9789152349595 by Smakprov Media AB

Extern redovisning tar upp redovisning från såväl ett övergripande begreppsligt perspektiv som ett praktiskt. Boken behandlar allt från redovisningens grunder, sambandet mellan de olika finansiella rapporterna till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. I denna femte upplaga har en revidering skett mot bakgrund av förändringar i lagar och regler.

Extern redovisning är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men kan även användas av yrkeshögskolor, utbildningsföretag och vid annan typ av kvalificerad utbildning i redovisning för yrkesverksamma.

Extern redovisning är skriven av Christer Johansson, Rolf Johansson, Jan Marton och Gunvor Pautsch. Författarna har mångårig erfarenhet av praktiskt redovisningsarbete och av undervisning vid bland annat handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, Stockholms universitet och Företagsekonomiska Institutet.

extern redovisning

extern redovisning Christer Johansson Rolf Johansson Jan Marton Gunvor Pautsch

Femte Fjärde upplagan

SANOMA Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation: Telefon: 08-587 642 10 / 08-587 642 50 Telefax: 08-587 642 02

Redaktör: Amanda Schött Franzén och Karin Sörensen Projektledare: Amanda Schött Franzén Grafisk form: Bånges Grafiska Form AB Extern redovisning ISBN 978-91-523-4959-5 © 2017 Christer Johansson, Rolf Johansson, Jan Marton, Gunvor Pautsch och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Femte upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access-avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Latvia by Livonia Print, Riga 2017

Förord Extern redovisning tar upp redovisning från såväl ett övergripande begreppsligt som ett konkret och praktiskt perspektiv. Boken är uppdelad i fem block. Det första blocket heter Redovisningens syften och källor och inleds med ett redovisningsteoretiskt avsnitt där principiella frågor som varför redovisning överhuvudtaget finns, vilka syften den har, vad som redovisas och hur redovisning används tas upp. Genomgången av de principer som ligger till grund för redovisningen leder sedan fram till hur redovisning idag regleras. Det andra blocket, Redovisningens grunder ger förståelse och kunskap om viktiga grundbegrepp och om hur redovisning struktureras, organiseras och praktiskt genomförs. Redovisningens rapporter introduceras och deras inbördes samband visas. Steg för steg visas sedan olika affärshändelser, hur periodisering görs och redovisas. Efter blocket har studenten kunskaper om redovisningens systematik, grundläggande förståelse för hur olika typer av affärshändelser behandlas och om hur de påverkar redovisningens rapporter. Bokens mest omfattande block är Värdering och resultat. Blocket börjar med att ge en förklaring till hur redovisningens rapporter hänger samman. Centralt för framställningen är att skapa förståelse för begreppen resultat och kassaflöde. Kapitlen följer balansräkningens uppbyggnad och behandlar vilka regler och principer som gäller för olika poster i densamma. Det fjärde blocket behandlar de finansiella rapporterna. Utan att kunna tolka och förstå vad ett företags redovisning visar är givetvis dess nytta begränsad. I det sista blocket visas hur redovisningen kan analyseras, vilka frågor som är relevanta att ställa och hur företags ekonomiska förhållanden kan mätas med hjälp av nyckeltal.

Stockholm och Göteborg i juni 2017 Christer Johansson Rolf Johansson Jan Marton Gunvor Pautsch

redovisningens syften och källor

B lo c k

1. Varför finns redovisning 4

4. Reglering av redovisning 50

Kort definition av redovisning 4

Redovisningens historik 50

Redovisningens syfte 4

Varför sker reglering? 54

Intressenter/användare av redovisning 8

Hur kan reglering gå till? 56

Exempel på problem när redovisning inte fungerar 17

Internationell reglering av redovisning 59

Sammanfattning 19

Sammanfattning 64

2. Vad är redovisning? 20

5. Svensk redovisningsreglering 65

Processen för att ta fram redovisning 20

Vilka redovisningsregler ska ett företag följa? 65

Användning av redovisning 29

Lagar 66

Aktörer i redovisningssystemet 30

Bokföringslagen 69

Sammanfattning 32

Årsredovisningslagen 76

3. Grundläggande principer i redovisningen 34

EU:s förordning 79

Redovisningsprinciper 34 Grundantaganden 36 Principer för värdering 39 Övriga principer 44 Sammanfattning 48

Reglering i Sverige 61

Kompletterande normgivning 80 Praxis 82 Utveckling över tid 83 Sammanfattning 85

B lo c k

redovisningens grunder

6. Den löpande bokföringens grundbegrepp 88

8. Praktiskt bokföringsarbete 115

Bokföringens historia 88

Viktiga grundbegrepp vid bokföring 115

Dubbel bokföring 89

Att arbeta i bokföringsprogram 120

Balanskonton 91

Kreditaffärer 121

Balansräkning 93

Mervärdesskatt (Moms) 125

Ingående balans 95

Skattekonto och skattedeklaration 126

Resultatkonton 96

Bokföring av moms 128

Resultaträkning 99

Varuredovisning 131

Periodbokslut och årsbokslut 100

Dröjsmålsränta och kassarabatter 132

Sammanfattning 103

Personalutgifter 134

7. Kontoplanen 104

Sammanfattning 137

Internationell utblick 104

9. Periodisering 138

Baskontoplanen – en ramkontoplan 106

Syftet med periodisering 138

Strukturen i baskontoplanen 107

Grundbegrepp vid periodisering 139

Baskontoplanens kontoklasser och kontogrupper 111

Bokföringsteknik/konteringsteknik 141

Sammanfattning 114

Interimsposter 143 Periodisering av varu- och materialförbrukning 145 Periodisering av anläggningstillgångar 150 Sammanfattning 155

B lo c k

värdering och resultat 156

10. S ambandet mellan de olika finansiella rapporterna 158

13. Eget kapital 200

Värdering och resultat 158

Eget kapital i enskild firma och handelsbolag 202

Värdering påverkar resultat men inte kassaflöde 159

Eget kapital i aktiebolag 206

Sammanfattning 165

Vad avses med eget kapital? 200

Eget kapital i ekonomisk förening 219 Sammanfattning 219

11. Värdering av anläggningstillgångar 166

14. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 221

Tre kategorier anläggningstillgångar 166

Syftet med bokslutsdispositioner 221

Immateriella anläggningstillgångar 167

Avskrivningar utöver plan 226

Materiella anläggningstillgångar 170

Periodiseringsfond 238

Realisationsvinst eller realisationsförlust 172

Sammanfattning 243

Finansiella anläggningstillgångar 176 Kursdifferenser på långfristiga fordringar 178

15. Värdering av avsättningar och skulder 244

Nedskrivning av anläggningstillgångar 179

Skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser 244

Uppskrivning av anläggningstillgångar 180

Sammanfattning 252

Sammanfattning 182

16. Intäktsredovisning 253

12. Värdering av omsättningstillgångar 184

Försäljning av varor 253

Några grundläggande begrepp 184

Tjänste- och entreprenaduppdrag 254

Värderingsregler 186

Offentliga stöd 256

Varulager 188

Ränta, royalty och utdelning 256

Värdering av pågående entreprenad- eller tjänsteuppdrag 192

Sammanfattning 257

Kundfordringar 193 Övriga omsättningstillgångar 196 Sammanfattning 198

17. Skatt i aktiebolag 258

Skattesats och beskattningsbar inkomst 258 Beskattning av aktiebolag 258 Redovisning av bolagsskatt 259 Betalning av skatt 260 Sammanfattning 261

B lo c k

finansiella rapporter

262

18. Årsredovisning och revision 264

20. Koncernredovisning 316

Årsredovisningens innehåll 264

En koncern – vad är det? 316

Årsredovisningens utformning 267

Varför behövs en särskild koncernredovisning? 319

Förvaltningsberättelsen 267

Hur går koncernredovisning till? 319

Resultaträkningen 269

Förvärvade dotterbolag 322

Balansräkningen 274

Koncernredovisning och beskattning 329

Tilläggsupplysningar 279

Intresseföretag 330

Revision 284

Sammanfattning 330

Sammanfattning 292 19. Kassaflödesanalyser 294

Kassaflödesanalysens grunder 294 Att upprätta en kassaflödesanalys 301 Presentation enligt indirekt och direkt metod 311 Sammanfattning 315

företagsanalys/ räkenskapsanalys

B lo c k

332

21. Räkenskapsanalys – allmänt 334

24. R äkenskapsanalys – lönsamhet och effektivitet 365

Företagsanalys/räkenskapsanalys 335

Lönsamhet och effektivitet 365

Extern och intern analys 336

Kapitalrelaterade lönsamhetsmått 366

Räkenskapsanalysens olika arbetsområden 337

Personalrelaterade lönsamhetsmått 370

Sammanfattning 347

Omsättningsrelaterade lönsamhetsmått 371

22. R äkenskapsanalys – tillväxt och rörelsekapital 348

Tillväxtanalys 348 Rörelsekapitalanalys 351 Tillväxt i obalans – några orsaker 353 Sammanfattning 354 23. Räkenskapsanalys – finansiell balans 355

Finansiell balans 355 Likviditetsmått 356 Soliditetsmått 359 Andra mått på finansiell balans 362 Sammanfattning 364

Kapitalrelaterade effektivitetsmått 372 Personalrelaterade effektivitetsmått 373 Sambandet mellan olika nyckeltal 374 Sammanfattning 378 25. R äkenskapsanalys – sammanfattande exempel 379

Bilagor

Bokföringslagen 386 Årsredovisningslagen 399 Sökordsregister 443

redovisningens syften och källor Ekonomisk aktivitet bedrivs i privata företag, ideella föreningar och offentlig sektor. För att människor ska kunna ta beslut om hur denna aktivitet ska bedrivas behöver de information. Syftet med redovisning är just att tillhandahålla sådan information. Extern redovisning handlar om att företag ger information till personer som står utanför företaget. Redovisning utgör underlag för ekonomiska beslut, och har på det sättet en central roll i ekonomin. En väl fungerande ekonomi kräver ett väl fungerande redovisningssystem. Kraven på redovisning skiftar också beroende på hur ekonomin ser ut. Därför ändras och utvecklas redovisningen i takt med att ekonomin förändras. Underlaget för redovisningen är ekonomiska transaktioner som sedan registreras i ett redovisningssystem. De registrerade siffrorna summeras och justeras på olika sätt, innan de sammanställs i exempelvis en årsredovisning. Hur detta går till styrs både av grundläggande principer och av ett regleringssystem. Att redovisa innebär att göra en mängd bedömningar. Principer ger en vägledning för hur bedömningar i samband med redovisningen kan göras. Bedömningarna styrs också av ett regleringssystem. Regleringen görs dels genom lagar, dels genom uttalanden av expertgrupper. För vissa typer av företag har regleringssystemet internationaliserats. För närvarande blir det i ökad utsträckning olika slags regler för olika typer av företag.

Varför finns redovisning? Det läggs ner stora resurser på att ta fram och presentera redovisning för företag. Anledningen till detta är att ett antal olika användare av redovisningen har nytta av den som underlag för att ta ekonomiska beslut. Redovisningen kan dels ha en direkt nytta för enskilda användare, dels en indirekt nytta för ekonomin i stort.

Kort definition av redovisning Redovisning är mätning av ekonomisk aktivitet, eller ekonomiska transaktio ner, och kommunikation av mätningens resultat till en mottagare. Redovis ning kan förekomma i många olika former. I det moderna samhället är i stort sett alla människor både producenter och mottagare av redovisning. Alla som har inkomster över en viss miniminivå måste lämna in en deklara tion. Det innebär att mäta en persons inkomster under ett år och kommu nicera detta till Skatteverket. Banker mäter aktiviteten på bankkonton och kommunicerar denna information till kontoinnehavaren. Det finns många tillfällen när redovisning används i privatpersoners liv. I denna bok ska vi dock inte ta upp redovisning för privatpersoner, utan i stället inrikta oss på redovisning som produceras av företag.

Redovisningens syfte Det krävs resurser för att producera redovisning. Redovisning är inte gratis. För att redovisning ska produceras måste det följaktligen finnas någon upp levd nytta med den. Nyttan av redovisning kan förekomma på två olika plan. All redovisning har en tänkt mottagare. Nytta kan finnas direkt för motta garen eller för ekonomin i stort, det vill säga redovisning kan ha direkt nytta för den som tar emot den, och samtidigt ha en indirekt nytta genom att den totala ekonomin fungerar effektivare. Om redovisningen är till nytta för mot tagaren är den också till nytta för det redovisande företaget självt, eftersom redovisningen kommer att underlätta det ekonomiska utbytet med mottaga ren. Om mottagaren till exempel är en långivare, kommer det att vara lättare för företaget att få lån om man producerar redovisning. 4

Varför finns redovisning?

Informationsasymmetri På en allmän nivå behövs redovisning när det förekommer informations asymmetri. Det innebär att när två parter ska komma överens om en affärs transaktion har den ena parten mer information än den andra. Låt oss säga att part A har mer information och part B har mindre information. Eftersom B vet att A har mer information, kräver B kompensation för asymmetrin i in formationen, exempelvis genom att kräva ett bättre pris, eller någon annan form av kompensation för den extra risk det innebär att ha sämre tillgång till information. Detta innebär att hela transaktionen blir dyrare och mer kom plicerad att genomföra än den skulle ha varit om A och B hade haft tillgång till samma information. Ett alternativ är att B kräver att få redovisning för att få bort informationsasymmetrin. EXEM P E L

Ett konkret exempel är att A äger en begagnad bil, men vill sälja den. A har ägt bilen under ett antal år och är därför fullt medveten om dess eventuella brister. B är intresserad av bilen, men vet samtidigt att det inte är möjligt att upptäcka alla möjliga fel under en kortare provtur. I det läget har B tre alternativ: 1. Köpa bilen till ett lägre pris, för att kompensera för förväntad kostnad för oupptäckta fel, 2. Köpa bilen, men kräva någon form av garanti för att kompensera för risken, eller 3. Köpa bilen, men kräva redovisning över bilens fel. Eftersom B inte litar på att A självmant avslöjar alla bilens brister är B inte intresserad av att få redovisning från A direkt, utan går i stället till ett test center. Testcentret producerar ett protokoll (en form av redovisning) som tar bort informationsasymmetrin i transaktionen mellan A och B. Notera att en sådan redovisning även kan vara i A’s intresse, eftersom B kan vara villig att betala ett högre pris när risken för oupptäckta fel är borta.

I exemplet ovan tydliggörs en väsentlig aspekt hos redovisningen, nämligen avvägning mellan kostnad för att producera redovisning och nyttan av redo visning. Det är ingen idé att producera redovisning som kostar mer än värdet på nyttan man får ut av den. Ett fullständigt test av en bil kostar 2 000 kr. Om bilens pris är 200 000 är det antagligen värt att göra testet, men inte om bi lens pris är 5 000 kr.

Block 1 REDoVISnInGEnS SyftEn och käLLoR

kostnad och nytta För att redovisning ska vara till nytta måste den också beröra transaktioner som har ekonomisk betydelse för dem som är inblandade i transaktionerna. Det räcker alltså inte att det finns informationsasymmetri, utan för att redo visningen ska användas måste den också kunna påverka hur mycket pengar A och B har. I exemplet med bilen gäller att bilens pris kan påverkas av test protokollet. Därmed får testprotokollet (redovisningen) betydelse för hur mycket pengar köpare och säljare kommer att ha efter transaktionen. Inom ekonomisk forskning görs antagandet att aktörer vill maximera sin nytta. Som en förenkling antas ofta nytta vara lika med pengar. Ett område inom den ekonomiska forskningen, agency-teori, handlar om hur människor kan tänkas agera när deras beslut får ekonomiska konsekvenser för dem själva. Inom agency-forskningen antas människor också vara medvetna om att de har ofullständig information, och att den de har transaktioner med kan ha mer information än vad de själva har. Det innebär att den som har mindre information anpassar sitt beteende. Det är inte så att den ena parten blir lurad av den andra, eftersom hänsyn redan har tagits till skillnaden i tillgång till information. Snarare är det så att transaktionerna mellan dem fungerar sämre, så att båda parter förlorar på att den ena har mindre information än den andra.

Villkor för redovisning Redovisning kan behövas när ett antal villkor är uppfyllda:

• • •

A och B genomför affärstransaktioner. Det finns informationsasymmetri mellan A och B. Transaktionerna har en ekonomisk betydelse för A och B.

Dessa tre villkor var uppfyllda i stor skala under 1400talet i stadsstaterna i Italien. På den tiden började rika köpmän finansiera handelsresor med fartyg till olika delar av Medelhavet, utan att själva delta i resan. Vi har då en affärs transaktion mellan finansiären och kaptenen, där kaptenen har mer informa tion om vad som händer under resan än vad finansiären har, det vill säga vi har informationsasymmetri. Kaptenen vet ju vad som säljs och köps under resans gång, samt till vilka priser försäljning och inköp sker. Denna informa tion kommer finansiären att få indirekt, via redovisning från kaptenen. Sam tidigt har transaktionen stor ekonomisk betydelse för båda parter.

Varför finns redovisning?

Dubbel bokföring

I samband med att de tre villkoren var uppfyllda uppstod ett behov av syste matiserad och pålitlig redovisning. Då utvecklades tekniken med dubbel bok föring, en teknik som fortfarande används i redovisningen. Informationsasymmetri anses ha sådan betydelse i ekonomisk teori att Riks bankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2001 delades ut till tre forskare som analyserat effekterna av informationsasymmetri (se ruta). Det är följaktligen ett centralt problem i ekonomin som redovisningen försöker lösa.

10 okt 2001 Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2001 gemensamt till George A. Akerlof University of California at Berkeley, USA, A. Michael Spence Stanford University, USA, och Joseph E. Stiglitz Columbia University, USA ”för deras analys av marknader med asymmetrisk information”. Marknader med asymmetrisk information Många marknader kännetecknas av asymmetrisk information: aktörer på ena sidan av marknaden har betydligt bättre information än de på den andra. Låntagare vet mer om sina återbetalningsmöjligheter än långivare, företagsledning och styrelse vet mer om företagets lönsamhet än aktieägarna i stort, och försäkringskunder vet mer om sina skaderisker än försäkringsbolagen. Årets ekonomipristagare lade under 1970-talet grunden till en allmängiltig teori för marknader med asymmetrisk information, som kan förklara ett antal välkända – men till synes väsensskilda – fenomen. Tillämpningarna har sedan dess varit otaliga och sträcker sig från traditionella jordbruksmarknader till moderna finansmarknader. Pristagarnas bidrag är kärnan i den moderna forskningen om information och marknader.

(Ur Kungliga Vetenskapsakademins pressmeddelande)

Block 1 redovisningens syften och källor

Underlag för beslut Ett annat sätt att beskriva nyttan av redovisning är i termer av underlag för beslut. Redovisning är till nytta om den kan användas för att någon ska kunna ta bättre beslut än vad som är möjligt utan redovisning. Om vi återgår till bil exemplet möjliggör ett testprotokoll (som är en form av redovisning) ett ur bilköparens synvinkel bättre beslut. Bilköparen kan då besluta att köpa bilen endast om det inte finns några, eller endast smärre, tidigare dolda fel på bilen. En fråga som uppkommer vad gäller nytta med redovisning som besluts underlag är hur historisk information kan vara till nytta för beslut som har att göra med framtida händelser. I exemplet med bilen är det intressant för köparen att veta vad som kommer att hända, det vill säga om den går sönder i framtiden, inte om den tidigare har haft några fel. Vi kan dock anta att det är en stark korrelation mellan vad som har hänt, och vad som kommer att hända, och därför är information om det förflutna relevant, även om det egentligen är framtiden man är intresserad av. Ett annat exempel på hur historisk information kan säga något om framtiden är om vi ska göra en prognos för jordens befolkning om ett år. Det första vi måste ta reda på är hur stor befolkningen är nu, eller, om det inte är möjligt, vad den var för några månader sedan. Efter det kan vi se vad tillväxttakten har varit under de senaste åren, vilket möjliggör en prognos för framtiden. Utan tillgång till historisk information skulle det vara helt omöjligt att göra en prognos för framtiden. Det är dock värt att notera att i vissa fall är de historiska siffrorna intressanta i sig, det vill säga redovisningen används inte för att blicka framåt. När dekla rationer lämnas in är det förra årets siffror som ska användas som underlag för taxering. Skatteverket är i det fallet inte intresserat av vad som kommer att hända i framtiden.

Intressenter/användare av redovisning Den här boken handlar om redovisning i företag för dess intressenter. Det som vi är intresserade av här är de situationer där företagets ledning har mer infor mation om företagets ställning än vad företagets olika intressenter har, det vill säga då det råder informationsasymmetri mellan företagets ledning och dess intressenter. 8

Varför finns redovisning?

I Venedig på 1400-talet var det finansiären som var den viktiga intressenten för företag, och därmed också den huvudsakliga mottagaren av redovisning. Finansiären är fortfarande en viktig intressent, men moderna företag har en mängd ytterligare intressenter. För samtliga intressenter utgör redovisningen ett underlag för ekonomiska (och eventuellt icke-ekonomiska) beslut. Dessa beslut får ekonomiska kon sekvenser, dels för enskilda aktörer i ekonomin (för intressenten själv, vilket är på en mikronivå), dels för ekonomin i stort (vilket innebär konsekvenser på en makronivå). Vi går nu igenom de intressenter som anges i figur 1–1, inklusive vilka beslut de tar där redovisning utgör ett underlag, samt redovis ningens effekter på både mikro- och makronivå.

Ägare och börs Företagets ägare utgör en viktig finansiär för företagen. Ägarna tillför kapi tal och i gengäld får de avkastning tillbaka, till exempel i form av utdelning. Ägarna har en särställning bland företagets intressenter, eftersom de kontrol lerar företaget. De beslutar om att starta och stänga företag och det är ägarna som har överordnad rätt att besluta om företagets strategi. Övr. myndigheter

Pengar Produkter

al g pt in Ka stn ka Av

Ägare och börs

E O ffek pi ni ter on *

Allmänheten

Service* Information

t ar slu ng e Pe gsb rin

xe Ta

Leverantörer

Produkter Pengar

FÖRETAGET Avkastning Kapital

Skatteverket

Lö

Kreditgivare

Kunder

Ar be fö tsk rm ra ån ft er

Anställda

* Service inkluderar exempelvis rättsväsende och statistik. Effekter kan vara miljömässiga och sociala effekter av företagets aktiviteter.

Figur 1–1. Företaget och dess intressenter.

Block 1 redovisningens syften och källor

Av det värde som företaget skapar får ägarna residualen när alla andra intres senter har fått sitt. Det innebär att ägarna får det som blir över när allt annat är betalt, till exempel när de anställda har fått lön, leverantörerna har fått betalt och långivarna har fått ränta på sina lån. Om företaget går bra kom mer ägarna att kunna få väldigt mycket pengar, men om det går dåligt kan det hända att de inte får någonting alls. Ägarna tar alltså den största risken i företaget. I många små företag är det ingen skillnad på ägare och företagets ledning, eftersom ägaren eller ägarna också är den eller de som leder företaget. Det är dock när ägande och ledning delas upp, alltså när ägare och ledning utgörs av olika personer som redovisning blir viktig för ägarna. Då utgör redovisning ledningens avrapportering till ägarna. Redovisning är särskilt viktig för ägare i noterade företag. Dessa företag har många små ägare, som ofta saknar direkt personlig kontakt med ledningen. I stället blir årsredovisningen ägarnas viktigaste källa till information om hur det går för företaget. Företagets ägare kan använda redovisning som grund för olika typer av be slut. Redovisning utgör grunden för beslut om hur stor aktieutdelning som ska lämnas, samt hur företaget ska använda sina vinster. Redovisning utgör en grund för att bedöma ledningens arbete, och huruvida ledningen bör by tas ut. Redovisning används också som grund för beslut om investering i fö retag, och om aktier i företaget ska köpas eller säljas. För noterade företag är det sistnämnda redovisningens kanske viktigaste funktion. Bland intressenter som använder redovisning kan vi följaktligen räkna in potentiella ägare, ef tersom de använder redovisning för att ta beslut huruvida de ska köpa aktier i företaget. Redovisningens effekt på mikronivå (för enskilda aktörer) är att den hjälper ägare och investerare att ta bättre beslut om var de ska investera sina pengar, och därmed kan de öka sin avkastning på det investerade kapitalet. Investe rare använder redovisning för att bedöma förväntad framtida avkastning och förväntad risknivå i investeringen. På makronivå (för ekonomin som helhet) är redovisningens effekt att den möjliggör en bättre fungerande kapitalallokering. Detta innebär att kapital går till de företag och aktiviteter i ekonomin som har den bästa framtida potentialen. Redovisning hjälper investerare att ta reda på vilka aktiviteter (företag) som ger bäst avkastning. Det är också de aktiviteter som har bäst 10

Varför finns redovisning?

potential för tillväxt. I och med att kapitalet går till de aktiviteterna kommer ekonomin att kunna växa snabbare. En annan effekt av redovisning är att den genomsnittliga kapitalkostnaden i ekonomin går ner. Det finns ett samband mellan risk i en investering och kapitalkostnad. Från investerarnas perspektiv går risken ner om företag läm nar bra redovisning, eftersom investerarna då har en mindre risk att drabbas av obehagliga överraskningar. När kapitalkostnaden i ekonomin går ner blir det billigare för företag att investera. Detta gör i sin tur att investeringsviljan ökar, vilket ökar ekonomins tillväxt. Sammanfattningsvis är redovisningens effekt på ekonomin att de finansiella marknaderna (till exempel aktiemarknaden) fungerar bättre, vilket alltså ökar ekonomins tillväxt. Vid olika tillfällen i historien har det inträffat redo visningsskandaler eller andra problem i redovisningen, vilket lett till minskat förtroende för redovisning. På grund av att detta kan leda till lägre tillväxt i ekonomin har myndigheter och andra reglerare agerat relativt snabbt och kraftfullt för att investerare ska behålla förtroendet för redovisningen.

Kreditgivare Kreditgivare lånar ut pengar till företag och de utgör därmed tillsammans med ägare företagens finansiärer. De skiljer sig dock från ägare på några vik tiga punkter. Kreditgivare har ingen formell beslutanderätt i företaget. De får inte heller det som blir kvar i företaget när andra intressenter fått sitt. I stället har de en i förväg bestämd avkastning på de pengar de lånar ut. Denna av kastning utgörs av räntan på lånen. Liksom ägare använder kreditgivare redovisning som grund för beslut om kapital ska tillföras företag eller inte, det vill säga huruvida lån ska ges eller inte. När väl lån har getts kan kreditgivare, liksom ägare, använda redovis ning som ett kontrollinstrument, med vars hjälp de kontrollerar företagets ledning. Många kreditavtal innehåller villkor som är beskrivna i redovis ningstermer. Om dessa villkor inte uppfylls har långivarna rätt att kräva att lånen betalas tillbaka. Redovisning används alltså för att tillse att ledningen agerar på ett sätt som är godtagbart för långivarna. Om villkoren i ett kreditavtal inte är uppfyllda har kreditgivare ofta rätt att omedelbart kräva att lånet återbetalas. Om företaget då inte har möjlighet att betala lånet kan redovisning ligga till grund för beslut om konkursansökan ska lämnas in eller inte. I ett sådant läge sker en bedömning huruvida det är 11

Block 1 redovisningens syften och källor

bättre att företaget får fortsätta fungera, eller om det är bättre att företaget försätts i konkurs Redovisningens effekt på mikronivå är att kreditgivare bättre kan bedöma risk för att företag får betalningsproblem eller hamnar i konkurs. Redovis ning används även för att identifiera vilka av företagets tillgångar som kan användas som säkerhet för lån. Den hjälper också till att identifiera vilka existerande skulder företaget har till andra kreditgivare. Sammanfattningsvis bidrar redovisning till att sannolikheten att kreditgivare får tillbaka sina lån ökar. Om risken i kreditgivningen minskar innebär det att kapitalkostnaden går ner i ekonomin i stort (jämför resonemang för ägare ovan). På makronivå ger redovisningen även fördelen att lån ges till de företag som har bäst potential för framtiden. I likhet med vad som gäller för ägare kan detta leda till ökad tillväxt i ekonomin, genom att kapitalallokeringen fungerar bättre. Det finns alltså många likheter mellan de positiva effekter redovisning kan få på ekonomin när den används av ägare (aktieinvesterare) och kreditgivare. För båda dessa grupper bidrar redovisning till att kapitalmarknader fungerar bättre, vilket kan leda till högre tillväxt. I båda fallen används redovisning både för att utvärdera vad som hänt, och som underlag för prognoser om framtiden. Det finns alltså två tidsperspektiv i redovisningen. Nästa intres sent vi går igenom använder dock redovisning enbart för att undersöka vad som har hänt.

Skatteverket Skatteverket samlar in information från företag och beslutar sedan hur mycket skatt varje företag ska betala in. Skatteverket skiljer sig från övriga intressenter såtillvida att det inte använder redovisning för att göra prognoser, där framti den är central i beslutet. I stället fokuseras intresset på vad som har hänt och hur stort det skattepliktiga resultatet har varit under föregående år. Beslutet som tas av Skatteverket baserat på redovisning är alltså taxeringsbeslut. I vissa länder görs en helt separat redovisning för Skatteverket, det vill säga separat skatteredovisning. I Sverige däremot, och i många andra länder, finns det i stället en stark koppling mellan den redovisning som görs för Skattever ket och för övriga intressenter. Det blir därigenom inga större skillnader på siffrorna i deklarationen och de siffror som presenteras i årsredovisningen. 12

På mikronivå underlättar redovisning Skatteverkets arbete. Eller, omvänt, Skatteverkets arbete skulle vara nästintill omöjligt utan redovisning (dekla

Varför finns redovisning?

rationer) från företagen. På makronivå bidrar redovisning till att beskattning sker av de företag som har bäst möjlighet att betala skatt, alltså av de företag som är mest lönsamma.

Övriga myndigheter Skatteverket är en viktig mottagare av redovisning, men det finns även andra myndigheter som använder redovisning. Statistiska Centralbyrån och andra sammanställer statistik baserad på redovisning från företag. Denna statistik utgör sedan en av de variabler som analyseras när ekonomisk-politiska beslut tas av regering, riksdag och Riksbanken. En annan funktion för redovisning är att den kan ligga till grund för reglering av företag. Redovisning har alltså, i alla fall indirekt, en viktig funktion att fylla vad gäl ler den ekonomiska politik som staten bedriver. Tack vare redovisningen kan en politik föras som bättre passar in på den rådande ekonomiska situatio nen.

Leverantörer Leverantörer tillhandahåller varor och tjänster för företaget i utbyte mot pengar. Ofta ger leverantörerna kredit vid försäljningen, vilket innebär att betalningen inte sker i samband med köpet, utan en tid efteråt. När leve rantörer lämnar kredit använder de redovisning på samma sätt som övriga kreditgivare. Skillnaden är att leverantörerna har ett betydligt kortsiktigare perspektiv, eftersom de kommer att få betalt snabbare. Banker som lånar ut pengar på flera år måste göra prognoser för om företaget kommer att få betalningssvårigheter om några år. Leverantörer får vanligtvis betalt inom en eller några få månader, vilket gör att det räcker om de kan överblicka en kortare tidsperiod. I vissa fall har dock leverantörer ett längre tidsperspektiv. Det gäller bran scher där långsiktiga affärsförbindelser mellan företag förekommer. Om leve rantören måste specialanpassa sin produkt efter kunden, kanske han vill vara säker på att kunden kommer att kunna överleva på sikt. Redovisning kan då vara ett instrument att utvärdera huruvida det aktuella företaget är ett bra val för en långsiktig relation.

Kunder Kunder har oftast ingen kreditrisk i sina affärer med företag. Dock, liksom leverantörer kan kunder vara intresserade av att bygga upp långsiktiga rela

Block 1 redovisningens syften och källor

tioner med företag, och då kan redovisningen ligga till grund för att utvär dera företagets långsiktiga överlevnadsförmåga. Om exempelvis en konsument köper en tvål är tvåltillverkarens långsiktiga överlevnad ointressant. Försvinner tillverkaren är det bara att köpa en tvål av annat märke nästa gång. Men, vid köp av bil är tillverkarens överlevnad i hög grad intressant. Kunden vill att bilföretaget ska finnas kvar för att kunna uppfylla garantiåtaganden, ge service, tillhandahålla reservdelar, etc.

Anställda En grupp intressenter som i nästan samtliga fall har en långsiktig relation med företaget är de anställda. De kan ha intresse av att använda redovis ning för att bedöma företagets långsiktiga potential innan de påbörjar en anställning. Anställda kan ha intresse av att bedöma ekonomisk potential i företag, men även företagens policy vad gäller etiska värderingar och socialt ansvarstagande. Anställda och deras fackföreningar kan ha redovisning som grund för att lägga lönebud vid förhandlingar. De kan till exempel kräva högre löner när företaget går bra. De anställda kan också ha anställningskontrakt där en viss del av betalningen är baserad på redovisningsmått. Det kan röra sig om vinstdelningssystem, där en viss bonus är baserad på redovisade vinster. På mikronivå hjälper redovisning anställda att börja arbeta på företag med bäst potential för framtiden. På makronivå gäller att redovisningen bidrar till att de företag som har bäst potential har lättare att anställa. Därigenom kan den ekonomiska tillväxten öka. Redovisning gör alltså inte enbart så att kapital hamnar hos de företag som har störst potential. De företagen kan även få lät tare att attrahera anställda, leverantörer och kunder tack vare redovisningen.

Allmänhet Man kan ifrågasätta i vilken utsträckning allmänheten tar del av företags redo visning. På senare år har det dock skett en ökad fokusering på socialt och mil jömässigt ansvarstagande från företagens sida. Redovisningen ger företagen en möjlighet att rapportera om aktiviteter inom dessa områden. De företag som får rykte om sig att smutsa ner miljön, eller att inte ta sitt sociala ansvar, ge nom att till exempel ha leverantörer som använder barnarbetare, kan få stora problem. Allmänhetens inställning till enskilda företag kan därför ha stor eko nomisk betydelse för företagen. 14

Varför finns redovisning?

Övriga användare av redovisning Företagsledare

Det finns andra användare av redovisning, som inte specifikt fokuseras i den na bok. En sådan grupp är företagsledare. Man brukar skilja mellan intern (vilket är en del av ekonomistyrning) och extern redovisning. Intern redovis ning är redovisning inom företaget, för ledningen, medan extern redovisning är till för intressenter utanför företaget (egentligen utanför företagets led ning, varför anställda ses som användare av extern redovisning). Denna bok behandlar endast extern redovisning.

Intressent/ Beslut där redovisning är Effekt på mikronivå Användare underlag

Effekt på makronivå

Ägare/Investerare Investera i företag. Köpa eller sälja aktier.

Kapitalallokering sker effektivare. Kapitalkostnad blir lägre.

Investerare har bättre möjlighet att utvärdera investeringsalternativ.

Kreditgivare Låna ut till företag. Kreditgivare har bättre möjlighet att utvärdera återbetalningsförmåga.

Se ovan.

Skatteverket Taxering.

Beskattning baseras på verklig lönsamhet.

Bättre underlag för att bestämma taxerbar inkomst.

Övriga Statistik. Underlag för statistik myndigheter

Bättre underlag för ekonomisk politik.

Leverantörer Sälja till företag. Ska kredit ges?

Bättre möjlighet att utvärdera återbetalningsförmåga och långsiktig potential.

Kapitalkostnad blir lägre. Affärer görs med de företag med bäst potential.

Kunder Köpa från företag, särskilt i fall där långsiktig förbindelse krävs.

Bättre möjlighet att utvärdera långsiktig potential.

Affärer görs med de företag med bäst potential.

Anställda Arbeta på företaget. Bud vid löneförhandling.

Bättre möjlighet att utvärdera långsiktig potential och företagets etiska värderingar.

Företag med bäst ekonomisk potential och etiska värderingar har lättare att attrahera personal.

Allmänhet Opinionsmässig inställning till företaget.

Möjlighet att utvärdera företagets Företags etiska värderingar får etiska värderingar. betydelse för deras möjlighet att agera.

Företagsledare Företagets strategiska och operativa styrning.

Bättre underlag för beslut som ledare, vilket leder till effektivare produktion.

Tabell 1–1. Företagets intressenter och nyttan av redovisning.

Företag fungerar effektivare, vilket gör att ekonomin fungerar

Block 1 redovisningens syften och källor

I mycket små företag är det ofta tillräckligt med den externa redovisningen, och ingen särskild intern redovisning produceras. Ett företag behöver dock inte växa särskilt mycket innan den externa redovisningen blir otillräcklig för ledningens informationsbehov, och mer omfattande informationssystem byggs upp för internt bruk. Det kan ändå finnas starka kopplingar mellan den externa redovisningen och den inkomst som företagets ledning får, till exempel om ledningen har en bonus baserad på redovisad vinst. Ibland är ledningens bonus kopplad till aktiekursens utveckling, som i sin tur delvis rör sig baserat på siffror rapporterade i extern redovisning. Extern redovis ning kan följaktligen ha stor direkt betydelse för företagets ledning. Studenter

En annan grupp av användare av redovisning utgörs av studenter som läser årsredovisningar för att lära sig redovisning. Denna grupp använder redovis ning för att i ett senare skede i livet bättre kunna utföra arbete som en av de övriga intressenterna, eller att själv i framtiden kunna arbeta i företag med att producera redovisning för intressenter.

Konkurrenter

Tänk på att även konkurrenter tar del av redovisningen. Konkurrenter utgör ingen tänkt intressent till företaget, men all information som lämnas i den externa redovisningen är offentlig, och vem som helst kan ta del av den. Det ta innebär en begränsning för hur mycket information företag är villiga att lämna i sin redovisning. De är ovilliga att lämna information som konkur renter har nytta av. Diskussionen ovan om olika intressenter och användare av redovisning sam manfattas i tabell 1–1. Som synes har företag ett antal olika intressenter och möjliga läsare av den redovisning som produceras. Beroende på vem den tänkta mottagaren är kan redovisningen utformas på olika sätt. Vad som kan anses vara användbar redovisning skiftar betydligt beroende på vem som läser redovisningen. Ett exempel är investerare på aktiemarknaden som vill ha underlag för att prognosticera företagets framtida lönsamhet. Skatteverket är i stället enbart intresserat av vad som har hänt, och att företaget följer gäl lande skatteregler. Vi kan alltså konstatera att genom att tillhandahålla information som ger underlag för beslut är redovisning till nytta för ekonomin. En viktig aspekt av redovisning är att kostnaden för att ta fram redovisning ska vara lägre än den nytta som redovisningen ger för ekonomin. Denna avvägning mellan nytta och kostnad görs av reglerare, som behandlas längre fram i boken.

Varför finns redovisning?

Exempel på problem när redovisning inte fungerar Redovisningens relevans för ekonomin blir särskilt tydlig när redovisnings systemet inte fungerar som det ska, eller när det sker exceptionella händelser i ekonomin. Här tar vi upp tre sådana tillfällen från redovisningens historia, nämligen Kreuger-kraschen 1932, Enron-konkursen 2001 samt finanskrisen 2008. Kreuger

Enron

Under 1920-talet var Kreuger-koncernen, ledd av Ivar Kreuger, en mycket framgångsrik grupp av företag. Koncernen var noterad i både Stockholm och New York, och blev ett av de mest handlade företagen på New York-börsen. I samband med börskraschen 1929 fick företaget problem. Det framkom gradvis misstankar att allt inte stod rätt till. 1932 tog Ivar Kreuger sitt liv, i Paris, vilket utlöste Kreuger-kraschen. Det framkom att exempelvis varulager systematiskt hade övervärderats i redovisningen. Efter kraschen stärktes lagar och övervakning av redovisning, både i Sverige och i USA. Detta beskrivs mer i kapitel 3. Långt senare skedde något liknande i Houston, Texas. Det var energihandels företaget Enron, som hade bildats 1985 genom sammanslagning av två exis terande företag. Alltsedan sitt bildande hade Enron en snabb tillväxt, och sågs som ett innovativt företag. Enron skapade till exempel nya marknader för handel med energi. Under det sena 1990-talet startades Internet-baserad verksamhet. Enron var det optimala företaget i det sena 1990-talets it-bubbla. När sedan ekonomin och aktiemarknaden vände ner under år 2000 försökte Enron upprätthålla skenet av tillväxt under ytterligare en tid. Det visade sig efter konkursen som kom 2001 att företaget hade gjort mycket långtgående tolkningar av vissa amerikanska redovisningsregler, i syfte att öka sin redovisade vinst och omsättning. Ur reglerarnas perspektiv var det mest oroande med Enron-affären att alla de kontrollorgan som byggts upp för att tillse att redovisningen görs på ett rik tigt sätt fallerade. Det primära ansvaret för riktig redovisning ligger hos före tagets ledning. Men, om ledningen försöker ljuga med hjälp av redovisningen finns ett antal kontrollfunktioner som ska se till att detta upptäcks. Ingen av dessa fungerade. Detta innebar ett stort avbräck i förtroendet för redovis ningen. Investerare kunde med viss rätta fråga sig om man verkligen kunde lita på redovisningen som kommer från de noterade företagen. Som diskute rats tidigare i kapitlet kan en sådan brist på förtroende leda till att kapitalal lokeringen i ekonomin försämras och att företagens kapitalkostnad går upp.

Block 1 redovisningens syften och källor

Det leder i sin tur till minskad tillväxt. För att undvika detta kom en kraftigt ökad reglering från amerikanska myndigheter. Kongressen antog en ny lag (den så kallade Sarbanes-Oxley Act) som ökade regleringen av framförallt revision. Den globala finanskrisen 2007–2009 är en annan händelse som dock bara delvis är relaterad till redovisningen. Med start under 1990-talet ökade anta let bolån till amerikaner med låga inkomster (så kallade subprime-lån). När en bank ger ett bolån blir det ur bankens perspektiv en fordran på låntaga ren. Många av de banker som tillhandahöll lånen vidarebefordrade sedan lånen till andra enheter. Detta kunde göras i flera led, vilket ledde till att det i slutändan var svårt att se vem som tog risken för att låntagaren inte kunde betala tillbaka lånet.

Lehman Brothers

Under 2007 började det visa sig att fler och fler låntagare inte kunde betala sina bolån. Vissa banker började då få problem. Denna situation förvärrades, och kulminerade hösten 2008 när Lehman Brothers (en stor amerikansk bank) gick i konkurs. Detta ledde i sin tur till att förtroendet banker emellan minskade, och många finansiella marknader fungerade sämre, både i USA och i Europa. Ett problem var att bankerna inte litade på varandra, eftersom de inte kunde veta vem som tog risken för ytterligare kreditförluster. Själva redovisningsproblemet var att det inte gick att utläsa i årsredovis ningen huruvida en viss bank riskerade att drabbas av kreditförluster. Även i denna situation har reglerare, både i USA och i Europa, reagerat snabbt och kraftfullt för att kräva ökade upplysningar om vilka kreditrisker som finns. Framförallt gäller de ökade kraven redovisning hos banker.

Varför finns redovisning?

SAM MA NFATTN I N G

Extern redovisning finns för att överbrygga den informationsasymmetri som finns mellan företagsledning och de intressenter som finns utanför företaget. Redovisningen används som underlag för ekonomiska beslut. Tack vare redo visningen kan besluten bli bättre grundade, vilket är till fördel för företagets intressenter, det redovisande företaget och för ekonomin i stort. Ett företag har många typer av intressenter som kan ha nytta av redovisning vid olika typer av beslut. Ägare/aktieinvesterare använder redovisning för att ta beslut om att köpa och sälja aktier, kreditgivare tar beslut om lån ska ges eller inte och Skatteverket tar beslut om taxerad inkomst. Leverantörer och kunder kan använda redovisning vid beslut om de ska köpa produkter från el ler sälja produkter till företaget. Anställda tar beslut om var de ska arbeta och vad de ska kräva i lön. Vidare kan redovisningen ge underlag för myndigheters statistik. På senare tid har intresset för redovisning som underlag för företags sociala och miljömässiga ansvar ökat. In s tuderi ngs f r å go r 1. Vad är informationsasymmetri? 2. Vilka villkor ska vara uppfyllda för att det ska finnas behov av redovisning? 3. Nämn några viktiga användare av redovisning. 4. På vilket sätt är redovisning till nytta för investerare på aktiemarknaden? 5. H ur kan investerares och långivares användning av redovisning vara till nytta för ekonomin i stort? 6. Vilken nytta kan myndigheter (Skatteverket och andra myndigheter) tänkas ha av redovisningen? 7. Vad är skillnaden mellan extern och intern redovisning?

extern redovisning

extern redovisning Christer Johansson Rolf Johansson Jan Marton Gunvor Pautsch

Femte Fjärde upplagan