder, av sjukdomar eller genom olyckor. Men varje dag föds alltså så många fler, så världens befolkning fortsätter att öka. Alla nya människor ska ha tillräckligt med mat och rent vatten. Det ska också finnas bostäder, skolor och sjukvård åt allt fler. Forskarna som gör befolkningsprognoser har räknat ut att vi nog kommer att vara 7,3 miljarder på jorden år 2015 och mer än åtta miljarder omkring år 2030. De säger också att jorden troligen kan föda ännu fler människor. Men ett problem är att maten redan nu inte räcker i många fattiga länder där antalet invånare ökar i rask takt. Ett annat problem är att det blir ännu mer trängsel i de mest tättbefolkade områdena. Ett tredje problem är att faran ökar för att vi förstör ännu mer av viktiga naturtillgångar på jorden om vi inte hushåller bättre med dem.

100 människorna och maten

Var ökar befolkningen snabbast? I Sverige ökar befolkningen med en halv procent per år. Det är en långsam takt. Det betyder att det kommer att ta mer än hundra år innan vi blir dubbelt så många i Sverige som vi är i dag. Som du kan se på kartan är det likadant i många andra länder i Europa. I Ryssland och många länder i östra och sydöstra Europa har invånarantalet däremot minskat de senaste åren. Snabbast ökar befolkningen i Afrika och sydvästra Asien. I de folkrika länderna Kongo-Kinshasa och Etiopien i Afrika blir folkmängden dubbelt så stor på bara 20–25 år. Där är det svårt att ge möjligheter till ett bra liv för alla som föds och ska växa upp. Barnrika familjer I Sverige och andra länder i Europa är det vanligt att mammorna bara föder ett eller två barn. Det är också vanligt att vuxna inte har några barn alls. I sådana länder ökar knappast befolkningen – såvida inte många invandrare flyttar dit.

när fördubblas antalet invånare? En högre folkökningstakt leder till att befolkningen fördubblas snabbare. Årlig

Antal år

folkökning (%)

för fördubbling

0,5

140

1,0

2,0

3,0

4,0

År 2010 var folkökningstakten 0,5% i Sverige. I Etiopien var den 3,2%. I en storstad som Jakarta i Indonesien var den mer än 5%.

Kräftans vändkrets

Ekvatorn

Stenbockens vändkrets Kräftans vändkrets

Ekvatorn

Stenbockens vändkrets

5 000 km

Den årliga befolkningstillväxten 0

5 000 km

Den årliga befolkningstillväxten 1992--2002 i %

1992--2002 i %

Omkring år 2000 ökade befolkningen snabbt i en del länder och långsammare i andra. Sådana skillnader var det fortfarande omkring år 2010. Men nästan överallt var takten då något långsammare än tio år tidigare.

32-3 1-2 0-1 Långsam folkminskning Uppgift saknas

människorna och maten

101

I en skola i Mumbai i Indien. I många fattiga länder har det vanliga varit att bara pojkarna gått i skola. De flesta flickor har inte lärt sig att läsa och skriva. Fortfarande är hälften av kvinnorna i Indien inte läskunniga. Men det blir bättre. De styrande i landet gör nu mycket för att också flickor ska få utbildning.

Läskunnighet 2009 Sverige

99%

USA

99%

Kina

93%

Indien

74%

Bangladesh

54%

Etiopien

36%

Mali

26%

I länder med snabb folkökning är det förstås annorlunda. I ganska många uländer är det vanligt med fyra eller fem barn i en familj, kanske ännu fler. Förr i tiden när de flesta i Sverige bodde på landsbygden och arbetade med jorden var familjerna större. Det var vanligt att barnen fick olika arbetsuppgifter både utomhus och inomhus redan innan de fyllt tio år. Så är det fortfarande i de områden i världen där man lever på gammaldags sätt ute på landsbygden. Flickorna hämtar ved och vatten och passar småsyskon. Pojkarna vaktar husdjuren. Då är det bra att det finns många barn i familjen. I städerna är livet annorlunda. Där är det inte så bra att ha många barn. Nästan överallt i världen är familjerna mindre i städerna än på landsbygden. När allt fler människor flyttar in till städerna så ökar inte invånarantalet i det landet lika snabbt som tidigare. Så är det i många u-länder i Asien och Sydamerika. Det har också stor betydelse om flickorna kan gå i skola. I de länder där flickor har samma möjligheter till utbildning som pojkar får kvinnorna starkare ställning. De deltar mer i beslut och kanske vill de inte föda så många barn.

102 människorna och maten

Flyttningar När befolkningen ökar i ett land eller i en del av ett land har det två förklaringar, antingen en av dem eller båda. Dels föds det fler än antalet som dör. Dels flyttar fler dit än antalet som flyttar därifrån. Hur det är i Sverige kan du se här i rutan längst ner på sidan. I de mest folkrika länderna, som i Indien, beror folkökningen framför allt på att det föds så många barn där. Det är inte alls så många som flyttar dit från andra länder. Så är det också i de flesta fattiga länder. Men i Sverige och de flesta rika länder är det mest inflyttning som ger folkökning. Varför flyttar man? Vart flyttar man? Nästan alla människor flyttar flera gånger i livet. Unga flyttar för att studera eller arbeta och de flyttar ihop. Gamla flyttar kanske till lämpligare bostäder. De flesta flyttar inte långt. Det vanliga är att man flyttar till en större ort. Men många miljoner människor flyttar till ett annat land. De emigrerar och blir invandrare, immigranter, i det nya landet. Vanligast är flyttningar mellan grannländer. Kanske har man fått jobb där eller tänker gifta sig med någon som bor där. Många tvingas flytta därför att de inte kan stanna kvar i hemlandet, på grund av krig eller av politiska skäl. Vart de då flyttar beror på vilka länder de hört talas om och som de de hoppas vill ta emot dem. Det beror också på om resan kan ordnas, Stora avstånd innebär ju mycket besvärliga och dyra resor för människor på flykt.

Migration = flyttning

Emigrant = en som flyttar ut från ett land

Immigrant = en som flyttar in i ett land

folkökning i Sverige 2010 Folkmängd i Sverige den 31 december 2009: 9 340 682 människor Antal födda under år 2010

115 641

Antal döda under år 2010

90 487

Antal inflyttade under år 2010 Antal utflyttade under år 2010

= + 25 157

98 801 48 853

= + 49 948

Folkmängd i Sverige den 31 december 2010: 9 415 570 människor Större delen av folkökningen i Sverige under 2010 berodde alltså på att många fler flyttade in i Sverige än ut ifrån Sverige.

människorna och maten

103

Urbanisering = när städerna växer och allt större andel av invånarna bor i städer.

Urbanisering I alla länder flyttar många från glesbygd till mera befolkade områden, från landsbygd till städer. I Västeuropa och USA märktes det redan för mer än hundra år sedan när länderna började industrialiseras. Det var i större orter som fabrikerna växte upp, sällan på rena landsbygden. Städerna fick stor dragningskraft. Där fanns inte bara arbete utan också affärer, utbildning och nöjesliv. Stadsbefolkningen ökade fort. I Sverige bodde 30 procent av befolkningen i städer och större orter år 1930. År 1980 bodde mer än 80 procent där. I andra delar av världen började industrialiseringen senare och så gjorde också urbaniseringen. Det finns länder där stadstillväxten kom igång först på 1980-talet. Men där växer städerna otroligt snabbt. I de största städerna i u-länderna (se kartan på sidan 99) ökar befolkningen med mer än en halv miljon människor varje år. Nu bor hälften av alla människor i världen i städer.

Olika åldrar = olika behov I de allra fattigaste länderna har de flesta dött innan de fyllt 60 år. De har nog levt ett hårt liv och när de blivit sjuka har det inte funnits tillräcklig sjukvård. Bara 5 procent av befolkningen blir äldre än 60 år. I de allra rikaste länderna lever kanske hälften av alla till 80-årsåldern. Där behövs mycket omsorg och vård för de äldsta i samhället. I länder där det finns många barn i familjerna behövs många skolor och när barnen blir ungdomar behöver de hitta jobb så att de kan försörja sig. I länder med snabb folkökning är det kanske det största problemet.

104 människorna och maten

Unga och gamla

Nigeria 2010 män

En hjälp när man vill se hur stora olika åldersgrupper är och jämföra dem kan vara att rita en befolkningspyramid. Nigeria är ett fattigt u-land i Västafrika. Där bor mer än 150 miljoner människor och det är Afrikas folkrikaste land. I Nigeria är det vanligt att det föds fem eller sex barn i en familj. De vuxna blir allt fler och varje år föds allt fler barn än tidigare. Men vart femte barn har dött innan det fyllt fem år, för sjukvården är dålig och maten räcker inte i många familjer. Halva befolkningen är yngre än 18 år. Gamla människor är sällsynta. Om 25 -- 30 år kommer befolkningen nog att vara dubbelt så stor som nu. Kommer maten att räcka till alla? Jordbruket är gammaldags och redan nu räcker inte skördarna. Och hur ska alla få arbete och inkomst? Redan nu är var tredje i åldern 15--25 arbetslös.

Vietnam är ett land i sydöstra Asien. Där bor ungefär 90 miljoner människor. Sedan början av 1990-talet har familjerna allt färre barn än tidigare. Befolkningen ökar inte längre så snabbt. Sjukvården är ganska bra i Vietnam. Det är liten risk att små barn dör och de gamla lever längre. De flesta bor fortfarande på landsbygden, men jordbruket har bivit modernare. Svält och undernäring är inte alls lika vanligt som förr. I Sverige är mindre än en fjärdedel av befolkningen yngre än 18 år. Lika stor andel är äldre än 62 år. Här är det vanligen bara 2-3 barn i familjerna och många vuxna blir aldrig föräldrar. I Sverige har vi inga bekymmer med att få maten att räcka till alla. Men vi börjar bli bekymrade över om alla gamla ska kunna få den vård och omsorg som de behöver. De gamla blir en allt större del av befolkningen.

kvinnor

80+ 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4

Befolkning (i miljoner)

Vietnam 2010 män

kvinnor

100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 3

Befolkning (i miljoner)

Sverige 2010 män

kvinnor

100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4

En befolkningspyramid visar hur många människor det finns i varje åldersgrupp, som visas i mitten av stapeln. Den största gruppen i Sverige är alltså människor som är mellan 40 och 44 år gamla. Genom att läsa av mot den liggande skalan går det att se att det finns ungefär 650 000 människor i Sverige i den åldern. I Nigeria är barngruppen 0-4 år störst, nästan 25 miljoner.

400 300 200 100

100 200 300 400

Befolkning (i hundratusental)

människorna och maten

105

Kommer människorna att leva längre?

”Aids kan inte botas men det kan förhindras.” Bilden är från Zambias huvudstad Lusaka.

Fram till omkring år 1990 ökade utsikterna att leva länge för människor i alla delar av världen, också i de fattiga u-länderna. Sjukvården förbättrades, och allt fler kunde äta sig mätta och hålla sig friska. Allt fler levde allt längre. Men sedan början av 1990-talet har risken att dö för tidigt ökat i allt flera länder. En anledning är att inbördeskrig har blivit vanligare och grymmare. En annan och ännu mer skrämmande anledning är hiv/aids-epidemin. Hivsmittan har spritts framför allt i södra och östra Afrika, i östra Asien och i Ryssland. Ungefär 33 miljoner människor är hiv-smittade. 95 procent av dem finns i u-länderna, och hälften är under 25 år. Varje år dör 2,5 miljoner av att hiv utvecklats till aids. I de värst drabbade länderna i södra Afrika är nu risken att dö lika hög som den var på 1960-talet, innan förbättringarna började. I länder som Zimbabwe, Botswana och Malawi är fler än var sjunde i åldrarna 15-49 år smittade med hiv. I de områden som är hårt drabbade av aids är det ont om vuxna. Många barn är föräldralösa. Eftersom det är de unga vuxna som dör i aids är det ont om människor som orkar odla marken och sköta alla andra arbeten. Aids får därför fruktansvärda följder för alla i området.

s a m m a n fat t n i n g Världens befolkning har blivit dubbelt så stor de senaste 40 åren. I hela världen bor nu nära 7 miljarder människor, och befolkningen ökar varje år med nästan 80 miljoner. Det finns fyra stora och mycket tättbefolkade områden i världen. Befolkningen ökar snabbast i Afrika och sydvästra Asien där familjerna har många barn, särskilt på landsbygden. De allra flesta människor i världen bor i u-länder. I de flesta länder är chansen till ett långt liv mycket större nu än för fyrtio år sedan. I andra länder dör nu många unga vuxna i aids.

106 människorna och maten

U P P GIFT E R Frågor på texten 1. Hur stor del av väldens befolkning bor i Asien? 2. Två av världens mest tättbefolkade områden finns i Asien. I vilka länder? 3 I vilken del av världen ökar befolkningen snabbast? 4. I vilken del av världen är familjerna störst? 5. Vilka områden i världen har framför allt drabbats av aids? 6. I texten kan du läsa om ett land där befolkningen ökar mycket fort. Nämn några stora problem i det landet. 7. I de flesta länder lever människorna längre nu än för tjugo år sedan. Nämn minst två orsaker till det. 8. Hur stor andel av världens befolkning bor i städer?

Arbeta med texten 9. De tio största storstadsområdena finns i olika delar av världen. Men i tre världsdelar finns inga sådana stora stadsområden. Vilka världsdelar? 10. Hur många år tog det för att världens befolkning skulle fördubblas från tre miljarder till sex miljarder? 11. I fattiga länder är det skillnad mellan städer och landsbygd när det g äller hur stora familjerna är. Vilken är skillnaden, och vad kan förklaringen vara till skillnaden?

13. Jämför befolkningspyramiderna för Sverige och Vietnam:

a. I vilket land finns flest gamla?

b. I vilket land finns den största andelen gamla i befolkningen?

14. Varför får aids så fruktansvärda följder för alla, även de friska, i ett hårt drabbat område?

Ta reda på mera 15. Hur ser en befolkningspyramid för din kommun ut? Sök uppgifter på Internet eller i biblioteket. 16. Sök uppgifter på Internet eller i biblioteket som visar tre länder med minskande befolkning. 17. Sök uppgifter på Internet eller i bib lioteket som visar hur gamla männi skorna i genomsnitt blir i olika länder (medellivslängd). Jämför Sverige, Japan, USA, Indien, Mali och Malawi (ett hårt aids-drabbat land i Afrika). Hur stora är skillnaderna? Vad kan de bero på? 18. Leta på Internet eller i böcker och ta reda på mer om skolgång och läskunnighet i några länder i Asien och Afrika. Jämför länderna. Hur stor andel av pojkarna och av flickorna går i skolan? Hur stor andel av vuxna män och av vuxna kvinnor kan inte läsa och skriva (är analfabeter)? Vad kan det finnas för förklaringar till skillnaderna?

12. Varför är det så viktigt att inte bara pojkarna får gå i skola utan också alla flickor i ett land? (Det finns flera skäl.) = lite mer krävande uppgifter

människorna och maten

107

Räcker maten till alla? De tre diagrammen visar produktionen av mat 20052007 i några länder (år 2000=100). Vi har räknat ut hur mycket det blir för varje invånare om det fördelas helt rättvist (produktionen delat med folkmängd).

1. två rika länder

110

100

2005 USA Sverige

2006

2007

2. tre länder i asien

120

110

100

2005 Kina Vietnam Indien

2006

2007

Mer mat till fler människor Världens befolkning ökar med nära 80 miljoner varje år. Produktionen av mat måste öka lika mycket. Det gör den också. Fisket ökar (se förra avsnittet) och världens jordbruksproduktion ökar. Men det betyder inte att det finns tillräckligt med mat åt alla, varje dag. Det är stora skillnader mellan olika delar av världen, och det kan vara stora skillnader mellan olika år. Hundratals miljoner människor får inte tillräckligt med mat. Därför måste jordbruksproduktionen öka fortare än vad befolkningen gör I diagrammen kan du se hur världens livsmedelsproduktion varierade under sex år. I rika länder är det inte så stora variationer från år till år. Se diagram 1. De flesta av de rika länderna ligger i den tempererade zonen, där risken för katastrofal torka eller förödande översvämningar är mycket liten. Där rasar inga stora inbördeskrig som gör det omöjligt att arbeta på landsbygden. Om skörden något år skulle bli mindre än vanligt så finns det reservlager av spannmål att ta av. Antalet invånare ökar långsamt, och de allra flesta har tillräckligt med pengar för att kunna köpa den mat de behöver. Bara en till två procent av alla hungrande människor bor i rika länder. Asien I Asien bor mer än hälften av alla i världen. Där har stora områden ett nyckfullt klimat med osäkra regnperioder och våldsamma översvämningar, och förr drabbades framför allt Kina och Indien av svältkatastrofer. Klimatet har inte blivit stabilare, men i de flesta länder i Asien har man under de senaste årtiondena haft råd att förbättra förhållandena också för bönderna. Det finns nu bättre utsäde, mer maskiner och andra hjälpmedel, och handeln med livsmedel fungerar bättre än tidigare. Jordbruket producerar allt mer för varje år i de flesta asiatiska länder. Se diagram 2. Ökningen går snabbare än folkökningen. Det kan betyda att var och en kan få mer mat, men det är inte säkert. Alla har inte råd att köpa tillräckligt med mat. 60 procent av alla undernärda i världen är asiater.

108 människorna och maten

Bildförteckning V34 Spacescapes/Photodisc 4 Husmofoto/IBL 9 Lennart Hyse/Scanpix 10 Mark Mecklenburgh/Headline Photo Agency/Scanpix 12 Bård Ek/Scanpix Norway 22 Lennart Hyse/Scanpix 24 Husmofoto/IBL 25 Dinodia/AGE/NordicPhotos 27 Robin Strand/Billedbyrået/NPS/IBL 29 Rolf Nyström/Tiofoto/NordicPhotos 31(1) Björn Larsson Ask/Scanpix 31(2) Andrew Syred/Science Photo Library/IBL 33 Michael Folmer/Lucky Look 36 Tore Hagman/Naturfotograferna/IBL 39 Ola Jennersten/Naturfotograferna/IBL 40 Konrad Wothe/LOOK-foto/IBL 41 Kim Naylor/Tiofoto/Nordicphotos 43 Georg Gerster/Rapho/IBL 44 Trond Hillestad/IBL 47 Oliver Berg/DPA/Scanpix 48 Viking Olsson/Naturfotograferna/IBL 49 Bengt S Eriksson/Naturfotograferna/IBL 50 Lars Lindberg 52(1) Kristoffer Sahlén/Naturfotograferna/IBL 52(2) Lars Lindberg 53 Gerald Kooyman/Corbis/Scanpix 54 Svensson Tommy/DN/Scanpix 56(1) Seelam Noah/AFP/Scanpix 56(2) Kerstin Fröberg/Lucky Look 59 Biraj Andrew/Reuters/Scanpix 68 Mulder Cor/ANP/Scanpix 69 Lafond Philippe/Rapho/IBL 73 Robb Kendrick/Aurora/Getty Images 78 Mark Kolbe/Getty Images 82 Philip Gould/Corbis/Scanpix 83 Flynn George/Rex Features/IBL 84 Simon Fraser/Science Photo Library/IBL 86 Lenars Charles & Josette/Corbis/Scanpix 88 Lisa Poole/AP/Scanpix 91 ChinaFotoPress/IBL 92 Joseph Sohm/Corbis/Scanpix 94 Jens Büttner/DPA/Scanpix 96 Kim Naylor/Tiofoto/NordicPhotos 102 André Maslennikov/IBL 106 Pawan Kumar/Reuters/Scanpix omslag Kartorna på s. 17 publiceras med medgivande M2003/5320 från Lantmäteriet Gävle.

SO•Serien från Liber

GEOGRAFI ÅR 7

GEOGRAFI

Best.nr 47-10374-4 Tryck.nr 47-10374-4

Lars Lindberg Solveig Mårtensson