Issuu on Google+

Jan-Olof Andersson Marie Asserlind Cege Ekström Jöran Enqvist Anna Hjalmarsson Per Hörberg Rolf Jansson Louise Kruse

FA K TA B O K

FÖRETAGSEKONOMI 2/ 1-2 E N T R E P R E N Ö R S K A P & F Ö R E TA G A N D E


Jan-Olof Andersson Marie Asserlind Cege Ekström Jöran Enqvist Anna Hjalmarsson Per Hörberg Rolf Jansson Louise Kruse

FA K TA B O K

FÖRETAGSEKONOMI 2/ 1–2 E N T R E P R E N Ö R S K A P & F Ö R E TA G A N D E


Detta är

!

  förenar kunskaper i företagsekonomi med entreprenörskap. Materialet är lämpligt för kurser där man vill lyfta fram nytänkande tillsammans med hållbart företagande.  2  lämpar sig för alla som läser Företagsekonomi 2 – alternativt 1-2 och – och kanske också Entreprenörskap och företagande, på gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen i enlighet med Gy 11/Vux 12. Boken inleds med en kortfattad version av Företagsekonomi 1 i kombination med Entreprenörskap. E2000 Combi 2 lämpar sig således väl för den som även vill ha en kortare repetition av Företagsekonomi 1 för att därefter inrikta sig på efterföljande kurs. Detta betyder att kurserna Företagsekonomi 1-2 är en sammanvävd helhet, där kurs 2 uppfattas som ett lyft till en högre kunskapsnivå och vidgad förståelse.  2  passar genom sitt breda innehåll utmärkt även för andra kurser i ekonomi och företagande inom t ex Yrkeshögskolan samt för självstudier och distansstudier.    inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet är starkt verklighetsförankrat genom exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg. Målsättningen är att skapa en aktiv inlärning med fokus på ekonomi ihop med entreprenörskap. Det rika utbudet av exempel och reportage från verkligheten ger en god inblick i att både starta och driva eget företag. Materialet kan med fördel kombineras med Ung Företagsamhet eller med andra typer av företagsprojekt.  2  består av en klargörande och intresseväckande Faktabok samt en Problembok som innehåller rikligt med övningar av olika slag. Med Problemboken finns en dvd med interaktiva övningar på bokens kapitel, bl   a bokföring och bokslut, videointervjuer med företagare och filmer kopplade till övningsuppgifter, blanketter etc som används i materialet.

Förord •

3


Fakta ger bra inblick i verklighetens småföretag genom intresseväckande exempel och företagsreportage inom ett stort antal aktuella branscher. Det inkluderar även ett antal ”följetongsexempel” som förstärker förståelse för sammanhang och helhetsuppfattning.   Fakta anknyter till det framgångsrika E2000-konceptet med en lättfattlig, berättande och informativ text, inramad av en inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton. Begreppsförklaringar i marginalen och fylliga sammanfattningar ger stöd för repetition, inlärning och prov. Som stöd för elevaktiva arbetssätt finns också flera praktiska checklistor, samt baktill i boken en ”Entreprenörens ordlista” – med begreppen även på engelska.   PROBLEMBOK innehåller rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad, vilket ger en stegvis förstärkt inlärning. Den problemorienterande pedagogiken finns också med i olika praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang. Större projektarbeten förstärker kunskaper och färdigheter, bl a genom aktiv användning av webben, men utvecklar också nytänkande och social kompetens.   PROBLEMBOK bidrar också till elevaktiva arbetssätt genom att boken innehåller digitalt stöd. Dessutom kan studerande hämta en elevlicens för Visma ekonomiprogram Visma Administration via Libers hemsida (gå in på E2000 Combi) eller via vismaspcs.se/elevlicens.

Författargruppen till E2000 Combi 2 har bred erfarenhet av företagande och ut­bildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Marie Asserlind är lärare och utbildningskonsult inom marknads­föring, Cege Ekström är konsult och lärare inom bl a Yrkeshögskolan, Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare, Anna Hjalmarsson är lärare i ekonomiska ämnen och tidigare redaktör för tidningen Handel & Ekonomi, Per Hörberg är internationell miljöhandläggare och journalist, Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen och Louise Kruse är ekonom, journalist och egen företagare.

Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion

4

• Förord


Innehåll Inledning Företaget i världen 10 Lönsamhet och hänsyn – kärnan i företagande 12

Block 1: Grunder & repetition 15

1 Eget företag 16 Varför starta företag? 18 Det börjar med en affärsidé 18 H&M jobbar med trender och funktion 20 Affärsmodellen beskriver verksamheten 21 Svenska Statoil – ett mönster att följa 23 Affärsplanen 24 Företagets intressenter 25 Olika företagsformer 26 Registrering av företag och domän 28

2 Lönar sig företaget? 30 Vinst krävs för överlevnad 32 Intäkter och kostnader måste beräknas 32 Uppföljning och avvikelser 34 Likviditetsbudget 35 Bra produkter och trendig design ger lönsamhet på sikt 38 Hur kan likviditeten förbättras? 39

4 Vägen till marknaden 54 Från affärsidé till affärsplan – och vidare ut på marknaden! 56 Produkt och varumärke 56 Glass – en kringprodukt som säljer bra 57 Produktcykeln – till hjälp vid planeringen 58 Positionera företagets produkter 60 Bevaka trender och konkurrenter 60 Att konkurrera om kunden – 4P:n eller fler? 61 Från hela världen – till butik och ut på webben 65 Olika distributionsvägar till kunden 66 Aktivitetsplaneringen styr marknadsföringen 70

5 Miljö och etik i företagandet 74 Hur hänger miljö, etik och företagande ihop? 76 Ekonomi – att hushålla med resurser 77 Nya bränslesnåla tjänster – miljöhänsyn & ekonomi 78 Hållbar utveckling – Vad är det? 78 Företagen möter omvärldens krav – och tjänar pengar på det 80 The House of Fair Trade – Rättvisa som affärsidé 82 CSR – företagens verktyg för miljö- och etikfrågor 83 Nya krav kan ge nya möjligheter 84

6 Kortfattat om bokföring och bokslut 90 3 Försäljningspriset är avgörande 42 Flera faktorer avgör priset 44 Priskalkyl 45 Beräkna påläggsprocent 47 Beräkna moms 48 Stabila priser inger förtroende 49 Marginalen – det som blir kvar 50 Stationens läge avgör priset 52

Koll på ekonomin 92 Dubbel bokföring 92 Kontantbokföring 95 Grundbokföring 96 Man måste följa upp på sin ekonomi! 98 Bokslutet – ett avslut på året 99

I n n e h å ll •

5


Block 2: Organisation och ledarskap 107

7 Organisation 108 Varför organiserar man ett företag? 110 Ideella organisationer och föreningar 113 Ideell organisation – många likheter med företag 113 Styra mot mål 114 Organisationsschemat visar hur allt hänger ihop 115 H&M:s organisation speglar kundernas behov 116 Formella och informella organisationer 118 Projektorganisation 120 Styrkan med att arbeta i projektform 121 Kombination av flera organisationstyper 122

8 Personal & rekrytering 124 Rekrytera och anställa 126 Befattningsbeskrivningen 129 Lagandan – en viktig del vid rekryteringen på HM 130 Bemanningsföretag 131 Bemanningsföretag – vägen till en fast anställning 132 Outsourcing 132

9 Ledarskap 134 Ledare och chefer 136 Butikschef och personalledare 137 Coachning 138 Mottot är glädje, information och diskussion 139 Kommunikation – information 140 Att få medarbetarna att trivas med teamarbetet – chefens ansvar 141 Är det skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap? 142

6

• Innehåll

10 Nätverk 144 Företag i nätverk 146 Olika typer av nätverk 147 Personliga nätverk 148 Professionella nätverk 148 Nätverkande i praktiken 150

11 Arbetsrätt & arbetsledning 152 Lagar och avtal reglerar arbetsmarknaden 154 Vad är ett kollektivavtal? 154 Lagen om anställningsskydd (LAS) 155 Anställningsavtal 155 Anställningsformer 155 Uppsägning 157 Border Music – ”Att säga upp någon är lite som att göra slut” 159 Avsked 160 Övriga lagar på arbetsmarknaden 160 Diskriminering 162


Block 3: Kalkylering 165

12 Bidragskalkylering 166 Vad är en bidragskalkyl? 168 Särintäkter och särkostnader 168 Sälja outnyttjad kapacitet 169 Täckningsbidrag – från olika avdelningar 171 Täckningsgraden – ett rättesnöre 171 Bättre miljö & bättre lönsamhet 172 Fredros Gård – En lönsam satsning på miljö och kvalitet! 173

14 Investeringskalkyl 190 Investera eller inte? 192 Kalkylen – ett underlag för beslut 192 Investeringskalkylens tre delar 193 Byggnation innebär stora investeringar – och risker 195 Olika metoder för investeringskalkyl 196 Kalkylränta – en fjärde byggsten 198 Investering med leasing 202

13 Lönsamhetsberäkning 176 Är företaget lönsamt? 178 Volymen inverkar på lönsamheten 178 Företag som säljer endast en typ av produkter 180 Företag som säljer flera olika produkter 183 Fler biljetter måste säljas 186 Säkerhetsmarginal – avståndet till nollresultat 187 Rätt kapacitet på sikt 187 Stordriftsfördelar 188

I n n e h åll •

7


Block 4: Marknadsföring 207

15 Marknadsplanering 208 Varför marknadsplanera? 210 Marknadsplaneringen – en process i flera steg 211 Steg 1: Nulägesanalysen – var startar vi? 211 Steg 2: Mål – vart vill vi nå? 217 Steg 3: Strategiska beslut – marknadsföring på lång sikt 218 Steg 4: Taktik – marknadsföring på kort sikt 220 Steg 5: Uppföljning – att lära för framtiden 221 Kampanjplanering för dvd-filmer 223

18 Den taktiska marknadsföringen 262 Från affärsidé till taktik 264 Marknadsmixen – utifrån kundens perspektiv 264 Tillgänglighet och kommunikation 267 De taktiska vägvalen 268 H&M säljer en livsstil 269 Konsten att kommunicera 270 Att välja rätt målgrupp 270 AIDAS hjälper dig att nå målet 273 Att utforma budskapet 274 Att välja media 277 Satsar på hemsida med bra träffresultat 279

16 Marknadsundersökningar 224 Att känna sin marknad 226 Hur kan du få fram den information du behöver? 226 Hur planerar du en marknadsundersökning? 232 Att ställa rätt frågor på rätt sätt 234 Fråga alla – eller välja ut vissa? 235 Hur presenteras resultatet av undersökningen? 237 Kvalitativa undersökningar – när du vill veta varför 238 Stor och kostnadseffektiv webbundersökning kring nöjen 239

19 Mer om media och mediaval 282 Vilken mediamix ger bäst effekt? 284 Kampanj med hopp och humor 285 Olika media – olika egenskaper 286 Annons i fackpress och sponsring passar vår målgrupp 288 Laddade varumärken 299 Personlig försäljning – effektivt men dyrt 300 Första intrycket kan vara avgörande 303 Försäljning i butik 304 Telefonförsäljning 304

17 Att bygga långsiktiga kundrelationer 242 Den kräsna, medvetna kunden 244 Fokus på kundlojalitet 244 Hit återkommer såväl diplomater som kompisgäng! 246 Relationsmarknadsföring – RM 247 Relationsmarknadsföring – H&M knyter kunderna till sig 248 Att bygga kundlojalitet 249 Sponsrar Elvisgalor – uppskattat av kunderna 250 Hur skapas ett starkt varumärke? 253 Etik och miljöhänsyn 256 Kaj vill minska kundernas klimatpåverkan 257 Att vara trovärdig 258

8

• Innehåll

20 Marknadens spelregler 306 Syftet med lagar, regler och riktlinjer 308 Företagens egna riktlinjer 308 Marknadsföringslagen – skyddar konsumenter och näringsidkare 309 Lagen om distans- och hemförsäljning 315 Andra marknadsföringslagar 316 Könsdiskriminerande reklam 318 Konkurrenslagstiftning 319 Miljölagstiftning 322 Miljötänkande ska inte klinga falskt 324


Block 5: Bokföring & bokslut 327

21 Bokföringsrutiner 328 Alla affärshändelser måste bokföras 330 Vem gör bokföringen? 330 Emma – det lilla företagets ekonomiavdelning 331 Verifikationerna är bevis 332 Kontering före registrering 333 Kontering vid försäljning 335 Kontering vid inköp 337 Redovisning av momsen 338 ”Även stora företag har en gång varit små” 340 Kontering av personalkostnader 341 Lön till ägare 344 Inköp av inventarier, fordon m   m 345 Affärer med utlandet 346

22 Bokslut med periodisering 350 Vad menas med periodisering? 352 Värdera tillgångar och skulder 352 Värdera anläggningstillgångar 352 Värdera varulager 355 Inventering tre gånger om året 356 Tillfälliga fordringar och skulder 358 Företag med förenklat årsbokslut 362

23 Ekonomiska rapporter 364 Rapporterna visar hur företaget går 366 Bokföringslagens krav 366 BAS-kontoplanen underlättar dokumentationen 369 Årsredovisning för de stora 371 Årsredovisning – mer än bara siffror 373 Förenklat för de små 374 Revisorn granskar 374 Redovisa miljöarbetet 375

24 Uppföljning och nyckeltal 378 Hur gick det egentligen? 380 Nyckeltal – verktyg för jämförelser 380 Vad säger nyckeltalen? 381 Lönsamhet visar förtjänsten 381 Finansiell balans visar betalningsförmågan 384 Kapacitetsutnyttjande visar hur tillgångarna används 385 Nyckeln till framgång 386 Analys av nyckeltal 388

Checklista för affärsplan 390 Marknadsföringslagens förbudslista 392 Entreprenörens ordlista 393 Nyttiga adresser 401 Sakregister 405

I n n e h å ll •

9


Inledning FÜretaget i världen


Björn Söderberg är grundare och VD för Fair Enterprise som driver tre företag, två i Nepal och ett i Sverige. Han föreläser dessutom om entreprenörskap.

1. Du kallar dig entreprenör utan gränser. Vad gör en sådan?

– Ser möjligheterna i allt. Det som skiljer en entreprenör från en idéspruta är att en entreprenör gör verklighet av idéerna. Jag ser möjligheterna i det som många tycker är omöjligt eller galet och jag vågar genomföra dem – mer eller mindre framgångsrikt.

2. Varför startade du återvinningsföretag i Katmandu?

– Jag blev tillräckligt förbannad! Jag ville bort från Växjö, slutade skolan och åkte till Katmandu och bodde med tio föräldralösa ungdomar i en lägenhet på 25 kvadrat. Vi bodde nära floden och kände stanken av avföring och sopor från den. Jag ville göra något åt det. Vi startade företaget med två syften: att få bort skräpet och skapa jobb.

”     Jag vill driva företag som gör världen bättre”

3. Vad gör ditt andra Nepalföretag?

– Det är ett webbutvecklingsföretag som har elva heltidsanställda och fem frilansare. Tanken är att behålla kompetensen i landet genom att skapa en attraktiv arbetsplats för dem med utbildning. De flesta som har utbildning åker annars utomlands och det är en katastrof för landet.

4. Vad betyder ditt arbete för dig?

– Att få vara med och skapa den värld jag vill leva i. Jag vill driva företag som gör världen bättre. Jag har två mål: företagen ska vara socialt hållbara och bidra till en positiv utveckling i Nepal, och de ska vara ekonomiskt lönsamma.

5. Vilket är ditt viktigaste budskap när du föreläser?

– Att märka att man genom sina handlingar påverkar hur världen ser ut och att vi alla har ett ansvar. Det sorgliga är att många säger ”Man borde ...” och har en massa idéer som aldrig blir verklighet. I stället för att ägna sig åt det de kokar och brinner för, sitter de kvar på ett halvtråkigt jobb. Men vad är det värsta som kan hända om man försöker? Att man misslyckas? Jag vet inte hur många gånger jag misslyckats. (Källa: Dagens Möjligheter, Annika Hällqvist)

Inledning •

11


Hållbar utveckling innebär ett samhälle som tillgodoser dagens behov utan att riskera kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhet får allt större betydelse för företagen. Utmaningen blir att lyckas kombinera omtanke om människor och miljö med företagets egna ekonomiska intressen.

Lönsamhet och hänsyn – kärnan i företagande Företag – Verksamhet där resurser samordnas för att producera varor och tjänster.

Det är en fördel att ha ordning på ekonomin, betala sina leverantörer och följa skattereglerna. Det vet varje företagare som vill leva på sitt företag en längre tid. Men det finns också ett större sammanhang som ditt företag är en del av – oavsett om du driver ditt eget företag, jobbar för en medelstor firma eller i en större koncern. Du befinner dig i en allt mer föränderlig omvärld, med många saker att ta hänsyn till.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling – En utveckling som balanserar dagens behov mot morgondagens.

Ekonomi är att använda och hushålla med resurser av olika slag. Men många resurser riskerar att snart ta slut. Oljan är bara ett exempel. Förnybara resurser, som fisk och skog, tar inte slut utan återskapas hela tiden – om vi använder dem på rätt sätt. Långsiktig hållbarhet är förutsättningen för att våra barn och barnbarn ska ha en chans till ett gott liv. Därför måste alla företag tänka på det som kallas för hållbar utveckling, när det gäller såväl naturresurser och miljö som människors hälsa.

Det räcker inte alltid att följa lagen

Etik – Läran om moral och värderingar, ”rätt och fel”.

12

• Inledning

När världsekonomin blir allt mer globaliserad blir det svårare för företagen att konkurrera med varandra på ett rättvist sätt. Förhållandena är ju så olika i olika delar av världen. Därför finns det ett antal så kallade etiska regler som alla företag förväntas ta hänsyn till, dvs de ska uppföra sig på ett sätt som deras kunder och andra intressenter tycker är acceptabelt. Företagen måste göra ”rätt”, helt enkelt. Och då räcker det inte alltid med att följa de lagar som gäller i olika länder.


De etiska reglerna är något som företagen själva åtar sig att leva upp till, oavsett  var i världen de är verksamma. Men kampen mellan företag kan göra att en del  går för långt och bryter mot dessa etiska regler. Det händer t ex att varor tillverkas av leverantörer som använder barnarbete eller förorenar miljön. De företag  som köper in dessa varor gör kanske inget olagligt. Men de kan ändå få stora  problem – om det visar sig att de känner till vad som händer, men inte bryr sig. 

Företagens uppförande påverkar kundernas inställning till produkterna.

exempel 1 Lagligt – men ändå fel? Marknadsdomstolen i Sverige godkände att ett svenskt energiföretag på sin hemsida fick använda ordet ”koldioxidfri” i sin information om ett kolkraftverksprojekt i Tyskland – trots att kraftverket inte alls skulle vara fritt från utsläpp av växthusgasen koldioxid. En tysk domstol hade tidigare kommit till rakt motsatt slutsats. Fallet togs upp på grund av att miljöorganisationen Greenpeace hade klagat.

Formellt klarar sig alltså energiföretaget trots att de farit med osanna uppgifter. Vad man säger i ”information” regleras nämligen inte av marknadsföringslagen. Hade det rört sig om ”marknadsföring” hade det varit annorlunda – där säger lagen att man inte får ljuga. (Företaget har nu valt att inte längre använda ordet ”koldioxidfri” om kolkraftverksprojektet.)

Inledning •

13


”Bad news travels fast” Ibland kan det vara lönsamt att vilseleda kunderna, men ”omoraliska” företag  tar en stor risk: att få dåligt rykte och förlora sin marknad. 

”Besvärande mediabevakning.”

Massmedia är en stark maktfaktor i vårt samhälle, såväl för politiker som för  företagsledare. Radio, tv, Internet och tidningar lyfter fram problem som orsakas av att olika företag inte tagit sitt ansvar. På så sätt kan kunder påverkas att  inte köpa från vissa företag. Även om effekten ibland kan  bli kortvarig, är uppmärksamheten tillräckligt besvärande  för att företaget ska tvingas ”se över” sin verksamhet. Även mindre företag – som det lokala bageriet eller verkstadsföretaget – övervakas ständigt, men då främst av kunderna. Om ett sådant företag lurar en kund sprids ryktet  snabbt från mun till mun och effekten kan bli katastrofal. En annan risk med att få dåligt rykte är att företaget  får svårt att rekrytera duktiga medarbetare. Allt fler människor – i synnerhet ungdomar – föredrar att vända sig till  företag med gott rykte när de ska söka jobb. Skulle du själv  vilja jobba i ett företag som struntar i hur det uppför sig?

På nätet kan konsumenten enkelt kontrollera vad andra konsumenter anser om ett visst företag, eller själv föra ut sina åsikter om olika företag.

Den här boken handlar om hur man driver företag med hänsyn till såväl lönsamhet som lagar och etiska regler.

14

• Inledning


Block 1: Grunder & repetition

kapitel 1. Eget företag 2. Lönar sig företaget? 3. Försäljningspriset är avgörande 4. Vägen till marknaden 5. Miljö och etik i företagandet 6. Kortfattat om bokföring och bokslut


Eget företag

innehåll Varför starta företag?

Affärsplanen

Det börjar med en affärsidé

Företagets intressenter

H&M jobbar med trender och funktion

Olika företagsformer

Affärsmodellen beskriver verksamheten

Registrering av företag och domän

Svenska Statoil – ett mönster att följa

Sammanfattning


1 Inger Adler är arkitekt SIR/MSA och ägare till inredningsarkitektkontoret INARK AB som startade 1986 i Malmö. Företaget har sex anställda och är ett av de största i branschen.

1.

2.

Varför startades företaget och av vem? – Min förre arbetsgivare gjorde omstruktureringar och jag kände att tiden var mogen för att starta något eget. Idén hade visserligen funnits redan tidigare och jag hade en enskild firma registrerad. En kollega och jag startade var sin egen firma för att se om samarbetet skulle fungera, innan vi ombildade till ett gemensamt aktiebolag.

Har förutsättningarna för dig som företagare ändrats under de år företaget funnits? – Nej, inte speciellt, men kanske är konkurrensen lite tuffare idag. Jag har alltid arbetat med det som jag varit bäst på och anlitat den administrativa hjälp som behövts. Man ska tänka på att saker och ting kostar, även om man själv gör det.

3.

Vilken är er affärsidé?

4.

Vilka är era kunder och hur vet de att ni finns?

5.

– Att skapa vackra miljöer som främjar effektivitet och trivsel. Miljön ska vara funktionell och ergonomisk. Arbetsmiljön är viktig för trivseln och att arbetsplatsen är ergonomisk är ett sätt att förebygga skador. Naturligtvis är det även viktigt att miljön är anpassad och fungerar för verksamheten.

”Tiden var mogen för att starta något eget”

– De flesta av våra kunder är företag och offentliga verksamheter, exempelvis kommuner och olika myndigheter. Vissa kunder hittar oss via vår hemsida, men de flesta kontaktar oss för att de blivit rekommenderade av våra tidigare kunder. Att ha goda referenser från tidigare jobb är bra, ett tips är även att delta i olika typer av nätverk.

INARK AB har en egen miljö- och kvalitetspolicy. Varför har ni med den i er företagspresentation? – Företagets miljö- och kvalitetsledningssystem är något som efterfrågas av våra uppdragsgivare. Även internt tycker vi att det är viktigt att ha klara rutiner, som en form av kvalitetssäkring och för ett effektivt och framförallt gemensamt arbetssätt.

1. Eget företag •

17


Varför starta företag? Vanliga egenskaper hos en blivande företagare är ett behov av frihet och en känsla för förändringar och trender. Kanske också en vilja att tjäna mer pengar än som anställd. Både möjligheter och problem är sådant som ingår i företagarens vardag. Innan man startar eget bör man därför ställa sig följande frågor:

• Vem vill ha min produkt? • Är min affärsidé tillräckligt bra jämfört med konkurrenternas? • Har jag tillräckligt med kunskaper för att klara ett eget företag? • Hur mycket tid måste jag lägga på företaget – hinner jag med? • Hur mycket pengar måste jag kunna satsa? • Behöver jag låna, har jag bra bankkontakter? • Vilken juridisk företagsform ska jag ha? • Är det fullt upp att göra hela året? • Räcker företagets vinst till att leva på? • Behöver jag ha andra inkomster övergångsvis? • Ställer familjen upp? • Vad ska jag göra om företaget går dåligt? Behovet av kaffe har funnits länge i historien, men produkterna utvecklas hela tiden och behoven förändras efter hand.

Det börjar med en affärsidé Alla företag bygger sin affärsverksamhet på en affärsidé. Även om det är många som inte gjort klart för sig – och än mindre skrivit ner – varför företaget finns till eller hur och med vem man tänker göra affärer, så finns det ändå någon form av affärsidé i och med att företaget har vissa kunder och något speciellt som gör att kunderna väljer just det företagets produkter.

Affärsidéns fyra grundstenar Affärsidé – Den drivande tanken bakom ett företag.

För att kunna formulera en bra affärsidé måste ett företag känna sina kunder, deras behov och deras krav. Det gör man genom att aktivt lyssna på sina kunder. En affärsidé ska innehålla följande delar:

• Kundbehov – Vilka behov ska produkten tillfredsställa? • Kundgrupp – Vilka är kunderna som ska köpa produkten? • Produktidé – Hur ska produkten se ut för att passa kunderna? • Resurser – Har företaget de resurser som behövs? Utgångspunkten för en stark affärsidé är alltid kundbehovet. Kunder köper inte produkter utan lösningar på ett behov. Behov uppstår genom att kunden 18

• 1. Eget för e t a g


Om du är hungrig och genast vill ha mat så kanske du stannar vid en Sibyllakiosk på vägen för att snabbt och enkelt tillfredsställa ditt matbehov.

exempel 1

uppfattar en brist, att något saknas, eller genom att kunden vill tillfredsställa en längtan av något slag. Men behov kan även handla om mer underliggande känslor, som att känna sig uppskattad eller att tillhöra en viss grupp. Om du ska bjuda hem dina vänner på middag så köper du kanske inte hämtmat från Sibylla, eftersom du vill visa omtanke om dina vänner och kanske få uppskattning för att du är en duktig kock. Då väljer du kanske att handla på en saluhall i stället. För att kunna omvandla ett behov till efterfrågan på en viss produkt eller tjänst så krävs det att kunden har tillräckligt med pengar eller köpkraft för att tillfredsställa just det behovet. Därför är det viktigt att företaget, redan när det formulerar sin affärsidé, har förståelse för såväl vilka uttalade och dolda behov man egentligen tillfredsställer som vilket pris kunden kan tänkas vara villig att betala. För att bli framgångsrikt måste företaget kunna erbjuda sin lösning till kunden på ett sätt som är antingen bättre eller billigare än konkurrenternas lösning.

Glass direkt till frysen! När Hemglass startade sin ambulerande försäljning från egna bilar 1968 var det ett helt nytt sätt att sälja glass. Man knöt an till det ökande antal hushåll som hade frysbox och kunde förvara glass hemma. Tidigare var glass lite av en lyxvara. Nu – efter mer än fyrtio år – är Hemglass fortfarande ensamma om sitt sätt att sälja, även om konkurrenter har försökt bryta sig in.

Resurser – Medel som behövs för att driva verksamhet.

Kundbehov: Köpa glass intill hemmet Kundgrupp: Hushåll, med inriktning mot barnfamiljer Produktidé: Ambulerande glassförsäljning med hållplatser nära bostäder Resurser: Glassfabrik, säljbilar, chaufförer/säljare

Kundgruppen är företagets ”möjliga kunder”. Att försöka tillfredsställa behoven hos alla kunder är dock sällan någon bra idé. Det gör det svårt för företaget att bli riktigt bra på det man vill göra. Ofta handlar det därför om att begränsa sig, exempelvis till ett visst geografiskt område, till ett visst användningsområde eller till kunder i en viss ålder eller i en viss kategori. Produktidén är den vara eller tjänst som ska klara av att uppfylla behovet hos kunden. Slutligen brukar man i affärsidén ange vilka speciella resurser som företaget behöver för att kunna konkurrera framgångsrikt på marknaden och vara antingen bättre eller billigare än konkurrenterna. Det kan exempelvis handla om ett speciellt kunnande, en annorlunda produktionsmetod eller kanske ett annat sätt att organisera distribution och försäljning. 1. Eget företag •

19

1


Reportage

H&M jobbar med trender och funktion ”Att sälja modekläder billigt, mycket och snabbt.” Så tolkar en affärstidning H&M:s affärsidé. På H&M berättar man inte så mycket utåt om sin verksamhet. Jo, man talar gärna till sina kunder om sin vara, men framgångsreceptet avslöjar man inte gärna för konkurrenterna.

Marknadsföringen bygger på affärsidén H&M:s affärsidé vilar tryggt på två grundläggande kundbehov: vårt behov av kläder för att inte frysa och vårt behov av kläder för att visa vilka vi är. Dessa kundbehov försöker H&M tillgodose, bl a med hjälp av resurser som bra butikslägen och kunnig personal, där alla – från modedesigner till butiksbiträde – präglas av en stark H&M-anda.

H&M ska vara trendsättare ”Big is Beautiful” hette ett av H&M:s koncept. Det kanske också gäller H&M självt? Tidigare sades det ofta att H&M bara ”plagierar plagg”.

Men framgångarna har visat att påståendet inte stämmer. Visst är det viktigt att följa med i Stora Världens modetrender, men H&M är idag så stort att företaget snarast framstår som Trendernas Sverigeambassadör. Med rätt att skapa egna lokala modetrender. Som man numera också returnerar ut i världen. Svensk konfektion och H&M har idag en stark image att vara både praktiska och snygga. I H&M:s framgångsrecept ingår bl a att man har satsat på egna, unga designers och modeskapare – idag ett 100-tal – som hänger med i svängarna när det gäller det senaste. Därtill kommer att man snabbt kan anpassa sortimentet till det som kunderna efterfrågar. Även om kunden besöker en H&M-butik två gånger samma vecka, ska han eller hon alltid hitta något nytt och spännande. Duktiga inköpare är naturligtvis också en viktig förutsättning för att de rätta plaggen ska hamna på hyllor och galgar.

En bra affärsidé bör vara unik! Även om det finns gott om företag som säljer produkter som tillfredsställer samma behov på marknaden, så gör det unika i affärsidén att företaget skiljer sig från konkurrenterna. Det unika kan skapas på många olika sätt. Vissa affärsidéer bygger på att de varor eller tjänster man säljer är annorlunda än de som konkurrenterna tillhandahåller, exempelvis genom annorlunda design eller annorlunda funktioner (exempel: iPhone). Andra affärsidéer bygger på att produkterna enkelt finns tillgängliga under en stor del av dygnet (exempel: 7-Eleven). Affärsidén kan också handla om att företaget har skalat av alla onödiga kostnader för att kunna sälja billigare än konkurrenterna (exempel: Ryanair).

20

• 1. Eget fö r e t a g


exempel 2 IKEAS:s unika affärsidé – en helhet IKEA beskriver på sin hemsida sin affärsidé så här: ”IKEA skall erbjuda ett brett sortiment form- och moderiktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt får råd att köpa dem.”

priserna, säljer produkter med hög kvalitet och högt designinnehåll. IKEA:s affärsidé beskriver på ett bra sätt hur de olika delarna i affärsidén inte är skilda från varandra, utan hänger ihop och bildar en helhet – något som gör företaget unikt i kundernas ögon.

I en enda mening sammanfattar man det som gör IKEA så unikt: det breda sortimentet, den smarta designen, de låga priserna – som i sin tur möjliggörs av annorlunda produktionsmetoder, annorlunda konstruktion (platta paket, där kunden gör en del av jobbet) och annorlunda distribution (egna varuhus, direkt till konsument). Kundgruppen brukar IKEA beskriva som ”inte för de rika, men för de kloka”, vilket är ett sätt att tala om att IKEA, trots de låga

Affärsmodellen beskriver verksamheten Affärsmodell – En beskrivning av hur affärsidéns komponenter samverkar så att företaget tjänar pengar.

Det är viktigt när man formulerar sin affärsidé att man har klart för sig hur man ska tjäna pengar på sin idé – så att företaget blir lönsamt. Det kallar man för företagets affärsmodell. Affärsmodellen beskriver konkret hur företaget ska nå sina kunder och på vilket sätt företaget kan ta betalt för de varor och/eller tjänster man säljer utifrån den valda affärsidén. Metro tar t ex betalt för annonserna och delar ut tidningen gratis, en affärsmodell som avviker från traditionella tidningars sätt att ta betalt. Det räcker oftast inte med att skapa nya produkter, utan man måste också hitta rätt affärsmodell. Det gäller att hitta något ”unikt” och på så sätt få lönsamhet. Flera entreprenörer har visat sig duktiga på detta, t ex Gates (Microsoft), Kamprad (IKEA) och Jobs (Apple) som alla skapat lönsamma företag. Såväl varor som tjänster tenderar att bli allt mer lika varandra. ”Det unika” måste då skapas på annat vis, t ex genom själva affärsmodellen – sättet att skapa lönsamhet.

1. Eget företag •

21

1


exempel 3 Kazaa, Skype och Joost – unika affärsmodeller Den svenske entreprenören Niklas Zennström startade fildelningssajten Kazaa som blev en stor framgång. Niklas gjorde sig senare än mer känd genom att tillsammans med estländaren Janus Friis skapa ett telefonsystem över nätet, Skype. År 2003 sålde de Skype till auktionssajten Ebay för 20 miljarder kronor. Skype är gratis för dem som ringer mellan datorer och företaget får sina intäkter genom avgifter för samtal till externa nät samt för tilläggstjänster såsom vidarekoppling, sms etc. Men sommaren 2006 hann de amerikanska skivbolagen ikapp Niklas Zennström som tvingades betala närmare 1 miljard kronor i skadestånd ur egen ficka för otillåten fildelning via Kazaa. År 2007 startade Niklas sajten Joost för tv via nätet. Den bygger vidare på tekniken från Kazaa och Skype.

Själva tjänsten är gratis för användaren och företaget får sina intäkter från tv-bolag och annonsörer. Niklas Zennström har inte haft några problem med att locka vare sig riskkapital eller innehåll till sina nydanande projekt.

Franchising Franchising är en affärsmodell för de företag som anser sig kunna utveckla och genomföra nya idéer som även passar andra företagare. Genom att ”hyra ut” affärsidén till andra företagare kan man tjäna pengar på den två gånger. Den som vill använda andras affärsmodeller inklusive företagsnamn får på något sätt betala för detta, vanligen som en franchiseavgift. Då ingår också en del av marknadsföringen och en vidareutveckling av affärsmodellen.

Välkända franchiseföretag är bl a Statoil, Vero Moda, McDonald’s och Pressbyrån.

22

• 1. Eget för e t a g


Reportage

1

Svenska Statoil – ett mönster att följa Statoils bensinstationer med sin karaktäristiska orange och blå färg är ett välkänt inslag i städer och på landsbygd. Man har ca 450 bemannade stationer i landet, och ett hundratal automatstationer. Ett hundratal av de bemannade stationerna drivs av Svenska Statoil med anställd personal, medan övriga drivs av egna företagare med franchiseavtal. Svenska Statoil sålde 2010 för ca 33 miljarder kr och är näst störst i landet.

Enkelt och brett Statoils affärsidé bygger på enkelhet och bekvämlighet samt ett brett sortiment av varor, där drivmedel bara är en del. Biltvätt erbjuds och även uthyrning av släp och bilar. En stor del av försäljningen gäller dagligvaror, färdigmat och filmuthyrning – men också biltillbehör. Man kan säga att en Statoilstation är en närbutik där drivmedel och tillbehör är en viktig del, inte minst för att få kunder till butiken. Utöver detta är servicekänsla, renlighet och snabbhet viktiga inslag i affärsidén.

Egna företagare De allra flesta Statoilstationer drivs av egenföretagare som inte är anställda av Statoil utan av egna aktiebolag som ingått franchiseavtal med Svenska Statoil. Som egen företagare har man ju sin frihet, men som franchisetagare är man samtidigt bunden av vad som står i avtalet. Stationens utseende, varumärket och varusortimentet måste följa

Hans Törnqvist driver Statoil i Floda.

Statoils riktlinjer. Varor och tjänster måste köpas från de leverantörer som Statoil bestämmer. Allt för att ha kontroll över Statoilkonceptet så att kunderna ska känna sig hemma, var än i landet de besöker en Statoilstation.

”Jag bytte till Statoil” Statoil i Floda, några mil utanför Göteborg, drivs av Hans Törnqvist som har lång erfarenhet från branschen. – När jag gått ut gymnasiets fordonsprogram började jag arbeta inom Shell och blev så småningom chef för en station vid Ullevi i centrala Göteborg. För några år sedan tipsade en bekant mig om att Statoil annonserade i lokaltidningen om någon som kunde ta över en station som låg i utkanten av samhället, alldeles utmed E20. ”Profilen i annonsen passar ju precis in på dig med

din bakgrund”, tyckte min bekant. Hur det nu var så sökte jag och av 30 sökande blev jag utvald – och på den vägen är det ...

Bolaget skrev franchiseavtal – Jag bildade ett aktiebolag med ett aktiekapital på 100 000 kr och ett banklån på 200 000 kr. Med hjälp av dessa pengar köpte mitt aktiebolag inredningen av Statoil. Vi skrev ett franchiseavtal där det också ingick hyra av anläggningen och marken som Svenska Statoil äger. I avtalet ingår rätten att använda anläggningen, namnet Statoil och del i alla Statoils marknadsföringskampanjer. Men i avtalet ingår också en del skyldigheter förstås, inte minst franchiseavgiften, som är en viss procent på försäljningen, förklarar Hans. Du kommer att möta Hans och Statoil i fler reportage i boken.

1. Eget företag •

23


fakta

Näthandel

Störst på varuhandel på nätet i Sverige Företagsnamn

Webbadress

Kategori

Dustin AB

www.dustin.se

Datorer

Netonnet AB

www.netonnet.se

Hemelektronik

Ellos AB

www.ellos.se

Kläder

Cdon AB

www.cdon.com

Musik & film

InWarehouse AB

www.inwarehouse.se

Datorer

Källa: internetworld.se

Näthandel (e-handel) är försäljning från en hemsida på nätet där man kan se produkter, beställa etc. Näthandel kan vara ett komplement till en vanlig butik eller butikskedja, men kan också vara enda försäljningsstället. Resor säljs t ex allt mer genom näthandel och flera resebyråer finns enbart på nätet, bl a mrjet. com, resfeber.se och travelstart.se. Andra resebyråer säljer såväl genom näthandel som genom vanliga resebutiker, t ex Resia och Apollo. Tillgänglighet och snabbhet är en viktig del av affärsmodellen vid näthandel, men också specialisering.

exempel 4 Mobiltelefoner på webben Nätbutiken katshing.se är specialiserad på snabba leveranser av det senaste inom mobiltelefoni. Man har också produkter inom navigation, hemelektronik och data. Katshing säljer enbart via näthandel.

Affärsplanen

fakta

Affärsplanen är en sammanfattning av vad företaget ska göra under de närmaste 3–5 åren för att förverkliga sin affärsidé. Med hjälp av den kan ägaren, banken, leverantörer m fl se hur man tänker driva företaget.

Affärsplanens innehåll – kortfattat • Företagets affärsidé och marknad • Branschens inriktning och storlek • Produktegenskaper och konkurrensfördelar • Försäljning, distribution och marknadsföring

24

• 1. Eget för e t a g

• Ägarnas och personalens kunskaper och erfarenheter • Lokaler, utrustning, leverantörer och arbetskraft

• Prissättning, resultatbudget och kapitalbehov • Starka och svaga sidor, framtidsbedömning


De olika delarna i affärsplanen kommer att behandlas efter hand i bokens olika kapitel. I slutet av boken finns Checklista för affärsplan.

Den som funderar på att starta eget kan få hjälp från bl a kommunens Nyföretagarcentrum och från Almi Företagspartner som finns i varje län. Kommunernas näringslivssekreterare kan ge tips om lämpliga lokaler och leverantörer i kommunen. Hos kvalificerade revisorer och redovisningskonsulter kan man också få rådgivning.

Företagets intressenter

Ägare Anställda Konkurrenter

Företaget och dess affärsidé

Media Långivare

Företagande bygger på att det finns kunder som har behov av företagets produkter. Man säger att kunderna är en av företagets viktigaste intressenter. De kan ställa krav på företaget vad gäller produkternas egenskaper, kvalitet, pris, service m m. Men ett företag har naturligtvis även många andra intressenter som visas i figuren till vänster. Alla intressenter vill få någon nytta av företaget – i form av pengar, Kunder trygghet eller varor och tjänster. De flesta intressenter vill också att företaget ska finnas kvar under lång tid. Det kräver i sin tur att företaIntresseget ständigt anpassar sig till förändringar i omvärlden. organisationer Leverantörer

Stat Kommun

Några av företagets viktigaste intressenter.

Intressent – Någon som bidrar till och får utbyte av ett företags verksamhet. Non-Governmental organisation (NGO) – Intresseorganisation som inte har med myndigheter eller regeringar att göra, en ”frivilligorganisation”.

Krav på hållbarhet från många håll

Det är många som kräver att ett företag ska använda jordens resurser på ett förnuftigt och hållbart sätt – inte minst med hänsyn till framtida generationer och människorna i andra delar av världen. I dag ställs en hel del sådana krav från olika håll:

• Leverantörer, långivare och myndigheter (stat och kommun) vill absolut att företagets ekonomi hanteras långsiktigt, annars riskerar de att inte få sina pengar. • Kunderna vill veta att de kan köpa företagets varor eller tjänster med gott samvete och känna sig nöjda. • Ägarna vill att företagets rykte är gott så att omvärlden har en positiv syn på företaget. De vill inte bli betraktade som ”miljöbovar” eller som några som utnyttjar människor på ett ohållbart sätt. • Personalen vill tro på företaget och kunna svara rakt och ärligt på kundernas frågor. • Olika intresseorganisationer, NGO:s, har synpunkter på hur företaget sköter sitt miljöansvar och relationerna till de människor som arbetar i företaget och hos leverantörerna. • Media förmedlar sin bild av företaget, vilken i sin tur påverkar intressenternas inställning. 1. Eget företag •

25

1


fakta NGO:s – med intresse för miljöansvar Begreppet Non-Governmental Organisations, NGO:s, används numera mycket ofta för att beteckna intresse­organisationer som inte har något med myndigheter eller regeringar att göra. På svenska kallas de ibland för ”enskilda organisationer” eller ”frivilligorganisationer”. Ofta omtalade NGO:s är miljöorga-

nisationer som WWF och Greenpeace. I företags­världen finns NGO:s i form av såväl arbetsgivar- och branschorganisationer som de anställdas fackliga organisationer. Se även www.ngo.org som är en sajt för NGO:s som är kopplade till FN, Förenta Nationerna.

Olika företagsformer Ett företag har alltid en juridisk företagsform. Följande finns att välja mellan:

• Enskild näringsidkare • Handelsbolag/kommanditbolag • Aktiebolag • Ekonomisk förening Avgörande faktorer för vilken företagsform man väljer är bl   a: Företagsform – Juridisk form vars regler ett företag ska följa.

• Risktagande och skuldansvar • Startkapital • Antal ägare

Enskild näringsidkare – för en ägare Firmanamn – Företagets registrerade namn.

Enskild näringsidkare (enskild firma) är den vanligaste företagsformen och har bara en ägare. Ägaren och företaget är en och samma när det gäller skuldansvar och beskattning. Enskild firma är inte lämplig om verksamheten medför stora skulder för inköp. Företagets vinst behandlas som ägarens inkomst och beskattas med samma procentsats som för privatpersoner. Dessutom måste ägaren själv betala sina sociala avgifter.

Handelsbolag/kommanditbolag Juridisk person (Legal person) – Skapat organ som har rätt att träffa avtal och äga tillgångar.

26

• 1. Eget fö r e t a g

Ett handelsbolag (förkortas HB) liknar på många sätt enskild näringsidkare, men det måste finnas två eller flera ägare. Handelsbolaget är en s   k juridisk person som gör egna avtal och kan ha egna skulder, men ägarna blir ändå personligt ansvariga för bolagets skulder, om bolaget inte klarar av att betala dem. Ägarna kan i ett bolagsavtal bestämma hur vinsten ska fördelas och vad som gäller om någon delägare vill gå ur företaget. Ägarnas andel av vinsten betraktas som deras privata inkomst på samma sätt som för enskild näringsidkare.


Kommanditbolag är en variant av handelsbolag där en eller flera kommanditdelägare har ett begränsat skuldansvar. Minst en av ägarna måste ha obegränsat personligt skuldansvar och vara s k komplementär. Kommanditdelägarna kan satsa kapital och riskerar inte mer än detta vid en eventuell konkurs.

Aktiebolag

Aktiekapital – Ägarnas insatta kapital i ett aktiebolag.

Ett aktiebolag (AB) är en egen juridisk person med rätt att träffa avtal och ha skulder. Ägarna är inte personligt ansvariga för aktiebolagets skulder, men kan förlora det insatta aktiekapitalet. I aktiebolag med få ägare är det vanligt att ägarna måste gå i personlig borgen för bolagets banklån. Om en företagsledare eller en styrelseledamot grovt missköter sina befogenheter när han företräder bolaget, kan han bli personligt ansvarig för bolagets skulder, s k företrädaransvar. Som bevis på sitt ägande får ägarna aktier som de kan sälja utan att själva bolaget förändras. Många börsnoterade aktiebolag har tusentals delägare. Aktieägarna utser vid årsstämman en styrelse, som får ansvar för att driva företaget, och en revisor, som ska granska verksamheten (gäller ej mindre aktiebolag). Man kan också vara ensam om att starta ett aktiebolag, s k enmansbolag. Aktiekapitalet ska uppgå till minst 50 000 kr i pengar eller andra tillgångar och för s k publika aktiebolag på börsen är det minsta kapitalet 500 000 kr.

exempel 5 Aktiebolag – för plantskola Lotta Broman har startat en plantskola som aktiebolag och hon satsar 150 000 kr som aktiekapital (150 aktier à 1 000 kr). Anledningen till att hon valde aktiebolag är att hon vill hålla isär företagets ekonomi och sin privata ekonomi. Dessutom ger AB i namnet ett gott intryck hos kunderna.

Ekonomisk förening En ekonomisk förening har s k kooperativ (= samverkande) verksamhet och ägs av sina medlemmar (minst tre), vilka själva aktivt deltar i verksamheten som anställd, kund eller leverantör. I övrigt har en ekonomisk förening stora likheter med aktiebolag. Föreningen betraktas som en egen juridisk person och ansvarar själv för sina skulder. Den har också styrelse och revisorer och samma företrädaransvar som vid aktiebolag. Exempel på stora ekonomiska föreningar är Coop, Arla och Scan. En vanlig form av ekonomisk förening är föräldrakooperativa daghem. Bostadsrättsföreningar är en annan variant av ekonomisk förening. 1. Eget företag •

27

1


fakta Olika juridiska företagsformer År 2010 fanns i Sverige följande antal företag, fördelade på olika juridiska företagsformer (avrundade siffror): Fysiska personer (enskilda näringsidkare) 557 400 Handelsbolag/Kommanditbolag 60 100 Aktiebolag 295 400 Ekonomiska föreningar (inkl bostadsrättsföreningar och samfälligheter) 26 400 Ideella föreningar 24 600 Källa: Statistiska Centralbyrån (www.scb.se/foretagsregistret)

Inom idrotten finns en stor andel av de ideella föreningarna.

Ideell förening Ideella föreningar för t ex idrotts- och hobbyverksamhet har medlemmar som arbetar ideellt utan ersättning, som ledare, kassör, tävlingsarrangör etc. Anledningen är att de är intresserade av det föreningen sysslar med och vill stödja verksamheten.

Registrering av företag och domän

Pamela Samira Brander Gitarrvägen 15

175 56

Järfälla

Järfälla

820417-9298 Body Spa Body Relax Body Care Kungstensgatan 56

114 25 Stockholm Stockholm

pambrand@hotmail.com Stockholm

nhängande Kroppsvård och därmed samma verksamhet.

20XX-01-15

1000

28

• 1. Eget fö r e t a g

Företag registreras hos Bolagsverket, www.bolagsverket.se. Genom registreringen blir namnet skyddat i länet (enskild näringsidkare och handelsbolag) eller i hela landet (aktiebolag och ekonomisk förening). Alla företag måste också göra en skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket, se www.skatteverket.se, för att få ett tillstånd angående F-skatt med ett s k organisationsnummer. Detta tillstånd visar att man är företagare och får skicka fakturor, redovisa moms etc. x x Registrering hos Bolagsverket Pamela Samira Bra nder 820517-9298 Gitarrvägen 15, och Skatteverket kan göras elek175 56 Järfälla 0752564432 troniskt på www.verksamt.se. x Man kan också skydda företagsx namnet som ett s k domännamn på Internet. För varje s k toppdoKroppsvård män finns en registreringsenhet 80 Försäljning av kro ppsvårdsprodukter 20 som tillämpar sina egna regler. I Sverige heter den .se och sköts av Kroppsvård och där med sammanhängande ver stiftelsen .SE. Registreringen sker ksamhet x x x via ombud som anges på www.iis. x x x Möbler, behandlingsb se. Varje land har vanligen sin egen änkar, bubbelpool 250 000 kr x toppdomän, t ex .no för Norge, .ru x x x för Ryssland osv. I USA används .com för företag och .org för andra typer av organisationer.


sammanfattning •

I en affärsidé ska följande delar finnas med: – Kundbehov – Kundgrupp – Produktidé – Resurser

Utgångspunkten för en stark affärsidé är att på ett unikt sätt tillfredsställa ett behov som kunden har.

Affärsidéns utformning blir till en affärsmodell som visar hur man kan tjäna pengar på sin verksamhet.

Franchising innebär att man, mot betalning, kan dra nytta av en färdig affärsmodell i form av affärsidé, lån, marknadsföring, utbildning etc.

I en affärsplan beskrivs konkret hur det är tänkt att affärsidén ska fungera. En affärsidé ryms ofta på några rader, medan en affärsplan kräver mer plats. Ett litet företag kanske klarar sig med en eller två sidor. Ett stort företag behöver ofta ett omfattande dokument.

En affärsplan kan innehålla följande huvudrubriker: – Affärsidé, marknad och branschinriktning – Produktegenskaper och konkurrensfördelar – Försäljning, distribution och marknadsföring – Ägarnas och personalens kunnande – Lokaler, utrustning m m – Prissättning, resultatbudget och kapitalbehov – Starka och svaga sidor, framtidsbedömning

1

massmedia m fl, har olika förväntningar och ställer olika krav på företaget, bl a om långsiktig hållbarhet.

En företagare kan välja mellan flera juridiska företagsformer. Enskild näringsidkare passar ensamma ägare med mindre verksamhet och handelsbolag passar om delägarna är flera. Ju fler anställda och skulder ett företag har, desto mer talar för aktiebolagsformen, som även kan ha en ägare. Det är lite mer formella krav kring ett aktiebolag. Ekonomisk förening passar kooperativ verksamhet där kunder, anställda eller leverantörer samverkar. Ideella föreningar har inget vinstsyfte och medlemmarna arbetar huvudsakligen utan ersättning.

De faktorer som avgör val av företagsform är bl a risktagande och skuldansvar, startkapital, antal ägare och skattekonsekvenser.

Samtliga företagsformer registreras hos Bolagsverket och hos Skatteverket. Genom registrering hos Bolagsverket skyddas företagets namn, för aktiebolag och ekonomisk förening i hela landet och för övriga i det län för vilket registrering gjorts. Enskild näringsidkare är inte tvungen att registrera sin verksamhet hos Bolagsverket.

För att registrera och skydda sitt namn på Internet kan man välja mellan olika toppdomäner, bl a .se, .com och .org som bas för sitt domännamn.

Företagets intressenter, dvs kunder, leverantörer, myndigheter, personal, intresseorganisationer och

1. Eget företag •

29


Lönar sig företaget?

innehåll Vinst krävs för överlevnad Intäkter och kostnader måste beräknas

Bra produkter och trendig design ger lönsamhet på sikt

Uppföljning och avvikelser

Hur kan likviditeten förbättras?

Likviditetsbudget

Sammanfattning


2 Peter Jonsson och hans kompanjon Thomas Thim är franchisetagare och driver Svensk Fastighetsförmedlings kontor i Alingsås och Lerum. På de båda kontoren finns sammanlagt 13 anställda.

1.

Vilka är era största intäkter?

2.

Vilka är era tre största kostnader?

– Vår enda intäkt kommer från provisioner vid förmedling av bostäder.

– Utan inbördes rangordning så är de största kostnaderna löner till de anställda, annonsering och PR-kostnader samt OH-kostnader (overhead-kostnader, t ex datorer och franchiseavgifter).

3.

Hur ofta gör ni budget?

4.

Vilken typ av budget gör ni?

5.

Vilken finansiering har ni?

– En större budget görs varje år och följs upp med utbildning och utvecklingssamtal.

”Behovet av eget kapital och extern finansiering är litet”

– Det finns lite olika varianter. Eftersom vi är en del av en större kedja så finns det en budget för alla i kedjan, där olika kampanjer och marknadsinsatser är fördelade över året. Sedan gör vi även en budget för kontoret i sin helhet och även individuellt för våra anställda. De olika budgetarna följer vi regelbundet upp och jämför med målen.

– Vi är etablerade sedan länge. Fördelen är att bolaget bär sina egna kostnader. Behovet av eget kapital och extern finansiering är litet. För våra kunders väl har vi bra bankkontakter.

2. Lönar sig företaget? •

31


Vinst krävs för överlevnad

Resultat – Intäkter minus kostnader är vinst eller förlust.

Det räcker inte att ha en bra affärsidé, försäljningen måste också täcka alla kostnader – så att det inte blir förlust. Man måste ha en vinst för att kunna överleva på sikt. Företagets vinst ska räcka till ägarens lön och till en reserv för framtida behov. Utgångspunkten är företagets resultat som beräknas på följande sätt: Intäkter – Kostnader = Resultat

exempel 1

• Intäkter kommer från försäljning av varor och tjänster. • Kostnader uppstår när man förbrukar resurser i företaget. • Resultat är intäkter minskat med kostnader för en viss period, antingen blir det vinst eller förlust.

Resultat för eventföretag Sonny Li driver ett eventföretag som hjälper andra företag med mässor, produktlanseringar etc. Förra året blev företagets resultat följande: Intäkter Försäljning

2 880 000

Kostnader Varor och material Personalkostnad Hyra, el Marknadsföring Diverse kostnader Summa kostnader

940 000 1 310 000 85 000 62 000 56 000 2 453 000

Resultat (2 880 000 – 2 453 000)

Eventföretaget har alltså gått med en vinst på 427 000 kr som blir ersättning för Sonnys arbete och en reserv till nästa år. Sonny funderar på att registrera företaget som aktiebolag och då kommer hans lön att finnas med i personalkostnaden.

427 000 kr

Intäkter och kostnader måste beräknas Inventarie – Resurs som ska användas under en längre tid, t ex kontorsinventarier, datorer och bilar.

32

• 2. Lönar s i g f ö r e t a g e t ?

Intäkt är bara den försäljning som sker under perioden, t ex för en månad, en säsong eller ett år. Om kunderna betalar i förskott räknas den försäljningen som intäkt först när kunden har utnyttjat tjänsten. Kostnad är de resurser som verkligen har förbrukats under perioden. Maskiner, datorer och fordon är inventarier och förbrukas under flera år. Kostnaden


är då den värdeminskning (avskrivning) som uppstår efter hand under en s k ekonomisk livslängd. Inköpspris för inventarier/Ekonomisk livslängd = Periodens värdeminskning

exempel 2 Transportbilens värdeminskning Sonny Lis eventföretag har köpt en transportbil för 280 000 kr och den ekonomiska livslängden är uppskattad till 8 år. Värdeminskningen beräknas därför till: 280 000/8 = 35 000 kr per år

exempel 3 Transportbilens kostnad Transportbilen i exempel 2 betalas på fyra år (280 000/4 = 70 000 kr per år), men ska användas i åtta år.

Utgift Utbetalning Kostnad (värdeminskning)

År 1 280 000 70 000 35 000

År 2 0 70 000 35 000

År 3 0 70 000 35 000

År 4 0 70 000 35 000

Varuförbrukning är en kostnad Lager – Osålda varor som köpts in eller tillverkats. Även material och annat.

De varor eller det material som förbrukats under perioden räknas som kostnad. Värdet av de varor eller det material som har förbrukats under en viss period kallas för varukostnad och resten är lager. Kostnaden beräknas så här: Värdet av lagret vid periodens början + Värdet av nyinköpta varor under perioden (= utgiften) = Sammanlagt varuvärde – Värdet av lagret vid periodens slut = Periodens varukostnad (= kostnaden) Förenklat: Ingående lager + Varuinköp – Utgående lager = Varukostnad

Samma beräkning görs för material för att räkna ut materialkostnaden. 2. Lönar sig företaget? •

33

2


fakta Övriga ekonomiska begrepp Det finns flera begrepp som används i företagens ekonomiska beräkningar (kalkyler): • Inkomster är försäljning av varor och tjänster utan hänsyn till vilken period det gäller. • Inbetalningar är den betalning som kommer från kunderna, antingen omgående eller efter en viss tid.

• Utgifter är priset för inköpta resurser. • Utbetalningar är utgifter som betalas till leverantörerna, antingen med en gång eller efter en viss tid.

exempel 4 Lager hos eventföretag Sonny Lis eventföretag har under året köpt in varor och material för 958 000 kr. Vid årets början hade man varor i lager värda 122 000 kr. Vid årets slut värderades lagret till 140 000 kr. Sonny beräknar årets varukostnad på följande sätt:

Åtgärder

Prognos

Analys Utfall

Lager vid årets början Årets varuinköp Varuvärde Lager vid årets slut Årets varukostnad

Kalkyl Budget

= 940 000 kr

Alla företag beräknar sitt resultat enligt samma princip, dvs periodens intäkter minus periodens kostnader. Det innebär att man kan göra ekonomiska jämförelser mellan olika företag i samma bransch. Men man kan också följa företagets egen utveckling från ett år till ett annat. Det är viktigt att företaget så snart som möjligt räknar fram resultatet för en period för att kunna välja rätt väg. De flesta av företagets intressenter vill veta hur företaget går ekonomiskt och då är resultatrapporten en bra vägvisare. För börsföretag presenteras och analyseras rapporterna i massmedia. Resultatrapporten används också inom företag för att följa upp verksamheten. Jämförelser görs mot det planerade resultatet, dvs resultatbudgeten, och eventuella avvikelser beräknas. Utfall – Budget = Avvikelse

Resultatet beror bland annat på hur många koppar kaffe man säljer.

• 2. Lönar s i g f ö r e t a g e t ?

= 1 080 000 – 140 000

Uppföljning och avvikelser

Budgetcirkeln.

34

122 000 + 958 000


exempel 5 Avvikelse mellan budget och utfall Sonny Lis eventföretag (se exempel 1–4) hade gjort nedanstående budget för ett år och vid årets slut kunde man beräkna avvikelserna så här: Intäkter Försäljning

Budget Utfall Avvikelse 2 670 000 2 880 000 + 210 000

Kostnader Varor och material 910 000 940 000 – 30 000 Personalkostnad 1 250 000 1 310 000 – 60 000 Hyra, el 85 000 85 000 0 Marknadsföring 45 000 62 000 – 17 000 Diverse kostnader 50 000 56 000 – 6 000 Summa kostnader 2 340 000 2 453 000 – 113 000 Resultat

330 000

427 000

2

Företaget fick mer att göra, vilket gav en större försäljning, vilket i sin tur orsakade lite större kostnader. Genom de större intäkterna fick man ett bättre resultat än planerat (budgeterat).

+ 97 000

Kommentar: + innebär en positiv förändring för företaget, – är en negativ förändring.

Likviditetsbudget

Budget – Uppställning över i verksamheten förväntade och beslutade belopp under viss tid.

På lång sikt måste ett företag få in mer pengar från sin försäljning än man betalar för sina inköpta resurser. Men under vissa perioder behöver ett företag mer pengar för att klara sig än under andra. Det man inte har själv får man försöka låna från banker eller andra långivare. Ett företag kan planera sina in- och utbetalningar med hjälp av en likviditetsbudget. Med den som verktyg kan företaget se till att det alltid finns tillräckligt med likvida medel att betala med. Likvida medel är kontanter i kassan, pengar på plusgirokonto och olika bankkonton. En likviditetsbudget innehåller månadsvisa in- och utbetalningar. Skillnaden mellan dessa är månadens över-/underskott. Dessutom beräknas de in- och utgående behållningarna: Ingående behållning ± Över-/underskott = Utgående behållning

Behållning – Ett annat ord för likviditet, pengar på ett konto.

Det som är utgående behållning i t ex december, blir den ingående behållningen i månaden efter, dvs januari.

2. Lönar sig företaget? •

35


exempel 6 Likviditet för dörren Dörrspecialisten AB tillverkar säkerhetsdörrar till banker och andra värdeföretag. Företagets ekonom har gjort följande likviditetsbudget för de kommande tre månaderna: Inbetalningar Från kunder Inbetalning lån Summa

Jan

Feb

Mars

990   000         990   000

760   000  400   000 1 160   000

980   000         980   000

Utbetalningar 470   000 330   000 450   000 Till leverantörer Löner 220   000 200   000 220   000 Skatt och sociala avg 190   000 170   000 190   000 Hyra 95   000 Betalning maskin 450   000 Amortering av lån 45   000 Räntebetalningar 40   000 38   000 Övriga utbetalningar    38   000   38   000 1 013   000 1 273   000 898   000 Summa Månadens över-/underskott Ingående behållning Utgående behållning

– 23   000 + 75   000 + 52   000

– 113   000 + 52   000 – 61   000

+ 82   000 – 61   000 + 21   000

Likviditeten under februari är något ansträngd och det ser ut som om företaget kommer att sakna tillräckligt med pengar. Men redan i mars har situationen förändrats. Något måste dock göras för att lösa problemet i februari.

Jämförelse mellan likviditetsbudget och resultatbudget Det kan hända att ett företag saknar pengar i kassan – trots att företaget går med vinst. Och det kan också vara så att resultatrapporten i ett företag visar på förlust, även om företaget har pengar på banken. Att dessa situationer kan uppstå i ett företag hänger ihop med skillnaderna mellan likviditets- och resultatbudgetarna. Likviditetsbudgeten innefattar inte alla poster som är kostnader i en resultatbudget. Exempelvis innebär kostnad för värdeminskning ingen direkt utbetalning. Utbetalningen är i stället maskinens hela pris, dvs investeringen, som oftast ska betalas vid inköpstillfället eller strax efter. 36

• 2. Lönar s i g f ö r e t a g e t ?


2 Likviditetsbudget

Resultatbudget

+ Inbetalningar – Utbetalningar = Likviditetsöver-/underskott

+ Intäkter – Kostnader = Resultat (vinst eller förlust)

Budget Kalkyler Prognoser Tidigare års verksamheter Blicka in i framtiden.

fakta Skillnader mellan likviditetsbudget och resultatbudget I likviditetsbudget

I resultatbudget

Betalningar från kunder Betalningar till leverantörer Löneutbetalning efter skatteavdrag Personalskatt Inköp av inventarier och maskiner Erhållna nya lån Amortering

Försäljning Varukostnader m m Bruttolön Saknas Avskrivning Saknas Saknas

När företaget gör en större investering brukar man samtidigt ta ett lån. Lånet är en inbetalning men är inte någon intäkt. Att få ett lån är ju inte en ”ersättning för en utförd prestation”. L��n återbetalas genom amortering som är en utbetalning, men ingen kostnad. Ränta för lånet är däremot både utbetalning och kostnad. I resultatbudgeten är personalkostnaden summan av löner och arbetsgivaravgifter. I likviditetsbudgeten kan denna post delas upp i nettolön efter skatt för sig samt betalning av personalskatt och arbetsgivaravgifter för sig. De senare betalas månaden efter löneutbetalningen.

2. Lönar sig företaget? •

37


Reportage

Bra produkter och trendig design ger lönsamhet på sikt Studio K – som står för kreativitet, kundservice och kvalitet – har skapat en trendig miljö där kunderna kan koppla av. Utöver att besöka frisören erbjuds hudvård, massage, solarium och vibrationsträning med Power Plate.

Tog över en salong För snart två år sedan, när Kari såg att en befintlig salong i närheten där han bodde var till salu, beslöt han sig för att starta eget. Styrkan i att köpa en befintlig salong är att folk är medvetna om att det finns en frisör på platsen och att man redan från start får en kundkrets, menar Kari.

Anställda på deltid – till att börja med – Företaget går mycket bra och jag har kunnat anställa flera personer. Inom branschen är det vanligt med så kallade hyrstolar, vilket innebär att enskilda frisörer hyr en plats i salongen och har en egen kundkrets. Det är ju väldigt enkelt och den som äger företaget slipper ta en så stor risk. För min del tycker jag det är bättre att ha anställda och jag märker att det är många, framförallt yngre frisörer, som uppskattar tryggheten i det, säger Kari. Att ta steget att anställa folk kan vara tufft med ökade krav på intäkter och resultat. Ett bra tips som Kari gärna delar med sig av är att börja med deltidstjänster. När man sedan märker att det fungerar bra

38

• 2. Lönar s i g f ö r e t a g e t ?

kan man utöka med fler anställda som i sin tur producerar mer och bidrar till tillväxten.

Lönsamhetsgräns – För att företaget ska vara lönsamt ska den egna vinsten vara bättre än en normal frisörslön, som ligger på cirka 23  000   kronor i månaden. Lönsamhetsgränsen för min del har jag satt till en önskad vinst på cirka 530   000   kronor om året, vilket motsvarar en månadslön på drygt 33   000   kronor efter det att sociala avgifter har betalats, säger Kari. Kari har räknat ut en lönsamhetsgräns där timpriset ska ligga på ungefär 600   kronor, inklusive moms. En standardklippning kostar 300   kronor och tar ungefär en halvtimme.

Kari öppnade egen salong för ett par år sedan och har idag en god lönsamhet.

Inarbetad kundkrets och låga fasta kostnader Anledningen till företagets goda lönsamhet tror Kari ligger i att de fasta kostnaderna hålls nere och att han hade en inarbetad kundkrets redan från början. Han har sett liknande verksamheter som haft betydligt trögare start, beroende just på att kundkrets saknats och att företaget därför varit tvunget att satsa pengar på marknadsföring.

Framtidsplaner – en kedja – Planen är att utveckla en kedja, antingen genom att öppna nya salonger eller genom att köpa befintliga verksamheter, berättar Kari. Startkapitalet som behövs ordnas genom ett privatlån med den egna bostadsfastigheten som säkerhet. – Jag satsar på att investera i bra produkter och professionell och trendig design för att långsiktigt öka lönsamheten, avslutar Kari.


fakta För bättre likviditet Minska tillgångar • Kräva kunder • Minska lager • Sale-and-lease-back Låna • Be om längre kredittid hos leverantörer • Låna hos banken • Använda checkkredit • Belåna kundfordringar • Använda leasing vid köp av maskiner och inventarier

Hur kan likviditeten förbättras? Ett företag som har svårt att få likviditetsbudgeten att gå ihop kan lösa detta på olika sätt:

• Företaget kan kräva sina kunder på betalning för att få betalt i rätt tid och på så vis få ”loss pengar”. Kraven skickas först ut till kunderna av företaget. Om inte det hjälper kan man anlita ett s k inkassoföretag som driver in pengarna. • Företaget kan minska sitt varulager. Risken är dock att vissa varor inte finns när kunderna vill ha dem. • Företaget kan sälja en del av sina maskiner och inventarier till ett leasingföretag som sedan hyr ut dem till företaget. Detta är i praktiken ett sätt att låna pengar och brukar med ett engelskt uttryck kallas för sale-and-lease-back.

Att ta ett banklån är ett sätt att förbättra likviditeten. Innan man som företagare tar ett lån bör man undersöka olika lånemöjligheter – det kan man tjäna på.

Det finns också olika sätt för ett företag att låna. Här är några exempel: Leverantör – Levererar mot betalning, t ex råvaror och maskiner.

• En tillfällig brist på likvida medel kan lösas genom att företaget får förlängd kredittid av sina leverantörer. Leverantörerna vill oftast ha kvar företaget som kund och kan därför vara villiga att hjälpa till på detta sätt. Kredit från leverantörer kostar vanligen inte någon ränta vilket är mycket förmånligt. • Ett företag kan ibland behöva ta banklån, t ex när företaget ska investera och behöver köpa maskiner och inventarier. Det kan handla om ett stort eller litet belopp, för en lång eller kort tid.

2. Lönar sig företaget? •

39

2


exempel 7 Checkkredit – lån vid behov Delikatessbageriet AB har hos banken en checkkredit med en limit på 1 000 000 kr. Avgiften för denna kredit är 2 % per år. Under året har företaget i genomsnitt utnyttjat hälften, dvs 500 000 kr av krediten. Årsräntan för utnyttjat lån är 8 %. Den sammanlagda kostnaden för krediten blir följande:

Kreditavgift Ränta

0,02 . 1 000 000 = 20 000 0,08 . 500 000 = 40 000

Summa räntekostnad

Kundfordringar – Kunders obetalda fakturor (räkningar). Factoring – Belåna eller sälja sina kundfakturor (kundfordringar). Leasing – Ett sätt att hyra sina maskiner eller inventarier istället för att köpa.

60 000 kr

• Det är vanligt att företag har en checkkredit med ett s k limitbelopp (gränsbelopp), t ex upp till 500 000 kr. Då kan företaget låna upp till detta belopp utan att ansöka om det varje gång. Kostnaden är vanligen en kreditavgift på ca 2 % per år av hela limitbeloppet samt ränta på utnyttjat lånebelopp. • Ett företag kan belåna sina kundfordringar genom s k factoring hos ett finansbolag. Företaget får då ca 80 % av beloppet kontant och resten när kunderna har betalat. Vid slutbetalningen gör finansbolaget ett avdrag för räntekostnader. • I stället för att köpa maskiner och inventarier kan dessa leasas av ett finansbolag. Finansbolaget köper in inventarier från en leverantör och hyr ut dem till företag enligt ett leasingavtal, s k finansiell leasing. Om reparation, försäkring etc ingår i hyran är detta s k fullserviceleasing eller operationell leasing.

Leasing är ett smidigt sätt att finansiera inköp av bil till företag.

40

• 2. Lönar s i g f ö r e t a g e t ?


sammanfattning •

För att överleva på sikt krävs att ett företag visar vinst.

Intäkter och kostnader avser försäljning respektive förbrukning av resurser under en avgränsad period.

Även andra begrepp används i företagets ekonomiska beräkningar (kalkyler) och bokföring, bl a inkomster och inbetalningar samt utgifter och utbetalningar.

Vissa kostnader måste beräknas noga för att man ska få fram ett riktigt resultat. Exempel är värdeminskning på inventarier m m och varukostnad avseende förbrukade varor. Värdeminskningen är beroende av den ekonomiska livslängden och varukostnaden är beroende av värdet på utgående och ingående lager.

2

Intäkter, kostnader och resultat planeras i en resultatbudget. Resultatbudgeten följs sedan upp genom att avvikelser mot utfallet beräknas och analyseras som underlag för åtgärder.

Inbetalningar och utbetalningar planeras i form av en likviditetsbudget. På så sätt har man kontroll över att pengarna, likvida medel, räcker till månad för månad.

Om budgeten visar att det är risk för likviditetsunderskott någon månad måste man vidta åtgärder i god tid. Man kan t ex begära längre kredittid hos leverantörerna, kräva kunderna på betalning, öka checkkrediten eller ta lån.

Att sälja tillgångar och använda leasing samt minska företagets varulager kan vara andra åtgärder som på kort sikt förbättrar likviditeten och på lång sikt minskar företagets behov av att låna.

2. Lönar sig företaget? •

41


tv 286 tv-reklam 286 tvåvägskommunikation 266 tvärkontroll 97 Twitter 293 täckningsbidrag 168, 171, 182 täckningsbidrag 2 171 täckningsgrad 171, 185

utbetalning 34 utfall 34 utförsäljning 312 utgift 34 utgående behållning 35 utgående moms 48, 93 utomhusreklam 287 utställningar 296

underkonto 334, 353 underleverantör 180, 258 ungdomsstudie 215 uppföljning 34, 221, 280 uppförandekod 83, 86, 259 upplevd kvalitet 245 upplupna intäkter 358 upplupna kostnader 360 uppsägning 157 uppsägningstid 158 urval 127, 236 urvalsundersökning 235

variationsköp 272 varuförbrukning 33 varuhandeln 180 varukostnad 33 varulager 39, 352, 355 varumärke 217, 252 varumärkesdokument 308 varumärkesplattform 253 web 2.0 278 webben 278, 289, 291, 294 webbmarknadsföring 294 webbpanel 230, 238

webbplats 294 webbsida 289, 292 webbundersökning 230 webbutik 292 web casts 293 Weber, Max 119 verifikation 330, 332 verifikationslista 96 verkliga värdet 357 vertikal konkurrens 321 videoreklam 286 vikariat 156 wikis 293 vilseledande efterbildningar 312 vilseledande förpackningsstorlekar 312 vilseledande marknadsföring 310 vilseledande påstående 311 vinstmarginal 381, 382 virusmarknadsföring 293, 295 vision 217, 253

viss säsong 156 vite 311, 323 värdeminskning 33, 352 YouTube 244, 293 åklagare 323 ångerrätt 315 årsbokslut 366 årsomsättning 367 årsredovisning 371, 380 återanvändning 322 återföring 361 återkoppla 71 återvinning 322 öppet köp 56 öppna frågor 234 övertidsblockad 161 över-/underskott 35

Bildförteckning Abba Seafood s. 273 AbleStock s. 28, 32, 46, 47, 50, 51:1, 58, 76, 80, 93, 101, 102, 103, 149, 169, 170, 171, 172, 184, 185, 201, 235, 328, 330, 345, 348, 355:2, 357, 359, 366, 367 Actera s. 295:2 Aftonbladet, Felipe Morales s. 186 Audi s. 60 Bang & Olufsen s. 245:2 Bernstone, Niklas s. 285:1 Blingo s. 66 Carlsson, Lars O s. 196 Cheap Monday, Gustav Karlsson Frost s. 298:1 Cordovan Group s. 365 DemCollective s. 259 Dubee, Kaarina s. 84 Edsbyn s. 352 Ekolådan, Lina Eriksson s. 63 Ekström, Helena s. 283 Elvander, Fredrik s. 202 F22, Jocke Gustavsson s. 263, 267 Forsman & Bodenfors, Peter Boström s. 287:1 Forsman & Bodenfors, Lasse Kärkkäinen s. 296:1 Frydebo, Tomas s. 299 GB Glace s. 57, 188 Glave, Cissi s. 333, 391 GotEvent 351, 379 Green Cargo, Peter Lydén s. 69 Green Cargo s. 323:1 Greenpeace, Ben Fonnesbeck s. 26 H&M s. 65, 269 H&M, Peter Gehrke s. 20 Hemglass s. 19 Holmbergs s. 287:2 Hästens sängar s. 61 IBL, Age s. 224 IBL, Gamma/Gellie Yves s. 79 IBL, Rex Features/ Patrick Frilet s. 86

Ica s. 255 Ikea s. 218 Inark s. 17 Ingram s. 129, 158, 162:2, 236, 341, 342, 343, 344 iStockphoto s. 33, 156, 183, 228, 258, 309, 313:1, 316:1, 338, 339, 353, 354, 355:1, 358, 361, 370, 371, 383, 388 Jakobsdals s. 55 Jakobsdals, Jonas Lundberg s. 67, 234 Jakobsdals, Kristian Berlin s. 212:1 JM, Seniorgården Richard Hammarskiöld s. 270 Jupiterimages s. 10, 12, 27, 36, 48, 68:2, 97, 100, 104, 117, 146, 148, 150, 154, 161:2, 179, 197:2, 198, 208, 210:1, 217, 219:1, 219:3, 231, 232, 238, 274:1, 278:1, 278:3, 301, 302, 304, 310, 311, 315, 317, 320, 321, 322, 346, 347:2, 369, 382, 384, 385 Klimatskyddsbyrån s. 257 Kopparberg Göteborg FC s. 139:1 Kruse, Louise s. 23, 31, 38, 43, 49, 52:1, 98:2, 109, 112, 121, 125, 132:1, 135, 137, 139:2, 145, 153, 159, 167, 177, 246, 247:1, 303, 329, 331, 356 Krögerström, Lars s. 173 Landenfors, Katarina s. 307 Landmér, Karin s. 251:1, 295:1, 360 Lerums tidning, Christina Lundin s. 191 Lindex s. 323:3 Ludvig Svensson s. 81:2 Lundstedt, Tomaz s. 132:2 Löfgren, Sara s. 225 Matkomfort, Paulina Wester s. 265 Matton Subscription s. 77, 162:1 Miami s. 298:2 Naturskyddsföreningen s. 324:1 Naturskyddsföreningen, Jonas Lindkvist s. 324:2 NCC, Bruno Ehrs s. 195 New Wave Mode s. 340, 373 New Wave Mode Per Aronsson s. 340, 386 Nordström, Lasse s. 243

Odd Molly s. 252 Offesson, Andreas s. 16, 18, 19, 30, 34, 35, 37, 40, 42, 44, 45, 54, 64, 68:1, 71, 74, 75, 90, 91, 92, 94, 95, 96, 99, 108, 110, 111, 114, 115, 118, 120, 124, 128, 134, 136, 138, 140, 142, 144, 152, 157, 160, 166, 168, 176, 178, 180, 181, 182, 190, 192, 193, 194, 197:1, 199, 200, 203, 212:2, 214, 216, 220, 227, 242, 244, 245:1, 251:2, 254:1, 262, 276:2, 278:2, 282, 306, 313:2, 314, 319, 328, 330, 335, 336, 337, 350, 362, 364, 368, 378, 381, 387 Palm, Jonas s. 11 PhotoDisc s. 155 Posten, Bengt Alm s. 237 Posten, Ulf Lundin s. 230 Ruth s. 299:1 Saltå Kvarn s. 256 Scandic s. 83 Sandsjö Action, Håkan Sandsjö s. 285:2 Scanpix, Jack Mikrut s. 380 Scanpix, Sören Andersson s. 161:1 Sjöfors, Daniel s. 51:2, 219:2 Skånemejerier s. 284 Statoil s. 52:2, 98:1 Sterner, Johan s. 116, 130, 141 Swedbank s. 39 Telestep s. 271 Toledo, Mario s. 288:2 Trendmark s. 300 Vestas s. 81:1 Vesterberg, Johanna s. 82 Vero Moda s. 22 Vikner, Susanne s. 113 Volvo AB s. 204 Volvo Penta s. 230:1 Åhléns s. 323:2 2Entertain s. 239, 240


E2000 Combi Företagsekonomi 2 (1–2)/Entreprenörskap & företagande Faktabok ISBN 978-91-47-10604-2 © 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Karin Landmér Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout och sättning: Daniel Sjöfors, Blå Huset Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl Figurer: Daniel Sjöfors, Blå Huset Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2012

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m  m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel   komplettering]. Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25  86  00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01


FA K TA B O K FA K TA B O K

F Ö R E TA G S E K O N O M I 2 /

1-2

E N T R E P R E N Ö R S K A P & F Ö R E TA G A N D E

E2000 Combi – för kurser och utbildningar inom ekonomi och företagande med betoning på entreprenörskap. E2000 Combi 2 lämpar sig för alla som läser Företagsekonomi 2, alternativt 1-2, och/eller Entreprenörskap och företagande på gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen enligt Gy11/Vux12. Combi 2 lämpar sig således för den som läser både 1- och 2-kursen eller som vill ha en kortare repetition av kurs 1 för att sedan inrikta sig på kurs 2. E2000 Combi passar också utmärkt för andra grundkurser inom ekonomi och företagande såväl på gymnasiet och komvux som i yrkeshögskoleutbildning och annan vuxenutbildning. E2000 Combi inspirerar till såväl studier som företagsprojekt. Materialet ger bra inblick i verklighetens småföretag samt rikligt med tillämpningar inom ekonomi och företagande. Exempel, aktuella företagsreportage, uppgifter, praktikfall och projektupplägg samverkar till en aktiv inlärning med fokus på ekonomi spetsad med entreprenörskap. Bakom E2000 Combi ligger det framgångsrika E2000-konceptet med bl a • Inspirerande och samverkande layout med fyrfärg, figurer och foton • Lättfattlig och informativ text • Intresseväckande exempel och företagsreportage inom en mängd aktuella branscher • Fylliga sammanfattningar som stöd för inlärning och prov

• Rikligt med uppgifter i stigande svårighetsgrad som ger en gedigen inlärning • Även användning av webben • Praktikfall som sätter kunskaperna i sitt sammanhang • Projekt som utvecklar nytänkande och social kompetens samt förstärker kunskaper och färdigheter

E2000 Combi Företagsekonomi 2(1-2)/ Entreprenörskap & företagande består av faktabok, problembok med dvd, lösningsbok och lärarhandledning med cd. Dessutom kan studerande hämta en elevlicens för Vismas ekonomiprogram Visma Administration via Libers hemsida eller vismaspcs.se/elevlicens. Författargruppen till E2000 Combi 2 har bred erfarenhet av företagande och utbildning samt har skrivit ett flertal böcker i ekonomiska ämnen. Jan-Olof Andersson är konsult och utbildare, Marie Asserlind är lärare och utbildningskonsult inom marknadsföring, Cege Ekström är konsult och lärare på Yrkeshögskolan, Jöran Enqvist är gymnasielärare och lärarutbildare, Anna Hjalmarsson är lärare i ekonomiska ämnen och tidigare redaktör för tidningen Handel & Ekonomi, Per Hörberg är internationell miljöhandläggare och journalist, Rolf Jansson är företagsledare och konsult inom Cordovan-gruppen och Louise Kruse är ekonom, journalist och egen företagare. Best.nr 47-10604-2

Tryck.nr 47-10604-2-00


9789147106042