9789152346242 by Smakprov Media AB

Denna övningsbok är ett komplement till textboken Juridik – civilrätt, straffrätt, processrätt. I textboken finns hänvisningar till övningsboken, som därmed skapar ett samspel mellan teori och praktik. Som student kan du träna dig på de åtta avsnitten med hjälp av olika slags frågor – såväl korta instuderingsuppgifter som mer problemorienterade övningar. Boken innehåller dessutom ett avsnitt med kompletta övningsskrivningar, som gör det möjligt att testa dina kunskaper på hela bokens innehåll inför en tentamen. Övningsboken innehåller ett trettio rättsfall och många exempel och mallar, såsom fullmakt, standardavtal, äktenskapsförord, samboavtal, bolagsordning, skuldebrev, konkursansökan och stämningsansökan, för att nämna några. För lärare finns även intressanta diskussionsfrågor att använda i sin undervisning. Sist i boken återfinns lösningsförslag. Denna andra uppdaterade upplaga innehåller fler frågor och rättsfall. Juridik – Övningsbok är skriven av Konrad Lundberg, Johan Schüldt, Theddo Rother-Schirren, Anders Lagerstedt, Catharina Calleman, Annina H Persson, Marcus Radetzki och Josef Zila. Författarna är verksamma vid universiteten i Stockholm och Örebro.

ISBN 978-91-523-4624-2

(523-4624-2)

789152 346242

Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo RotherSchirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo Rother-Schirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

Övningar Rättsfall Tentamen

JUR övningsbok 2017.indb 1

2017-06-14 14:55

JUR oĚ&#x2C6;vningsbok 2017.indb 2

2017-06-14 14:55

Övningar Rättsfall Tentamen Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo Rother-Schirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

JUR övningsbok 2017.indb 3

ning

ild autb

.san w w w

urid .se/j

2017-06-14 14:55

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se www.ekonomionline.se Epost: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Grafisk formgivning och illustrationer: Anna Markevärn Omslag: Anna Markevärn Juridik - Övningsbok isbn 978-91-523-4624-2 © 2017 K Lundberg, Johan Schüldt, T Rother-Schirren, A Lagerstedt, C Calleman, A H Persson, M Radetzki, J Zila och Sanoma Utbildning AB, Stockholm © Wolters Kluwer, alla nja avd I återgivna i denna övningsbok. © LAMANICA/Industrilitteratur, sid 138–139 © Lantmäteriet, sid 142–143 © Mäklarsamfundet, sid 146–149 © Botrygg, sid 206–207 © Svenska Bankföreningen, sid 391 Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Latvia by Livonia Print Riga 2017

JUR övningsbok 2017.indb 4

2017-06-14 14:55

Författare Konrad Lundberg, Universitetslektor i handelsrätt vid Stockholms universitet. (Juridik och Avtal) Johan Schüldt, Advokat och universitetslektor i cilvilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ekonomisk familjerätt. (Familj) Th ddo Rother-Schirren, Advokat och universitetslektor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ekonomisk familjerätt. (Familj) Anders Lagerstedt, Universitetslektor i civilrätt vid Örebro universitet och Stockholms universitet med specialinriktning på associationsrätt. (Näring) Catharina Calleman, Professor i arbetsrätt vid Stockholms och Örebro universitet. (Näring) Annina H Persson, Professor i civilrätt vid Örebro universitet med specialinriktning på sakrätt och insolvensrätt. (Fordran) Marcus Radetzki, Professor i civilrätt vid Stockholms universitet, med specialinriktning på ersättningsrätt. (Ersättning) Josef Zila, Professor i straffrätt vid Örebro universitet. (Straff och Process)

JUR övningsbok 2017.indb 5

2017-06-14 14:55

JUR oĚ&#x2C6;vningsbok 2017.indb 6

2017-06-14 14:55

Förord Bokens systematik och användning Denna bok är en komplettering till läroboken Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt, avsedd att tillhandahålla självstudiematerial till studenterna och visst undervisningsmaterial till lärarna. Materialet är strukturerat enligt samma principer som i huvudboken i avdelningar (Juridik, Familj, Avtal osv.) För att underlätta sökningen har vissa större avdelningar indelats i underavsnitt. Under Avtal återfinns sålunda Allmän avtalsrätt, Köprätt och Särskilda avtalstyper. Som en sista avdelning finns ett antal övningsskrivningar. Inom varje avdelning/underavsnitt (utom förstås beträffande övningsskrivningarna) är materialet indelat i fem delar enligt följande. Illustrationer: Här visas exempel på hur dokument med anknytning till sakområdet (såsom fullmakt, kontrakt, ansökningsblanketter, stämningsansökan, testamente, skuldebrev osv.) faktiskt kan se ut. Exemplen är delvis konstruerade, delvis bestående av verkliga dokument. Syftet med detta är att konkretisera huvudbokens teoretiska framställning. De kan det naturligtvis utnyttjas vid studenternas självstudier, men även i utvalda delar som inslag i undervisningen. Rättsfall: Något eller några rättsfall med anknytning till sakområdet. Fallen har försetts med en kort ingress, som sätter in de i sitt sammanhang och pekar på någon eller några av de frågor som fallet aktualiserar. Nu utgör normalt inte rättsfallsstudier något betydande inslag i de kurser huvudboken primärt är avsedd för, utan tanken är att den lärare som så önskar väljer ut något/några fall som inslag i sin undervisning för fördjupning, diskussion, rättsfallskoncentrat eller annat. Härutöver är förstås studenterna oförhindrade att läsa fallen av eget intresse. Instuderingsfrågor: Enkla kortfrågor, avsedda att kunna användas för en enklare självkontroll efter en genomläsning av huvudbokens motsvarande avsnitt. Facit återfinns i slutet av övningsboken. Övningsfrågor: Dessa är mer av problemlösningstyp, också avsedda för självstudier/självkontroll inför tentamen, med facit i slutet av övningsboken.

JUR övningsbok 2017.indb 7

2017-06-14 14:55

Diskussionsfrågor: Dessa är inte avsedda för självstudier, utan för att ge den lärare som så önskar tillgång till facitlösa frågor att använda i undervisningen. Frågorna är av samma typ som övningsfrågorna och mer av diskussionsuppslag. Den avslutande bokdelen med övningsskrivningar är hämtad från faktiskt givna skrivningar vid ett svenskt lärosäte. Nu kan naturligtvis tentamensformen i viss mån variera lärosätena emellan, men det som dessa skrivningar huvudsakligen testar – förmåga att identifiera ett juridiskt problem, att hitta de relevanta rättsreglerna och att applicera dessa på problemet – torde vara värdefullt oavsett var man studerar juridik och hur tentamen är upplagd. Även denna del är avsedd för självstudier/självkontroll och försedd med facit. I denna andra upplaga har fler diskussionsfrågor lagts till, även rättsfall har tillkommit. Nytt för i år är att en helt ny produkt tillkommit: Juridik – ord och begrepp. Boken innehåller de uppslagsord som återfinns i Juridik – Civilrätt, Straffrätt, Processrätt med tydliga och pedagogiska förklaringar. Ett urval av instuderings- och övningsfrågorna finns även i Juridik-appen, som finns tillgänglig att köpa via Appstore och Google Play. För tillhandahållandet av visst material avtackas härmed BoTrygg AB, Lamanica, Svenska Bankföreningen, Advokatfirman Carler, Svenska Mäklarsamfundet samt Wolters Kluwer. Stockholm i juni 2017 Författarna

JUR övningsbok 2017.indb 8

2017-06-14 14:55

Innehållsöversikt Juridik Familj Avtal Näring Fordran Ersättning Straff Process Tentamensfrågor Lösningar Rättsfallsregister NJA 1976 s. 379 (Culpa) NJA 1977 s. 756 (Lingonpulp) NJA 1978 s. 301 (Undersökningsplikt) NJA 1981 s. 323 (Parkeringshuset) NJA 1982 s. 106 (Adekvat kausalitet) NJA 1985 s. 717 (Fullmakt) NJA 1988 s. 620 (Styrelseledamöters ansvar) NJA 1989 s. 92 (Ansvar, handelsbolag) NJA 1990 s. 80 (Sakskada) NJA 1992 s. 243 (Passivitetsbindning) NJA 1992 s. 773 (Sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods) NJA 1993 s. 560 (Fullbordad gåva?) NJA 1993 s. 583 (Jämkning av äktenskapsförord) NJA 1994 s. 480 (Legalitetsprincipen) NJA 1995 s. 661 (Jämkning pga. medvållande) NJA 1996 s. 598 (Bilbyte) NJA 1997 s. 211 (Likvidation i enkelt bolag) NJA 1999 s. 460 (Nödvärn, samtycke) NJA 2000 s. 380 (Principalansvar) NJA 2001 s. 750 (Självrisk, tolkning) NJA 2002 s. 644 (Avhopp från kurs) NJA 2004 s. 80 (Arbetsmiljöansvar) NJA 2005 s. 142 (Ränteskruvning) NJA 2006 s. 577 (Medverkan till brott) NJA 2007 s. 997 (Skada i följd av trafik) NJA 2008 s. 684 (Traditionskravet) NJA 2009 s. 79 (Leasing) NJA 2009 s. 249 (Bevisbörda vid klander av testamente) NJA 2009 s. 291 (Fordrans uppkomst) NJA 2009 s. 500 (Separationsrätt) NJA 2009 s. 889 (Godtrosförvärv) NJA 2010 s. 154 (Kommission m.m.) NJA 2013 s. 524 (Konsumenttvist) NJA 2013 s. 1250 (Generalklausulen i ABL)

11 31 99 273 389 485 541 567 579 611 489 158 184 17 493 115 325 290 523 103 52 208 61 543 508 150 293 547 499 122 253 363 229 552 528 417 459 68 408 430 214 448 170 308

JUR övningsbok 2017.indb 9

2017-06-14 14:55

JUR oĚ&#x2C6;vningsbok 2017.indb 10

2017-06-14 14:55

Juridik

JUR oĚ&#x2C6;vningsbok 2017.indb 11

2017-06-14 14:55

Juridik

Rättsordningen, rättskällorna och rättstillämpningen (Kapitel 1–3)

JUR övningsbok 2017.indb 12

2017-06-14 14:55

Illustrationer Rättskällor

Svensk lag På följande sida visas hur en lag, köplagen (1990:931), ser ut när den publiceras på riksdagens hemsida, www.riksdagen.se. Av utrymmesskäl visas endast första sidan. Notera reservationen närmast ovan lagrubriken med hänvisning till den tryckta versionen av Svensk Författningssamling, SFS.

På därefter följande sida visas hur en författning – vissa ändringar i konsumentköplagen (1990:932) – ser ut när den kommer av trycket i SFS. Notera fotnotsinformationerna om de bakomliggande förarbetena och EU/EG direktiven.

EU-direktiv På sidan därefter visas inledningen till direktivet nr 2002/65/EG (alltså från tiden innan Europeiska gemenskapen blev Europeiska unionen), närmare bestämt (de första 10 av totalt 34 skäl i) den s.k. preambeln (företalet), inte den egentliga författningstexten.

Utdraget är hämtat från eurlex.europa.eu och ser ut som i den tryckta versionen i EG/EU:s officiella tidning, där som på motsvarande sätt som i SFSförfattningar publiceras. I preambeln redogörs för direktivets bakgrund och målsättningar, något som kan utnyttjas vid tolkningen. Direktivet har sedermera i vederbörlig ordning transformerats till svensk lag i distansavtalslagen (2005:59), DAL.

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 13

2017-06-14 14:55

Köplagen som den presenteras på www.riksdagen.se.

JUR övningsbok 2017.indb 14

2017-06-14 14:55

En tryckt SFS med en ändring i konsumentköplagen.

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 15

2017-06-14 14:55

Exempel på ett EU-direktiv taget från eurlex.europa.eu.

JUR övningsbok 2017.indb 16

2017-06-14 14:55

Rättsfall NJA 1981 s. 323 (Parkeringshuset)

I sak handlar fallet om avtalsslut och avtalstolkning, och anknyter till kap 10. Det återges här närmast som ytterligare en illustration av en rättskälla. Grundstrukturen är tämligen självklar: i rubriken anges vad som ansetts vara centrala frågeställningar och instanserna refereras i tur och ordning. I äldre rättsfall är ofta HD:s domskäl så kortfattade, att det ibland inte är helt enkelt att förstå varför man dömt som man gjort. I det här refererade fallet föreligger knappast det problemet. I nyare rättsfall är läsarvänligheten ytterligare utvecklad i så måtto, att det görs instick av mellanrubriker i referaten och styckena numreras samt domskälsresonemangen utvecklas ordentligt. Av dessa och andra skäl tenderar referaten å andra sidan att stundom bli väl mångordiga.

NJA 1981 s. 323 Krav på avgift för uppställning av fordon i strid mot villkoren för användning av privat parkeringsplats har i visst fall ogillats eftersom det inte framgått att villkoren omfattat även uppställning under kortare tid för pålastning av gods. (Jfr 1958 s 177) Instans 1 Aktiebolaget Parkab yrkade vid Stockholms TR, sedan ansökan om betalningsföreläggande hänskjutits till rättegång, förpliktande för författaren Dieter S att till bolaget utge 55 kr. Bolaget anförde: Dieter S har d 6 maj 1978 parkerat sin bil CFO 357 på tomtmark vid Edingebacken i Spånga. Bilen var kl 1234 uppställd på en avgiftsbelagd parkeringsplats där utan att avgift var erlagd. Vid infarten till parkeringsområdet fanns en skylt uppsatt väl synlig, där det bl a stod: ”Parkering inom området innebär att avtal slutits med AB PARKAB enligt nedan: ... Avgift enligt taxa på P-automat. Överträds någon av dessa bestämmelser uttages en extra avgift av 55 kr per påbörjat kalenderdygn”. Genom att parkera sitt fordon på nämnda plats har Dieter S godtagit de skyltade parkeringsvillkoren varigenom ett avtal i enlighet med dessa kommit till stånd mellan parterna. Då fordonet parkerats i strid mot parkeringsvillkoren, har Dieter S därigenom förbundit sig att betala i målet fordrad parkeringsavgift.

Sida 324

Dieter S bestred käromålet. Han anförde: Det är riktigt att han ställt sin bil på sätt och under tid bolaget påstått. Det är också riktigt att det fanns en avtalsskylt vid infarten till området med den text bolaget påstått. Dieter S har dock endast uppställt sin bil en kortare tid för pålastning och således ej parkerat. Han körde fram och tillbaka flera gånger denna dag. Han hjälpte en god vän med flyttning från en lägenhet i huset intill. På grund av att en

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 17

2017-06-14 14:55

grind var låst kunde han inte köra bilen ända fram till porten utan fick lov att ställa den på parkeringsplatsen. Enär det ej var fråga om parkering i vanlig mening, kan avtalsskyltens bestämmelser inte göras gällande gentemot honom. Bolaget genmälde: Ställer man sin bil på en parkeringsplats med parkeringsmätare är det parkering, och uppställning utan betalning berättigar bolaget att uttaga den extra avgiften om 55 kr i enlighet med avtalsskylten. TR:n (tingsnotarien Glans) anförde i dom d 15 maj 1979 efter att ha redovisat vad parterna anfört: Domskäl. Enligt definitionen i 2 § vägtrafikkungörelsen är parkering ”Uppställning av fordon med eller utan förare dock ej uppställning under kortare tid för på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods”. Trots att definitionen endast anger vad som skall förstås som parkering vid tillämpning av kungörelsen måste definitionen också få betydelse vid tolkning av vad som skall förstås som parkering i ett avtal som det förevarande. En bilförare som kör in i ett parkeringsområde och därvid passerar en skylt som den i målet åberopade kan ej förväntas ha någon annan uppfattning om vad som skall anses vara parkering än vad definitionen i vägtrafikkungörelsen anger. Begreppet parkering kan därför enligt TR:ns mening ej ha ett vidare innehåll vid dylika parkeringsavtal. I förevarande fall har Dieter S:s påstående att uppställningen endast varit under kortare tid för pålastning lämnats obemött av bolaget och måste därför tas för god. TR:n finner därför att Dieter S ej parkerat sitt fordon och enligt avtalsskyltens text då ej heller ingått något avtal med bolaget. Käromålet kan därför ej vinna bifall. Domslut. Käromålet ogillas. Instans 2 Bolaget fullföljde talan i Svea HovR och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan. Dieter S bestred ändring. HovR:n (hovrättspresidenten Rudholm, hovrättslagmannen Holmguist, hovrättsrådet Gyllenswärd, referent, samt adjungerade ledamöterna Ivarsson och Kjellkvist) anförde i dom d 19 okt 1979:

Sida 325

Domskäl. Vardera parten har i HovR:n vidhållit sin talan i enlighet med vad som framgår av TR:ns dom. Texten å den i målet åberopade skylten har den lydelse som framgår av bilaga till domen. Bilagans lydelse:

JUR övningsbok 2017.indb 18

2017-06-14 14:55

FÖRHYRDA-P, BESÖKS-P Parkering inom området innebär att avtal slutits med AB PARKAB enligt nedan: P på förhyrda P-platser för hyresgäster och för besökare till dessa på avgiftsbelagd P-plats. Avgift enligt taxa på P-automat. P endast inom markerad plats. Anvisning av P-vakt eller skylt skall följas. Överträds någon av dessa bestämmelser uttages en extra avgift av 55 kronor per påbörjat kalenderdygn. HovR:n delar TR:ns uppfattning att den i 2 § vägtrafikkungörelsen angivna betydelsen av beteckningen parkering skall anses äga giltighet även beträffande uppställning av bil inom sådant område som avses med skylten i fråga. Emellertid har Dieter S ställt sin bil på en för besökare avsedd, särskilt markerad plats. Han har härigenom antagit bolagets genom skylten gjorda anbud att, oavsett vad han själv haft för syfte med uppställningen, använda platsen för parkering och han har därmed blivit skyldig att betala för nyttjandet i enlighet med de av bolaget uppställda villkoren. Dieter S har dock inte erlagt någon avgift och är därför skyldig att i enlighet med avtalet erlägga den extra avgiften om 55 kr. Käromålet skall därför bifallas. Domslut. Med ändring av TR:ns dom förpliktar HovR:n Dieter S att till bolaget utge 55 kr. Instans 3 Dieter S sökte revision och yrkade, att HD med ändring av HovR:ns dom måtte ogilla bolagets talan. Bolaget bestred ändring. Målet avgjordes efter föredragning. Föredraganden, RevSekr Leena Henrikson, hemställde i betänkande att HD måtte besluta dom enligt följande: Domskäl. Den skylt, som funnits uppsatt vid infarten till ifrågavarande parkeringsområde, reglerar enligt skylttexten endast parkering. Med parkering får här såsom domstolarna uttalat - förstås uppställning av fordon med eller utan förare, dock ej uppställning under kortare tid för på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods (2 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) i dess före d 1 febr 1981 gällande lydelse). Anledning saknas att inte tillämpa nu angivna parkeringsbegrepp för området i dess helhet, således även för markerade platser. Dieter S:s påstående, att den uppställning, varom i målet är fråga, avsett pålastning och varat under kortare tid, får, såsom TR:n funnit, tagas för gott. Då alltså uppställningen av Dieter S:s fordon icke varit av den art att den är att anse som parkering, har inte avtal med av bolaget påstått innehåll kommit till stånd. Bolagets talan skall därför ogillas. Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut.

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 19

2017-06-14 14:55

HD (JustR:n Fredlund, Ulveson, Sven Nyman, Bengtsson och Jermsten, referent) beslöt följande dom:

Sida 326

Domskäl. Systemet med avtalsgrundade parkeringsavgifter bygger på tanken att bilföraren genom att utnyttja parkeringsplatsen accepterar de villkor och bestämmelser som är anslagna där, t ex villkoret om en extra avgift för det fall att parkeringsbestämmelserna överträds. Denna konstruktion har godtagits i rättspraxis (se bl a NJA 1958 s 177 och SvJT 1974 rf s 79). För att ett avtal av visst innehåll skall anses ingånget på detta sätt, genom en persons faktiska handlande, bör det emellertid krävas, att de anslagna avtalsvillkoren är så tydligt utformade att de inte rimligen kan missförstås. Den skylt som i förevarande fall var uppsatt vid infarten till parkeringsområdet angav att parkering inom området innebar att avtal slutits, bl a om avgift enligt taxa på parkeringsautomat och om en extra avgift av 55 kr vid överträdelse av bestämmelserna. Dieter S har förklarat, att han uppfattade skylten så att han inte behövde betala någon avgift, eftersom det inte var fråga om att parkera bilen utan endast om att ha den uppställd under kortare tid för lastning av flyttsaker. Hans påstående att uppställningen var av detta slag har lämnats utan erinran av bolaget. Emellertid har bolaget i HD vidhållit att Dieter S genom att passera avtalsskylten och ställa bilen på parkeringsplatsen slutit ett avtal med bolaget och genom att använda en avgiftsbelagd besöksplats utan att betala handlat i strid med de på skylten stipulerade avtalsvillkoren. Enligt 2 § vägtrafikkungörelsen i dess vid den aktuella tiden gällande lydelse hänfördes till parkering inte uppställning av fordon under kortare tid för bl a på- eller avlastning av gods. Även om denna bestämning av parkeringsbegreppet i och för sig var avsedd att gälla endast inom kungörelsens tillämpningsområde, eller alltså i fråga om trafik på väg, kunde det ligga nära till hands för en bilförare att uppfatta den som allmängiltig och tillämplig även i ett fall som det förevarande. Skyltens text har i varje fall inte gett besked om att med parkering här skulle avses varje uppställning av fordon inom området eller varje utnyttjande av markerad plats. På dessa skäl kan något avtal med det av bolaget påstådda innehållet inte anses ha kommit till stånd. Bolagets talan skall alltså lämnas utan bifall.

Sida 327

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut.

JUR övningsbok 2017.indb 20

2017-06-14 14:55

Övningar Instuderingsfrågor Testa dina kunskaper på avsnittet JURIDIK med följande frågor. Fråga 1 Kan det vara möjligt för en importör och en exportör att avtala om i vilken domstol och enligt vilken lag en tvist mellan dem ska lösas? »» Ja »» Nej Fråga 2 Kontinentaleuropeisk rätt har påverkat den interna svenska rätten … »» åtminstone redan sedan medeltiden »» först genom EU och dess föregångare Fråga 3 Rättsordningens upprätthållande med tvångsåtgärder ankommer primärt på … »» de enskilda medborgarna »» staten Fråga 4 Fenomenet stöld (olovligt tagande av annans egendom med tillägnelseuppsåt) är … »» en rättshandling »» ett rättsfaktum Fråga 5 Äganderättens omfattning är direkt beroende av … »» politiska beslut »» allmän rättsuppfattning Fråga 6 Straffrätten är … »» civilrättslig »» offentligrättslig

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 21

2017-06-14 14:55

Fråga 7 Förarbeten publiceras i … »» SFS »» SOU Fråga 8 Exempel på allmän domstol är … »» Högsta domstolen »» Förvaltningsdomstolen Fråga 9 Inkorporering och transformation är exempel på … »» ett monistiskt system »» ett dualistiskt system Fråga 10 Förordningar från EU blir gällande i Sverige … »» genom sin direkta effekt »» genom inkorporering Fråga 11 Om en straffbestämmelse tillämpas restriktivt blir resultatet … »» att straffet blir strängare »» att fler blir frikända Fråga 12 Enligt legalitetsprincipen ska straffstadganden inte tillämpas … »» restriktivt »» retroaktivt Fråga 13 Äktenskapsbalken är en … »» offentligrättslig lag »» civilrättslig lag Fråga 14 Ett exempel på en offentligrättslig lag är … »» rättegångsbalken »» aktiebolagslagen

JUR övningsbok 2017.indb 22

2017-06-14 14:55

Fråga 15 Sedan 2009-01-01 råder badförbud i tjärnen Älvögat i Tvärvreta kommun. Tvärvreta tingsrätt dömer 2011 EbbaBritt till böter för sin aprilpromenad 2010 barfota utefter tjärnens strandkant, då dess små vågor stundom fuktade hennes fötter. Vilken lagtolkningsmetod har domstolen använt? »» Restriktiv tolkning »» Extensiv tolkning Fråga 16 En lag som är tvingande kallas för … »» indispositiv »» dispositiv Fråga 17 Vilken av följande lagar är dispositiv? »» Köplagen »» Konsumentköplagen Fråga 18 ”Om den lag som finns” uttrycks på latin? »» De lege lata »» De lege ferenda Fråga 19 Romfördraget, Lissabonfördraget och de olika anslutningsfördragen med nya medlemsstater är rättsakter som inom EU kallas för: »» Sekundärrätten »» Primärrätten Fråga 20 EU:s högsta organ är? »» Europeiska rådet »» Europarådet

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 23

2017-06-14 14:55

Övningsfrågor Nedanstående frågor kräver ett mer problemorienterat förhållningssätt. Fråga 1 Följande är en rättsfallsrubrik till ett prejudikatsfall från Högsta domstolen (HD).

”En A tillhörig tjur, som gick på bete, tog sig in på B:s inhägnade betesmark och betäckte där tre kvigor, av vilka ingen uppnått ett års ålder. Kvigorna blevo dräktiga genom betäckningen och togo genom sin ringa ålder skada, varför de måste nedslaktas. Fråga om ersättningsskyldighet för A enligt 22 kap. 7 § 3 p BB.” Den nämnda bestämmelsen – alltjämt gällande – i 1734 års lag lägger ett strikt skadeståndsansvar för halva skadan på djurägaren, om hans ”fä sargar fä”, och frågan i målet var alltså om begreppet ”sargar” ska tillämpas på i målet beskriven tjuraktighet. Härvid kan man resonera på bl.a. följande sätt.

a) S tadgandets ordalydelse avser allenast skada som tillfogas genom yttre angrepp, som då kreatur biter, stångar eller slår varann.

b) S tadgandets ordalydelse får i vart fall numera anses omfatta även sådana skador som detta mål handlar om.

c) Ä ven om skadorna i målet inte ryms inom stadgandets ordalydelse är situationerna så lika, att stadgandet bör tillämpas också i detta fall.

d) M ed hänsyn till stadgandets funktion – en lämplig riskfördelning mellan kreaturens ägare – måste det anses tillämpligt även i detta fall.

Välj bland följande beteckningar för varje enskilt fall under ad ovan den som bäst beskriver respektive resonemang! – Bokstavstolkning, restriktiv tolkning, extensiv tolkning, teleologi, e contrarioresonemang, analogi. Förklara Ditt val! Fråga 2 Sverige och Ryssland träffade för ett par år sedan en överenskommelse om polisiärt samarbete. Avtalet slöts på den svenska sidan av regeringen, med reservation för riksdagens godkännande och godkändes därefter av riksdagen. Riksdagen beslöt därefter i ett senare beslut att avtalet skulle gälla som lag här i landet.

Genom vilken av de angivna åtgärderna blev avtalet bindande för Sverige som stat och genom vilken åtgärd fick det direkt effekt? Gjordes införlivandet i svensk rätt genom transformation eller inkorporering? Förklara skillnaden!

JUR övningsbok 2017.indb 24

2017-06-14 14:55

Fråga 3 Enligt brottsskadelagens 10 § avräknas viss självrisk från ersättningen. Antag att EU utfärdar ett direktiv om brottsskadeersättning, som inte lämnar något utrymme för en sådan avräkning. Från vilken tidpunkt kan brottsoffer räkna med att få full ersättning, utan avräkning för självrisk? Fråga 4 En lag är oftast antingen civilrättslig eller offentligrättslig, även om det nuförtiden inte är ovanligt med lagar som är både och. Ange för var och en av följande lagar om den är huvudsakligen civilrättslig eller huvudsakligen offentligrättslig.

a) Köplagen

b) Äktenskapsbalken

c) Brottsbalken

d) Inkomstskattelagen

Fråga 5 När man ska beskriva hur författningstext tillämpas på verkligheten används uttryck som restriktiv och extensiv tolkning, analog och e contrario-tillämpning, retroaktiv tillämpning, teleologisk metod. Ange med förklaring för vart och ett av nedan upptagna fall vilket av de nämnda begreppen som du anser närmast beskriver tankegången.

Fritidshusområdet Ängslyckan i Tvärvreta kommun använder den lilla skogstjärnen Älvögat som vattentäkt. Sedan 2009-01-01 råder därför, vid bötesstraff, badförbud i tjärnen. Eftersom den är otillräcklig för områdets behov tas sedan 2009-04-01 vatten även från den närbelägna Svansjön. Tvärvreta tingsrätt har på sistone avkunnat nedanstående domar. Vilken lagtolkningsmetod har domstolen använt?

a) Frisksportaren Lasse Tijgerthass döms till böter för att han julhelgen 2008 sågat sig igenom tjärnens is och tagit sig ett hastigt juldopp.

b) Samtliga medlemmar i familjen Andersson från Stockholm, 7 personer, döms för den privata simtävling de haft inbördes i Svansjön i maj 2009.

c) Orienteraren Urban Stigfinner frikänns, åtalad för överträdelse av badförbudet när han ofrivilligt snubblade under tävling år 2009 och stöp huvudstupa ner i tjärnen. JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 25

2017-06-14 14:55

d) Hur förhåller sig domarna i a–c till den straffrättsliga legalitetsprincipen.

Fråga 6 Enligt godtrosförvärvslagen kan man visserligen inte längre godtrosförvärva stöldgods, men sådant kan man så småningom bli ägare till genom hävd. Antag att starka politiska krafter vill avskaffa även denna möjlighet och att det genomförs på ett av nedan angivna sätt. Hur påverkas rättsläget i respektive fall?

a) Genom en av regeringen utfärdad förordning.

b) Genom en EU-förordning.

c) Genom ett EU-direktiv.

Fråga 7 Det finns tre huvudsakliga grupper av författningar i Sverige, formellt skilda av vem som får besluta om dem. Vilka tre är dessa och vilka beslutar om dem?

JUR övningsbok 2017.indb 26

2017-06-14 14:55

Diskussionsfrågor Fråga 1 När man ska beskriva hur författningstext tillämpas på verkligheten används uttryck som restriktiv och extensiv tolkning, analog och e contrario-tillämpning, retroaktiv tillämpning. Ange med förklaring för vart och ett av nedan upptagna fall vilket av de nämnda begreppen som Du anser närmast beskriver tankegången!

Från och med 2013-01-01 gäller i Ruckelhög, centralort i Ödelagda kommun, förbud mot motorfordonstrafik vid bötesstraff. Ödelagda tingsrätt har under år 2013 dömt på bl.a. följande sätt.

a) Stockholmaren Juppi Walph dömdes till böter för att han kört bil genom Ruckelhög julen 2012.

b) Göteborgaren Kålle Kokain dömdes till böter för att han trettonhelgen 2013 kört bil genom Tvehusaby, en annan tätort i Ödelagda.

c) Generaldirektören för SJ dömdes till böter såsom ytterst ansvarig för att en rälsbuss i januari 2013 passerade Ruckelhögs station. (Stationen är givetvis nedlagd, och på banan passerar normalt endast med turisthandkraft drivna dressiner, en insats av Ödelagda turistbyrå.)

d) Kommunalrådet Buldt frikändes från brott mot trafikförbudet, sedan han åtalats för att med motorn avslagen ha rullat genom Ruckelhög i sin tjänstebil fettisdagen 2013. (Han lyckades med detta konststycke genom att starta färden på Ödelagdabergets topp, 14 m ö h, i så berusat tillstånd att han stack startnyckeln i cigarettändaruttaget, varför han inte fick igång motorn.)

Fråga 2 Kattälskaren NilsBogdan Felixen har, sedan hans kattinnehav skenat iväg till drygt 80 st – han bor i en hyrestvåa – förbjudits att hålla husdjur. Han har förgäves överklagat ända till kammarrätten, vars dom vunnit laga kraft sedan HFD vägrat prövningstillstånd. NilsBogdan anser att beslutet såsom oproportionerligt strider mot EU-rätten, och han vänder sig därför till Allmänna reklamationsnämnden med ett krav mot staten på skadestånd. Nämnden meddelar med beklagande att han vänt sig till fel instans. Innan NilsBogdan driver saken vidare frågar han nu Dig, vem som egentligen över huvud taget kan väcka talan mot staten för överträdelse av EU-rätten, och vilken instans vederbörande ska vända sig till. Vad svarar Du på det?

JURIDIK

JUR övningsbok 2017.indb 27

2017-06-14 14:55

Fråga 3 Hur folk brukar göra (sedvanor), vilka moraliska värderingar som är gängse (etik, ”allmänt rättsmedvetande”) och vilka rättsregler som gäller varierar geografiskt och över tid. Hur påverkar dessa företeelser varandra, och hur påverkas de av andra faktorer? Fråga 4 Vad är innebörden av att en lag tillämpas analogt? Ge ett exempel. Är analogier möjliga inom samtliga rättsområden? Fråga 5 De flesta av oss känner en viss moralisk skyldighet att ingripa efter förmåga, när vi ser någon annan i nödläge – utsatt för sjukdom, olycksfall, brott. Det finns dock ingen generell rättslig skyldighet för envar att ingripa, även om en sådan är föreskriven för vissa speciella fall( t.ex. för inblandade i trafikolycka enlig 5 § trafikskadelagen, för inblandade i sjöolycka enligt 20:8 SjöL, för befälhavare vid annans sjönöd enligt 6:6 2 st. SjöL, för den som känner till mord som är ”å färde” enligt 3:11 och 23:6 BrB). Diskutera lämpligheten av att införa en rättslig ingripandeskyldighet för utomstående för att förhindra eller begränsa skador på andra eller andras egendom. I vilka fall bör ingripandeskyldighet finnas? Vem ska vara skyldig ingripa – vuxna, barn, åldringar? Hur nära situationen ska man vara för att vara skyldig att ingripa? Hur mycket måste man göra? Vilka risker ska man behöva ta? Vad ska sanktionen vara – straff, skadestånd eller annat?

JUR övningsbok 2017.indb 28

2017-06-14 14:55

JUR oĚ&#x2C6;vningsbok 2017.indb 29

2017-06-14 14:55

JUR oĚ&#x2C6;vningsbok 2017.indb 30

2017-06-14 14:55

ISBN 978-91-523-4624-2

(523-4624-2)

789152 346242

Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo RotherSchirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila

Konrad Lundberg Johan Schüldt Theddo Rother-Schirren Anders Lagerstedt Catharina Calleman Annina H Persson Marcus Radetzki Josef Zila