9789171261762

Page 1

100 sätt att rädda maten... Annica Triberg

Den här boken innehåller 100 konkreta tips och många inspirerande recept på hur man på bästa sätt tar hand om maten. Nästan en tredjedel av all mat i Sverige slängs, så dessa råd är inte enbart nyttiga för plånboken utan också viktiga för miljön!

100 sätt att rädda maten... Annica Triberg

ISBN 978-91-7126-176-2

9 789171 261762

Bokförlaget Max Ström


100 sätt att rädda maten... Annica Triberg

Bokförlaget Max Ström



Denna bok har utgivits med generöst stöd av: Konsumentföreningen Stockholm

Skanska

Vasakronan

Redaktionsråd: Mats Lindblad, mikrobiolog, Livsmedelsverket Johan Rockström, professor, miljöforskare och vd, Stockholm Environment Institute Johan Tell, journalist och författare, bland annat till 100 sätt att rädda världen Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm Birgitta Watz, professor i måltidskunskap med inriktning på konst och design © Bokförlaget Max Ström 2009 Text: Annica Triberg 2009 Form: Patric Leo Original: Amelie Stenbeck-Ramel Repro och tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 ISBN: 978-91-7126-176-2


Denna bok har utgivits med generöst stöd av: Konsumentföreningen Stockholm

Skanska

Vasakronan

Redaktionsråd: Mats Lindblad, mikrobiolog, Livsmedelsverket Johan Rockström, professor, miljöforskare och vd, Stockholm Environment Institute Johan Tell, journalist och författare, bland annat till 100 sätt att rädda världen Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm Birgitta Watz, professor i måltidskunskap med inriktning på konst och design © Bokförlaget Max Ström 2009 Text: Annica Triberg 2009 Form: Patric Leo Original: Amelie Stenbeck-Ramel Repro och tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 ISBN: 978-91-7126-176-2


0. Börja här ”En kyckling till tolv personer? Är du inte klok?” Sa jag och stirrade på min väninna Naomi. ”Åh, det räcker. Jag kan dryga ut den lite med sådant jag har hemma”, svarade hon lugnt. Detta utspelade sig på Trinidad i Karibien, en ö där fattigdomen är stor bland många och där man är nödd och tvungen att ta vara på allt. Med bönor, ris och lök räckte mycket riktigt kycklingen till ett helt dussin gäster och som matslarvig västerlänning fick jag mig en rejäl läxa. Inte nog med att vi lägger ut en förmögenhet på mat. Dessutom slänger vi nästan en tredjedel av all mat vi köper dyrt. Det går åt 3,6 gånger Sveriges yta för att producera den mat vi varje år konsumerar i Sverige. Det betyder att vi i dag inte skulle kunna äta oss mätta om vi tvingades att odla och föda upp allt i vårt eget land. Var skulle vi bo, till att börja med? Mitt i potatislandet? Vårt välstånd i dag bygger på att det finns andra som upplåter sin odlingsmark för vår skull. Alltså går det åt yta motsvarande nästan ett helt Sverige enbart för att producera den mat vi sedan slänger. Fullt ätbar mat åker i soporna för att vi inte orkar, vill eller kan ta hand om resterna. Konsumentföreningen Stockholm gjorde 2009 en undersökning i Bromma som visade att invånarna i detta område slängde i genomsnitt 5,6 kilo mat i veckan per hushåll. Nästan 60 procent av all den mat som åkte i soporna hade det gått att ta hand om med lite planering. Men Bromma är långt ifrån unikt. Och visst, en del matavfall kommer vi inte ifrån: bananskal, fiskrens, köttben med mera. Nästa larmrapport kom från skolans värld, där varje år 10 000 –1   3 000 ton skolmat värd runt 600 miljoner kronor slängs. Bara i Sverige. Hur mycket som kommer från elevernas tallrikar och vad som är kvar i kantinerna är dock inte redovisat. Mitt förslag är enkelt: låt lärarna äta med barnen på betald arbetstid. Lägg upp maten på serveringsfat och skapa matro, så är jag övertygad om att svinnet kommer att sjunka drastiskt.

4

Dessutom orsakar produktionen av mat stora koldioxidutsläpp. Det är till stor del ofrånkomligt, men när det gäller maten som slängs finns det skrämmande siffror: Den totala mängden onödigt matavfall från svenska hushåll är uppskattningsvis 900 000 ton per år. Produktionen av denna mat orsakar varje år utsläpp av koldioxid motsvarande de årliga utsläppen från cirka 700 000 svenska medelstora bilar eller 460 000 oljeeldade villor. Konsumtionen av mat handlar alltså också om klimatet. ”Älska dina rester!” Så skulle jag vilja utropa men, ärligt talat, hur roligt låter det? Rester. Det är knappast jubelrop som kommer över de flestas läppar. Snarare får man en känsla av dåligt samvete varje gång man öppnar kylskåpet. Det är något som har gått förfärligt snett i vår inställning till mat. Den är inte längre i huvudsak föda för att hålla oss vid liv, utan maten fun­gerar minst lika mycket som tröst, uppmuntran, förströelse, identifikation eller konstart. Den livsuppehållande funktionen kommer långt ner på listan i västvärlden. Och därmed våra omsorger när det gäller att ta hand om det som blir över. Modern forskning framhåller vår plastiska hjärna och dess förmåga att tänka om. Det vill säga, vi blir aldrig för gamla för att knåda om våra tankar, få dem lite mer positiva, lära oss tänka i andra banor. Detsamma gäller inställningen till vårt kylskåp och, faktiskt, till innehållet i alla små burkar och påsar som befolkar det. Fyra av fem svenskar bor numera i städer och kanske har vi därmed tappat kontakten med matens mödosamma ursprung. Om man själv har odlat sitt vete, tröskat och malt, skulle man då låta limpan ligga och förfaras? Eller om man själv har klivit upp i ottan hela året för att mjölka gårdens kor, skulle man sedan hälla ut mjölken för att någon har stämplat ett visst datum på den, i stället för att först smaka på den? Skulle man slänga resten av sallatshuvudet man så kärleksfullt har drivit upp för att de yttersta bladen ser lite ledsna ut? För gärna resonemanget vidare.

5


0. Börja här ”En kyckling till tolv personer? Är du inte klok?” Sa jag och stirrade på min väninna Naomi. ”Åh, det räcker. Jag kan dryga ut den lite med sådant jag har hemma”, svarade hon lugnt. Detta utspelade sig på Trinidad i Karibien, en ö där fattigdomen är stor bland många och där man är nödd och tvungen att ta vara på allt. Med bönor, ris och lök räckte mycket riktigt kycklingen till ett helt dussin gäster och som matslarvig västerlänning fick jag mig en rejäl läxa. Inte nog med att vi lägger ut en förmögenhet på mat. Dessutom slänger vi nästan en tredjedel av all mat vi köper dyrt. Det går åt 3,6 gånger Sveriges yta för att producera den mat vi varje år konsumerar i Sverige. Det betyder att vi i dag inte skulle kunna äta oss mätta om vi tvingades att odla och föda upp allt i vårt eget land. Var skulle vi bo, till att börja med? Mitt i potatislandet? Vårt välstånd i dag bygger på att det finns andra som upplåter sin odlingsmark för vår skull. Alltså går det åt yta motsvarande nästan ett helt Sverige enbart för att producera den mat vi sedan slänger. Fullt ätbar mat åker i soporna för att vi inte orkar, vill eller kan ta hand om resterna. Konsumentföreningen Stockholm gjorde 2009 en undersökning i Bromma som visade att invånarna i detta område slängde i genomsnitt 5,6 kilo mat i veckan per hushåll. Nästan 60 procent av all den mat som åkte i soporna hade det gått att ta hand om med lite planering. Men Bromma är långt ifrån unikt. Och visst, en del matavfall kommer vi inte ifrån: bananskal, fiskrens, köttben med mera. Nästa larmrapport kom från skolans värld, där varje år 10 000 –1   3 000 ton skolmat värd runt 600 miljoner kronor slängs. Bara i Sverige. Hur mycket som kommer från elevernas tallrikar och vad som är kvar i kantinerna är dock inte redovisat. Mitt förslag är enkelt: låt lärarna äta med barnen på betald arbetstid. Lägg upp maten på serveringsfat och skapa matro, så är jag övertygad om att svinnet kommer att sjunka drastiskt.

4

Dessutom orsakar produktionen av mat stora koldioxidutsläpp. Det är till stor del ofrånkomligt, men när det gäller maten som slängs finns det skrämmande siffror: Den totala mängden onödigt matavfall från svenska hushåll är uppskattningsvis 900 000 ton per år. Produktionen av denna mat orsakar varje år utsläpp av koldioxid motsvarande de årliga utsläppen från cirka 700 000 svenska medelstora bilar eller 460 000 oljeeldade villor. Konsumtionen av mat handlar alltså också om klimatet. ”Älska dina rester!” Så skulle jag vilja utropa men, ärligt talat, hur roligt låter det? Rester. Det är knappast jubelrop som kommer över de flestas läppar. Snarare får man en känsla av dåligt samvete varje gång man öppnar kylskåpet. Det är något som har gått förfärligt snett i vår inställning till mat. Den är inte längre i huvudsak föda för att hålla oss vid liv, utan maten fun­gerar minst lika mycket som tröst, uppmuntran, förströelse, identifikation eller konstart. Den livsuppehållande funktionen kommer långt ner på listan i västvärlden. Och därmed våra omsorger när det gäller att ta hand om det som blir över. Modern forskning framhåller vår plastiska hjärna och dess förmåga att tänka om. Det vill säga, vi blir aldrig för gamla för att knåda om våra tankar, få dem lite mer positiva, lära oss tänka i andra banor. Detsamma gäller inställningen till vårt kylskåp och, faktiskt, till innehållet i alla små burkar och påsar som befolkar det. Fyra av fem svenskar bor numera i städer och kanske har vi därmed tappat kontakten med matens mödosamma ursprung. Om man själv har odlat sitt vete, tröskat och malt, skulle man då låta limpan ligga och förfaras? Eller om man själv har klivit upp i ottan hela året för att mjölka gårdens kor, skulle man sedan hälla ut mjölken för att någon har stämplat ett visst datum på den, i stället för att först smaka på den? Skulle man slänga resten av sallatshuvudet man så kärleksfullt har drivit upp för att de yttersta bladen ser lite ledsna ut? För gärna resonemanget vidare.

5


Kött. Fisk. Kyckling. Ägg. Frukt. Potatis. Om man hade behövt framställa allt man äter själv, hade då en enda gnutta gått till spillo? Under min uppväxt på ett pensionat i Småland var jag ständigt omgiven av kokerskor som alla satte en ära i att ta vara på så mycket som möjligt och att förvandla det till helt andra rätter. Det var sällan de använde recept, utan det mesta gick på känn. Nu har jag själv ett hushåll som stundtals sväller över kring middagstid. Räkorna maken och jag skulle dela på får bli basen i en pastasås när middagsgästerna utökas till ett dussin på en kvart. Och potatismoset för fyra blir grunden till en ljuvlig soppa för åtta med allsköns tillbehör när goda vänner blir strandsatta på grund av flygstrejk. Jag har också lärt mig att oxfilé i lysrörsbelysning smakar sämre än pytt i panna med levande ljus. Bry dig alltså inte bara om vad som serveras, utan också om hur. Den gamla sanningen att man ”äter med ögonen” gäller än i dag. Vardagarna är också så många fler än helgerna! Denna lilla bok är inget politiskt manifest, även om jag är övertygad om att våra folkvalda skulle bli ordentligt omskakade om man slängde ut dem bakom plogen på en åker eller satte dem i en stormriden fiskebåt en kulen oktobermorgon. I stället är förhoppningen att 100 sätt att rädda maten kan väcka lite nya tankar om vad vi kan göra med allt som inte går åt genast. Kanske kan boken också få dig att släppa loss lusten att laga mat och att fundera en gång extra över om inte ekobondens möda är värd någon krona extra för köttet eller grönsakerna. Det finns mycket vi kan leva utan, men mat behöver vi faktiskt främst för att överleva. Varför då inte njuta, både av att laga och äta den? Även om man känner igen delar av rätten från i går på tallriken. Även hur vi komponerar vår måltid påverkar vår matkonsumtion. Det påstås att det är lättare att få en människa att byta religion än att ändra sina matvanor. Men vi kan försöka! Vi måste till exempel inte alltid ha potatis, ris, pasta eller bröd till maten. Det vill säga råvaror som är rika på kolhydrater. En kroppsarbetare eller elitidrottare behöver säkert

6

lite extra bränsle, för det är just vad kolhydraterna är. Men ska vi sjunka ner framför TV:n efter middagen är det inte bränsle vi behöver. På köpet märker åtminstone jag att blodsockret inte åker samma berg-och-dalbana och att jag numera faktiskt klarar mig utan godispåsen i soffan, vilket i sig är en hälsovinst. Men detta är inte en bok som enbart handlar om hälsa eller hus­ hållsekonomi. Produktionen och transporten av mat står för ungefär en tredje­del av Sveriges klimatpåverkade utsläpp. Matproduktionen står genom jordbruket för den absoluta merparten av övergödningen i Östersjön. På det globala planet står enbart produktionen av kött för 18 procent av utsläppet av växthusgaser. Att slänga mindre mat är alltså bland det mest kraftfulla du kan göra för att minska din klimatpåverkan. När jag och maken hade fotostudio tillsammans var vi ganska duktiga på att åka till Stadsmissionen och andra hjälporganisationer med mat om vi hade lagat stora bufféer, men när det handlade om mindre fotograferingar slarvade vi, i ärlighetens namn, en hel del. Fredag eftermiddag åkte det mesta ner i sopkorgen. Tills vår irländske assistent John dök upp, upp­ vuxen under knapphetens stjärna som äldst av nära dussinet syskon på Irland och med en omsorg om mat som kanske bara kan komma från den som inte alltid har kunnat öppna ett välfyllt kylskåp eller har kunnat handla allt som står på inköpslistan utan att behöva fundera på om slantarna räcker till. Likaväl som min väninna Naomi på Trinidad kunde John konsten att dryga ut det mesta och att få gårdagens rester att smaka ljuvligt. Med Naomi och John som vardagshjältar och med kylen fylld av mat som bara väntar på dig och din fantasi är det nu dags att sätta i gång! Om du lyckas ändra dina vanor i köket har både du och kommande generationer mycket att vinna. Här kommer alltså 100 sätt att rädda maten och din ekonomi, samtidigt som du dessutom bidrar till att rädda världen. Annica Triberg

7


Kött. Fisk. Kyckling. Ägg. Frukt. Potatis. Om man hade behövt framställa allt man äter själv, hade då en enda gnutta gått till spillo? Under min uppväxt på ett pensionat i Småland var jag ständigt omgiven av kokerskor som alla satte en ära i att ta vara på så mycket som möjligt och att förvandla det till helt andra rätter. Det var sällan de använde recept, utan det mesta gick på känn. Nu har jag själv ett hushåll som stundtals sväller över kring middagstid. Räkorna maken och jag skulle dela på får bli basen i en pastasås när middagsgästerna utökas till ett dussin på en kvart. Och potatismoset för fyra blir grunden till en ljuvlig soppa för åtta med allsköns tillbehör när goda vänner blir strandsatta på grund av flygstrejk. Jag har också lärt mig att oxfilé i lysrörsbelysning smakar sämre än pytt i panna med levande ljus. Bry dig alltså inte bara om vad som serveras, utan också om hur. Den gamla sanningen att man ”äter med ögonen” gäller än i dag. Vardagarna är också så många fler än helgerna! Denna lilla bok är inget politiskt manifest, även om jag är övertygad om att våra folkvalda skulle bli ordentligt omskakade om man slängde ut dem bakom plogen på en åker eller satte dem i en stormriden fiskebåt en kulen oktobermorgon. I stället är förhoppningen att 100 sätt att rädda maten kan väcka lite nya tankar om vad vi kan göra med allt som inte går åt genast. Kanske kan boken också få dig att släppa loss lusten att laga mat och att fundera en gång extra över om inte ekobondens möda är värd någon krona extra för köttet eller grönsakerna. Det finns mycket vi kan leva utan, men mat behöver vi faktiskt främst för att överleva. Varför då inte njuta, både av att laga och äta den? Även om man känner igen delar av rätten från i går på tallriken. Även hur vi komponerar vår måltid påverkar vår matkonsumtion. Det påstås att det är lättare att få en människa att byta religion än att ändra sina matvanor. Men vi kan försöka! Vi måste till exempel inte alltid ha potatis, ris, pasta eller bröd till maten. Det vill säga råvaror som är rika på kolhydrater. En kroppsarbetare eller elitidrottare behöver säkert

6

lite extra bränsle, för det är just vad kolhydraterna är. Men ska vi sjunka ner framför TV:n efter middagen är det inte bränsle vi behöver. På köpet märker åtminstone jag att blodsockret inte åker samma berg-och-dalbana och att jag numera faktiskt klarar mig utan godispåsen i soffan, vilket i sig är en hälsovinst. Men detta är inte en bok som enbart handlar om hälsa eller hus­ hållsekonomi. Produktionen och transporten av mat står för ungefär en tredje­del av Sveriges klimatpåverkade utsläpp. Matproduktionen står genom jordbruket för den absoluta merparten av övergödningen i Östersjön. På det globala planet står enbart produktionen av kött för 18 procent av utsläppet av växthusgaser. Att slänga mindre mat är alltså bland det mest kraftfulla du kan göra för att minska din klimatpåverkan. När jag och maken hade fotostudio tillsammans var vi ganska duktiga på att åka till Stadsmissionen och andra hjälporganisationer med mat om vi hade lagat stora bufféer, men när det handlade om mindre fotograferingar slarvade vi, i ärlighetens namn, en hel del. Fredag eftermiddag åkte det mesta ner i sopkorgen. Tills vår irländske assistent John dök upp, upp­ vuxen under knapphetens stjärna som äldst av nära dussinet syskon på Irland och med en omsorg om mat som kanske bara kan komma från den som inte alltid har kunnat öppna ett välfyllt kylskåp eller har kunnat handla allt som står på inköpslistan utan att behöva fundera på om slantarna räcker till. Likaväl som min väninna Naomi på Trinidad kunde John konsten att dryga ut det mesta och att få gårdagens rester att smaka ljuvligt. Med Naomi och John som vardagshjältar och med kylen fylld av mat som bara väntar på dig och din fantasi är det nu dags att sätta i gång! Om du lyckas ändra dina vanor i köket har både du och kommande generationer mycket att vinna. Här kommer alltså 100 sätt att rädda maten och din ekonomi, samtidigt som du dessutom bidrar till att rädda världen. Annica Triberg

7


2. Töm kylen Börja ditt nya köksliv med att städa kylskåpet. Det behöver säkert ren­ göras i alla fall … Kolla vad det egentligen är som har bosatt sig längst in. I vilka gamla salsaburkar har det bildats små samhällen (läs: mögel) med ett eget liv? Och nästa gång du köper färdig salsa till taco­middagen, frys in eventuellt överbliven sås. Släng allt som ser dåligt ut, men spara sådant du vet att du använder ibland och som ser fräscht ut och smakar bra, oavsett bäst-före-datum. Färdigköpta marmelader är till exempel näst intill odödliga, om du inte har haft fingrar eller smetiga smörknivar i burken. Detsamma gäller starka såser i flaska. Ligger det många små ostkamrater i kylen och även gul lök som börjar tröttna på livet? En fransk löksoppa som får puttra medan du röjer är aldrig fel. Löksoppa Vill du leva billigt är löksoppa lysande. Välj buljong efter tycke och smak. Det finns ekologisk buljong på tärning numera, samt flytande fonder som är någorlunda befriade från konstigheter. Du kan också variera löken: schalottenlök, purjolök och sticklök passar bra, däremot blir rödlök ful i färgen när den får koka.

Till 4 personer: 5–7 gula lökar (ca 500 g) 2 msk smör eller rapsolja 1 liter god buljong ½ krm svartpeppar 1 tsk torkad timjan (eller 2 msk hackad

Värm ugnen till 275°. Skala och skiva löken tunt. Fräs den i matfettet tills den får färg. Späd med buljong och kryddor och låt sjuda i 5–10 minuter. Smaka om du behöver mer salt. Rosta brödet och lägg en halv skiva i botten av fyra ugnssäkra skålar, slå på soppan, lägg i den andra brödhalvan, täck med riven ost och gratinera i 5–6 minuter, tills osten har fått färg. Detta är det klassiska sättet. Du kan också lägga brödskivorna i en form, täcka med ost och gratinera som ovan. När osten fått färg lägger du bröden ovanpå soppan i varma tallrikar. Servera gärna med lite extra timjan, helst färsk om du har.

10

färsk/frusen) ev. salt Till gratinering: 4 skivor vitt bröd 2 dl riven ost ev. färsk timjan till servering


2. Töm kylen Börja ditt nya köksliv med att städa kylskåpet. Det behöver säkert ren­ göras i alla fall … Kolla vad det egentligen är som har bosatt sig längst in. I vilka gamla salsaburkar har det bildats små samhällen (läs: mögel) med ett eget liv? Och nästa gång du köper färdig salsa till taco­middagen, frys in eventuellt överbliven sås. Släng allt som ser dåligt ut, men spara sådant du vet att du använder ibland och som ser fräscht ut och smakar bra, oavsett bäst-före-datum. Färdigköpta marmelader är till exempel näst intill odödliga, om du inte har haft fingrar eller smetiga smörknivar i burken. Detsamma gäller starka såser i flaska. Ligger det många små ostkamrater i kylen och även gul lök som börjar tröttna på livet? En fransk löksoppa som får puttra medan du röjer är aldrig fel. Löksoppa Vill du leva billigt är löksoppa lysande. Välj buljong efter tycke och smak. Det finns ekologisk buljong på tärning numera, samt flytande fonder som är någorlunda befriade från konstigheter. Du kan också variera löken: schalottenlök, purjolök och sticklök passar bra, däremot blir rödlök ful i färgen när den får koka.

Till 4 personer: 5–7 gula lökar (ca 500 g) 2 msk smör eller rapsolja 1 liter god buljong ½ krm svartpeppar 1 tsk torkad timjan (eller 2 msk hackad

Värm ugnen till 275°. Skala och skiva löken tunt. Fräs den i matfettet tills den får färg. Späd med buljong och kryddor och låt sjuda i 5–10 minuter. Smaka om du behöver mer salt. Rosta brödet och lägg en halv skiva i botten av fyra ugnssäkra skålar, slå på soppan, lägg i den andra brödhalvan, täck med riven ost och gratinera i 5–6 minuter, tills osten har fått färg. Detta är det klassiska sättet. Du kan också lägga brödskivorna i en form, täcka med ost och gratinera som ovan. När osten fått färg lägger du bröden ovanpå soppan i varma tallrikar. Servera gärna med lite extra timjan, helst färsk om du har.

10

färsk/frusen) ev. salt Till gratinering: 4 skivor vitt bröd 2 dl riven ost ev. färsk timjan till servering


4. Rensa i skafferiet Strunta i bäst-före-datum på konserver. Är burkarna hela håller de länge, medan buckliga konserver inte ens ska med dig hem från affären i fortsättningen. Idén med konservburkar är nämligen att de måste vara hela för att innehållet ska vara fräscht. Pasta håller också längre än märkningen, medan mjöl är känsligt för ohyra, speciellt om det förvaras för varmt. Nästa gång du köper mjöl, tryck ner paketet i en plastpåse och förslut. Ställ inte mjöl över kylskåpet, utan på ett svalare ställe. Har du små slattar med olika sorters mjöl som är helt okej, ta fram allt och baka ett gott bröd. Här kan allt slinka ner, från vetemjöl, rågsikt och grahamsmjöl till linfrö, havregryn och diverse kross och kli. Matbröd Detta är ett basrecept, som du sedan kan variera i oändlighet med olika sorters mjöl, flingor och gryn. Prova yoghurt i stället för vatten. Med halva jästmängden och kallt degspad kan du kalljäsa degen i kylen över natten, så får du ett mer hållbart bröd. Hemligheten bakom ett gott bröd heter främst: Knåda noga, gärna 10–15 minuter för hand, lite kortare i maskin. Det gör att glutentrådarna blir långa, vilket ger ett gott och saftigt bröd. Lös upp jästen i vattnet. Rör ner honung eller socker, salt och så mycket mjöl att du får en lös deg. Tillsätt eventuell smaksättning, väljer du rivna morötter behövs lite mer mjöl. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig, i minst 10–12 minuter för hand. Lägg den i en bunke, täck med plast och låt jäsa i en timme. Knåda igenom degen och forma 4 avlånga bröd. Täck med bakduk och jäs i en dryg halvtimme. Värm ugnen till 220°. Pensla bröden med upp­vispat ägg eller vatten. Grädda i 10 minuter, sänk värmen till 175° och grädda i ytterligare 20–25 minuter, tills brödet är vackert brunt och låter ihåligt när man knackar på undersidan. Låt svalna på galler under bakduk.

14

Till 4 mindre bröd: 1 pkt jäst 5 dl vatten, 37° 1 tsk honung eller socker 1 ½ msk salt 12–14 dl mjöl, varav minst 5 dl vetemjöl Valfri smaksättning: 1 dl hackade valnötter, hackade aprikoser eller rivna morötter Till pensling: ev. 1 ägg, uppvispat


4. Rensa i skafferiet Strunta i bäst-före-datum på konserver. Är burkarna hela håller de länge, medan buckliga konserver inte ens ska med dig hem från affären i fortsättningen. Idén med konservburkar är nämligen att de måste vara hela för att innehållet ska vara fräscht. Pasta håller också längre än märkningen, medan mjöl är känsligt för ohyra, speciellt om det förvaras för varmt. Nästa gång du köper mjöl, tryck ner paketet i en plastpåse och förslut. Ställ inte mjöl över kylskåpet, utan på ett svalare ställe. Har du små slattar med olika sorters mjöl som är helt okej, ta fram allt och baka ett gott bröd. Här kan allt slinka ner, från vetemjöl, rågsikt och grahamsmjöl till linfrö, havregryn och diverse kross och kli. Matbröd Detta är ett basrecept, som du sedan kan variera i oändlighet med olika sorters mjöl, flingor och gryn. Prova yoghurt i stället för vatten. Med halva jästmängden och kallt degspad kan du kalljäsa degen i kylen över natten, så får du ett mer hållbart bröd. Hemligheten bakom ett gott bröd heter främst: Knåda noga, gärna 10–15 minuter för hand, lite kortare i maskin. Det gör att glutentrådarna blir långa, vilket ger ett gott och saftigt bröd. Lös upp jästen i vattnet. Rör ner honung eller socker, salt och så mycket mjöl att du får en lös deg. Tillsätt eventuell smaksättning, väljer du rivna morötter behövs lite mer mjöl. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda den smidig, i minst 10–12 minuter för hand. Lägg den i en bunke, täck med plast och låt jäsa i en timme. Knåda igenom degen och forma 4 avlånga bröd. Täck med bakduk och jäs i en dryg halvtimme. Värm ugnen till 220°. Pensla bröden med upp­vispat ägg eller vatten. Grädda i 10 minuter, sänk värmen till 175° och grädda i ytterligare 20–25 minuter, tills brödet är vackert brunt och låter ihåligt när man knackar på undersidan. Låt svalna på galler under bakduk.

14

Till 4 mindre bröd: 1 pkt jäst 5 dl vatten, 37° 1 tsk honung eller socker 1 ½ msk salt 12–14 dl mjöl, varav minst 5 dl vetemjöl Valfri smaksättning: 1 dl hackade valnötter, hackade aprikoser eller rivna morötter Till pensling: ev. 1 ägg, uppvispat


7. Lita på dina sinnen Smaka och lukta på mjölken och grädden. Du dör inte av en slurk sur mjölk på tungan, men du slipper slänga sådant som är helt användbart. Lukta på kycklingen eller köttet. Skum lukt? Släng! Detsamma gäller även fisk. Har köttfärsen inte förvarats kallt kan den vara dålig redan innan du kommer hem från affären, medan mjölken mycket väl kan hålla flera dagar längre än datumstämpeln om kylkedjan har varit obruten. Har du å andra sidan kommit hem med mat som är dålig, trots att du har förvarat/transporterat den rätt, gå tillbaka och klaga. Datummärkningen var fantastisk när den kom till, för att vi konsumenter inte skulle bli lurade av affärerna. Men nu verkar det ha slagit över åt andra hållet. Nu har vi glömt bort att lita på vårt sunda förnuft. Lynn Åkesson, professor i etnologi vid Lunds universitet, menar: ”Bäst-föredatum har blivit en religion. Vi läser och lyder, i stället för att smaka och lukta.” Kan det sägas tydligare?

8. Släng ut gästerna efter tre dagar ”Fisk och gäster börjar lukta efter tre dagar”, lyder ett gammalt talesätt. Detsamma gäller i stort sett alla ”gäster”, även de i kylen. Inom tre dagar ska all tillagad mat vara antingen uppäten eller infryst. Därför, vet du med dig att middagsresterna inte kan komma till användning nästa dag, gör något åt dem på en gång. Ner i en bytta, märk med tusch och frys in. Det finns förstås undantag från denna regel, men i princip ska ingen tillagad mat få bosätta sig i din kyl någon längre tid.

18


7. Lita på dina sinnen Smaka och lukta på mjölken och grädden. Du dör inte av en slurk sur mjölk på tungan, men du slipper slänga sådant som är helt användbart. Lukta på kycklingen eller köttet. Skum lukt? Släng! Detsamma gäller även fisk. Har köttfärsen inte förvarats kallt kan den vara dålig redan innan du kommer hem från affären, medan mjölken mycket väl kan hålla flera dagar längre än datumstämpeln om kylkedjan har varit obruten. Har du å andra sidan kommit hem med mat som är dålig, trots att du har förvarat/transporterat den rätt, gå tillbaka och klaga. Datummärkningen var fantastisk när den kom till, för att vi konsumenter inte skulle bli lurade av affärerna. Men nu verkar det ha slagit över åt andra hållet. Nu har vi glömt bort att lita på vårt sunda förnuft. Lynn Åkesson, professor i etnologi vid Lunds universitet, menar: ”Bäst-föredatum har blivit en religion. Vi läser och lyder, i stället för att smaka och lukta.” Kan det sägas tydligare?

8. Släng ut gästerna efter tre dagar ”Fisk och gäster börjar lukta efter tre dagar”, lyder ett gammalt talesätt. Detsamma gäller i stort sett alla ”gäster”, även de i kylen. Inom tre dagar ska all tillagad mat vara antingen uppäten eller infryst. Därför, vet du med dig att middagsresterna inte kan komma till användning nästa dag, gör något åt dem på en gång. Ner i en bytta, märk med tusch och frys in. Det finns förstås undantag från denna regel, men i princip ska ingen tillagad mat få bosätta sig i din kyl någon längre tid.

18


17. Vänd på begreppen Ställ oöppnade yoghurtpaket upp och ner i kylen. Då får du tjock, fin yoghurt redan från början när du öppnar paketet och slipper hälla bort den första slatten. Att skaka fulla paket brukar sällan hjälpa. Detsamma gäller pestoburken och andra oljebaserade röror. Skruva bara åt locket noga!

18. Surna inte Bara för att grädden börjar bli sur behöver inte du bli det. En gammal klassiker var att baka mandelkubb av just sur grädde. Märker du att du har för mycket grädde hemma som du inte hinner använda, frys in den och använd den i grytor och såser direkt från frysen. Den går utmärkt att koka, men inte att vispa. Innan du köper grädde nästa gång, titta inte bara på datumet, utan även på innehållsförteckningen. Numera finns det grädde i förpackning med skruvkork som visserligen håller längre, men kolla noga så att den inte innehåller onödiga tillsatser.

32


17. Vänd på begreppen Ställ oöppnade yoghurtpaket upp och ner i kylen. Då får du tjock, fin yoghurt redan från början när du öppnar paketet och slipper hälla bort den första slatten. Att skaka fulla paket brukar sällan hjälpa. Detsamma gäller pestoburken och andra oljebaserade röror. Skruva bara åt locket noga!

18. Surna inte Bara för att grädden börjar bli sur behöver inte du bli det. En gammal klassiker var att baka mandelkubb av just sur grädde. Märker du att du har för mycket grädde hemma som du inte hinner använda, frys in den och använd den i grytor och såser direkt från frysen. Den går utmärkt att koka, men inte att vispa. Innan du köper grädde nästa gång, titta inte bara på datumet, utan även på innehållsförteckningen. Numera finns det grädde i förpackning med skruvkork som visserligen håller längre, men kolla noga så att den inte innehåller onödiga tillsatser.

32


25. Låt gjutjärnspannan stå framme Damma av den tunga, trogna gjutjärnsstekpannan och gör en variant av tortilla eller frittata av resterna. Med ett par ägg och en ostkant livar du upp vilket kylskåpsrens som helst. Värm ugnen till 200°. Fräs till exempel lök och paprika i olivolja. Strimla över kvarblivet pålägg (salami, skinka …), även rökt makrill passar. Har du kall, kokt skivad potatis är det gott, liksom broccoli eller bönor. Vispa ihop två ägg per person med en skvätt mjölk (ungefär ett halvt äggskal per ägg), salt och peppar. Häll över smeten och fräs ett par minuter, tills äggsmeten börjar stelna. Lägg ner ett par skivade tomater eller andra grönsaker. Riv över ost och ställ in pannan i ugnen i cirka tio minuter, tills osten bubblar och har fått färg. Akta handtaget när du tar ut pannan, det är varmt! Linda en handduk runt när du serverar, så ingen tar i handtaget av misstag. Är stekpannan så stor att den inte går in i ugnen? Höj temperaturen till max och ställ in pannan högst upp i ugnen med luckan på glänt. Passa noga så att ytan inte bränns.

40


25. Låt gjutjärnspannan stå framme Damma av den tunga, trogna gjutjärnsstekpannan och gör en variant av tortilla eller frittata av resterna. Med ett par ägg och en ostkant livar du upp vilket kylskåpsrens som helst. Värm ugnen till 200°. Fräs till exempel lök och paprika i olivolja. Strimla över kvarblivet pålägg (salami, skinka …), även rökt makrill passar. Har du kall, kokt skivad potatis är det gott, liksom broccoli eller bönor. Vispa ihop två ägg per person med en skvätt mjölk (ungefär ett halvt äggskal per ägg), salt och peppar. Häll över smeten och fräs ett par minuter, tills äggsmeten börjar stelna. Lägg ner ett par skivade tomater eller andra grönsaker. Riv över ost och ställ in pannan i ugnen i cirka tio minuter, tills osten bubblar och har fått färg. Akta handtaget när du tar ut pannan, det är varmt! Linda en handduk runt när du serverar, så ingen tar i handtaget av misstag. Är stekpannan så stor att den inte går in i ugnen? Höj temperaturen till max och ställ in pannan högst upp i ugnen med luckan på glänt. Passa noga så att ytan inte bränns.

40


29. Lägg inte av - lägg in Minns du mormors pressgurka till söndagssteken? Om inte, är det dags att skapa en ny tradition! Om gurkan du köpte inte smakar mer än vatten, lägg in den enligt kallskänkan Karin Chädströms klassiska 1-2-3-lag: 1 del ättika (12 %), 2 delar socker och 3 delar vatten. Skiva gurkan tunt med osthyvel och lägg den i en ren glasburk. Koka upp lagen tills sockret löser sig, låt svalna lite, häll den sedan över gurkan tills lagen täcker. Skulle gurkan flyta upp, tryck ner den med ett litet fat eller en kopp. Till en stor gurka brukar 1 dl ättika, 2 dl socker och 3 dl vatten vara lagom. Skruva på locket, ställ i kylen i några timmar och njut när den har kallnat. Håller runt en vecka i kylen. Tar den slut fortare, skiva ner mer gurka i lagen. Gott till nästan allt.

30. Lär dig laga vilt Att ”rädda maten” handlar inte bara om att ta hand om resterna, utan också om att fundera över vilken påverkan dina matvanor har på hela vårt ekosystem. För att få fram ett kilo nötfärs går det åt fem gånger så mycket energi som för ett kilo älgfärs. Äter du egenplockade kantareller till i stället för importerad sallat blir vinsterna ännu större. För att inte tala om hur gott det blir! Och vill du inte, behöver vilt inte smaka speciellt vilt. Dra på med vitlök, fetaost och finhackade örter i biffarna så förflyttar du älgen till Medelhavet i ett nafs.

46


29. Lägg inte av - lägg in Minns du mormors pressgurka till söndagssteken? Om inte, är det dags att skapa en ny tradition! Om gurkan du köpte inte smakar mer än vatten, lägg in den enligt kallskänkan Karin Chädströms klassiska 1-2-3-lag: 1 del ättika (12 %), 2 delar socker och 3 delar vatten. Skiva gurkan tunt med osthyvel och lägg den i en ren glasburk. Koka upp lagen tills sockret löser sig, låt svalna lite, häll den sedan över gurkan tills lagen täcker. Skulle gurkan flyta upp, tryck ner den med ett litet fat eller en kopp. Till en stor gurka brukar 1 dl ättika, 2 dl socker och 3 dl vatten vara lagom. Skruva på locket, ställ i kylen i några timmar och njut när den har kallnat. Håller runt en vecka i kylen. Tar den slut fortare, skiva ner mer gurka i lagen. Gott till nästan allt.

30. Lär dig laga vilt Att ”rädda maten” handlar inte bara om att ta hand om resterna, utan också om att fundera över vilken påverkan dina matvanor har på hela vårt ekosystem. För att få fram ett kilo nötfärs går det åt fem gånger så mycket energi som för ett kilo älgfärs. Äter du egenplockade kantareller till i stället för importerad sallat blir vinsterna ännu större. För att inte tala om hur gott det blir! Och vill du inte, behöver vilt inte smaka speciellt vilt. Dra på med vitlök, fetaost och finhackade örter i biffarna så förflyttar du älgen till Medelhavet i ett nafs.

46


38. Sluta storhandla Det låter så klokt: storhandla och spara pengar. Men om du inte har en storfamilj eller bor i kollektiv, tänk efter en gång till: när ska du äta upp allt? Är du klok och fördelar de tjugo fläskkotletterna i mindre paket som du märker och fryser in och vet att du vill äta fläskkotletter till middag varje vecka det närmaste halvåret, då ska du förstås slå till. Annars är det kanske smartare för ekonomin att köpa mindre paket. Detsamma kan gälla den där stora vattenmelonen som är så billig. Väl hemma upptäcker du att den inte får plats i kylen, om du inte slänger ut allt annat … Köp då hellre en liten galiamelon för samma peng och njut av den med andakt.

39. Bli betydelsefull för din affär Stormarknader i all ära. Men du kanske har en mindre affär i din närhet? Prata med ägaren, ofta är han eller hon lyhörd för dina önskemål och tar hem sådant du önskar. Kanske mindre förpackningar eller speciella produkter du saknar. Kravodlat kaffe som du provat någon annanstans, fler sorters svenska äpplen eller de där goda (och tillsatsbefriade) bönchipsen från Öland. Får du en bra relation med handlaren ökar också ditt inflytande. Du kan lättare gå tillbaka med varor du inte är nöjd med och få pengarna tillbaka eller byta till andra produkter. Bli en aktiv konsument, det tjänar du på. Var vänlig, men våga också vara krånglig. Läs innehållsdeklarationer och terrorisera butiken om det är något du inte begriper. Kom ihåg att det är du som konsument som har makten. Handlar ingen en vara, så försvinner den ur sortimentet. Och handlar ingen i affären, så försvinner även den.

56


38. Sluta storhandla Det låter så klokt: storhandla och spara pengar. Men om du inte har en storfamilj eller bor i kollektiv, tänk efter en gång till: när ska du äta upp allt? Är du klok och fördelar de tjugo fläskkotletterna i mindre paket som du märker och fryser in och vet att du vill äta fläskkotletter till middag varje vecka det närmaste halvåret, då ska du förstås slå till. Annars är det kanske smartare för ekonomin att köpa mindre paket. Detsamma kan gälla den där stora vattenmelonen som är så billig. Väl hemma upptäcker du att den inte får plats i kylen, om du inte slänger ut allt annat … Köp då hellre en liten galiamelon för samma peng och njut av den med andakt.

39. Bli betydelsefull för din affär Stormarknader i all ära. Men du kanske har en mindre affär i din närhet? Prata med ägaren, ofta är han eller hon lyhörd för dina önskemål och tar hem sådant du önskar. Kanske mindre förpackningar eller speciella produkter du saknar. Kravodlat kaffe som du provat någon annanstans, fler sorters svenska äpplen eller de där goda (och tillsatsbefriade) bönchipsen från Öland. Får du en bra relation med handlaren ökar också ditt inflytande. Du kan lättare gå tillbaka med varor du inte är nöjd med och få pengarna tillbaka eller byta till andra produkter. Bli en aktiv konsument, det tjänar du på. Var vänlig, men våga också vara krånglig. Läs innehållsdeklarationer och terrorisera butiken om det är något du inte begriper. Kom ihåg att det är du som konsument som har makten. Handlar ingen en vara, så försvinner den ur sortimentet. Och handlar ingen i affären, så försvinner även den.

56


40. Handla smart Mycket går på slentrian när vi handlar. Se över hur du kan bli mer effektiv och få tid över till annat. Kanske till att upptäcka små etniska butiker och hitta nya råvaror? • B ashandla på nätet, det är ett utmärkt sätt att alltid ha stapelvaror hemma. På så sätt undviker du onödiga spontaninköp. Bor du flera trappor upp utan hiss har du också snart sparat in den naprapat du förmodligen då och då behöver gå till av allt släpande. • Följ inköpslistan när du har bråttom. Ha ett hederligt block med magnet på kylskåpet och trimma alla att skriva upp vad som håller på att ta slut – helst innan det är helt slut. Handla strikt efter listan. • Handla med en vän. Dels hittar du kanske nya favoriter, dels är det så mycket roligare. Våga botanisera bland grönsaker, främmande smaksättare och råvaror du aldrig har sett tidigare. Utan nyfikenhet skapas inga nya rätter. • Ha en shoppingfri dag. Förr var alla affärer stängda på söndagar. Då kunde man ägna sig åt hem, vänner och familj. Nu rullar hjulen veckan runt. Kliv av. Gör en utflykt med nära och kära i stället.

41. Köp en kokbok Internet är en aldrig sinande kokbok. Får du till exempel en massa kokt broccoli över, googla på broccoli och av nära en miljon träffar bör du finna något som passar dig: en god soppa, en matig paj eller en busgod gratäng. Ändå, se till att ha en gedigen baskokbok i köket. Sedan kan du läsa kändiskockarnas böcker som inspiration och skönlitteratur.

58


40. Handla smart Mycket går på slentrian när vi handlar. Se över hur du kan bli mer effektiv och få tid över till annat. Kanske till att upptäcka små etniska butiker och hitta nya råvaror? • B ashandla på nätet, det är ett utmärkt sätt att alltid ha stapelvaror hemma. På så sätt undviker du onödiga spontaninköp. Bor du flera trappor upp utan hiss har du också snart sparat in den naprapat du förmodligen då och då behöver gå till av allt släpande. • Följ inköpslistan när du har bråttom. Ha ett hederligt block med magnet på kylskåpet och trimma alla att skriva upp vad som håller på att ta slut – helst innan det är helt slut. Handla strikt efter listan. • Handla med en vän. Dels hittar du kanske nya favoriter, dels är det så mycket roligare. Våga botanisera bland grönsaker, främmande smaksättare och råvaror du aldrig har sett tidigare. Utan nyfikenhet skapas inga nya rätter. • Ha en shoppingfri dag. Förr var alla affärer stängda på söndagar. Då kunde man ägna sig åt hem, vänner och familj. Nu rullar hjulen veckan runt. Kliv av. Gör en utflykt med nära och kära i stället.

41. Köp en kokbok Internet är en aldrig sinande kokbok. Får du till exempel en massa kokt broccoli över, googla på broccoli och av nära en miljon träffar bör du finna något som passar dig: en god soppa, en matig paj eller en busgod gratäng. Ändå, se till att ha en gedigen baskokbok i köket. Sedan kan du läsa kändiskockarnas böcker som inspiration och skönlitteratur.

58


44. Tvätta tassarna Hur många gånger säger man till barnen att tvätta händerna? Och hur ofta slarvar man själv? Tar i frukostskinkan, kliar hunden, pillar i sallaten, knyter ihop en soppåse, sticker ner fingret i såsen … Tvätta alltså händerna – ofta! Man behöver inte ha bacillskräck för att fatta att händerna är ett finfint sätt att sprida bakterier.

45. Sluta pilla i lagen Ska du plocka bland kräftor och andra skaldjur i lag, gör det aldrig med fingrarna, utan lyft upp dem till serveringsfaten med en tång. Då kan du spara det som inte går åt i kylen ett par dagar, annars kan du lika gärna slänga allt samma kväll eftersom bakterierna från dina fingrar, hur noga du än har tvättat dem, förstör lagen. Detsamma gäller skalade räk- och kräftstjärtar i lag. Fiska upp så mycket som du tror går åt med en gaffel och ställ tillbaka burken i kylen. Men innan du köper färdig­ skalade stjärtar, kolla att ”Smögenräkorna” inte är fångade i Kina, i så fall är det bättre att köpa ett kilo frysta räkor och skala dem själv. Kolla på www.wwf.se, där finns listor på vilka sorters fisk och skaldjur som vi kan äta med gott samvete.

64


44. Tvätta tassarna Hur många gånger säger man till barnen att tvätta händerna? Och hur ofta slarvar man själv? Tar i frukostskinkan, kliar hunden, pillar i sallaten, knyter ihop en soppåse, sticker ner fingret i såsen … Tvätta alltså händerna – ofta! Man behöver inte ha bacillskräck för att fatta att händerna är ett finfint sätt att sprida bakterier.

45. Sluta pilla i lagen Ska du plocka bland kräftor och andra skaldjur i lag, gör det aldrig med fingrarna, utan lyft upp dem till serveringsfaten med en tång. Då kan du spara det som inte går åt i kylen ett par dagar, annars kan du lika gärna slänga allt samma kväll eftersom bakterierna från dina fingrar, hur noga du än har tvättat dem, förstör lagen. Detsamma gäller skalade räk- och kräftstjärtar i lag. Fiska upp så mycket som du tror går åt med en gaffel och ställ tillbaka burken i kylen. Men innan du köper färdig­ skalade stjärtar, kolla att ”Smögenräkorna” inte är fångade i Kina, i så fall är det bättre att köpa ett kilo frysta räkor och skala dem själv. Kolla på www.wwf.se, där finns listor på vilka sorters fisk och skaldjur som vi kan äta med gott samvete.

64


47. Drick vatten till maten Om du dricker läsk till maten slutar din hjärna att fungera som den ska. Läsk är så sött att hjärnans signalsystem, som ska tala om när du blir mätt, slår ifrån. Drick vatten till maten, så äter du alltså mindre mat. En ny och skrämmande rapport visar dessutom att dricker du en liter läsk om dagen tar levern lika mycket stryk som av långvarigt alkoholmissbruk. Och då handlar det om ”vanlig” läsk, inte om de lightvarianter som är syntetiskt sötade med aspartam (200 gånger sötare än vanligt socker) som triggar hjärnan till helt fel signaler, att nu kommer det mer socker. När inget socker kommer slår systemet slint och kräver fett i stället. Resten kan vem som helst räkna ut. Eller? Tilläggas bör också att forskarna är oense om vad som sker i kroppen med restämnena av syntetiska sötningsmedel. Många, både vuxna och barn, dricker dagligen läsk till maten. Läsk är billigt i dag, men ändå, om du sparar tio kronor per dag på att strunta i läsken och dricker kranvatten i stället så har du med enkel matematik fått ihop över 3 500 kronor på ett år. Plus en massa hälsovinster. En ytterligare effekt av att dricka kranvatten är att du minskar antalet lastbilar som går åt för att transportera läsken. När det gäller mineralvatten på flaska har till exempel Ramlösa tagit sitt ansvar genom att numera skicka flaskorna med tåg. Men varför överhuvudtaget betala för vatten på flaska, när vi har så gott kranvatten i Sverige?

68


47. Drick vatten till maten Om du dricker läsk till maten slutar din hjärna att fungera som den ska. Läsk är så sött att hjärnans signalsystem, som ska tala om när du blir mätt, slår ifrån. Drick vatten till maten, så äter du alltså mindre mat. En ny och skrämmande rapport visar dessutom att dricker du en liter läsk om dagen tar levern lika mycket stryk som av långvarigt alkoholmissbruk. Och då handlar det om ”vanlig” läsk, inte om de lightvarianter som är syntetiskt sötade med aspartam (200 gånger sötare än vanligt socker) som triggar hjärnan till helt fel signaler, att nu kommer det mer socker. När inget socker kommer slår systemet slint och kräver fett i stället. Resten kan vem som helst räkna ut. Eller? Tilläggas bör också att forskarna är oense om vad som sker i kroppen med restämnena av syntetiska sötningsmedel. Många, både vuxna och barn, dricker dagligen läsk till maten. Läsk är billigt i dag, men ändå, om du sparar tio kronor per dag på att strunta i läsken och dricker kranvatten i stället så har du med enkel matematik fått ihop över 3 500 kronor på ett år. Plus en massa hälsovinster. En ytterligare effekt av att dricka kranvatten är att du minskar antalet lastbilar som går åt för att transportera läsken. När det gäller mineralvatten på flaska har till exempel Ramlösa tagit sitt ansvar genom att numera skicka flaskorna med tåg. Men varför överhuvudtaget betala för vatten på flaska, när vi har så gott kranvatten i Sverige?

68


57. Använd äkta vara Margarin är en emulsion av vatten i olja och innehåller i huvudsak härdade vegetabiliska fetter från främst palm-, kokos- eller i bästa fall rapsolja. Ärliga tillverkare skriver ut vilken olja det handlar om, men på många margarinpaket står det bara ”vegetabilisk olja”. Till margarin med låg fetthalt tillsätter man gelatin eller stärkelse. Till detta kommer aromämnen, konserveringsämnet kaliumsorbat (E 202) och monooch diglycerider av fett (E 471). Har du inte känt dig som en lurad konsument innan, så är det dags nu. Gör i stället så här: Stek i rapsolja, smaksätt med olivolja och använd Bregott eller färskost på mackan. Och ska du baka kakor, gör det med smör! Det blir godast så. Chocolate chip cookies Omvända proportioner socker fungerar också, liksom ett grövre vetemjöl. Även lite havregryn är gott. Har du inte bikarbonat hemma så går det bra med bara bakpulver. Till och med ägget kan du vara utan i värsta fall. Snälla kakor med andra ord. Men de flyter ut, så lägg dem glest.

Till cirka 36 stora kakor: 225 g smör, rumsvarmt 2 dl farinsocker 1 dl strösocker 1 stort ägg ev. 1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 175°. Blanda smör och socker noga i en bunke eller i matberedare. Rör i ägg och vaniljsocker. Tillsätt mjöl, bakpulver, bikarbonat och salt och blanda till en jämn smet. Blanda i chokladen med en sked. Täck plåtar med bakplåtspapper. Skeda ut 6–8 valnötsstora klickar smet på varje plåt. Ställ in en plåt i taget i ugnen i 8–12 minuter. Kakorna ska inte se helt färdiga ut, om du väntar tills de gör det är de brända i botten. Låt dem svalna på plåten i 3–5 minuter så stelnar de. Lyft sedan över dem med en stekspade till ett galler. Förvara kakorna i en kakburk med tättslutande lock.

80

4 dl mjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk bikarbonat 2 krm salt 200 g grovhackad mörk choklad


57. Använd äkta vara Margarin är en emulsion av vatten i olja och innehåller i huvudsak härdade vegetabiliska fetter från främst palm-, kokos- eller i bästa fall rapsolja. Ärliga tillverkare skriver ut vilken olja det handlar om, men på många margarinpaket står det bara ”vegetabilisk olja”. Till margarin med låg fetthalt tillsätter man gelatin eller stärkelse. Till detta kommer aromämnen, konserveringsämnet kaliumsorbat (E 202) och monooch diglycerider av fett (E 471). Har du inte känt dig som en lurad konsument innan, så är det dags nu. Gör i stället så här: Stek i rapsolja, smaksätt med olivolja och använd Bregott eller färskost på mackan. Och ska du baka kakor, gör det med smör! Det blir godast så. Chocolate chip cookies Omvända proportioner socker fungerar också, liksom ett grövre vetemjöl. Även lite havregryn är gott. Har du inte bikarbonat hemma så går det bra med bara bakpulver. Till och med ägget kan du vara utan i värsta fall. Snälla kakor med andra ord. Men de flyter ut, så lägg dem glest.

Till cirka 36 stora kakor: 225 g smör, rumsvarmt 2 dl farinsocker 1 dl strösocker 1 stort ägg ev. 1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 175°. Blanda smör och socker noga i en bunke eller i matberedare. Rör i ägg och vaniljsocker. Tillsätt mjöl, bakpulver, bikarbonat och salt och blanda till en jämn smet. Blanda i chokladen med en sked. Täck plåtar med bakplåtspapper. Skeda ut 6–8 valnötsstora klickar smet på varje plåt. Ställ in en plåt i taget i ugnen i 8–12 minuter. Kakorna ska inte se helt färdiga ut, om du väntar tills de gör det är de brända i botten. Låt dem svalna på plåten i 3–5 minuter så stelnar de. Lyft sedan över dem med en stekspade till ett galler. Förvara kakorna i en kakburk med tättslutande lock.

80

4 dl mjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk bikarbonat 2 krm salt 200 g grovhackad mörk choklad


61. Bjud på mousse Damma av en gammal favorit och bjud på mousse till förrätt eller lunch. Ett par skivor skinka eller rökt lax räcker. Perfekt även när grädden börjar närma sig utgångsdatum. Gelatinblad håller i evigheter i skafferiet. Utmärkt även att göra i förväg om du ska ha gäster hemma. Servera moussen antingen i små portionsformar eller glas eller som ”ägg” upplagda på ett fint endiveblad. Vill du ha ett vegetabiliskt alternativ till gelatin (som är animaliskt), prova agar-agar, ett slags sjögräs som har samma egenskaper som gelatin. Kan vara lite knepigt att få tag på, tyvärr, men agar-agar brukar finnas i större hälsokostaffärer. Laxmousse Har du bara rökt lax går det också bra och har du inte tillräckligt mycket, gör portionerna mindre! Variera moussen med rökt skinka eller renstek, då gärna med hackad smörgåsgurka i smeten. Prova också att byta ut grädden mot crème fraiche, eller ta hälften av varje.

Till 6–8 förrätter: 200 g kokt benfri lax 150 g rökt lax 3 dl vispgrädde salt, vitpeppar lite citronsaft

Finfördela laxen. Lägg den i matberedare. Rör ner den ovispade grädden, smaksätt med salt, peppar och citronsaft. Kör hastigt tills allt är blandat. Utan maskin vispar du grädden och blandar med laxen. Vänd ner eventuell grönska. Lägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 minuter. Krama ur dem och smält på svag värme. Låt svalna och rör ner gelatinet i laxmoussen. Rör om. Fördela smeten i 6–8 portionsformar. Täck med plastfilm och ställ dem kallt att stelna i minst 5–6 timmar. Servera med sallat, smörstekt vitt bröd och citron eller lime.

86

ev. hackad gräslök eller dill 3 gelatinblad Till servering: sallat smörstekt bröd citron eller lime


61. Bjud på mousse Damma av en gammal favorit och bjud på mousse till förrätt eller lunch. Ett par skivor skinka eller rökt lax räcker. Perfekt även när grädden börjar närma sig utgångsdatum. Gelatinblad håller i evigheter i skafferiet. Utmärkt även att göra i förväg om du ska ha gäster hemma. Servera moussen antingen i små portionsformar eller glas eller som ”ägg” upplagda på ett fint endiveblad. Vill du ha ett vegetabiliskt alternativ till gelatin (som är animaliskt), prova agar-agar, ett slags sjögräs som har samma egenskaper som gelatin. Kan vara lite knepigt att få tag på, tyvärr, men agar-agar brukar finnas i större hälsokostaffärer. Laxmousse Har du bara rökt lax går det också bra och har du inte tillräckligt mycket, gör portionerna mindre! Variera moussen med rökt skinka eller renstek, då gärna med hackad smörgåsgurka i smeten. Prova också att byta ut grädden mot crème fraiche, eller ta hälften av varje.

Till 6–8 förrätter: 200 g kokt benfri lax 150 g rökt lax 3 dl vispgrädde salt, vitpeppar lite citronsaft

Finfördela laxen. Lägg den i matberedare. Rör ner den ovispade grädden, smaksätt med salt, peppar och citronsaft. Kör hastigt tills allt är blandat. Utan maskin vispar du grädden och blandar med laxen. Vänd ner eventuell grönska. Lägg gelatinbladen i kallt vatten i 5 minuter. Krama ur dem och smält på svag värme. Låt svalna och rör ner gelatinet i laxmoussen. Rör om. Fördela smeten i 6–8 portionsformar. Täck med plastfilm och ställ dem kallt att stelna i minst 5–6 timmar. Servera med sallat, smörstekt vitt bröd och citron eller lime.

86

ev. hackad gräslök eller dill 3 gelatinblad Till servering: sallat smörstekt bröd citron eller lime


66. Säg omelett En omelett kan vara allt från en hederlig ugnspannkaka med bacon eller sidfläsk till en fluffig sak i stekpanna med en lätt svampstuvning. Gemensamt är att rätten tacksamt tar emot dina rester från igår och snabbt förvandlar dem till nya rätter. Omelett med räkstuvning Allra godaste omeletten får du om du gör ett mellanting mellan fransk omelett (på spisen) och ugnsomelett. Stuvningens innehåll kan variera: svamp eller sparris är goda alternativ. Stuvningen kan också användas till crêpes eller krustader.

Till 4 personer 6 ägg 1 dl mjölk och/eller grädde ½ tsk salt 1 krm peppar 2 msk smör

Värm ugnen till 175–200°. Vispa ihop äggen med mjölk och/eller grädde. Krydda. Smält smöret i en stekpanna med värmetåligt handtag. Häll i smeten och stek på medelvärme i ett par minuter, tills botten börjar stelna. Ställ in pannan i ugnen i cirka 10 minuter. Gör under tiden stuvningen. Smält smöret i en kastrull. Vispa ner mjölet och späd med buljong eller spad (om du har räkor på burk) och grädde. Vispa hela tiden så att stuvningen blir slät. Koka i 3–5 minuter tills konsistensen blir lagom tjock. Smaka av. Ta av kastrullen från värmen och vänd ner räkorna och finklippt dill. Koka inte mer, då blir räkorna sega. Ta ut pannan när omeletten har pöst upp ordentligt och fått fin färg. Så snart den har sjunkit ner, fördela stuvningen över och servera.

92

Till stuvningen: 2 msk smör 4–5 msk vetemjöl 3 dl spad eller fiskbuljong 1 dl grädde salt, peppar 250–300 g skalade räkor 1 knippa dill


66. Säg omelett En omelett kan vara allt från en hederlig ugnspannkaka med bacon eller sidfläsk till en fluffig sak i stekpanna med en lätt svampstuvning. Gemensamt är att rätten tacksamt tar emot dina rester från igår och snabbt förvandlar dem till nya rätter. Omelett med räkstuvning Allra godaste omeletten får du om du gör ett mellanting mellan fransk omelett (på spisen) och ugnsomelett. Stuvningens innehåll kan variera: svamp eller sparris är goda alternativ. Stuvningen kan också användas till crêpes eller krustader.

Till 4 personer 6 ägg 1 dl mjölk och/eller grädde ½ tsk salt 1 krm peppar 2 msk smör

Värm ugnen till 175–200°. Vispa ihop äggen med mjölk och/eller grädde. Krydda. Smält smöret i en stekpanna med värmetåligt handtag. Häll i smeten och stek på medelvärme i ett par minuter, tills botten börjar stelna. Ställ in pannan i ugnen i cirka 10 minuter. Gör under tiden stuvningen. Smält smöret i en kastrull. Vispa ner mjölet och späd med buljong eller spad (om du har räkor på burk) och grädde. Vispa hela tiden så att stuvningen blir slät. Koka i 3–5 minuter tills konsistensen blir lagom tjock. Smaka av. Ta av kastrullen från värmen och vänd ner räkorna och finklippt dill. Koka inte mer, då blir räkorna sega. Ta ut pannan när omeletten har pöst upp ordentligt och fått fin färg. Så snart den har sjunkit ner, fördela stuvningen över och servera.

92

Till stuvningen: 2 msk smör 4–5 msk vetemjöl 3 dl spad eller fiskbuljong 1 dl grädde salt, peppar 250–300 g skalade räkor 1 knippa dill


74. Ge frukten nya vänner Ser druvorna i fruktskålen lite sorgsna ut? Börjar tomaterna bli mjuka? Halvera druvor och tomater, gärna cocktailtomater, och lägg dem på en plåt. Värm ugnen till 175°. Ringla över lite olivolja och en aning balsam­ vinäger och sätt in plåten i ugnen tills allt har mojsat ihop sig, cirka en kvart. Servera till kött, fisk eller kyckling. Underbart friskt och gott och ett givet samtalsämne. Persikor och nektariner kan man ofta köpa billigt numera och ofta går de från att ha varit stenhårda till övermogna medan man vänder sig om i köket. Skär dem i klyftor och stek dem tillsammans med kycklingfiléer och lite olivolja. Busgott! Strö över rostade valnötter och du blir dagens hjälte. Prova också att riva ett äpple och blanda ner i köttbullssmeten, det ger både mer smak och saftighet. Kycklinggryta Frukt och kyckling passar underbart gott ihop. Men även benfri kotlett är god att tillaga på samma sätt. Vill du ha en såsigare gryta, vispa ur stekpannan med lite grädde eller crème fraiche, krydda och häll såsen över kycklingen. Valnötterna kan bytas ut mot andra nötter eller uteslutas.

Till 4–6 personer: 800 g kycklingfilé i mindre bitar 1 zucchini 3–4 salladslökar eller ½ purjolök

Värm ugnen till 200°. Stek kycklingen i olivolja på hög värme tills den fått färg runt om. Krydda. Lägg över i en form, täck med folie och ställ i ugnen. Tärna zucchinin och strimla löken. Fräs dem i olivolja och krydda. Lägg över i formen med kycklingen. Vispa ur stekpannan med lite vatten och häll det över kycklingen. Lägg ner sockerärterna. Sätt in formen i ugnen igen tills kycklingen är färdig, köttet ska vara genomstekt. Rosta valnötterna i en torr stekpanna. Ringla ner honung och vänd runt tills nötterna är glaserade. Bred ut dem på en tallrik. Stek frukten i smör tills den får lite färg. Fördela nötter och frukt i kycklinggrytan. Servera med ris om du tycker att det behövs.

102

150 g sockerärter eller grön sparris 1 dl valnötskärnor 1–2 msk honung 2 äpplen eller nektariner, i klyftor olivolja och smör att steka i salt och peppar


74. Ge frukten nya vänner Ser druvorna i fruktskålen lite sorgsna ut? Börjar tomaterna bli mjuka? Halvera druvor och tomater, gärna cocktailtomater, och lägg dem på en plåt. Värm ugnen till 175°. Ringla över lite olivolja och en aning balsam­ vinäger och sätt in plåten i ugnen tills allt har mojsat ihop sig, cirka en kvart. Servera till kött, fisk eller kyckling. Underbart friskt och gott och ett givet samtalsämne. Persikor och nektariner kan man ofta köpa billigt numera och ofta går de från att ha varit stenhårda till övermogna medan man vänder sig om i köket. Skär dem i klyftor och stek dem tillsammans med kycklingfiléer och lite olivolja. Busgott! Strö över rostade valnötter och du blir dagens hjälte. Prova också att riva ett äpple och blanda ner i köttbullssmeten, det ger både mer smak och saftighet. Kycklinggryta Frukt och kyckling passar underbart gott ihop. Men även benfri kotlett är god att tillaga på samma sätt. Vill du ha en såsigare gryta, vispa ur stekpannan med lite grädde eller crème fraiche, krydda och häll såsen över kycklingen. Valnötterna kan bytas ut mot andra nötter eller uteslutas.

Till 4–6 personer: 800 g kycklingfilé i mindre bitar 1 zucchini 3–4 salladslökar eller ½ purjolök

Värm ugnen till 200°. Stek kycklingen i olivolja på hög värme tills den fått färg runt om. Krydda. Lägg över i en form, täck med folie och ställ i ugnen. Tärna zucchinin och strimla löken. Fräs dem i olivolja och krydda. Lägg över i formen med kycklingen. Vispa ur stekpannan med lite vatten och häll det över kycklingen. Lägg ner sockerärterna. Sätt in formen i ugnen igen tills kycklingen är färdig, köttet ska vara genomstekt. Rosta valnötterna i en torr stekpanna. Ringla ner honung och vänd runt tills nötterna är glaserade. Bred ut dem på en tallrik. Stek frukten i smör tills den får lite färg. Fördela nötter och frukt i kycklinggrytan. Servera med ris om du tycker att det behövs.

102

150 g sockerärter eller grön sparris 1 dl valnötskärnor 1–2 msk honung 2 äpplen eller nektariner, i klyftor olivolja och smör att steka i salt och peppar


75. Håll grytan kokande Den godaste gulaschen serverades på Fink’s legendariska och numera tyvärr insomnade restaurang i Jerusalem. Ryktet sa att basen var från andra världskriget och att grytan aldrig hade lämnat spisen sedan dess. Nu behöver du inte gå till överdrift, men faktum är att grytor av olika slag oftast blir godare dagen därpå. Tillsätt mer grönsaker och späd med passerade tomater. Har det tillkommit nytt kött, tillsätt det också. Eller lägg i frysta kycklingfiléer som får puttra i cirka tio minuter, tills de är genomkokta. Servera i skålar. Börjar det tryta i grytan, lägg de sista resterna på skivat bröd och gratinera med ost till lunch. Gulasch I Ungern får man ofta gulasch som soppa, välj själv om du vill servera den så eller som gryta. Potatisen kan du utesluta eller servera separat. Rätten är god att laga på allehanda kött, även vilt. Det tar ett par timmar att laga gulasch, så gör gärna dubbel sats och frys in resten.

Till 4 personer: 2 gula lökar 2 msk smör eller olja 2 msk paprikapulver 500 g grytbitar av nöt ca 400 g krossade tomater

Skala och hacka löken. Smält smöret i en gryta och bryn löken gyllengul. Rör ner paprikapulver, kött och tomater. Späd med hälften av buljongen, krydda och sjud under lock tills köttet är mört, cirka 1½ timme. Späd med mer buljong under tiden. När en kvart återstår, tillsätt eventuellt skalad potatis i tärningar. Smaka av grytan och kolla att köttet är mört, koka annars vidare. Tärna paprikan, vänd ner den och servera grytan, gärna med klippt persilja. Vill du hellre ha soppa, späd med mer buljong och smaka av med mer kryddor, även paprikapulver.

104

på burk 3–4 dl buljong salt, svartpeppar ev. 4 potatisar 1 röd paprika

ev. färsk persilja


75. Håll grytan kokande Den godaste gulaschen serverades på Fink’s legendariska och numera tyvärr insomnade restaurang i Jerusalem. Ryktet sa att basen var från andra världskriget och att grytan aldrig hade lämnat spisen sedan dess. Nu behöver du inte gå till överdrift, men faktum är att grytor av olika slag oftast blir godare dagen därpå. Tillsätt mer grönsaker och späd med passerade tomater. Har det tillkommit nytt kött, tillsätt det också. Eller lägg i frysta kycklingfiléer som får puttra i cirka tio minuter, tills de är genomkokta. Servera i skålar. Börjar det tryta i grytan, lägg de sista resterna på skivat bröd och gratinera med ost till lunch. Gulasch I Ungern får man ofta gulasch som soppa, välj själv om du vill servera den så eller som gryta. Potatisen kan du utesluta eller servera separat. Rätten är god att laga på allehanda kött, även vilt. Det tar ett par timmar att laga gulasch, så gör gärna dubbel sats och frys in resten.

Till 4 personer: 2 gula lökar 2 msk smör eller olja 2 msk paprikapulver 500 g grytbitar av nöt ca 400 g krossade tomater

Skala och hacka löken. Smält smöret i en gryta och bryn löken gyllengul. Rör ner paprikapulver, kött och tomater. Späd med hälften av buljongen, krydda och sjud under lock tills köttet är mört, cirka 1½ timme. Späd med mer buljong under tiden. När en kvart återstår, tillsätt eventuellt skalad potatis i tärningar. Smaka av grytan och kolla att köttet är mört, koka annars vidare. Tärna paprikan, vänd ner den och servera grytan, gärna med klippt persilja. Vill du hellre ha soppa, späd med mer buljong och smaka av med mer kryddor, även paprikapulver.

104

på burk 3–4 dl buljong salt, svartpeppar ev. 4 potatisar 1 röd paprika

ev. färsk persilja


82. Laga för mycket Om du ändå håller på, varför inte laga så mycket att du medvetet får mat över? Då blir det inte rester kvar, utan du har basen för morgondagens middag klar. Av köttfärssåsen kan du till exempel göra lasagne nästa dag. Av den ugnsbakade laxen får du grunden till en god pastasås, och för mycket potatismos blir potatisbullar med bacon och lingon. Potatisbullar Gör lite extra potatismos nästa gång, så går det fort att göra potatis­ bullarna. Du kan även vända ner stekt, strimlat bacon direkt i smeten. Lingon är gott till, liksom inlagd gurka (se punkt 29). Vill du göra potatis­ bullarna helt vegetariska, rör ner lite lingon i smeten i stället. Ett gott mos till 4 personer gör du av 1 kg mjölig potatis som du skalar och kokar mjuk. Mosa i potatispress eller med elvisp. Tillsätt ca 2 dl varm mjölk, en klick smör, salt och peppar. Rör slätt.

Till 4 personer: 400 g potatismos 2 ägg 1 dl ströbröd ev. 1 msk smör ev. 1 msk olja Till servering: 2 paket bacon lingonsylt

Blanda moset med äggen och forma till bullar som vänds i ströbröd. Stek baconskivorna och lägg dem på hushållspapper att rinna av. Häll inte bort fettet i pannan, utan stek potatisbullarna i fettet. Komplettera med smör och olja, beroende på hur mycket fett baconet lämnar kvar. Servera med lingon.

112


82. Laga för mycket Om du ändå håller på, varför inte laga så mycket att du medvetet får mat över? Då blir det inte rester kvar, utan du har basen för morgondagens middag klar. Av köttfärssåsen kan du till exempel göra lasagne nästa dag. Av den ugnsbakade laxen får du grunden till en god pastasås, och för mycket potatismos blir potatisbullar med bacon och lingon. Potatisbullar Gör lite extra potatismos nästa gång, så går det fort att göra potatis­ bullarna. Du kan även vända ner stekt, strimlat bacon direkt i smeten. Lingon är gott till, liksom inlagd gurka (se punkt 29). Vill du göra potatis­ bullarna helt vegetariska, rör ner lite lingon i smeten i stället. Ett gott mos till 4 personer gör du av 1 kg mjölig potatis som du skalar och kokar mjuk. Mosa i potatispress eller med elvisp. Tillsätt ca 2 dl varm mjölk, en klick smör, salt och peppar. Rör slätt.

Till 4 personer: 400 g potatismos 2 ägg 1 dl ströbröd ev. 1 msk smör ev. 1 msk olja Till servering: 2 paket bacon lingonsylt

Blanda moset med äggen och forma till bullar som vänds i ströbröd. Stek baconskivorna och lägg dem på hushållspapper att rinna av. Häll inte bort fettet i pannan, utan stek potatisbullarna i fettet. Komplettera med smör och olja, beroende på hur mycket fett baconet lämnar kvar. Servera med lingon.

112


83. Damma av husmanskosten Kåldolmar är kult, liksom ärtsoppa och kalops. För att inte tala om rimmad oxbringa! Leta basrecept på nätet eller fråga äldre släktingar om du får gå elev hos dem. Nästan all husmanskost går utmärkt att laga mycket av och frysa in. Tycker du att den tar för lång tid att göra? Bjud hem vänner på en matlagardag. Kopiera recept, dela på råvarukostnaden och fördela resultatet i matlådor till alla att ta hem till veckans middagar. Spara en av rätterna att äta samma kväll. En heldag som ingen glömmer. Porterstek Det bästa receptet kommer från Märit Huldt, alias Hiram, legendarisk matskribent i Svenska Dagbladet. Lätt att lyckas med och bra för både kassa och figur, eftersom såsen i original inte ska spädas med grädde. I stort sett vilket helt, benfritt kött som helst går att använda. Räkna 30 minuters koktid per kilo kött. Är steken inte nätad när du köper den, bind upp den själv eller koka köttet utan nät. Då blir skivorna inte lika fina, men lika goda. Är köttet fruset, lägg till en kvart på koktiden. Steken kan med fördel lagas dagen innan den ska serveras.

Till 6 personer: 1,2 kg rostbiff, i nät 3 msk vetemjöl 2 gula lökar, i klyftor 2 flaskor porter eller mörkt öl 1 dl kinesisk soja 1 dl konc. svartvinbärssaft eller portvin 6 vitlöksklyftor, skalade 2 tärningar köttbuljong 1 tsk hela svartpepparkorn

Låt nätet runt köttet vara kvar. Klappa in köttet med vetemjöl och lägg det i en trång gryta. Tillsätt alla ingredienser, se till att köttet är täckt, späd annars med lite vatten eller mer porter. Låt småkoka under lock i drygt en timme. Skumma av om det behövs. Dra av kastrullen och låt köttet svalna under lock i kokskyn. Fräs lök och svamp i smör, krydda med salt och peppar. Ta upp köttet och lossa nätet. Skär köttet i skivor och lägg dem tätt i en serveringsform. Sila skyn, koka upp och häll den över köttet. Lägg över lök och svamp och servera med tillbehör efter smak: pressad potatis, ris, couscous eller en generös sallad.

114

Till servering: 10–12 schalottenlökar 10–12 hela små champinjoner, färska eller från burk salt, peppar smör att steka i


83. Damma av husmanskosten Kåldolmar är kult, liksom ärtsoppa och kalops. För att inte tala om rimmad oxbringa! Leta basrecept på nätet eller fråga äldre släktingar om du får gå elev hos dem. Nästan all husmanskost går utmärkt att laga mycket av och frysa in. Tycker du att den tar för lång tid att göra? Bjud hem vänner på en matlagardag. Kopiera recept, dela på råvarukostnaden och fördela resultatet i matlådor till alla att ta hem till veckans middagar. Spara en av rätterna att äta samma kväll. En heldag som ingen glömmer. Porterstek Det bästa receptet kommer från Märit Huldt, alias Hiram, legendarisk matskribent i Svenska Dagbladet. Lätt att lyckas med och bra för både kassa och figur, eftersom såsen i original inte ska spädas med grädde. I stort sett vilket helt, benfritt kött som helst går att använda. Räkna 30 minuters koktid per kilo kött. Är steken inte nätad när du köper den, bind upp den själv eller koka köttet utan nät. Då blir skivorna inte lika fina, men lika goda. Är köttet fruset, lägg till en kvart på koktiden. Steken kan med fördel lagas dagen innan den ska serveras.

Till 6 personer: 1,2 kg rostbiff, i nät 3 msk vetemjöl 2 gula lökar, i klyftor 2 flaskor porter eller mörkt öl 1 dl kinesisk soja 1 dl konc. svartvinbärssaft eller portvin 6 vitlöksklyftor, skalade 2 tärningar köttbuljong 1 tsk hela svartpepparkorn

Låt nätet runt köttet vara kvar. Klappa in köttet med vetemjöl och lägg det i en trång gryta. Tillsätt alla ingredienser, se till att köttet är täckt, späd annars med lite vatten eller mer porter. Låt småkoka under lock i drygt en timme. Skumma av om det behövs. Dra av kastrullen och låt köttet svalna under lock i kokskyn. Fräs lök och svamp i smör, krydda med salt och peppar. Ta upp köttet och lossa nätet. Skär köttet i skivor och lägg dem tätt i en serveringsform. Sila skyn, koka upp och häll den över köttet. Lägg över lök och svamp och servera med tillbehör efter smak: pressad potatis, ris, couscous eller en generös sallad.

114

Till servering: 10–12 schalottenlökar 10–12 hela små champinjoner, färska eller från burk salt, peppar smör att steka i


88. Följ säsongerna Numera finns det mesta året runt. Lite trist ibland och otroligt tärande på hushållsekonomin. Vill du få ner matkontot, följ säsongerna och köp svenska primörer vår och sommar, medan höst och vinter får gå i rot­ frukternas tecken. Njut av vårens primörer med andakt. Köp färsk sparris, lyxig vit eller mer överkomlig grön. Bryt av den del av stjälken som känns hård, hellre än att skära med kniv. Böj stjälken lätt så märker du var den vill gå av. Koka sparrisen i en bottenskyla lättsaltat vatten under lock tills den är klar. Känn med sticka, sparrisen ska följa med en bit upp ur kastrullen. Servera med smör och salt eller en vinägrett (se punkt 10). Fördela på tallrikarna, här behöver du inte riskera rester! Däremot kan du spara stjälkarna och låta dem koka vidare i vattnet. Mixa och sila av de trådiga bitarna, späd med kokspad och grädde och smaka av till en underbar sparrissoppa.

89. Var en vaken konsument Gå inte på ”köp två, betala för tre”. Eller var det tvärtom? Kolla hur mycket du egentligen sparar genom att köpa fler än du hade tänkt dig. Oftast är det nog butiken som tjänar mest på affären. Undersökningar visar att vi konsumenter är extremt lättlurade när det gäller extrapriser, så se upp! Titta inte bara på prislappen, utan även på innehållet. Vad är det du betalar för? Om du brukar köpa en korg med ett kilo päron, men bara äter upp tre och slänger resten, är det då inte bättre att nöja dig med att köpa tre nästa gång?

120


88. Följ säsongerna Numera finns det mesta året runt. Lite trist ibland och otroligt tärande på hushållsekonomin. Vill du få ner matkontot, följ säsongerna och köp svenska primörer vår och sommar, medan höst och vinter får gå i rot­ frukternas tecken. Njut av vårens primörer med andakt. Köp färsk sparris, lyxig vit eller mer överkomlig grön. Bryt av den del av stjälken som känns hård, hellre än att skära med kniv. Böj stjälken lätt så märker du var den vill gå av. Koka sparrisen i en bottenskyla lättsaltat vatten under lock tills den är klar. Känn med sticka, sparrisen ska följa med en bit upp ur kastrullen. Servera med smör och salt eller en vinägrett (se punkt 10). Fördela på tallrikarna, här behöver du inte riskera rester! Däremot kan du spara stjälkarna och låta dem koka vidare i vattnet. Mixa och sila av de trådiga bitarna, späd med kokspad och grädde och smaka av till en underbar sparrissoppa.

89. Var en vaken konsument Gå inte på ”köp två, betala för tre”. Eller var det tvärtom? Kolla hur mycket du egentligen sparar genom att köpa fler än du hade tänkt dig. Oftast är det nog butiken som tjänar mest på affären. Undersökningar visar att vi konsumenter är extremt lättlurade när det gäller extrapriser, så se upp! Titta inte bara på prislappen, utan även på innehållet. Vad är det du betalar för? Om du brukar köpa en korg med ett kilo päron, men bara äter upp tre och slänger resten, är det då inte bättre att nöja dig med att köpa tre nästa gång?

120


92. Lägg på mer kål Vintertid kan du hitta såväl röd- som vitkål till kanonpris, underbar till soppa och grytor, men även som mättande sallad. Ambitiösa gör surkål, andra nöjer sig med en nog så god pizzasallad. Gör en rejäl laddning under helgen, så räcker och håller den hela veckan. Pizzasallad Billigt, mättande, urgott och något till och med den mest valhänte kan lyckas med. Vitkålshuvuden är ofta stora, men de håller länge i kylen. Blir de fula på snittytan, skär bort det yttersta. På pizzerian är det ofta inlagd paprika i salladen, men det blir minst lika gott utan.

Till 4 personer: 400 g vitkål Till dressing: 2 msk pressad citron 2 msk olivolja ½ tsk salt

Strimla vitkålen med osthyvel och lägg strimlorna i ett durkslag. Koka upp cirka 1 liter vatten, helst i vattenkokare. Häll vattnet över vitkålen och låt rinna av, kålen ska bara bli lite mjuk. Blanda dressingen, den får gärna vara syrligare än en vanlig sallads­ vinägrett. Lägg vitkålen i en skål och blanda med dressingen. Smaka om du vill ha mer kryddor. Ställ kallt en stund.

124

1 krm svartpeppar 1 msk salladskrydda


92. Lägg på mer kål Vintertid kan du hitta såväl röd- som vitkål till kanonpris, underbar till soppa och grytor, men även som mättande sallad. Ambitiösa gör surkål, andra nöjer sig med en nog så god pizzasallad. Gör en rejäl laddning under helgen, så räcker och håller den hela veckan. Pizzasallad Billigt, mättande, urgott och något till och med den mest valhänte kan lyckas med. Vitkålshuvuden är ofta stora, men de håller länge i kylen. Blir de fula på snittytan, skär bort det yttersta. På pizzerian är det ofta inlagd paprika i salladen, men det blir minst lika gott utan.

Till 4 personer: 400 g vitkål Till dressing: 2 msk pressad citron 2 msk olivolja ½ tsk salt

Strimla vitkålen med osthyvel och lägg strimlorna i ett durkslag. Koka upp cirka 1 liter vatten, helst i vattenkokare. Häll vattnet över vitkålen och låt rinna av, kålen ska bara bli lite mjuk. Blanda dressingen, den får gärna vara syrligare än en vanlig sallads­ vinägrett. Lägg vitkålen i en skål och blanda med dressingen. Smaka om du vill ha mer kryddor. Ställ kallt en stund.

124

1 krm svartpeppar 1 msk salladskrydda


93. Ha en vit period Har du serverat äggula till spaghetti carbonara och fått äggvitor över? Grädda maränger! Enklare än det låter och gott till marängsviss. För­ vara marängerna i en tät burk, så håller de länge. Med flagad mandel som du rostar i torr panna, grädde eller glass och mörk choklad i bitar är desserten klar. Med skivad banan och chokladsås får du en god banana split. Maränger Egna maränger smakar så mycket godare är industribakade. Smaksätt dem med hackade nötter, flagad mandel eller som här, choklad. Det finns två sätt att vispa smeten: utan vattenbad blir marängerna spröda, med vattenbad får du blanka, hårda maränger med segt inkråm. Med citron eller ättika går smeten fortare att vispa. Se till att alla bunkar och vispar är rena och fettfria. Spröda maränger: Häll äggvitorna i en rundbottnad rostfri bunke. Tillsätt hälften av sockret och eventuellt citron eller ättika. Vispa med elvisp, långsamt från början och sedan snabbt, tills skummet är så fast att du kan vända bunken upp och ner. Vänd försiktigt ner resten av sockret och smaksättningen. Hårda maränger: Bottna en kastrull med vatten och låt det sjuda upp. Placera en rostfri bunke över. Blanda äggvitor, socker och eventuellt citron eller ättika. Vispa kraftigt tills smeten är fast och blank. Vattnet i kastrullen får bara sjuda, inte koka. Lyft upp bunken och rör ner chokladen. Värm ugnen till 100–125°. Klicka eller spritsa ut smeten på bakplåtspapper. Grädda i mitten av ugnen i minst en timme eller längre, beroende på storlek. Marängerna är färdiga när de känns torra på ytan och lätt lossnar från papperet.

126

Till cirka 12 stora maränger: 1 dl äggvitor (3–4 st) 1 ½ dl socker ev. ett par droppar nypressad citron eller ättika Till smaksättning: 50 g hackad eller smält mörk choklad


93. Ha en vit period Har du serverat äggula till spaghetti carbonara och fått äggvitor över? Grädda maränger! Enklare än det låter och gott till marängsviss. För­ vara marängerna i en tät burk, så håller de länge. Med flagad mandel som du rostar i torr panna, grädde eller glass och mörk choklad i bitar är desserten klar. Med skivad banan och chokladsås får du en god banana split. Maränger Egna maränger smakar så mycket godare är industribakade. Smaksätt dem med hackade nötter, flagad mandel eller som här, choklad. Det finns två sätt att vispa smeten: utan vattenbad blir marängerna spröda, med vattenbad får du blanka, hårda maränger med segt inkråm. Med citron eller ättika går smeten fortare att vispa. Se till att alla bunkar och vispar är rena och fettfria. Spröda maränger: Häll äggvitorna i en rundbottnad rostfri bunke. Tillsätt hälften av sockret och eventuellt citron eller ättika. Vispa med elvisp, långsamt från början och sedan snabbt, tills skummet är så fast att du kan vända bunken upp och ner. Vänd försiktigt ner resten av sockret och smaksättningen. Hårda maränger: Bottna en kastrull med vatten och låt det sjuda upp. Placera en rostfri bunke över. Blanda äggvitor, socker och eventuellt citron eller ättika. Vispa kraftigt tills smeten är fast och blank. Vattnet i kastrullen får bara sjuda, inte koka. Lyft upp bunken och rör ner chokladen. Värm ugnen till 100–125°. Klicka eller spritsa ut smeten på bakplåtspapper. Grädda i mitten av ugnen i minst en timme eller längre, beroende på storlek. Marängerna är färdiga när de känns torra på ytan och lätt lossnar från papperet.

126

Till cirka 12 stora maränger: 1 dl äggvitor (3–4 st) 1 ½ dl socker ev. ett par droppar nypressad citron eller ättika Till smaksättning: 50 g hackad eller smält mörk choklad


98. Koka en chili Har det gått en tid sedan du så ambitiöst tömde kyl och frys? Då är det kanske dags för en ny storrensning. Denna gång kan en chili con carne kanske passa. Gårdagens köttfärssås gör sig utmärkt med bönor på burk, mer lök och gärna annat grönt. Strunta däremot i de obehagligt söta vita bönorna i tomatsås. Dem har du väl vuxit ifrån? Chili con carne Den här rätten görs i en enda gryta och går att variera i oändlighet, från val av lök, via val av färs till val av tomater. Men bönor av något slag måste vara med! Hur kryddstark ska en chili vara? Det beror på dig. Chilipulver brukar för övrigt vara en blandning av chilipeppar, kummin, oregano och vitlök. Det ger en mild och ändå kryddig smak. Har du inte det hemma, blanda paprikapulver och kajennpeppar och smaka av. Servera sallad till och gärna jasminris som klibbar så där härligt gott. Skala och finhacka lök och vitlök. Bryn nötfärsen i lite olja i en stekgryta på medelvärme tills köttet fått färg, cirka 10 minuter. Rör om då och då. Skär tomaterna i bitar och lägg dem i grytan. Häll även i tomatspadet från burken, lök, vitlök, vatten, tomatpuré, chilipulver, svartpeppar och salt. Blanda väl. Låt sjuda under lock på låg värme i en halvtimme. Det ska vara gott om vätska i grytan. Skölj bönorna, låt dem rinna av och vänd ner dem i chilin. Rör om ordentligt. Sjud ett par minuter till. Smaka av. Sleva upp chilin i skålar och servera. Chili con carne ska vara tjock, men inte kompakt. Tillsätt mer vatten (upp till 1 dl) mot slutet om den blir för grötig. Om den verkar för rinnig kokar du utan lock mot slutet, så ångar vätskan av. Chili som blir över är god att värma och lägga i hårda tacoskal eller mjuka tortillas.

132

Till 4 personer: 1 medelstor gul lök 1 vitlöksklyfta 500 g mager nötfärs 1 burk hela tomater 2 ½ dl vatten 2 msk tomatpuré 1 msk chilipulver 2 krm svartpeppar en nypa salt 1 burk vita bönor (utan tomatsås) eller kidney bönor olja att steka i


98. Koka en chili Har det gått en tid sedan du så ambitiöst tömde kyl och frys? Då är det kanske dags för en ny storrensning. Denna gång kan en chili con carne kanske passa. Gårdagens köttfärssås gör sig utmärkt med bönor på burk, mer lök och gärna annat grönt. Strunta däremot i de obehagligt söta vita bönorna i tomatsås. Dem har du väl vuxit ifrån? Chili con carne Den här rätten görs i en enda gryta och går att variera i oändlighet, från val av lök, via val av färs till val av tomater. Men bönor av något slag måste vara med! Hur kryddstark ska en chili vara? Det beror på dig. Chilipulver brukar för övrigt vara en blandning av chilipeppar, kummin, oregano och vitlök. Det ger en mild och ändå kryddig smak. Har du inte det hemma, blanda paprikapulver och kajennpeppar och smaka av. Servera sallad till och gärna jasminris som klibbar så där härligt gott. Skala och finhacka lök och vitlök. Bryn nötfärsen i lite olja i en stekgryta på medelvärme tills köttet fått färg, cirka 10 minuter. Rör om då och då. Skär tomaterna i bitar och lägg dem i grytan. Häll även i tomatspadet från burken, lök, vitlök, vatten, tomatpuré, chilipulver, svartpeppar och salt. Blanda väl. Låt sjuda under lock på låg värme i en halvtimme. Det ska vara gott om vätska i grytan. Skölj bönorna, låt dem rinna av och vänd ner dem i chilin. Rör om ordentligt. Sjud ett par minuter till. Smaka av. Sleva upp chilin i skålar och servera. Chili con carne ska vara tjock, men inte kompakt. Tillsätt mer vatten (upp till 1 dl) mot slutet om den blir för grötig. Om den verkar för rinnig kokar du utan lock mot slutet, så ångar vätskan av. Chili som blir över är god att värma och lägga i hårda tacoskal eller mjuka tortillas.

132

Till 4 personer: 1 medelstor gul lök 1 vitlöksklyfta 500 g mager nötfärs 1 burk hela tomater 2 ½ dl vatten 2 msk tomatpuré 1 msk chilipulver 2 krm svartpeppar en nypa salt 1 burk vita bönor (utan tomatsås) eller kidney bönor olja att steka i


100. Ställ till med knytkalas Inga roliga fester på gång? Dålig ekonomi? Bjud på knytkalas och be alla knåpa ihop någon rätt gjord av sådant som de i princip har hemma. Till exempel baka ett bröd, ta med en ost, göra en sås, blanda en sallad, koka en soppa, vispa ihop en kaka, göra en gryta, ta med något att dricka … Du dukar, tänder massor av ljus och bjuder på välkomstdrink med tilltugg. Har du några ledsna ostkanter hemma kan det bli cheese easies. Och ni får alla en toppenkväll. Blir det rester över? Läs om denna bok från början! Cheese easies De ser ut som kakor men smakar som ostkex. Passar perfekt till drinken. Har du inte torkad lök kan du ta finhackade nötter eller torkade örter, det blir också gott. Degrullarna håller upp till tre månader i frysen och kan ligga ogräddade där tills lämpliga gäster dyker upp.

Till cirka 50 cheese easies: 100 g smör, rumsvarmt 5 dl riven smakrik ost, t.ex. cheddar, rumsvarm ½ dl torkad lök 2 ½ dl vetemjöl

Blanda alla ingredienser noga i en skål. Använd gärna händerna eller blanda i en matberedare. Degen ska kännas som modellera fast lite fetare. Dela degen i 3 delar och forma dem till cirka 15 cm långa och 2 ½ cm tjocka rullar. De ska se ut som stora varmkorvar. Lägg in rullarna i plastfilm i kylen i minst 1 timme, så går det lättare att skiva dem. Sätt ugnen på 200°. Skär rullarna i ½ cm tjocka skivor. Lägg dem med rejält mellanrum på bakplåtspapper. Grädda i 10–15 minuter eller tills de börjar få färg. Titta till dem ofta på slutet så att de inte bränns vid. Lyft över dem med stekspade till ett serveringsfat. Servera medan de är varma eller ljumma.

136


100. Ställ till med knytkalas Inga roliga fester på gång? Dålig ekonomi? Bjud på knytkalas och be alla knåpa ihop någon rätt gjord av sådant som de i princip har hemma. Till exempel baka ett bröd, ta med en ost, göra en sås, blanda en sallad, koka en soppa, vispa ihop en kaka, göra en gryta, ta med något att dricka … Du dukar, tänder massor av ljus och bjuder på välkomstdrink med tilltugg. Har du några ledsna ostkanter hemma kan det bli cheese easies. Och ni får alla en toppenkväll. Blir det rester över? Läs om denna bok från början! Cheese easies De ser ut som kakor men smakar som ostkex. Passar perfekt till drinken. Har du inte torkad lök kan du ta finhackade nötter eller torkade örter, det blir också gott. Degrullarna håller upp till tre månader i frysen och kan ligga ogräddade där tills lämpliga gäster dyker upp.

Till cirka 50 cheese easies: 100 g smör, rumsvarmt 5 dl riven smakrik ost, t.ex. cheddar, rumsvarm ½ dl torkad lök 2 ½ dl vetemjöl

Blanda alla ingredienser noga i en skål. Använd gärna händerna eller blanda i en matberedare. Degen ska kännas som modellera fast lite fetare. Dela degen i 3 delar och forma dem till cirka 15 cm långa och 2 ½ cm tjocka rullar. De ska se ut som stora varmkorvar. Lägg in rullarna i plastfilm i kylen i minst 1 timme, så går det lättare att skiva dem. Sätt ugnen på 200°. Skär rullarna i ½ cm tjocka skivor. Lägg dem med rejält mellanrum på bakplåtspapper. Grädda i 10–15 minuter eller tills de börjar få färg. Titta till dem ofta på slutet så att de inte bränns vid. Lyft över dem med stekspade till ett serveringsfat. Servera medan de är varma eller ljumma.

136


Efterord Mat är inte enbart en fråga för familjen utan också för världen och framtiden. I ett globalt perspektiv utgör maten och produktionen av mat den kanske största utmaningen i mänsklighetens historia. Det är ett känt faktum att klimatet påverkas av alla de transporter som krävs för att maten ska nå vår tallrik. Men de globala effekterna av de produktionsmetoder vi använder är ännu större. Jordbruket utgör den största förändringen av ekosystemet på planeten – ingen omvandling har varit så stor under de senaste 50 åren. I dag utgörs ungefär 35 procent av världens land­områden av någon form av jordbruk. Människan har expanderat jord­ bruket med i genomsnitt 0,8 procent per år de senaste 50 åren. Denna expansion är den största enskilda orsaken till den accelererande utarmningen av världens ekosystem. Förlusten av biologisk mångfald är i dag så stor att vi kan tala om den sjätte globala massutrotningen av arter i jordens historia (där utplånandet av dinosaurierna är ett exempel). Det vore ju en sak om denna expansion enbart hade en ”engångseffekt” på naturliga ekosystem (som när vi kalhugger skog för odling). Men så är inte fallet. Det moderna jordbruket resulterar i stora negativa miljökonsekvenser som ytterligare utarmar naturen. Den allvarligaste och mest direkta konsekvensen på miljön är över­ gödningen. I dag tar vi genom den industriella tillverkningen av handels­ gödsel ut mer kväve ur luften globalt än alla naturliga processer i planetens ekosystem. Dessa massiva mängder kväve injiceras i landskapet, och flödar genom vår natur för att till sist nå våra vattendrag och skapa stora miljöproblem. Östersjöns övergödning och återkommande algblomning är ett exempel på det pris vi tvingas betala för produktionen av vår mat. Varje år släpper människan globalt ut 150 miljoner ton kväve i mark och vattendrag. När det gäller fosfor är situationen likartad – vi släpper ut åtta nio miljoner ton fosfor i världens vattendrag.

138

Vår matproduktion sker således genom stor manipulation av planet­ ens globala näringscykler. Nyligen föreslog en stor grupp ledande miljöforskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature att vi troligtvis måste dra ner kväveuttaget till 25 procent av nuvarande uttag och att det globala fosforuttaget, som redan i dag utgör ett stort problem lokalt, inte får öka. Detta utgör gigantiska utmaningar för produktionen av mat i världen, men som med den kunskap vi har i dag är nödvändiga för att säkra en hållbar utveckling i framtiden. Till detta kommer förstås det viktigaste av allt när det gäller matproduktion, nämligen färskvatten. Ingen mänsklig aktivitet kräver så mycket vatten som att producera mat. En genomsnittlig daglig meny (med kött) slukar så mycket som 3 000–4 000 liter – alltså tre fyra ton vatten per person och dag! För att producera maten vi förbrukar går det åt långt över en miljon liter vatten per person och år. Detta ska jämföras med de relativt små mängder – mellan 50 och 150 liter vatten per dag – som vi behöver för dricksvatten och hygien. För att producera mat i världen konsumerar jordbruket i dag ofattbara 2 600 kubikkilometer vatten per år från våra vattendrag (så kallat blått vatten) som används i bevattnat jordbruk. Detta leder redan i dag till att ett antal floder är torra innan de når havet – Coloradofloden, Gula floden och Limpopofloden är några exempel. Till detta ska läggas cirka 5 000 kubikkilometer grönt vatten (regn som infiltrerar marken och tas upp av rötter för att sedan skickas tillbaka till atmosfären som avdunstning från växter) per år som konsumeras i det regnmatade jordbruket (det som vi i huvudsak bedriver i Sverige och i Afrika). Vi använder alltså årligen ungefär 7 500 kubikkilometer vatten redan i dag, och jordens befolkning kommer att utökas med två tre miljarder människor de kommande 40 åren. För att föda en värld med nio miljarder människor år 2050, kommer vi att behöva mellan 10 000 och 13 000 kubikkilometer vatten per år, beroende på hur effektivt vi använder det. Samtliga bevattningsdammar i hela världen håller i dag cirka 5 000 kubikkilometer vatten, varav vi använder ungefär hälften

139


Efterord Mat är inte enbart en fråga för familjen utan också för världen och framtiden. I ett globalt perspektiv utgör maten och produktionen av mat den kanske största utmaningen i mänsklighetens historia. Det är ett känt faktum att klimatet påverkas av alla de transporter som krävs för att maten ska nå vår tallrik. Men de globala effekterna av de produktionsmetoder vi använder är ännu större. Jordbruket utgör den största förändringen av ekosystemet på planeten – ingen omvandling har varit så stor under de senaste 50 åren. I dag utgörs ungefär 35 procent av världens land­områden av någon form av jordbruk. Människan har expanderat jord­ bruket med i genomsnitt 0,8 procent per år de senaste 50 åren. Denna expansion är den största enskilda orsaken till den accelererande utarmningen av världens ekosystem. Förlusten av biologisk mångfald är i dag så stor att vi kan tala om den sjätte globala massutrotningen av arter i jordens historia (där utplånandet av dinosaurierna är ett exempel). Det vore ju en sak om denna expansion enbart hade en ”engångseffekt” på naturliga ekosystem (som när vi kalhugger skog för odling). Men så är inte fallet. Det moderna jordbruket resulterar i stora negativa miljökonsekvenser som ytterligare utarmar naturen. Den allvarligaste och mest direkta konsekvensen på miljön är över­ gödningen. I dag tar vi genom den industriella tillverkningen av handels­ gödsel ut mer kväve ur luften globalt än alla naturliga processer i planetens ekosystem. Dessa massiva mängder kväve injiceras i landskapet, och flödar genom vår natur för att till sist nå våra vattendrag och skapa stora miljöproblem. Östersjöns övergödning och återkommande algblomning är ett exempel på det pris vi tvingas betala för produktionen av vår mat. Varje år släpper människan globalt ut 150 miljoner ton kväve i mark och vattendrag. När det gäller fosfor är situationen likartad – vi släpper ut åtta nio miljoner ton fosfor i världens vattendrag.

138

Vår matproduktion sker således genom stor manipulation av planet­ ens globala näringscykler. Nyligen föreslog en stor grupp ledande miljöforskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature att vi troligtvis måste dra ner kväveuttaget till 25 procent av nuvarande uttag och att det globala fosforuttaget, som redan i dag utgör ett stort problem lokalt, inte får öka. Detta utgör gigantiska utmaningar för produktionen av mat i världen, men som med den kunskap vi har i dag är nödvändiga för att säkra en hållbar utveckling i framtiden. Till detta kommer förstås det viktigaste av allt när det gäller matproduktion, nämligen färskvatten. Ingen mänsklig aktivitet kräver så mycket vatten som att producera mat. En genomsnittlig daglig meny (med kött) slukar så mycket som 3 000–4 000 liter – alltså tre fyra ton vatten per person och dag! För att producera maten vi förbrukar går det åt långt över en miljon liter vatten per person och år. Detta ska jämföras med de relativt små mängder – mellan 50 och 150 liter vatten per dag – som vi behöver för dricksvatten och hygien. För att producera mat i världen konsumerar jordbruket i dag ofattbara 2 600 kubikkilometer vatten per år från våra vattendrag (så kallat blått vatten) som används i bevattnat jordbruk. Detta leder redan i dag till att ett antal floder är torra innan de når havet – Coloradofloden, Gula floden och Limpopofloden är några exempel. Till detta ska läggas cirka 5 000 kubikkilometer grönt vatten (regn som infiltrerar marken och tas upp av rötter för att sedan skickas tillbaka till atmosfären som avdunstning från växter) per år som konsumeras i det regnmatade jordbruket (det som vi i huvudsak bedriver i Sverige och i Afrika). Vi använder alltså årligen ungefär 7 500 kubikkilometer vatten redan i dag, och jordens befolkning kommer att utökas med två tre miljarder människor de kommande 40 åren. För att föda en värld med nio miljarder människor år 2050, kommer vi att behöva mellan 10 000 och 13 000 kubikkilometer vatten per år, beroende på hur effektivt vi använder det. Samtliga bevattningsdammar i hela världen håller i dag cirka 5 000 kubikkilometer vatten, varav vi använder ungefär hälften

139


varje år. Att minst fördubbla detta är en gigantisk ökning, som innebär stora risker för planetens ekosystem. Ovanpå allt detta använder sig jordbruket runt om i världen av stora mängder kemikalier som på olika sätt tränger in i jordens ekosystem. Problemet är alltså att vi gjort oss beroende av dessa enorma tillskott av produktionsfaktorer (kväve, fosfor, mark, vatten, bekämpningsmedel och så vidare) för att kunna – hjälpligt – försörja dagens 6,8 miljarder människor. Utan dessa tillskott skulle mänskligheten, ur försörjnings­ synvinkel, vara i en ännu svårare situation än den vi befinner oss i nu. Hur är det då med ekologiskt jordbruk? Här utför engagerade människor över hela världen ett oerhört viktigt arbete. Men också detta odlingssätt lider av problem med näringsläckage, lika stort vattenbehov och har faktiskt ofta ett ännu större markbehov. Så även här står vi inför stora utmaningar. All agrar verksamhet påverkar klimatet. Jordbruket beräknas globalt stå för cirka 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Det är en mycket stor andel. Ungefär hälften kommer från kolförluster vid avskogning (när vi etablerar ny jordbruksmark), den andra hälften från själva produktionen. Allt modernt jordbruk drivs av fossila bränslen – till och med kvävegödselmedlen produceras i en energi­ slukande process. Alltså – utan olja, ingen mat. Detta gäller fortfarande både ekologiskt och konventionellt jordbruk. Faktum är att skillnaden i klimatpåverkan mellan de två är marginell, vilket är allvarligt. Vi löser således inte klimatekvationen i vår matkonsumtion enbart genom att äta närproducerat och ekologiskt. Vi måste också lyckas med en ny jordbruksrevolution där energin för produktion (från traktorn till sädestorken och mattransporten) kommer från förnybara resurser. Att köpa närproducerat är förstås som princip bra för miljön. Men det gäller att tänka efter, då detta samband inte alltid gäller. Till exempel kan under vissa omständigheter extensivt producerade filéer från fritt betande köttdjur i tropiska länder vara bättre ur klimatsynpunkt än intensivt producerade filéer från kraftfoderutfodrade uppstallade köttdjur i exempelvis

140

Danmark, trots att de har en kortare resa till köttdisken. Att sluta konsumera kakao, bananer, apelsiner och liknande från fjärran och ofta fattiga länder kan också leda till negativa sociala och ekonomiska konsekvenser som påskyndar utarmningen av lokala naturresurser. Varje dag går en miljard människor och lägger sig hungriga. Ytterligare tre miljarder lever i fattigdom, som i grunden manifesteras i undermåligt matintag. Dessutom vet vi att i princip hela befolkningsökningen fram till år 2050 kommer att utgöras av medmänniskor födda i vad som i dag är fattiga länder. Att möta denna utmaning kommer att kräva en ny grön revolution på vår planet, en ny jordbruksrevolution liknande den på 60- och 70-talet. Då fördubblades under kort tid skördarna av majs, vete och ris i stora delar av Asien tack vare introduktionen av förädlat utsäde, handelsgödsel, bekämpningsmedel och bevattningsanläggningar. Men denna nya gröna revolution måste, till skillnad från den förra, vara miljömässigt hållbar! Vi står således inför en enorm utmaning att snabbt öka produktionen av mat på jorden, för att föda en snabbt växande befolkning, på ett hållbart sätt. Denna ökade produktion måste dessutom, i stor utsträckning ske på världens nuvarande jordbruksmark. Vi börjar se tecken på att den, inte minst om vi ska minimera förlusten av biologisk mångfald, inte kan expandera mycket mer än i dag. Inom miljöforskningen förs intensiva diskussioner och det finns en del olika åsikter om flera stora frågor. Men en sak är alla forskare och experter rörande ense om: det bästa vi på kort sikt kan göra är att sluta slänga mat. Det ligger så mycket energi, mark och vatten bakom varje kilokalori, att det är rent bedrövligt att vi i Sverige kasserar nästan en tredjedel av all mat. Miljökonsekvenserna av all matproduktion gör att vi ömt borde vårda varje inköpt matbit i vetskap om det stora ekologiska fotavtryck som döljer sig bakom varje tugga. Att rädda maten handlar alltså faktiskt också om att rädda världen. Johan Rockström

141


varje år. Att minst fördubbla detta är en gigantisk ökning, som innebär stora risker för planetens ekosystem. Ovanpå allt detta använder sig jordbruket runt om i världen av stora mängder kemikalier som på olika sätt tränger in i jordens ekosystem. Problemet är alltså att vi gjort oss beroende av dessa enorma tillskott av produktionsfaktorer (kväve, fosfor, mark, vatten, bekämpningsmedel och så vidare) för att kunna – hjälpligt – försörja dagens 6,8 miljarder människor. Utan dessa tillskott skulle mänskligheten, ur försörjnings­ synvinkel, vara i en ännu svårare situation än den vi befinner oss i nu. Hur är det då med ekologiskt jordbruk? Här utför engagerade människor över hela världen ett oerhört viktigt arbete. Men också detta odlingssätt lider av problem med näringsläckage, lika stort vattenbehov och har faktiskt ofta ett ännu större markbehov. Så även här står vi inför stora utmaningar. All agrar verksamhet påverkar klimatet. Jordbruket beräknas globalt stå för cirka 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Det är en mycket stor andel. Ungefär hälften kommer från kolförluster vid avskogning (när vi etablerar ny jordbruksmark), den andra hälften från själva produktionen. Allt modernt jordbruk drivs av fossila bränslen – till och med kvävegödselmedlen produceras i en energi­ slukande process. Alltså – utan olja, ingen mat. Detta gäller fortfarande både ekologiskt och konventionellt jordbruk. Faktum är att skillnaden i klimatpåverkan mellan de två är marginell, vilket är allvarligt. Vi löser således inte klimatekvationen i vår matkonsumtion enbart genom att äta närproducerat och ekologiskt. Vi måste också lyckas med en ny jordbruksrevolution där energin för produktion (från traktorn till sädestorken och mattransporten) kommer från förnybara resurser. Att köpa närproducerat är förstås som princip bra för miljön. Men det gäller att tänka efter, då detta samband inte alltid gäller. Till exempel kan under vissa omständigheter extensivt producerade filéer från fritt betande köttdjur i tropiska länder vara bättre ur klimatsynpunkt än intensivt producerade filéer från kraftfoderutfodrade uppstallade köttdjur i exempelvis

140

Danmark, trots att de har en kortare resa till köttdisken. Att sluta konsumera kakao, bananer, apelsiner och liknande från fjärran och ofta fattiga länder kan också leda till negativa sociala och ekonomiska konsekvenser som påskyndar utarmningen av lokala naturresurser. Varje dag går en miljard människor och lägger sig hungriga. Ytterligare tre miljarder lever i fattigdom, som i grunden manifesteras i undermåligt matintag. Dessutom vet vi att i princip hela befolkningsökningen fram till år 2050 kommer att utgöras av medmänniskor födda i vad som i dag är fattiga länder. Att möta denna utmaning kommer att kräva en ny grön revolution på vår planet, en ny jordbruksrevolution liknande den på 60- och 70-talet. Då fördubblades under kort tid skördarna av majs, vete och ris i stora delar av Asien tack vare introduktionen av förädlat utsäde, handelsgödsel, bekämpningsmedel och bevattningsanläggningar. Men denna nya gröna revolution måste, till skillnad från den förra, vara miljömässigt hållbar! Vi står således inför en enorm utmaning att snabbt öka produktionen av mat på jorden, för att föda en snabbt växande befolkning, på ett hållbart sätt. Denna ökade produktion måste dessutom, i stor utsträckning ske på världens nuvarande jordbruksmark. Vi börjar se tecken på att den, inte minst om vi ska minimera förlusten av biologisk mångfald, inte kan expandera mycket mer än i dag. Inom miljöforskningen förs intensiva diskussioner och det finns en del olika åsikter om flera stora frågor. Men en sak är alla forskare och experter rörande ense om: det bästa vi på kort sikt kan göra är att sluta slänga mat. Det ligger så mycket energi, mark och vatten bakom varje kilokalori, att det är rent bedrövligt att vi i Sverige kasserar nästan en tredjedel av all mat. Miljökonsekvenserna av all matproduktion gör att vi ömt borde vårda varje inköpt matbit i vetskap om det stora ekologiska fotavtryck som döljer sig bakom varje tugga. Att rädda maten handlar alltså faktiskt också om att rädda världen. Johan Rockström

141


Referenser 4–7  Siffrorna kring hushållens matavfall kommer från Konsument­föreningen Stockholms Rapport från en slaskhink (www.konsumentforeningenstockholm.se). Deras broschyr Släng inte maten kan laddas ner eller beställas. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra av Nisse Simonson (Brombergs, 2008). 18  Lynn Åkesson, professor i etnologi vid Lunds universitet om Bäst-före-datum som religion. Ur P4 13 juni 2009. 24  Samband mellan mat och hälsa: www.slv.se. 30  Svensk köttinformation: www.svenskkottinformation.se.

Bildregister 66, 82  Transfetter: Sanna Ehdin, fil. dr, immunolog och verksam som fri forskare, föreläsare och författare (www.ehdin.com). 68, 72  Sockerberoende: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. 68  Läskens påverkan på levern: Undersökning av bland andra Dr Nimer Assy publicerad i Journal of Hepatology (november 2009). 74  Köttindustrins miljöpåverkan: Livestock’s long shadow (2006), rapport publicerad av FN:s livsmedelsorgan FAO. 128  Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson (Ordfront, 2007).

Register Banan 106, 122 Barnmat 36 Bladsallat 34 Blåbär 24 Bröd 14, 48, 94, 96, 134 Bär 20, 134 Cheese easies 136 Chili con carne 132 Chocolate chip cookies 80 Fisk 18, 28, 64, 110, 134 Fläskkött 30, 62, 134 Frittata 40 Frukt 20, 24, 28, 72, 90, 102,   106, 134 Fågel 134 Glutamat 128 Grillspett 78 Grädde 18, 32, 86 Grönsaker 28, 134 Grönsaker, ugnsgrillade 98 Gulasch 104 Hamburgare 78 Isbergssallat 34

142

Kaffe 50, 122 Kalv 134 Karoten 24 Kokos 134 Korv 30 Kräm 72, 90 Kyckling 18, 30, 62, 134 Kycklinggryta 102 Kött 18, 28, 30, 74, 134 Köttfärssås 76, 112, 132 Lamm 134 Laxmousse 86 Läsk 68 Lök, gul 10, 34 Löksoppa 10 Marmelad 10, 90 Maräng 126 Matbröd 14 Mjöl 14 Mjölk 18 Morot 24, 34, 74 Mousse 86 Müsli 44

Nötkött 62, 134 Nötter 134 Omelett 92 Ost 10, 30, 70, 134, 136 Palmolja 82 Paprika 74 Pasta 14, 76, 78, 88 Pesto 32, 94 Pizza 52, 78 Pizzasallad 124 Pommes frites 82 Porterstek 114 Potatis 34, 82, 88 Potatisbullar 112 Potatismos 112 Pressgurka 46 Pytt i panna 88 Romtopf 20 Rotfrukt 34, 84, 120 Rucola 34 Rödbeta 34 Rödkål 124 Rödlök 34

Sallat 34 Salsa 10 Skaldjur 64, 134 Skinka 30 Soppa 84 Spaghetti 76 Ströbröd 94 Sås 110 Tomat 118 Tomater, soltorkade 118 Tortilla 40 Transfett 66 Varma mackor 96 Viltkött 46, 134 Vinägrett 22 Vitkål 124 Welsh Rarebit 96 Wok 54 Yoghurt 32 Ägg 30, 42, 88, 126 Äppelkaka 94 Äpplen, ungsbakade 90 Örter 74

Omslag framsida: Per Ranung Omslag baksida: A&Me Photo/Johnér 3 Erika Gerdemark/Folio 9 Susanna Blåvarg/Johnér 11 Per Ranung 13 Jeppe Wikström 15 Per Ranung 17 Per Magnus Persson/ Johnér 19 Per Ranung 21 Holger Edström 23 Lena Granefelt/Johnér 25 Plainpicture/Folio 27 Per Magnus Persson/ Johnér 29 Jeppe Wikström 31 Alexander Crispin/Johnér 33 Per Ranung

5 Plainpicture/Folio 3 37 Susanne Walström/ Johnér 39 Lena Granefelt/Johnér 41 Jeppe Wikström 43 Magnus Fond/Johnér 45 Annika Vannerus/Johnér 47 Per Ranung 49 Anna Kern/Johnér 51 Ulrika Ekblom/Folio 53 Mikael Dubois/Johnér 55 Tomas Roslin/Folio 57, 59 Per Ranung 61 Annika Vannerus/Johnér 63 Per Magnus Persson/ Johnér 65 Jeppe Wikström 67 Lena Koller/Johnér 69 Per Ranung 71 Ingvar Eriksson/Briljans

3 Niklas Bernstone/ 7 Johnér 75 Matilda Lindeblad/ Johnér 77, 79 Magnus Fond/ Johnér 81 Per Ranung 83 Ellinor Hall/Johnér 85 Susanna Blåvarg/ Johnér 87 Per Ranung 89 Annika Vannerus/Johnér 91 Andreas Bylund/Folio 93 Per Ranung 95 Carl Dahlstedt/Folio 97, 99 Per Ranung 101 Lena Granefelt/Johnér 103, 105 Per Ranung 107 Ingemar Lindewall/ Johnér

1 09 Annika Vannerus/Johnér 111 Daniel Hertzell/Folio 113, 115 Per Ranung 117 Ulf Huett Nilsson/Johnér 119, 121 Per Ranung 123 Hans Strand/Briljans 125, 127 Per Ranung 129 Matilda Lindeblad/Johnér 131 Jeppe Wikström 133 Per Ranung 135 Plainpicture/Folio 137 Per Ranung Matbilderna på framsidan och sidorna 11, 15, 41, 87, 93, 97, 103, 105, 111, 113, 115, 125, 127, 133 och 137 är stylade av Victoria Bergmark.

Produktionsfakta För att kunna producera denna bok med minsta möjliga miljö­­påverkan har material och samarbetspartners valts med största omsorg. Inlagan är tryckt på 150 g Papyrus Multiart matt, tillverkat av Grycksbo pappersbruk, som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. För- och eftersättspapper, 150 g SCANDIA 2000 vit från VIDAR Paper AB, Lessebo. Pärmöverdraget är 150 g Papyrus Multiart Gloss, tillverkat av Stora Ensos pappersbruk i Oulou, Finland, också ISO- och Emas-certifierat. Fyllnads- och bindemedel i överdraget är biologiskt nedbrytbara och klassificeras som icke miljöfarliga enligt EU:s regler. Tryckfärgerna är baserade på vegetabiliska oljor. De

levereras av Hostmann-Steinbergs fabrik som är miljöcertifierad enligt ISO 9001. Halvklotbandets väv, Canvas Extra 1120 från Prolibris, är tillverkad i 100 procent bomull och uppfodrad på ett 40 g syrafritt papper. Inga toxiska färgämnen. Transporten av böckerna har skett med BAS transport AB som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001-2004. Bilarna kommer från Scania som arbetar efter ett miljölednings­ system enligt ISO 14001 och EU:s förordning EMAS.

143


Referenser 4–7  Siffrorna kring hushållens matavfall kommer från Konsument­föreningen Stockholms Rapport från en slaskhink (www.konsumentforeningenstockholm.se). Deras broschyr Släng inte maten kan laddas ner eller beställas. Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra av Nisse Simonson (Brombergs, 2008). 18  Lynn Åkesson, professor i etnologi vid Lunds universitet om Bäst-före-datum som religion. Ur P4 13 juni 2009. 24  Samband mellan mat och hälsa: www.slv.se. 30  Svensk köttinformation: www.svenskkottinformation.se.

Bildregister 66, 82  Transfetter: Sanna Ehdin, fil. dr, immunolog och verksam som fri forskare, föreläsare och författare (www.ehdin.com). 68, 72  Sockerberoende: Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. 68  Läskens påverkan på levern: Undersökning av bland andra Dr Nimer Assy publicerad i Journal of Hepatology (november 2009). 74  Köttindustrins miljöpåverkan: Livestock’s long shadow (2006), rapport publicerad av FN:s livsmedelsorgan FAO. 128  Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson (Ordfront, 2007).

Register Banan 106, 122 Barnmat 36 Bladsallat 34 Blåbär 24 Bröd 14, 48, 94, 96, 134 Bär 20, 134 Cheese easies 136 Chili con carne 132 Chocolate chip cookies 80 Fisk 18, 28, 64, 110, 134 Fläskkött 30, 62, 134 Frittata 40 Frukt 20, 24, 28, 72, 90, 102,   106, 134 Fågel 134 Glutamat 128 Grillspett 78 Grädde 18, 32, 86 Grönsaker 28, 134 Grönsaker, ugnsgrillade 98 Gulasch 104 Hamburgare 78 Isbergssallat 34

142

Kaffe 50, 122 Kalv 134 Karoten 24 Kokos 134 Korv 30 Kräm 72, 90 Kyckling 18, 30, 62, 134 Kycklinggryta 102 Kött 18, 28, 30, 74, 134 Köttfärssås 76, 112, 132 Lamm 134 Laxmousse 86 Läsk 68 Lök, gul 10, 34 Löksoppa 10 Marmelad 10, 90 Maräng 126 Matbröd 14 Mjöl 14 Mjölk 18 Morot 24, 34, 74 Mousse 86 Müsli 44

Nötkött 62, 134 Nötter 134 Omelett 92 Ost 10, 30, 70, 134, 136 Palmolja 82 Paprika 74 Pasta 14, 76, 78, 88 Pesto 32, 94 Pizza 52, 78 Pizzasallad 124 Pommes frites 82 Porterstek 114 Potatis 34, 82, 88 Potatisbullar 112 Potatismos 112 Pressgurka 46 Pytt i panna 88 Romtopf 20 Rotfrukt 34, 84, 120 Rucola 34 Rödbeta 34 Rödkål 124 Rödlök 34

Sallat 34 Salsa 10 Skaldjur 64, 134 Skinka 30 Soppa 84 Spaghetti 76 Ströbröd 94 Sås 110 Tomat 118 Tomater, soltorkade 118 Tortilla 40 Transfett 66 Varma mackor 96 Viltkött 46, 134 Vinägrett 22 Vitkål 124 Welsh Rarebit 96 Wok 54 Yoghurt 32 Ägg 30, 42, 88, 126 Äppelkaka 94 Äpplen, ungsbakade 90 Örter 74

Omslag framsida: Per Ranung Omslag baksida: A&Me Photo/Johnér 3 Erika Gerdemark/Folio 9 Susanna Blåvarg/Johnér 11 Per Ranung 13 Jeppe Wikström 15 Per Ranung 17 Per Magnus Persson/ Johnér 19 Per Ranung 21 Holger Edström 23 Lena Granefelt/Johnér 25 Plainpicture/Folio 27 Per Magnus Persson/ Johnér 29 Jeppe Wikström 31 Alexander Crispin/Johnér 33 Per Ranung

5 Plainpicture/Folio 3 37 Susanne Walström/ Johnér 39 Lena Granefelt/Johnér 41 Jeppe Wikström 43 Magnus Fond/Johnér 45 Annika Vannerus/Johnér 47 Per Ranung 49 Anna Kern/Johnér 51 Ulrika Ekblom/Folio 53 Mikael Dubois/Johnér 55 Tomas Roslin/Folio 57, 59 Per Ranung 61 Annika Vannerus/Johnér 63 Per Magnus Persson/ Johnér 65 Jeppe Wikström 67 Lena Koller/Johnér 69 Per Ranung 71 Ingvar Eriksson/Briljans

3 Niklas Bernstone/ 7 Johnér 75 Matilda Lindeblad/ Johnér 77, 79 Magnus Fond/ Johnér 81 Per Ranung 83 Ellinor Hall/Johnér 85 Susanna Blåvarg/ Johnér 87 Per Ranung 89 Annika Vannerus/Johnér 91 Andreas Bylund/Folio 93 Per Ranung 95 Carl Dahlstedt/Folio 97, 99 Per Ranung 101 Lena Granefelt/Johnér 103, 105 Per Ranung 107 Ingemar Lindewall/ Johnér

1 09 Annika Vannerus/Johnér 111 Daniel Hertzell/Folio 113, 115 Per Ranung 117 Ulf Huett Nilsson/Johnér 119, 121 Per Ranung 123 Hans Strand/Briljans 125, 127 Per Ranung 129 Matilda Lindeblad/Johnér 131 Jeppe Wikström 133 Per Ranung 135 Plainpicture/Folio 137 Per Ranung Matbilderna på framsidan och sidorna 11, 15, 41, 87, 93, 97, 103, 105, 111, 113, 115, 125, 127, 133 och 137 är stylade av Victoria Bergmark.

Produktionsfakta För att kunna producera denna bok med minsta möjliga miljö­­påverkan har material och samarbetspartners valts med största omsorg. Inlagan är tryckt på 150 g Papyrus Multiart matt, tillverkat av Grycksbo pappersbruk, som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. För- och eftersättspapper, 150 g SCANDIA 2000 vit från VIDAR Paper AB, Lessebo. Pärmöverdraget är 150 g Papyrus Multiart Gloss, tillverkat av Stora Ensos pappersbruk i Oulou, Finland, också ISO- och Emas-certifierat. Fyllnads- och bindemedel i överdraget är biologiskt nedbrytbara och klassificeras som icke miljöfarliga enligt EU:s regler. Tryckfärgerna är baserade på vegetabiliska oljor. De

levereras av Hostmann-Steinbergs fabrik som är miljöcertifierad enligt ISO 9001. Halvklotbandets väv, Canvas Extra 1120 från Prolibris, är tillverkad i 100 procent bomull och uppfodrad på ett 40 g syrafritt papper. Inga toxiska färgämnen. Transporten av böckerna har skett med BAS transport AB som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001-2004. Bilarna kommer från Scania som arbetar efter ett miljölednings­ system enligt ISO 14001 och EU:s förordning EMAS.

143


Fler tips och mer information Bra baskokböcker: Bonniers kokbok (Albert Bonniers förlag) Nya Annas mat, Anna Bergenström (Albert Bonniers förlag) Rutiga kokboken (Ica bokförlag) Svensk husmanskost, Tore Wretman (Forum) Vår kokbok (Norstedts)

Bra hemsidor för recept: www.ekoladan.se är egentligen hemsidan för Ekolådan, ekologiskt odlade grönsaker och dito frukt som levereras hem till din dörr. Men sidan innehåller även en underbar receptskatt samt en pedagogisk grönsaksskola och mycket annan inspiration. www.hittarecept.se är en sökmotor där du skriver in antingen recept eller råvaror, sedan söker sidan upp recept från en mängd receptrelaterade hemsidor. www.lovefoodhatewaste.com är en sida på engelska med livlinor som ”cook once, eat twice” och ett enkelt sök­system utifrån vad du har över som behöver tas om hand. www.tasteline.se har förutom en mängd recept även en smart sökfunktion: skriv in vilka råvaror du har hemma, så får du tips på recept.

Bra hemsidor för miljön: www.greenpeace.org innehåller, förutom information om det miljöarbete Greenpeace utför, även en lista med ”Saker du kan göra”. Här finns bland annat handfasta råd om hur du får ner energiförbrukningen i köket.

www.konsumentverket.se har en undersektion som handlar om mat och miljö, där man bland annat tar upp olika typer av miljömärkning. Utifrån formeln SMART får man också råd om hur man kan ta sitt ansvar: Större andel vegetabilier Mindre utrymme för ”tomma kalorier” Andelen ekologiskt ökas Rätt köttval, rätt grönsaksval Transportsätt www.krav.se förklarar både vad som krävs för att bli Kravmärkt, men tar även upp aktuella debattämnen. www.matvision.se är en hyfsat bra sida där man med hjälp av en klickbar karta kan få reda på var det finns när­ producerad mat. www.naturskyddsforeningen.se har bland annat guider till hur du kan välja kött och fisk på ett klokare sätt, men här finns även vegetariska recept och tips om allt från resor till att renovera hemma. Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation. www.slv.se är Livsmedelsverkets hemsida där man bland annat kan ladda ner en lista över E-nummer om man vill hålla koll på vilka tillsatser man sätter i sig. Gå till: http://webbutiken.slv.se/articles/article.asp?article_id=1083 www.aktavara.org är en hemsida som har tillkommit av längtan efter mat som det inte trixas eller fuskas med. Äkta vara innehåller säsongsguide, Sverigeguide, E-nummerguide, lästips, länkar och även ”Hemlige kocken” Mats-Eric Nilssons blogg. Äkta vara arbetar också med att märka godkända produkter i butikerna.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.