Page 1

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Digitala arbetssätt i klassrummet Det här är en praktisk och konkret handbok för dig som vill börja arbeta mer aktivt och genomtänkt med digitala verktyg. Boken kräver inga förkunskaper och är användbar oavsett standard på skolans utrustning.

Digitala arbetssätt i klassrummet har en tydlig koppling till LGR 11 och skolans ämnes- och kursplaner. Den är skriven för dig som är lärare eller skolledare och som vill utveckla arbetet med digitala verktyg. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms och har påSkort tid byggt upp en bred S A Mkommun LA D A M LA D kunskap kring digitala arbetssätt som hon även föreläser om. Hon KUNSKAP KUNSKAP FÖR SKOLAN FÖR SKOLAN nominerades till Guldäpplet 2014.

ISBN 978-91-7205-976-4

9

789172 059764

Sara Bruun

Sara Bruun beskriver lättsamt och informativt sina egna erfarenheter på resan från nybörjare till ”datanörd”. Hon ger många exempel på digitala projekt, från enkla grammatikövningar till filmklipp och online-samarbeten med skolor i andra länder. Boken tar även upp det flippade klassrummet och de utökade möjligheter till bedömning och uppföljning som digitala verktyg ger. Ett särskilt kapitel i boken handlar om modet att börja arbeta med digitala verktyg.

Digitala arbetssätt i klassrummet 

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

i t t ä s s t e b r a Digitala t e m m u r s s a l k prånget

Att våga ta s Sara Bruun


© 2015 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-976-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Eva Sundmyr Omslagfoto: Christofer Dracke/Folio Grafisk form: Roger Johansson Illustrationer: s. 127: skärmdump från www.kahoot.it s. 135: skärmdump från Google Drive s. 145: skärmdump från www.answergarden.ch Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2015 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se


Innehåll

Förord 7 Inledning 9

Goda relationer  10 QR-koder 11 Säkerhet 11 1. Förändra min undervisning – varför då?

14

Förändring handlar inte om ålder utan om tänk  16 Utgå från styrdokumenten  18 Projektet ”Furutorp goes digital”   20 Mina förutsättningar – digitala verktyg?  24 Mobiltelefon som arbetsredskap  26 Kreativa elever  28 Modet att våga förändra  28 2.  Flipped Classroom

30

Flippat klassrum kan leda till flippat lärande   31 Den mentala tankeflippen   33 Vad kan jag flippa?  34 Flippat – mer än ett Youtubeklipp?  35 Flippat klassrum för F–6  38 Ett ”På spåret-tänk”: Vart är vi på väg?  39 Flippade konferenser  40 Hur gör jag flippfilm i praktiken?  44 3. Fortbildning via Facebook, Twitter och det utvidgade kollegiet

Twitter 56 #digiskol – digitala skollyftet  58

55


”Engelska 6–9” och ”Textbanken”  59 Samla och kategorisera internetsidor  61 Digital utvecklingstrappa  62 4. Digitala verktyg förändrar ledarskapet

68

5:1-metoden – ett sätt att bygga relationer  70 Digitala verktyg bygger relationer och öppnar dörrar  72 Tillåtande klassrumsklimat   74 Tydligt ledarskap är A och O   77 5. Eleverna arbetar mot verkliga mottagare

80

Bloggen 80 Google Plus  88 Skype i klassrummet  90 Elever skapar för elever  98 eTwinning 100 Webbstjärnan.se 102 6. Att flippa sitt språkklassrum – det går väl inte?

104

”The Colour of the Human Heart”  107 Basgrupp kontra individuellt arbete  109 Genrepedagogik och flippat klassrum  112 Stödstrukturer   115 ”Ticket nach Hässleholm.se”   122 Projektens koppling till LGR 11  123 Annorlunda prov  128 7. Bedömning och feedback med digitala verktyg

Google Apps for Education – GAFE  132 Synliggöra förmågorna  137 Kamratrespons 140 Answergarden 144 Feedback med Kaizena   147 Feedback med Screencast-O-Matic  148 Enskilt samtal   148

132


Slutord 150 Tack 151 Referenser

153

Ordfรถrklaringar 156


Förord

Mod! Att vara modig! Det är det första jag tänker på när jag hör talas om lärare som förändrar sitt arbete och sin praktik. Det är modigt att göra det. Det är svårt också. Mod är också det första jag tänker på när jag läser Saras bok. Det är modigt att skriva en bok om att förändra sin praktik. Och det är modigt att dela med sig av sina framgångar och misslyckanden. Den här boken handlar i princip bara om det. Mod. Eller förändring. Du som läsare bjuds in av Sara att se hur hon har gjort och hur hon tänker när det kom till hennes förändring och utveckling. Du bjuds på massor av tips och tankar för att själv kunna förändra. Sara visar också att det faktiskt inte är så svårt att förändra. Om du inte kan i dag så finns många kollegor som kan stötta upp och lotsa dig framåt för att du ska lyckas. Boken är till för dig som är nyfiken på att jobba digitalt med din undervisning och dina elever men som inte riktigt vet var och hur du ska börja. Jag tror också att det är en bra bok för dem som redan jobbar digitalt men som inte riktigt har satt ord på varför. Genom Saras resonemang får vi bekräftelser på våra egna erfarenheter och vi får Saras perspektiv på de problem vi själva brottas med. Jag hoppas du vågar dig på att förändra din praktik. Inte för att du inte är en bra lärare i dag. Det är du alldeles säkert. Inte för att hoppa på något, vad som helst, bara för att förändra. Jag hoppas att du vågar förändra din praktik för att du förstår att det vi kallar för IKT, eller digital litteracitet, är en ny och mycket viktig baskunskap i det samhälle vi lever i i dag. Betänk då hur viktigt det är för våra elever. Om du ger dig i kast med en del av de saker Sara tar upp i denna bok kan din egen utveckling ta dig vidare till helt okända och spännande miljöer. Det kan kanske bidra till att utveckla dina redan goda processer till att bli ännu bättre. Jag hoppas också att du, tillsammans 7


med dina kollegor, kvalitetssäkrar ert arbete. De digitala (och analoga) arbetssätt som fungerar bra på era elever ska ni bevara och utveckla. De arbetssätt som inte fungerar behöver ni moderera eller skippa. Jag önskar att du läser boken med perspektivet att även du kan förändra och utvecklas. Att även du är modig. Om du gör det kommer du snart att märka att Sara är en bra ”role model”. Gör samma resa som hon och du kommer garanterat att ha roligt när du gör det! Edward Jensinger Utbildningschef, Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg

8


Inledning

Under ett temaarbete i engelska läste jag och min dåvarande årskurs åtta bland annat om Nelson Mandela. Hans tankar satte djupa spår hos eleverna som ledde till diskussioner om vilket samhälle vi egentligen vill leva i. Eleverna ansåg att Mandelas ”It always seems impossible until it’s done” var det citat som passade allra bäst in för att både beskriva samhället i stort och deras vardag i smått. Citatet beskriver också alldeles på pricken hur det kändes för mig när jag inledde min digitala resa i december 2013. Det var så mycket jag ville lära mig på en och samma gång och det kändes nästan helt omöjligt. Var skulle jag börja? Jag valde att göra en prioriteringslista över vad som var viktigast för mig. Just då var det att få till en tydligare lektionsstruktur och att göra både elever och föräldrar mer delaktiga. Att lära mig blogga blev mitt första mål. Bloggen har öppnat dörrarna till mitt klassrum, vilket har många fördelar men så klart även nackdelar. Föräldrar som hört av sig menar att det är mycket bra att de tack vare bloggen vet precis vad som ska hända nästa lektion. Det skapar en trygghet och avvärjer överraskningar. Föräldrarna tycker det känns bra att uppgifterna är konstruerade så att de inte behöver sitta i timmar och hjälpa sina barn med sådant de själva inte riktigt behärskar. Genom att till exempel grammatiska moment finns som Youtubeklipp menar föräldrarna att de kan titta tillsammans med sitt barn, vilket upplevs som positivt. Jag har också föräldrar som hört av sig och undrar om det verkligen krävs en ny Mac-dator hemma för att genomföra uppgifterna. Det menade nämligen sonen …! Bloggens nackdelar är att jag måste se till att den är uppdaterad. För att eleverna och föräldrarna ska ha möjlighet att ta del av uppgifterna i förväg ser jag till att den är uppdaterad senast dagen innan den aktuella lektionen. Om jag skulle vara sjuk har jag en plan B i form av 9


arbetsuppgifter som är uppkopierade och ligger i klassrummet. Jag kan inte begära att en vikarie ska genomföra uppgifter med digitala verktyg som vikarien kanske inte behärskar. Trots allt tycker jag att bloggandet har skapat en tydligare struktur för mig. I stället för att skriva mina planeringar i ett block som jag brukade göra skriver jag nu planeringen direkt i bloggen. Goda relationer Dialogen med föräldrarna är otroligt betydelsefull. Det är inte så att det krävs dator, mobiltelefon eller surfplatta hemma för att arbeta med mina uppgifter. Mitt jobb är att lösa det så att ingen elev känner sig utpekad om man inte har tillgång till teknik hemma. Jag erbjuder alltid alternativ, och papperskopior finns om någon elev vill ha det. Jag kräver heller ingen som helst support av föräldrarna när det gäller skolarbetet. Undervisningen läggs upp så att eleven ska kunna arbeta helt självständigt, vilket jag tycker är viktigt för att skapa en likvärdig skola. Först när eleven riskerar att inte nå kunskapskraven för E och skolans anpassningar inte är tillräckliga blir föräldrarna tillfrågade om de kan hjälpa till med strukturen och se till att eleven arbetar efter uppgjord arbetsplan. Jag kan inte nog poängtera vikten av goda relationer till både föräldrar och elever. Med goda relationer följer också att det är enklare att ta kontakt om det uppstår problem. Jag skickar ofta sms till föräldrarna. Ibland berömmande och uppmuntrande sms, men också förklarande sms med en uppmaning att de kan höra av sig om de undrar något. Sms-kontakt med föräldrarna tycker jag förenklar mitt jobb, men självklart kan det inte ersätta att ibland faktiskt träffas eller prata i telefon.

10


QR-koder För att underlätta din läsning av boken har jag valt att använda mig av QR-koder (’quick-response’, läs mer om dem i kapitel 2). Dessa koder skannar du med din mobiltelefon eller surfplatta. QR-koden leder dig direkt till avsedd webbsida utan att du behöver lägga boken ifrån dig och knappa in adressen. Så här går du till väga för att kunna använda dig av QR-koderna: 1. Öppna din mobiltelefon eller surfplatta och gå in i App Store eller Android Market 2. Sök på till exempel ”QR-reader for Iphone” eller ”QR-Droid för Android”. Apparna är gratis. Ladda hem och installera appen. Det finns många olika varianter men dessa är enklast, tycker jag 3. Öppna QR-läsaren som du nu laddat ner. Rikta mobiltelefonen eller surfplattan mot bilden och försök hålla still. Efter någon sekund kommer du direkt till rätt webbsida. Testa! Om du gjort rätt kommer du till Gothiafortbildning.se med den här QRkoden: När du läser vidare i boken kommer du att upptäcka fler QR-koder i marginalen när det är någon särskild webbsida som jag vill visa dig. Läs med telefonen eller surfplattan i närheten. Använd appen för QRläsare och skanna koden. Du hamnar då på den webbsida jag beskriver i texten. Jag hoppas att du ska tycka att QR-koderna underlättar för dig i läsningen! Säkerhet Att börja arbeta med digitala verktyg är dock inte helt bekymmersfritt. Du behöver tänka igenom hur du hanterar olika problem som kan dyka upp. Hur hanterar du om dina elever får otrevliga kommentarer på er klassblogg? Hur gör du om elevernas arbeten publiceras på Youtube och sedan mot deras vilja sprids på sociala medier? Hur gör du om någon av dina egna elever filmar dig och sprider filmklippet 11

Skanna QR-koden så kommer du till Gothia Fortbildnings webbsida.


med olämpliga kommentarer? Du kommer att få tips på lösningar genom att läsa denna bok, men policyn på olika skolor skiljer sig åt. Du och dina kollegor behöver diskutera igenom de eventuella problem som kan uppstå, så att ni är förberedda. Naturligtvis kan man inte på förhand veta vad som kan dyka upp, men vi vet att elever till exempel filmar varandra titt som tätt och publicerar det. Sådant behöver vi vara uppmärksamma på och genast agera emot. Din skola behöver ha en policy för hur ni ska hantera olika situationer som kan uppstå. Du behöver också själv tänka igenom vad du publicerar om du använder molntjänster som Microsofts OneDrive eller Google Dokument. En del kommuner har valt att teckna avtal för att använda Google Apps for Education (GAFE) som är gratis eller att köpa in Microsofts liknande tjänster (delar är gratis). Många lärare i dag efterfrågar just GAFE, men kommunerna vill eller vågar inte teckna avtal eftersom Datainspektionen menar att dessa molntjänster strider mot Personuppgiftslagen – PuL. På Datainspektionens hemsida kan man bland annat läsa: Information om vad skolan registrerar Skolorna måste informera elever eller vårdnadshavare om hur deras person­ uppgifter behandlas i IT-systemen. Skolan måste informera om vem som är ansvarig, vilka personuppgifter som samlas in, vad uppgifterna ska använ­ das till samt att den registrerade har rätt att ansöka om information och begära rättelse av felaktiga uppgifter. Får alla lärare läsa om alla elever? Bara den som behöver personuppgifterna i sitt arbete får ta del av dem. Det innebär att skolan måste införa begränsningar i läs- och skrivmöjligheterna i sina IT-system. Det är ofta lämpligt att både ha interna skriftliga regler i skolan för vilken anställd som får läsa vad och att införa tekniska begräns­ ningar av läs- och skrivmöjligheterna.

12


De kommuner som ändå valt att teckna avtal med GAFE menar att Datainspektionen lever efter en föråldrad lag. Malmö kommun har till exempel överklagat Datainspektionens beslut om att deras avtal med Google inte håller måttet. Malmö väntar fortfarande på svar (september 2014). Oavsett vad som händer mellan olika kommuner, Google, Microsoft och Datainspektionen är det både som förälder och lärare viktigt att försöka hålla sig uppdaterad kring vad som händer där ute i cyberspace. Alla bilder du publicerar ligger kvar, och den där gulliga bilden på ditt barn i solen på stranden kan plötsligt dyka upp i helt andra, otrevliga, sammanhang. Nätetik och diskussioner med eleverna om farorna som också lurar runt hörnet med internet blir i dagens samhälle oerhört viktigt. Om du som förälder eller skolpersonal vill lära dig mer nätetik skannar du denna kod för att komma till Webbstjärnans (Stiftelsen för internetinfrastruktur) information: Om du vill lära dig mer om PuL och molntjänster i skolan kan du skanna denna kod och hamnar då hos Datainspektionen: Jag vill med denna bok rikta mig till dig som är i startgroparna och vill börja använda digitala verktyg, men som tvekar inför hur du ska göra. Den riktar sig också till dig som nyss har startat och som vill ha inspiration för att utvecklas. Min tanke är att du ska få den handbok som jag själv saknade när jag började. Jag hoppas att du ska vilja ha boken vid din sida som en hjälpande hand när du sitter där, sliter ditt hår och funderar på vilka just dina digitala mål är och hur just du ska göra för att starta. Mycket nöje! Sara Bruun Hässleholm, oktober 2014

13

webbstjarnan. se

Datainspektionens webbsida.


1. Förändra min undervisning – varför då?

Blogg om pojkens flytt.

”Men Sara! Vi gör det tillsammans så klart. Vi testar! Vad kan hända liksom? Att vi missar lära oss några verb, eller?” Eleverna i min tyskgrupp i åttan var mycket bestämda och ville verkligen prova att göra något annorlunda. Vi bestämde oss för att tillsammans anmäla oss till tävlingen Webbstjärnan, att starta en blogg och att ”flippa klassrummet”. Vi gick ”all in”. När jag var 19 och egentligen pluggade till socionom blev jag uppringd av min före detta högstadierektor. Han erbjöd mig jobb på sin skola med orden: ”Det räcker att du är en glad globetrotter!” Ganska snart insåg jag att läraryrket var rätt för mig och jag utbildade mig till lärare i engels­ ka och tyska från årskurs 4–9. Det har nu gått 20 år sedan högstadierektorn ringde och erbjöd mig jobb. Lika länge har jag pratat om modala hjälpverb, att ”I” skrivs med stort I i engelska och vilken skillnaden mellan ”two”, ”to” och ”too” är. På senare tid var jag ibland så trött på mig själv och kände att jag var tvungen att förändra min undervisning. Jag hade kört fast helt enkelt. Privat drabbades min familj av att vår pojke, som varit familjehemsplacerad hos oss under nästan tre år, hastigt togs ifrån oss. Jag blev sjukskriven under hösten 2013 för att kunna ta mig igenom denna sorg. För att kunna hålla ihop familjen var jag tvungen att fokusera på något annat. Jag valde att gå med i olika Facebookgrupper och starta ett Twitterkonto. I Facebookgruppen ”Flippa klassrummet” dök ganska snart en annons upp om högskolekursen ”2komma5 – Flippa ditt klassrum”. Kursen ges av Högskolan i Jönköping. Jag bestämde mig för att den skulle jag gå, vilket jag också 14


gjorde. 2,5 högskolepoäng i modellen flippat klassrum är i dag mina! Vad flippat klassrum innebär och hur jag arbetar med det återkommer jag till i nästa kapitel. Jag bestämde mig där och då för att inte bara förändra mitt liv och visa min dotter hur man tar sig igenom en kris. Jag valde att med tankens kraft ta mig från den absoluta botten till att visa henne att det finns två vägar. Den ena är att ligga kvar på soffan och den andra är att resa sig och göra något av situationen. Den enda som kan förändra ditt liv är du själv. Jag valde digitala verktyg och flippat klassrum. Nu vill jag verkligen betona att det absolut inte behövs en längre sjukskrivning för att man ska förändra sitt arbetssätt. Jag hade länge tänkt på hur jag skulle göra för att få fler elever att välja tyska och dessutom känna sig motiverade att fortsätta läsa sitt språk. Många skolor brottas i dag med problemet att elever väljer bort sitt moderna språk när det börjar bli svårt och det tar emot. De elever jag haft som valt bort sitt språk säger ofta: ”Vi väljer bort det för att vi kan. Det handlar inte om tyska. Det är taktik.” Jag menar att vi lärare i moderna språk måste kämpa mer än andra lärare. Vi måste arbeta hårt för att vinna elevernas intresse och engagemang, annars står vi snart helt utan elever som kan något språk utöver engelskan och vi står dessutom utan jobb. Jag har arbetat som språklärare i nästan 20 år. Det tar tid att förändra gamla tanter. Framför allt tysklärartanter. Vi är ett speciellt släkte! Självklart ironiserar jag över mig själv, men när jag nämner detta under föreläsningar nickar och ler många igenkännande! Min sjukskrivning blev en katalysator som satte fart på mig. Jag valde att utnyttja tiden till att läsa och lära mig mer, men framför allt till att tänka på hur jag skulle förändra strukturen i mina lektioner. Sådant tar tid och det måste få ta den tid som var och en behöver.

15


Förändring handlar inte om ålder utan om tänk Jag arbetar på Furutorpskolan 7–9 i Vinslöv, Hässleholms kommun. Jag är under läsåret 2014/2015 klassföreståndare för en klass i årskurs 8. Under vårterminens sista vecka hade vi en grillkväll med klassen. Jag fick då möjligheten att föra samtal med eleverna som det sällan finns tid till i klassrummet. Jag ställde bland annat frågan om vad de skulle minnas som bäst med årskurs 7. Fördomsfull som jag är hade jag förväntat mig svaret: ”Kul med nya kompisar och nya lärare.” I stället svarade några av flickorna: ”Det bästa med sjuan är att textilslöjden har blivit sjukt kul.” ”Jag trodde aldrig jag skulle kunna brodera en helt egen kudde, men det har jag klarat.” ”Det coolaste är att Berith (textilläraren) låter oss prova olika tekniker så länge vi kan motivera varför.” Berith Bylund är textilläraren på vår skola. Hon har två år kvar att arbeta innan hon går i pension. Elevernas uttalande gjorde mig otroligt nyfiken på vad Berith gjort som fått eleverna så engagerade, stolta och glada. Nästa dag gick jag till henne, berättade vad eleverna sagt och bad henne berätta: Efter tre års tjatande om mobiltelefoner bestämde jag mig för att visa på slöjdens möjligheter att använda mobiltelefoner, datorer eller surfplattor samt att bli av med all pappershantering. I årskurs 7 startade vi med ett fritt broderi på temat djur/favoritdjur. Djuret skulle spegla egenskaper som eleverna själva ansåg att de på något sätt hade. Jag inledde arbetet med att visa en film via min surfplatta och projektor. Filmen gav instruktioner om hur man kan använda stygn på olika sätt samt vilka hjälpmedel som finns på nätet. Eleverna fick som uppgift att titta på filmer om stygn i slöjdlexikon eller helt enkelt googla på idéer till stygn. Naturligtvis fanns som vanligt böcker och stenciler för dem som hellre ville använda det. Eleverna hade tillgång till surfplatta och datorer för att söka djurmotiv. Modellen planerades på vanligt sätt på papper. Broderingen påbörjades, och hör och häpna, inte ett enda broderi liknade ett annat. Alla eleverna hade ansträngt sig för att göra sitt djur så speciellt och likt sina egna egenskaper som möjligt.

16


Eleverna har från och med läsåret 2014/2015 också börjat med slöjdportfolio. De dokumenterar sin process på slojd.nu genom att fotografera sina alster och vägen fram till färdig produkt. Eleverna ska dessutom skriva en analys av sitt arbete och hur de har gått till väga. På www.slojd.nu får de sedan direkt kommentar från mig. Här lägger även de elever som har träslöjd in det de gjort. Jag och min kollega är noga med att ge snabb återkoppling när eleverna har lagt in något, så att processen löper på. Den stora fördelen som jag ser det är att allt pappersarbete är borta samt att allt eleven gör under hela sin grundskoletid blir sparat. Eleverna kan också skriva egna anteckningar om sina verk. Mitt i allt detta tipsade Sara Bruun mig om www.slojdstafetten.se. Jag berättade för grupperna om tanken att det skulle komma en stafettpinne till vår skola. När det blev vår tur skulle vi lägga upp bilder och text på slojdstafetten.se och på så sätt visa vad just vi gjorde i slöjden. Alla ville vara med, så vi började dokumentera med bilder. Vid terminsslutet hjälptes jag och eleverna åt att sätta ihop en film som vi ska ladda upp i början av höstterminen 2014. Vi kommer då också att skicka vidare stafettpinnen till nästa skola. Årskurs 8 har också fått jobba på detta sätt, men mest i det helt fria arbetet. Med dessa elever flippar jag ofta! Det är så bra att eleverna kan se instruktionerna till hur man gör olika moment. De kan pausa, jobba och titta igen. Detta gör lektionerna väldigt mycket mer effektiva. Jag har tillgång till en surfplatta och en dator i mitt klassrum, men det är helt okej att eleverna använder sina smartphones om de vill. Till hösten kommer jag också troligen att starta min egen slöjdblogg. Det kommer att bli lättare att se strukturen för eleverna då, hoppas jag. Fördelarna med allt detta med datorer och surfplattor är att det blivit slut på tjatet om mobiler. Det är bättre att använda telefonerna än att bråka om dem. Dessutom blir dokumentationen mycket enklare för mig och jag ger snabbare respons. Eleverna kan titta på filmerna hur många gånger de vill och jag kan ägna mig åt de elever som behöver mer hjälp och stöd. Textilslöjden har massor med bra teknikfilmer på nätet, träslöjden har inte mycket! Att börja arbeta så här har gett mig en nystart. En kick, helt enkelt!

Håll med om att Beriths förändring är häftig. Hon väljer att fortsätta utveckla sin undervisning och kan nu känna att hon om något år slutar på topp. Med Beriths berättelse vill jag visa att förändring inte 17


handlar om ålder. Det handlar om mod och att våga fortsätta utvecklas. Mitt råd till dig som går och funderar på att du skulle vilja göra något annorlunda är: Förändra inte din undervisning bara för att något är en trend på Twitter just nu. Förändra för att du känner att du och dina elever behöver det. Utgå från styrdokumenten Jag menar att vi lärare inte kan säga: ”Jag är inte intresserad av datorer!” eller ”Jag vill inte använda digitala verktyg i mitt klassrum.” Att använda oss av modern teknik ingår i vårt uppdrag – oavsett om vi arbetar med förskoleklassen, fritidshemmet, grund- eller gymnasieskolan. Vi kan inte längre stå och titta på hur eleverna springer förbi oss. Vi måste vara där eleverna är. Eleverna är och umgås på och med internet. Detta är något som vi bara måste acceptera, förlika oss med och utnyttja i våra klassrum. Här måste även politiker och skolledare vara uppdaterade. Det är trots allt de som tar beslut om hur skolorna ska utrustas och om hur mycket teknik det ska finnas tillgång till. Jag menar att det inte går att välja bort av ekonomiska skäl, då bryter man mot skollagen. Nedanstående citat finns att läsa både som digitala pdf-filer och direkt på Skolverkets hemsida. I de enskilda ämnenas kursplaner finns mer specifikt om vad som ska gås igenom. Konkreta exempel på detta visar jag senare i boken. I LGR 11 står det redan under första rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”: Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elever­ nas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i sam­ hället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. (LGR 11 s. 4)

18


Detta förmedlar tydligt att vi lärare måste följa med i samhällets utveckling. Vi kan inte stå på samma ställe och stampa. Jag inser att det inte är enkelt eftersom samhället förändras i ett rasande tempo och att många av oss knappt orkar tänka på hur snabbt allt utvecklas. Det jag lär mig om IT i dag är gammal skåpmat om ett år. Men vi måste orka. Vi måste lära varandra och hjälpas åt, för det finns ingen återvändo. Rektor har här ett stort ansvar för att se till att du får den utbildning som krävs. När rektor svarar att det inte finns pengar till det hänvisar du till LGR 11 och punkten 2:8 ”Rektorns ansvar”: Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att • personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de profes­ sionellt ska kunna utföra sina uppgifter,

Rektor har ett lika tydligt ansvar för gymnasielärarna och ska enligt ”Rektorns ansvar” i GY 11 se till att: • lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,

Personligen tycker jag att även om rektor har ett stort ansvar för din kompetensutveckling så ligger det största ansvaret hos dig själv. Diskutera med dina kollegor, låna böcker av varandra och delge varandra på arbetslagsmötena. Varför inte skapa bokcirklar där diskussionerna kan ske under trevliga former? Den enklaste formen för individuell kompetensutveckling just nu är att gå med i Facebookgrupper som inriktar sig på just ditt ämne och dina intressen. Twitter är också väldigt effektivt för snabba svar på de frågor du har. Om detta kan du läsa längre fram i boken. När det gäller användningen av digitala verktyg i skolan står det i LGR 11:

19


Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (LGR 11 s. 9)

I stort sett samma sak står i GY 11: Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan • kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.  (GY 11 s. 10)

Har du tänkt på vad ovanstående citat betyder för dig, dina elever och ditt eller dina ämnen? Har ni diskuterat detta på din skola? Mina elever uttrycker att deras motivation markant ökar när de får använda digitala verktyg i undervisningen. Med den ökade motivationen ser jag också ett förbättrat resultat hos dem. Förutom att det tydligt står i styrdokumenten att man ska arbeta med IT i undervisningen är ökad motivation den största fördelen och vinsten med att börja använda digitala verktyg i klassrummet. Nackdelen är frustrationen det skapar när tekniken inte fungerar. Jag återkommer längre fram i boken till hur man kan lösa detta. Projektet ”Furutorp goes digital” Vår grannskola, Furutorp F–6, ansökte om pengar ur Wallenbergstiftelsen för att kunna arbeta mer med digitala verktyg med de yngre barnen. De fick tre miljoner kronor i anslag och de startade sitt treåriga projekt i augusti 2012. På www.furutorpgoesdigital.blogspot.se kan du läsa vad projektet går ut på: Projektets övergripande syfte är att implementera IKT på ett sätt som gör så att elevernas kunskapsmål uppfylls utifrån ett inkluderande arbetssätt där både flickors och pojkars behov och lärstilar beaktas. 20


Forskningsprojektet pågår från augusti 2012 till juni 2015. Grundidén är att undervisningen ska vara inkluderande, vilket innebär att undervis­ ningen ska bedrivas på ett sätt så att alla elever kan delta. De specialpeda­ gogiska resurserna ska ses som en del i undervisningen i klassrummet och inte som en egen del utanför. Genom att lyfta in ny teknik tillsammans med utveckling av metoder och arbetsformer på skolan är hypotesen att elever­ nas inlärning förbättras och därmed också elevernas förmåga att förstå och lösa problem. Tre perspektiv kommer att vara i fokus under projektet: – ett IKT-perspektiv – ett lärandeperspektiv – ett specialpedagogiskt perspektiv Perspektiven kommer att belysas utifrån variabeln kön. I projektet samarbetar Furutorpskolan F–6 med Högskolan i Kristianstad.

Det jag funderade och fortfarande funderar mycket på är hur vi på 7–9-enheten skulle möta de elever som kom från F–6. F–6-eleverna har med sig en välfylld digital ryggsäck och vår skola har ännu inte mycket att erbjuda dem när det gäller digitala verktyg. Jag undervisar även årskurs 6 i tyska och har en naturlig kontakt med F–6-skolans lärare. Årskurs 6 hade en del surfplattor till sitt för­fogande som jag under ett par veckor lyckades låna två gånger i veckan. På så sätt kunde jag starta mitt första digitala projekt där surfplattor ingick. Jag valde, tillsammans med min tysklärarkollega Malin Wendén, att prova i årskurs 7. Vi trodde att vi skulle ha störst chans att lyckas med denna grupp. Sexorna kunde för lite tyska för att vi skulle kunna göra något kreativt, ansåg vi, och vi själva kunde knappt starta en surfplatta. Vi fick helt förlita oss på att eleverna kunde tekniken och därför valde vi en grupp vi visste vi kunde lita på. På Furutorpgoes­ digitalbloggen publicerade vi det vi arbetade med:

21


iPADS I TYSKUNDERVISNINGEN Sedan vecka 10 [2013] arbetar Malin Wendén och Sara Bruun med iPads och bärbara datorer i tyskundervisningen i årskurs 7. Våra båda grupper arbetar tillsammans i smågrupper med att till exempel göra animerad film, göra en egen låt med musikvideo till och att blogga. Allt sker givetvis på tyska!  Vi är mycket glada över att ha fått låna några iPads från Furutorp F–6. Utan dessa hade vi inte kunna genomföra vårt lilla projekt! Tack! Vi lärare tycker det är väldigt roligt att se hur entusiastiska eleverna är och framför allt hur duktiga de är på att använda modern teknik. Vi hoppas på att införandet av teknik i Moderna språk-undervisningen ska stimulera fler elever till att fortsätta med sitt språk och även vilja läsa Moderna språk på gymnasiet. Bilder från projektet och även filmer kommer senare. RESULTATET AV iPADPROJEKTET Vi är nu färdiga med vårt första iPadprojekt. Eleverna har varit väldigt engagerade och slutprodukterna har blivit bra. Eleverna har bara läst tyska i ett och ett halvt år. De har ändå klarat att göra egna manus och egna filmer. De förmågor som eleverna framför allt har tränat är att skriva och tala [LGR 11, Moderna språk]. De har genom skrivprocessen hjälpt varandra att förbättra sina manus och när eleverna ansett sig färdiga har vi hjälpt till. Det vi lärare har lärt oss av projektet är att vi har ett för dåligt nätverk på skolan för att det ska fungera bra med tekniken. Vi tycker också att det tog väldigt lång tid för eleverna att producera en film. Länken som heter FILM innehåller till exempel 1 000 bilder och blir ändå inte många minuter. Fördelen med projektet har varit att eleverna har tyckt att det varit mycket roligt. I utvärderingarna skriver eleverna att det är precis sådana här avbrott som behövs för att de ska tycka språkundervisning är roligt. 

22


”Jag tycker att gemenskapen har varit bra med arbetet. Vi har haft roligt när vi gjorde filmen och vi har skrattat mycket” Pojke, år 7. ”Arbetet har varit roligt eftersom jag har fått lära mig tyska på ett annorlunda sätt och fått samarbeta med andra jag inte haft någon kontakt med tidigare” Flicka, år 7. I utvärderingarna har eleverna fått nominera de redovisningar de tyckte var bäst. Nedanstående tre blev utvalda: I, N, J och Y har arbetat med att göra en egen låt. De har skrivit låttexten själva och sedan lagt till musik i appen GarageBand. Därefter har de använt appen SoundCloud till sin redovisning. Klicka på länken nedan och lyssna på låten i SoundCloud. Tjejerna säger att man måste klicka på ”switch to classic SoundCloud” för att det ska fungera!  die Katzenband

J, R och G har gjort en egen film. De har ritat bilderna själva, skrivit manus och talat in replikerna. De har sedan använt Youtube till sin redovisning. Film

I och B har arbetat med att göra en egen film. De har arbetat i Moviemaker och också använt Youtube till sin redovisning. StrandFilm

Sammanfattningsvis är både vi och eleverna mycket nöjda med vad vi åstadkommit tillsammans! Sara & Malin

(För att se elevernas arbete – gå in på www.furutorpgoesdigital.blogspot.se och klicka på etiketten tyska.)

23


S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Digitala arbetssätt i klassrummet Det här är en praktisk och konkret handbok för dig som vill börja arbeta mer aktivt och genomtänkt med digitala verktyg. Boken kräver inga förkunskaper och är användbar oavsett standard på skolans utrustning.

Digitala arbetssätt i klassrummet har en tydlig koppling till LGR 11 och skolans ämnes- och kursplaner. Den är skriven för dig som är lärare eller skolledare och som vill utveckla arbetet med digitala verktyg. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms och har påSkort tid byggt upp en bred S A Mkommun LA D A M LA D kunskap kring digitala arbetssätt som hon även föreläser om. Hon KUNSKAP KUNSKAP FÖR SKOLAN FÖR SKOLAN nominerades till Guldäpplet 2014.

ISBN 978-91-7205-976-4

9

789172 059764

Sara Bruun

Sara Bruun beskriver lättsamt och informativt sina egna erfarenheter på resan från nybörjare till ”datanörd”. Hon ger många exempel på digitala projekt, från enkla grammatikövningar till filmklipp och online-samarbeten med skolor i andra länder. Boken tar även upp det flippade klassrummet och de utökade möjligheter till bedömning och uppföljning som digitala verktyg ger. Ett särskilt kapitel i boken handlar om modet att börja arbeta med digitala verktyg.

Digitala arbetssätt i klassrummet 

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

ildning Gothia Fortb ra böcker, ba gör använd ningar som kurser och tid tenskap ve kopplar ihop ger dig Vi . tik ak med pr iration och kunskap, insp k oss på sö verktyg. Be ng.se. ni ild rtb fo gothia

i t t ä s s t e b r a Digitala t e m m u r s s a l k prånget

Att våga ta s Sara Bruun

Profile for Smakprov Media AB

9789172059764  

9789172059764  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded