9789144112565 by Smakprov Media AB

Barnen i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet

Gunilla Eriksson Bergstrรถm Helena Yourston

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39231 ISBN 978-91-44-11256-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: AlohaHawaii/Shutterstock Teckningarna till figuren på s. 97 är gjorda av barn på förskolor i Almbyområdet. Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2017

INNEHÅLL

Förord 7 Inledning 9

Bokens disposition 11 1 Systematiskt kvalitetsarbete 15

Reviderad läroplan och ny skollag 15 Uppdraget i dag: uppföljning, utvärdering och utveckling 16 Ett komplext uppdrag 17 Kunskap behövs hos personalen 17 Faser i kvalitetsarbetet 19 Var är vi? 20 Vart ska vi? 21 Hur gör vi? 21 Hur blev det? 23 Verksamheten ska utvärderas – inte barnet 23 Komplexiteten – en styrka 25 Reflektionsfrågor 26 2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet 27

Förskolechefens roll i kvalitetsarbetet 27 Arbetslagets roll i kvalitetsarbetet 31 Kvalitet i förskolan 33 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

Är och blir – utifrån begreppet kvalitet 38 Avslutande reflektion 39 Reflektionsfrågor 39 3 Bedömning 41

Styrdokument och bedömning 41 Att följa barns lärande 43 Proximala utvecklingszonen 47 Bedömning av barn 48 Pedagogisk/didaktisk bedömning i förskolan 49 De didaktiska frågorna varför, vad och hur? 51 Olika teorier om lärande som redskap för bedömning 51 Reflektionsfrågor 53 4 Dokumentation 55

Dokumentation 55 Pedagogisk dokumentation 57 Att vara observant på … 58 En utvecklingspsykologisk vinkel 59 ”Det kompetenta barnet” och barns behov 60 Makt och normkritik 62 Begreppen är och blir har betydelse 63 Etik 63 Barns delaktighet i dokumentationen 66 Informera vårdnadshavare om hur och varför vi dokumenterar 67 Vad ska vi dokumentera och hur mycket? 67 Avslutande reflektion 69 Reflektionsfrågor 71

Innehåll

5 Att utgå från barnet i det systematiska kvalitetsarbetet 73

Förskolans uppdrag 73 Barnperspektiv och barns perspektiv 74 Barns perspektiv 75 Barnperspektiv 77 Demokrati, barns delaktighet och inflytande i förskolan 78 Demokrati 79 Barns delaktighet och inflytande 81 Relationskompetens hos personalen 85 Att utgå från barnet när vi utvecklar förskolans verksamhet 86 Avslutande reflektion 87 Reflektionsfrågor 88 6 Barnkonventionen i förskolan 91

Förskolans uppdrag 91 FN:s konvention om barnets rättigheter 92 Artiklarna i barnkonventionen 93 Förskolan och barnkonventionen 94 Barnkonsekvensanalys 96 Ett arbetslags berättelse 99 Arbetslagets analys 100 Resultat av arbetslagets analys 101 Avslutande reflektion 102 Reflektionsfrågor 103 7 Reflektionens betydelse för kvalitetsarbetet 105

Reflektion 105 Tid till reflektion 106 Vad innebär egentligen reflektion? 107 Reflektion hos arbetslaget 109 Samtalsledare utanför arbetslaget 113 Avslutande reflektion 113 Reflektionsfrågor 114 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Innehåll

8 Utvärdering och analys 115

Utvärdering 115 Analys 117 Under arbetets gång 119 I praktiken 120 Barnens och vårdnadshavarnas röster i utvärderingarna 121 Avslutande reflektion 122 Reflektionsfrågor 123 9 Årshjul – en hjälp i kvalitetsarbetet 125

Varför årshjul? 125 Upptakt i augusti 127 Närgranskning 128 Tidiga utvecklingssamtal 130 Fördjupningsdag 133 Organisation av fördjupningsdagen 134 Utvärdering och analys (personal) 135 Analys, planering, nya mål (ledning) 136 Tid för reflektion 136 Reflektionsfrågor 137 Avslutande diskussion 139 Referenser 145

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att utveckla verksam heten, det vill säga skapa en förskola med hög kvalitet. Detta betyder att det är viktigt att reflektera över vad kvalitet egent ligen är. I detta kapitel kommer vi diskutera viktiga faktorer kring begreppet kvalitet samt ge perspektiv på vad kvalitet kan handla om inom förskolan. Ett bra ledarskap från förskolechefen samt personalens kompetens är två av de viktigaste faktorerna för att uppnå god kvalitet i förskolan, vilket i sin tur på lång sikt har visat sig ge bättre studieresultat för barnen när de senare kommer upp i skolan (Riddersporre, Persson 2010).

Förskolechefens roll i kvalitetsarbetet Regeringen beslutade 2010, inför utarbetandet av den nya skollagen, att man skulle göra förskolechefens ansvar för samordning och ledning tydligare (Skolinspektionen 2016a). Vid revideringen av den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98) samt i skolverkets allmänna råd (2013), tydliggjordes förskolechefens roll och ansvar. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och för att förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens utveckling, inflytande och lärande. Därutöver har © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

chefen ansvar för föräldrasamverkan och kompetensutveckling för personalen, arbetsformer, särskilt stöd, lärandemiljöer samt samarbete med förskoleklass, fritidshem och skola. Något förskolechefen också hela tiden har att ta hänsyn till är för skolans ekonomi och budget. Det är alltså ett stort ansvar som vilar på chefens axlar, vilket också kräver att förskolechefen har goda kunskaper kring mål och uppdrag. Vidare behövs också en inblick i och kunskap om det dagliga arbetet som sker på förskolan. Förskolechefen behöver dessutom ta hänsyn till förväntningar och krav från personal, vårdnadshavare och barn. Som förskolechef och pedagogisk ledare ska man fungera både som chef och som ledare för den pedagogiska utvecklingen inom förskolans verksamhet. Skolinspektionens granskning (Skolinspektionen 2016a) visade att förskolechefer som i hög grad hade kännedom om den pedagogiska verksamheten, tack vare att de strukturerat och systematiskt samlade in den informationen de behövde för att leda, hade en verksamhet med hög kvalitet. Detta gjordes genom att förskolechefen regelbundet närvarade på förskolan, observerade verksamheten, mötte och samtalade med sina anställda samt samlade in dokumentation från personalen. Om förändringsarbete inom förskolan ska vara hållbart över tid och ge effekt behöver så många som möjligt vara involverade. Huvudman, förskolechef, förskollärare, barnskötare, annan personal och barn behöver alla vara delaktiga i utvecklingsarbetet utifrån sina olika roller. Barnen är särskilt viktiga och behöver ges ett reellt inflytande och ha stor delaktighet i verksamheten, vilket i sig är en av de viktigaste förutsättningarna för barns lärande. När så många aktörer ska vara involverade betyder det också att de vuxnas förmåga att samverka och 28

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

samarbeta får en stor betydelse i förändringsarbetet. Den allra viktigaste resursen i förskolan är de människor som arbetar där, personal samt chefer, med den kompetens de har. I Lpfö står bland annat att förskolechefen har ett särskilt ansvar för att ”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten” (Lpfö 98/2016). Det är av stor vikt att förskolechefen bedriver ett nära och aktivt ledarskap vilket skapar goda förutsättningar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. En kvalitetsgranskning gjord av skolinspektionen (2012) visade att de förskolechefer som hade en god kännedom om förskolans dagliga verksamhet, adekvat kunskap om uppdraget och hög kunskap inom såväl förskolepedagogik som ledarskap, också hade en mer engagerad och kunnig personal. Detta betyder alltså att det är viktigt att man som förskolechef systematiskt och aktivt närvarar i förskolans verksamhet, vilket också ökar chefens legitimitet (Persson 2010). Skolinspektionen (2016) och Persson (2010) lyfter fram faktorer som upplevs som viktiga hos personalen, att ledaren kan: • lyssna på medarbetarna • sörja för organisationens fysiska, emotionella och • • •

•

sociala behov visa förtroende för personalen ha tid för sin personal ge personalen de redskap och det stöd de behöver för att lyckas, såsom exempelvis planering, reflektion och diskussion av pedagogiska frågor, utbildning och kompetensutveckling få personalen att känna sig delaktig

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

• förmedla en vision som medarbetarna kan förhålla sig

till • samla personalen kring en gemensam syn på förskolans uppdrag • dela beslutsfattandet med sina medarbetare. Som chef inom förskolan handlar det alltså om att försöka ligga steget före genom att arbeta främjande och förebyggande. Ibland hamnar dock arbetslag i situationer där samarbetet, kommunikationen eller relationerna inte fungerar. I dessa situationer är det viktigt att förskolechefen har en djup för ståelse för att även vuxna behöver känna ett visst mått av trygghet för att kunna fungera optimalt (Riddersporre 2016). Istället för en chef som letar syndabockar i situationerna, behövs en chef som vägleder arbetslaget med målet att stärka och reparera gruppen och hjälpa dem att hitta tillbaka till energi och glädje. En chef behöver alltså förstå vikten av relationen mellan medarbetarnas trygghet och deras möjlighet att fokusera på sina arbetsuppgifter. Skolinspektionens (2016a) granskning visade att det finns två centrala områden som förskolechefer kan arbeta med för att öka förskolans måluppfyllelse. Det första området handlar om att chefen behöver leda situationsspecifikt i syfte att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det andra handlar om att chefen behöver klargöra roller och ansvarsfördelning. Torbjörn Sandén, pedagogie doktor Åbo akademi, redogjorde på en föreläsning i januari 2017 för faktorer som han ansåg viktiga för kvalitetsutveckling, då han beskrev framgångsfaktorer för den Finska skolan. Hans budskap var att den ledning som driver skolutveckling bör göra små justeringar 30

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

istället för stora snabba förändringar inom en skolorganisation, att förändringsarbete alltså behöver få ta tid och att man tar små, små steg framåt. Han menade också att det är viktigt att ledningen vågar ge personalen förtroende och litar på att personalen klarar att driva processer inom verksamheten utan att övervakas och kontrolleras av rektorn eller förskolechefen. Att starkt kontrollera sin personal kan innebära att personalen känner misstro istället för tillit. Att som chef ta det lugnt, skapa förtroende hos sin personal och arbeta fram professionell tillit är alltså en av de största framgångsfaktorerna för skolutveckling enligt Sandén. Tillit och tillförsikt skapar optimism och framtidstro. Detta är viktigt för att förskolan ska utvecklas mot de nationella målen samt anpassas efter, stimulera och utmana alla barns utveckling och lärande.

Arbetslagets roll i kvalitetsarbetet Förskollärarens och barnskötarens uppgifter skiljer sig åt i Lpfö 98/2016. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet och för att förskolans pedagogiska arbete främjar varje barns utveckling och lärande (Skolinspektionen 2016b). Förskolläraren har ett särskilt ansvar i den verksamhet som arbetslaget genomför gemensamt. Ett visst ansvar ligger alltså på förskolläraren men själva utförandet är ett arbete för båda yrkesgrupperna. Arbetslagets uppgifter är att: Kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Lpfö 98/2016, s. 15 © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

Att leda förskolans dagliga arbete och bedriva ett förändrings arbete tillsammans med barnen är personalens främsta uppgifter (Sheridan, Sandberg, Williams 2015). Detta förutsätter att personalen kan samarbeta med medarbetare och att man gemensamt arbetar målinriktat. Att vara en ledande pedagog i förskolan innebär att vara social, engagerad samt ha förmågan att skapa relationer. Vidare handlar det om att vara en god förebild, ha förmågan att kommunicera, interagera och möta olika individer. Man behöver också kunna kommunicera intentioner, skapa dialoger och reflektera tillsammans med kollegor, föräldrar och barn. Den professionalitet som ingår i personalens uppdrag innebär att man kan omsätta teori i praktik och tillämpa kunskaper i både argumentation och handling. Som personal behöver man hela tiden skaffa sig kunskap och fortbilda sig för att leva upp till ovanstående intentioner, både som förskollärare och som barnskötare inom förskolan. Det har forskats i vilka faktorer som är grund läggande för arbetsglädje och en god arbetshälsa, dvs. för att personalen ska trivas och uppleva sin miljö som hälsosam (Breinhild Mortensen, Linder 2008). De faktorer som framkommit är: • Meningsfullhet – Det handlar om att den enskilda

medarbetaren kan se och förstå att det finns en nära förbindelse mellan den egna insatsen på arbetet och slutresultatet. Detta är en viktig del som kan kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet, där vi ser tillbaka och reflekterar över vad vi gjort och hur det blev. • Inflytande – Det är viktigt att man som personal känner att man har inflytande över och möjlighet att påverka sin arbetssituation. Om det är begränsat kan man riskera att personalen känner sig hårt styrd utifrån. 32

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

• Sociala relationer – Det är viktigt för arbetsglädjen

att ha social närhet samt att känna sig delaktig i en större gemenskap. Ju mer personalens sociala behov tillfredsställs, desto större blir arbetsglädjen. Här är det viktigt att varje medarbetare tänker på att bidra till allas gemenskap och trivsel genom att exempelvis sprida positivitet och glädje, men också genom att lyssna på eventuella frustrationer. • Omväxling – Balans mellan monotona arbeten och överstimulering är en viktig faktor. Det kan handla om att exempelvis ha varierade uppgifter på arbetet som sker i ”lagom dos”. För att ta vara på det positiva som sker och som främjar en god arbetsmiljö är det viktigt att vi får syn på det positiva som sker i förskolans vardag. Som personal kan man påverka genom professionella beslut och personliga val och på så sätt ”svälta ut sina problem och göda sina möjligheter”. Ovan har vi nämnt områden som upplevs som viktiga för personal som arbetar inom förskolan och som vi tänker är av betydelse utifrån begreppet kvalitet i förskolan. Men vad står då kvalitetsbegreppet för inom förskolans ramar? Nedan kommer vi att lyfta några perspektiv kring vad kvalitet i förskolan kan innebära.

Kvalitet i förskolan Att beskriva vad kvalitet i förskolan kan handla om är en utmaning. Både Sheridan och Dahlberg, Moss och Pence beskriver kvalitet utifrån två synvinklar (Ek 2009). Den ena synvinkeln betraktar kvalitet som något kontextberoende, subjektivt och © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

som inte går att mäta eller jämföra med andra verksamheter. Den andra synvinkeln innebär att man ser det som möjligt att mäta kvalitet. Tillvägagångssättet handlar om att man utarbetar kriterier som är mätbara och därigenom gör det möjligt att jämföra olika verksamheter avseende kvalitet. I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (Ridder sporre, Bruce 2016), konstaterar författarna att forskningen visar att en förskola av hög kvalitet lägger stor vikt vid de pedagogiska relationerna och personalens kompetens. Persson (Riddersporre, Bruce 2016) menar att personal som har en förmåga att förmedla till barnen att de är dugliga, kompetenta och engagerade samt kombinerar emotionell närvaro, förståelse och lyhördhet för barnet, stimulerar barnets lärande. Om barn i förskolan får möjlighet att möta personal som är snäll, rättvis och förstående så kan de utveckla en känsla av att vara accepterade, höra till, bli förstådda, få respekt och vara engagerade. Utifrån barnets perspektiv är detta viktiga kvalitetsaspekter i förskoleverksamheten (L.H. Gustavsson i Riddersporre, Bruce 2016). Dessa tankar är grunden till de kapitel vi valt att lyfta fram i vår bok och viktiga att ta hänsyn till i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolans verksamhet ska vara utformad med utgångspunkt i barns rättigheter och de erfarenheter, intressen, behov och åsikter som barnen på olika sätt ger uttryck för (Lpfö 98/2016). Skolverket beskriver faktorer som påverkar kvaliteten på förskolan: För att kunna bedriva en verksamhet med god kvalitet är det nödvändigt att ha kunskaper om vilka faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan. Sådana kunskaper behövs även för att kunna ta beslut

2 Faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet

om prioriteringar och utvecklingsinsatser utifrån barnets bästa och utifrån varje förskoleenhets behov och förutsättningar. Det är relationerna mellan olika faktorer som har betydelse för kvaliteten och inte enskilda isolerade faktorer. Skolverket 2017

Nedan lyfter vi fram faktorer som skolverket tagit fram utifrån styrdokument, olika stödmaterial samt kunskapsöversikter och som anses direkt påverka kvaliteten i förskolan. • Personalens kompetens: Forskning visar återkom-

mande att förskolans kvalitet är beroende av lärares pedagogiska och ämnesmässiga kompetens samt deras förmåga att skapa en dialog med barnen. För att kunna arbeta enligt läroplanens intentioner behöver personalen ha goda kunskaper om barns utveckling och lärande samt ha förmågan att anpassa den pedagogiska miljön utifrån de behov som finns. Personalen behöver ha kunskap och kompetens för att kunna planera och genomföra en verksamhet som är anpassad till både enskilda barns behov och gruppen som helhet. Detta medför att man skapar förutsättningar för goda samspel och relationer i barngruppen. Dessutom ska personalen arbeta med att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten. • Förskolans inne- och utemiljö: Inne- och utemiljön sätter ramar för det pedagogiska arbetet på förskolan och skapar såväl förutsättningar som hinder för lek och lärande. Hur den pedagogiska miljön är utformad har stor betydelse för barns utveckling. Miljön behöver kunna anpassas och förändras över tid eftersom © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

5 Att utgå från barnet i det systematiska kvalitetsarbetet

”Jag måste förstå ett barn för att veta hur jag ska möta det.” Detta är ett citat ur Lars H. Gustafssons bok Förskolebarnets mänskliga rättigheter (2011). Gustafsson beskriver citatet som ett orsaks orienterat betraktelsesätt, vilket innebär att alla barn ska mötas på olika sätt och utifrån varje barns enskilda perspektiv och att alla situationer i förskolan måste värderas var för sig. För att detta ska vara möjligt krävs att personalen har fantasi, inlevelseförmåga samt kunskap om varje barn i barngruppen. Det krävs också teo retisk kunskap om barns lärande och utveckling. Detta kapitel kommer att handla om vikten av att utgå från ett barnperspektiv och barnets perspektiv, samt av att vara klar över sitt eget samspel och förhållningssätt när man arbetar med och utvecklar förskolans systematiska kvalitetsarbete. Vi kommer även att ta upp begrep pen demokrati och barns delaktighet och inflytande eftersom vi anser att även de är viktiga faktorer att ha kunskap om.

Förskolans uppdrag Förskolans läroplan utgår från teorier som betraktar barns utveckling och lärande som interaktivt och relationellt (Sheridan, Sandberg, Williams 2015). Detta betyder att barns lärande © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

5 Att utgå från barnet i det systematiska kvalitetsarbetet

sker i samspel och kommunikation med omgivningen. I för skolan ska vi alltså, utifrån detta teoretiska synsätt, dokumentera och följa upp förskolans kvalitet och barns lärande utifrån ett relationellt och processinriktat perspektiv. För förskolepersonal handlar det om att försöka fånga kvaliteten i relationerna och samspelet mellan barn, vuxna och förskolans miljö. Vidare handlar det om att få syn på lärande utifrån läroplanens övergripande intentioner. Dokumentation, uppföljning och analys ska därmed omfatta hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de villkor för lärande som förskolans verksamhet inkluderar. Det innebär att relationen mellan lärandet och villkoren för lärandet ska utgöra fokus. I och med detta är det viktigt att alla vuxna i förskolan är medvetna om sin egen roll i barnets lärande och har kunskap om olika teorier. Persson (Vetenskapsrådet 2015) beskriver att de pedagogiska relationerna mellan barn och vuxna har stor betydelse för barns kognitiva och socio-emotionella utveckling. Barnens lärande i förskolan är med andra ord beroende av de vuxnas förhållningssätt, barnsyn och kunskap om undervisning. Undervisning definieras i vår skollag som målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling och lärande (Skolinspektionen 2016b).

Barnperspektiv och barns perspektiv Barnperspektiv och barns perspektiv är två begrepp som det inte alltid är så lätt att skilja på, men som det är viktigt att ha kunskap om för att försöka förstå och tolka barn och vi anser att de också kan vara ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. 74

5 Att utgå från barnet i det systematiska kvalitetsarbetet

Med hjälp av begreppen kan man som personal bli mer medveten om sin barnsyn och detta kan i sin tur leda till att varje barn bli mer lyssnat på.

Barns perspektiv Utgångspunkten för att närma sig barns perspektiv är att vi tänker oss att varje barn har egna tankar, känslor, önskningar och en egen vilja samt att vi vuxna möter barnet med respekt. Detta är också något som går hand i hand med FN:s konvention om barnets rättigheter som nästa kapitel kommer att handla om och som även är en av grundpelarna i vårt systematiska kvalitetsarbete. För förskolans del handlar det om ett uppdrag att se varje enskilt barn och svara för att tillgodose varje barns rättigheter. Barns språkliga och kroppsliga förmågor spelar roll för hur de kan göra sin röst hörd. Äldre barn kan oftast uttrycka sig språkligt eller kroppsligt så att vuxna förstår. När det handlar om barn som har svårt att uttrycka sig så att vuxna förstår, ställer det krav på den vuxnas förmåga att lyssna på och förstå barnet. Att med engagemang och nyfikenhet gå in för att se varje enskilt barn och tillgodose barnets rättigheter kräver kunnighet och kompetens hos förskolans personal. Barnkonventionens intentioner bör alltid vara med när man tolkar och arbetar i enlighet med förskolans läroplan. Personal behöver ha kunskap om olika faktorer, som exempelvis hur barn utvecklar förmågor, kunskap och värderingar. Ibland verkar det som att personal ”vet” hur barn tänker, men det är en stor skillnad mellan att ha en ungefärlig idé om barns sätt att tänka och att ständigt vara lyhörd i sitt vardagliga arbete. Detta gör att vi vill lyfta fram vikten av att man som © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

5 Att utgå från barnet i det systematiska kvalitetsarbetet

personal i förskolan verkligen är intresserad av att veta vad barnet tänker och undersöker det genom att ställa öppna frågor och uppmuntra barnen att uttrycka sig. Personalen behöver också vara skicklig på att kunna tolka det barn gör och på olika sätt uttrycker, vilket kan handla om att exempelvis förstå våra allra minsta barn i förskolan som kanske inte kommit igång med talat språk ännu. Vår erfarenhet är att barn vill dela med sig av sina tankar och det är en stor utmaning att försöka se barnets värld, vilket är ett måste om vi ska kunna involvera barnet på riktigt. Barns perspektiv kan man aldrig få klarhet i om man inte frågar varje barn. Det handlar om världen sedd genom barnets ögon och beskriven med barnets språk. Varje barns perspektiv representerar barnets erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld. Fokus ligger här på barnet som subjekt i sin egen värld. Därmed är det viktigt att personalen i förskolan har en god förmåga att lyssna och förstå (även de yngsta barnen). Det är viktigt att vara medveten om att vi aldrig fullt ut kan ta ett visst barns perspektiv, det är det bara barnet självt som kan göra, men det är viktigt att vi försöker närma oss varje barns perspektiv och är nyfikna och ödmjuka. Att arbeta med barns perspektiv i förskolan kräver att man som personal förutom att försöka närma sig varje barns perspektiv också utvecklar ett positivt samspel med barnet på förskolan. Om personal inte förstår barns perspektiv blir det svårt att fortsätta olika processer utifrån barns lärande (Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide 2011).

5 Att utgå från barnet i det systematiska kvalitetsarbetet

Barnperspektiv Att ha ett barnperspektiv (Pramling Samuelsson, Sommer, Hundeide 2011) innebär att vuxna, utifrån sin samlade kunskap och erfarenhet försöker utforma en miljö och en verksamhet som är så bra som möjligt för alla barn. De vuxnas uppmärksamhet är inriktad på en förståelse av barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar. Om barnens eller de vuxnas intressen kolliderar prioriterar man barnens, men det är hela tiden de vuxnas uppfattning det handlar om. Trots att detta perspektiv är barncentrerat finns risken att det alltid kommer att representera vuxnas objektifiering av barn. Anne-Lie Lindgren och Anna Sparrman (2003) menar att barnperspektiv handlar om den position som barn ges när verksamheter utformas. Eftersom dokumentation handlar om att göra tankar, handlingar och utsagor synliga, blir positionerna att betrakta respektive bli betraktad en fråga om maktpositioner. De hävdar att den som betraktar har ett övertag över den som blir betraktad. Sammanfattningsvis kan man säga att den som talar om barnperspektiv söker det gemensamma medan den som förordar barns perspektiv söker det som skiljer varje barn från alla andra, helst beskrivet av barnet självt (Gustafsson 2011). Man kan också tänka att barns perspektiv kommer direkt från barnen, det är deras tankar och åsikter, medan ett barnperspektiv handlar om att en vuxen företräder barnen och då tolkar och försöker förstå barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar. I förskolans verksamhet behöver vi använda oss av båda perspektiven. Barnperspektivet behövs för att vi ska kunna utforma en verksamhet som blir bra för alla barn och för att stärka gruppen. Barns perspektiv behövs för att © F ö rfattarna och S tudentlitteratur

Gunilla Eriksson Bergström är specialpedagog i förskolan och utbildare i Vägledande samspel/ICDP. Helena Yourston är specialpedagog, kvalitetsutvecklare i förskolan och vägledare i Vägledande samspel/ICDP. Båda författarna är verksamma i Almbyområdet, Örebro kommun och föreläser om och fortbildar i kvalitetsutveckling.

Barnen i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet Barn som gått i förskolor med god kvalitet gynnas långt upp i skolåldern, både när det gäller skolarbete och självkänsla. I dag ingår det i förskolans uppdrag att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete: personal ska kontinuerligt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet. Men vad innebär det i praktiken och hur gör man? I Barnen i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet får läsaren ta del av hur man kan bedriva systematiskt kvalitetsarbete utifrån ett främjande och förebyggande arbetssätt samt få med barnens perspektiv. Det beskrivna arbetssättet bidrar till att barnen blir mer delaktiga och främjar deras utveckling och lärande. Författarna belyser komplexiteten med systematiskt kvalitetsarbete, och läsaren får verktyg för att kunna utveckla förskolans verksamhet och bidra till ökad kvalitet – alltid med barnen som utgångspunkt. Boken tar också upp viktiga begrepp som dokumentation, etik, barnsyn och bedömning och knyter an till forskning, styrdokument samt FN:s barnkonvention. Boken vänder sig främst till personal i förskolan: förskollärare, barnskötare och förskolechefer men kan även vara inspirerande för personal i skolan.

Art.nr 39231

studentlitteratur.se