9789172057999

Red. Göran Lindén & Peter Breife

Red. Göran Lindén & Peter Breife

Redaktörer är Göran Lindén, socionom, och Peter Breife, psykolog.

Båda har lång erfarenhet av arbete med pappor, familjer och våld i nära relationer.

Pappor med våldsproblematik

Traditionellt sett har insatser mot våld i nära relationer nästan enbart riktat sig till de utsatta, det vill säga i de allra flesta fall kvinnor och barn. På senare tid har man emeller­tid börjat inse vikten av att även våldsutövarna, oftast män, inkluderas i arbetet mot våldet.

De flesta män som utövar våld i nära relation är också pappor. Erfarenheten har visat att det är lättare att nå ­papporna utifrån deras papparoll och föräldraansvar än utifrån deras våldsproblematik. Det är dessa pappor den här boken handlar om.

Denna antologi uppmärksammar möjligheter och hinder i arbetet med pappor med våldsproblematik.

Boken presenterar aktuell forskning samt goda exempel på hur verksamheter i olika delar av landet arbetar med att nå pappor och utveckla en kontakt som är konstruktiv för hela familjen, med utgångspunkt från barnens behov.

Boken vänder sig till socialarbetare som möter denna problematik, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare i socialtjänsten, samt till universitetsutbildningar som förbereder för dessa yrken.

Forskning & arbetsmetoder inom socialtjänsten

Innehåll

Inledning

7

Peter Breife Pappans roll för barns utveckling

15

Klas Hyllander Kunskap om maskuliniteter – ett verktyg i praktiken

21

Peter Breife Våldets uttryck och orsaker

27

Göran Lindén Pappor som utövar våld mot sin familj

37

Våld och alkohol – ett komplext förhållande

45

Våldsamma pappors hälsa

49

Män som utsätts för våld

53

Forskning om relationsvåld

57

Peter Breife Insatser riktade till våldsamma män

61

Göran Lindén Ger insatser med män något resultat – vad säger forskningen? 73 Pappors föräldraansvar vid våld

79

5

Socialtjänstens ansvar för insatser mot våldet

85

Hur man upptäcker våldsamma pappor

89

Att motivera pappor med våldsproblematik

93

Allians, maskopi och parallella processer

101

Anders Sandberg och Owe Sjölander Partnerkontakt

107

Göran Lindén Möta pappor med våldsproblematik MPV

111

Monica Johansson Barns behov av en pappa som tar ansvar

127

Peter Breife Parsam i Partille

145

Mikael Nordh Du … Pappa! – om pappaarbetet i Uppsala

157

Ana Bertran och David Häggmark Pappor med empatiförmågan på sparlåga

173

Göran Lindén och Peter Breife Slutord

187

Referenslitteratur

192

6

Pappor med våldsproblematik

Inledning

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem där barnens utsatthet alltmer uppmärksammas. Forskning gör gällande att cirka hälften av alla barn som bevittnar våld i hemmet även själva utsätts direkt. Men även de barn som inte utsätts själva tar skada av våld som riktar sig mot andra familjemedlemmar.

Den här boken handlar om socialtjänstens möten med familjer där pappan utövat våld mot mamman och barnen. Vår utgångspunkt är att samhällets insatser idag inte i tillräcklig utsträckning involverar papporna och deras föräldraansvar. Inom socialtjänsten finns en jämförelsevis stor erfarenhet av stöd och hjälp till kvinnor och barn som utsatts för våld. Däremot har det saknats tillräcklig dokumentation av erfarenheter från arbetet med pappor som utövat våld.

Syftet med boken är att dokumentera och tillgängliggöra den kunskap och de metoder som idag finns gällande pappor med våldsproblematik. I boken presenteras aktuell forskning och nya erfarenheter inom området. Genom att beskriva olika arbetsmetoder som används i Sverige hoppas vi inspirera och förmedla idéer om hur man kan tänka kring och utveckla arbetet med våldsutsatta familjer.

Socialtjänstens roll Socialtjänsten har tilldelats ett huvudansvar för insatser mot våld i nära relationer. Det är ett relativt nytt uppdrag, som behöver utvecklas. Bland annat finns behov av ökad kompetens, resursförstärkning, nya samverkansformer och inte minst metodutveckling. I uppdraget ingår att ägna insatser även åt dem som utövar våldet, oftast männen.

inledning

7

I de flesta fall är dessa män också pappor. Insatser för att få kontakt med de våldsamma männen/papporna och skapa vägar ut ur våldet är av central betydelse.

Socialtjänstpersonal runt om i landet beskriver svårigheter att skapa samarbete med dessa pappor. Kontakten upplevs ofta som konfliktfylld – en maktkamp som sällan är till barnets fördel. En del pappor gör sig onåbara. Andra intar en försvarsställning där våldshändelser bagatelliseras eller förklaras av orsaker utanför pappans förskyllan. Hur kan man nå dessa pappor och skapa en konstruktiv dialog?

Våldets omfattning I en del kommuner har socialtjänsten försökt få grepp om våldets omfattning och karaktär i det vardagliga arbetet med klienter och brukare genom att räkna andelen våldsärenden. Då framträder olika bilder av hur omfattande våldet är. Vilka kommunerna är spelar mindre roll i detta sammanhang. Siffrorna ska ses som nedslag, exempel från socialtjänstens vardag och ge en indikation, snarare än en heltäckande beskrivning: Vid en familjerättsenhet gjordes en genomgång av alla aktuella yttranden till domstol under några månaders tid. Yttrandena avsåg rättsliga tvister om barns vårdnad, boende och umgänge. Det visade sig att i 50 procent av dessa ärenden fanns uppgifter om att våld i nära relationer förekommit. Vid en annan kommuns familjerättsenhet gjordes en kartläggning av våld bland alla föräldrar som sökte hjälp via samarbetssamtal. I dessa ärenden uppgav 37 procent av mammorna att de varit utsatta för våld av pappan. Bland papporna uppgav 17 procent att de varit utsatta.

En utredningsenhet för barn 0–12 år gick igenom alla aktuella barnutredningar vid en viss tidpunkt och fann då att i 70 procent av dem förekom uppgifter om våld mot mamman.

Vid en enhet för personer med funktionsnedsättning gjordes en motsvarande kartläggning som visade att 11 procent av de aktuella brukarna hade erfarenhet av våld i de nära relationerna.

Förutom dessa lokala kartläggningar finns det några studier som har belyst våldets omfång hos olika grupper av klienter vid socialtjänsten. Holmberg, Smirthwaite och Nilsson (2005) undersökte våldserfarenhet hos kvinnor som var aktuella i öppenvård för missbruk av alkohol, läkemedel och droger i våra tre största kommuner. En övervä8

Pappor med våldsproblematik

gande majoritet, 92 procent av dem, hade varit utsatta för våld i vuxen ålder. Våldet utövades främst av partner, bekanta, vakter och polis.

En nationell kartläggning (Sandberg, KFR 2010) av våldets omfattning bland par som sökte kommunala familjerådgivningar genomfördes 2009. Den visade att andelen våldsärenden varierade från 1,5 till 32 procent mellan de olika stora och medelstora familjerådgivningarna. Att variationen var så stor kan sannolikt förklaras med olika sätt att fråga efter våld när par söker hjälp. I omfångsstudien Slagen Dam (2001) uppgav kvinnorna att om de hade sökt hjälp någon gång vid socialtjänsten på grund av våldet så var familjerådgivningen det vanligaste alternativet.

Dessa exempel pekar mot att socialtjänsten redan nu hanterar en stor mängd våldsärenden men med fokus på annan problematik. I varje ärende finns en utövare av våldet som oftast är en man. De flesta av männen är pappor. Socialtjänsten har därmed kontakt med en stor mängd pappor med våldsproblematik.

Till detta behöver läggas att flera socialtjänster under de senaste åren tar emot ett ökande antal nya ärenden där framför allt våldsutsatta söker hjälp. Anmälningsskyldigheten har breddats till att omfatta de barn som lever i våld mot en förälder och det har medfört ett ökande antal familjer som socialtjänsten har kontakt med.

Bokens syfte och fokus Med den här boken vill vi bidra till att fylla det tomrum som finns när det gäller insatser till våldsamma män/pappor genom att ge några goda exempel på arbetsmetoder som utvecklats i olika kommuner och som är anpassade till socialtjänsten. Boken ger inte bara beskrivningar av arbetsmetoderna, den ger även förståelse och kunskap för att tillämpa dem. Vi har strävat efter att ta tillvara både forskningsbaserad kunskap och den kunskap som bygger på erfarenheter från det vardagliga arbetet.

Boken kan fungera som underlag för verksamhetsplanering, utvecklingsarbete och kompetensutveckling inom socialtjänsten. Innehållet kan användas av beslutsfattare och utvecklingsledare inom kommunernas socialtjänster, av alla medarbetare inom socialtjänsten som möter klienter samt i utbildningar av blivande socionomer och andra beteendevetare.

I boken beskrivs möjligheter och hinder i socialtjänstens arbete med de våldsamma papporna. Huvudfokus ligger på våld som redan ma-

inledning

9

nifesterat sig, det långvariga och systematiska våldet, eller det kortvariga, färska våldet. De generella förebyggande insatserna (primärprevention) berörs enbart sporadiskt. Däremot uppmärksammas tidiga insatser när våld upptäcks (sekundärprevention).

Vår förhoppning är att boken ska ge användbara verktyg till socialtjänsten för att skapa fungerande insatser riktade till pappor med våldsproblematik. De exempel som presenteras kan kopieras, modifieras eller ge inspiration till nya arbetsformer, avpassade för omständigheterna i den egna kommunen.

Bokens disposition Boken består av två halvor. De första fyra kapitlen är ägnade att ge en bakgrund. Följande kunskapsområden avhandlas: ··Pappor – pappans roll allmänt för barns utveckling, samt kopplingar mellan våld och olika maskuliniteter. ··Våld i nära relationer – våldets uttryck och orsaker, pappan som våldsutövare, kopplingar till alkohol och hälsa, mäns utsatthet samt en forskningsöversikt. ··Insatser för våldsamma pappor – beskrivning av olika insatser riktade till våldsamma män, i vilken utsträckning forskning visat att dessa gett resultat, samt aspekter av pappors föräldraansvar vid våld. ··Socialtjänsten – det ansvar som socialtjänsten har för insatser mot våld i nära relationer, samt förmågan att upptäcka våldsamma pappor.

I bokens andra halva beskrivs enskilda arbetsmetoder som lyckats fånga upp pappor med våldsproblematik. Det inledande kapitlet beskriver allmänna aspekter kring den här typen av verksamheter: ··Gemensamt för arbetsmetoderna – sätt att motivera pappor med våldsproblematik, hinder i motivations- och behandlingsarbete samt aspekter av partnerkontakt. ··Möta Pappor med Våldsproblematik (MPV) – en arbetsmetod som bygger på dialog med papporna, i syfte att underlätta insatserna för barnen och motivera papporna själva till ett förändringsarbete.

10

Pappor med våldsproblematik

··Barns längtan efter en pappa som tar ansvar – ett pappagrupps­

program inom ramen för Utväg Skaraborg. ··Parsam i Partille – ett samverkansprojekt i Partille kommun mellan kvinnojour, kvinnofridssamordnare och mansbehandlare. ··Du … Pappa! – om en gruppverksamhet för pappor med våldsproblematik som bedrivs av Mansmottagningen mot Våld i Uppsala. ··Pappor som ofta har haft sin empatiförmåga på sparlåga – gruppbaserad pappaverksamhet på socialtjänsten i Botkyrka kommun.

Boken avslutas med en sammanfattning som bland annat belyser utvecklingsbehov inom området.

Författarna Göran Lindén. Socionom med grundläggande psykoterapiutbildning och lång erfarenhet inom bland annat socialtjänst, skola och hälsooch sjukvård av behandling, utredning, handledning, metodutveckling och fortbildning. Var initiativtagare till och verksam vid Kriscentrum Stickan i Gävle 1990–2002 samt en krismottagning i Stenungssund.

De senaste 20 åren har han inriktat sitt arbete mot våld i de nära relationerna. Han har bedrivit metodutveckling inom familjerätt, familjerådgivning samt utredningsenheter för barn och unga. De senaste tre åren har han arbetat vid Dialoga kunskapscentrum samt bedrivit kompetensutveckling i kommunerna i Göteborgsregionen. Webbadress: www.goranlinden.se.

Peter Breife. Psykolog och sedan slutet av 1990-talet samtalsbehandlare för män i kris och med aggressionsproblematik, i Göteborgs respektive Partille kommun. Samordnare för umgängesstödsverksamheten Pappis i 10 år. Arbetar med föräldrautbildning i olika former, bland annat för blivande pappor, separerade pappor och blivande adoptivföräldrar. Periodvis engagerad i forskningsprojekt på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, kring olika aspekter av föräldraskap och barns utveckling. Författare och medförfattare till ett tjugotal forskningsrapporter, utvärderingsrapporter, metodböcker med mera.

inledning

11

Klas Hyllander. Organisationssekreterare för riksorganisationen Män för Jämställdhet samt medlem i styrelsen för den globala alliansen MenEngage. Klas arbetar med att utveckla och genomföra verk­ samheter för att främja jämställdhet och frihet från våld utifrån kunskapsperspektiv om män och sociala normer för kön. Han är en ofta anlitad talare och utbildare.

Anders Sandberg. Verksam vid Kriscentrum för män i Malmö sedan starten 2002. Ordförande för Rikskriscentrum. Socionom med magisterexamen i socialt arbete och grundläggande utbildning i psykoterapi. Har lång erfarenhet av socialt arbete från bland annat BUP, Svenska kyrkan och Frivården. Han har även undervisat på Socialhögskolan i Lund och arbetat som konsult i processledning och handledning. Sedan våren 2012 arbetar Anders vid Dialoga Kunskapscentrum i Göteborg.

Owe Sjölander. Verksam vid Kriscentrum för män i Malmö. Socionom med lång erfarenhet av arbete inom kommunal socialtjänst med bland annat myndighetsutövning, psykosocialt behandlingsarbete och metodutveckling. Har sedan 1990 arbetat mot våld i nära relationer.

Var initiativtagare till och verksamhetsutvecklare vid Kriscentrum för män i Lund 1990–2002. Sedan 2003 har han startat upp och utvecklat verksamheten vid Kriscentrum för män i Malmö.

Monica Johansson. Verksamhetssamordnare vid Utväg Skaraborg.

Socionom, magister i strukturellt socialt arbete samt grundläggande psykoterapiutbildning i familje- och nätverksterapi. Har femton års erfarenhet från företrädesvis kommunal socialtjänst, bland annat som projektledare för flera samverkansprojekt.

Mikael Nordh. Verksamhetsansvarig vid MVU, Mansmottagningen mot våld i Uppsala. Socionom, leg. psykoterapeut, handledare inom psykoterapi, KBT, och gruppanalytiker med lång yrkeserfarenhet från psykiatrin. Arbetar sedan tjugo år vid en privatpraktik med psykoterapi, handledning, organisationsutveckling och utbildning. Har sedan 2003 varit engagerad i behandlingsarbete mot våld, speciellt med inriktning mot pappor och föräldraskap.

Ana Bertran. Socionom med grundläggande psykoterapiutbildning. Har lång erfarenhet av socialt behandlingsarbete på individ- och gruppnivå som socialsekreterare, behandlare, skolkurator och inom psykiatrin med fokus på kris- och traumabearbetning. Sedan 2008 verksam vid pappaverksamheten, Botkyrka kommun, där hon utveck-

12

Pappor med våldsproblematik

lat ett program för att arbeta med pappor som utövar våld mot sin partner och/eller sina barn.

David Häggmark. Socialpedagog med system- och relationsorienterad grundläggande psykoterapiutbildning, erfarenhet inom socialtjänst, skola, psykiatri med mera. Har tidigare varit verksam vid Barnbyn Skå. Sedan 2008 har han arbetat med våld i nära relationer på Pappaverksamheten i Botkyrka kommun.

Fackgranskare av boken har varit Maria Eriksson, docent, Uppsala universitet. Mikael Thörn, projektledare, tillsynsavdelningen, Socialstyrelsen, har fackgranskat kapitlet Socialtjänstens ansvar för insatser mot våldet.

Tack!

Bokens redaktörer sänder ett stort tack till samtliga medförfattare för deras ansträngningar och bidrag. Stort tack även till följande personer som på olika sätt bistått i produktionen: Camilla Berntsson Anders Danell Carina Eliason Cliff Elliott Marcus Gunnarsson Lars Liljegren Mats Linde Metha Lindgren Rosenlundh Git Metze Peter Nilsson Claes Nyström Christina Näsholm Gunnel Osterman Michael Ottow Tommy Sjölund Roger Söderstrand Bernt Wahlsten Ett särskilt tack till de cirka 50 socialarbetare som utbildat sig i MPVmetoden och generöst bidragit med sina erfarenheter.

inledning

13

Red. Göran Lindén & Peter Breife

Red. Göran Lindén & Peter Breife

Redaktörer är Göran Lindén, socionom, och Peter Breife, psykolog.

Båda har lång erfarenhet av arbete med pappor, familjer och våld i nära relationer.

Pappor med våldsproblematik

Traditionellt sett har insatser mot våld i nära relationer nästan enbart riktat sig till de utsatta, det vill säga i de allra flesta fall kvinnor och barn. På senare tid har man emeller­tid börjat inse vikten av att även våldsutövarna, oftast män, inkluderas i arbetet mot våldet.

De flesta män som utövar våld i nära relation är också pappor. Erfarenheten har visat att det är lättare att nå ­papporna utifrån deras papparoll och föräldraansvar än utifrån deras våldsproblematik. Det är dessa pappor den här boken handlar om.

Denna antologi uppmärksammar möjligheter och hinder i arbetet med pappor med våldsproblematik.

Boken presenterar aktuell forskning samt goda exempel på hur verksamheter i olika delar av landet arbetar med att nå pappor och utveckla en kontakt som är konstruktiv för hela familjen, med utgångspunkt från barnens behov.

Boken vänder sig till socialarbetare som möter denna problematik, verksamhetsutvecklare och beslutsfattare i socialtjänsten, samt till universitetsutbildningar som förbereder för dessa yrken.

Forskning & arbetsmetoder inom socialtjänsten