9789144068596

Page 1

19 mm

Barn växer upp i rika textvärldar som de funderar över, lever sig in i och utforskar för att förstå. Inte minst skriftspråket väcker deras förundran. Det är därför viktigt att förskolan kommer barnen till mötes och bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper barnen har om bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck. I denna bok presenteras en forskningsstudie förlagd till förskolan Plantan. I ord och bild låter Carina Fast både barn och pedagoger komma till tals samt förklarar hur den praktiska verksamheten här går hand i hand med teorier om barns läs- och skrivutveckling. På Plantan förekommer ständigt läsande och skrivande utan att pedagogerna har som ambition att lära barnen läsa och skriva. I stället är det den uttryckliga viljan att väcka barnens nyfikenhet på skriftspråket som styr arbetet. I leken och via berättande, i bildskapande och i samband med ny teknik deltar barnen i läs- och skrivaktiviteter som de ofta initierat själva. Här får barnens kreativitet och utforskande blomma och deras självkänsla växa.

| Att läsa och skriva i förskolan

Att läsa och skriva i förskolan

Carina Fast

Carina Fast, lågstadielärare och fil. dr i pedagogik, har under många år forskat och undervisat blivande förskollärare och lärare om barns läs- och skrivutveckling. Hon har tidigare skrivit boken Literacy – i familj, förskola och skola, även den utgiven på Studentlitteratur.

Att läsa och skr iva i för skolan

Boken vänder sig till blivande och verksamma pedagoger inom förskolan men också till andra som är intresserade av yngre barns läs- och skrivutveckling.

Art.nr 33937

C A R I N A

F A S T

www.studentlitteratur.se

978-91-44-06859-6_01_cover.indd 1

2011-07-13 15.07


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33937 ISBN 978-91-44-06859-6 Upplaga 1:4 © Författaren och Studentlitteratur 2011 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning: Werner Schmidt Layout: Henrik Hast Omslagsfoto: Carina Fast Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2013


Innehåll 1 Inledning 7

Var börjar barns läsande och skrivande? 10 Centrala frågor 11 Varför just förskolan Plantan? 12 Forskningsmetodik 14 Bokens disposition 16

3 Jag och Du 41

Jag 43 Att bli sedd 45 Att se sig själv 47 Du 48 Vi 50 Språk och identitet 52

2 Förskolan Plantan 19

Barnen 23 Personalen 23 Rummen på Plantan 25 Hallen 25 Lillgruppens rum 26 Mellangruppens rum 26 Storgruppens rum 28 Kungarummet 30 Smatten vid köket 30 Korridoren 30 Förrådet 30 Miljö 32 Dokumentationsvägg 32 Dagens bild 34 Möjligheternas rum 36 Rummet för aktiviteter och lärande 36 Det sociala rummet 39

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06859-6_02_content.indd 3

4 Tal och samtal 57

Vardagssamtal 61 Det reflekterande samtalet 63 Berättelsen som utgångspunkt för samtal 64 Det undervisande samtalet 64 Det informerande samtalet 66 Det uteblivna sam-talet 67 Samtalet som grund för språklig uppmärksamhet 67

5 Lek 71

Fantasi 74 Drömfångare 75 I leken skapas en berättelse 77 Läsande och skrivande i leken 82 Att läsa en beskrivning 83 Pedagogiska läsleksaker 84

INNEHÅLL

3

2012-05-02 10.20


6 Populärkultur 85

En multimodal textvärld 90 Könsskillnader i den populärkulturella världen 91 Barnen har rika kunskaper 94 Ett pedagogiskt förhållningssätt 97

7 Muntligt berättande 99

Det var en gång … 101 Varför muntligt berättande? 104 Hur definieras en berättelse? 106 Berättelser utvecklar språket 106 I berättelsen möter vi oss själva 107 En studie av engelska och svenska barns berättande 107 Hur kan barns muntliga berättande stimuleras? 109 Berättelser ur sitt eget liv 110 Berätta om när du var liten 111 Berätta om en leksak eller annan kär sak 112 Berätta – ett sätt att minnas 115 Att skapa berättelser tillsammans 116 Att återberätta berättelser 117 Sånger och dikter – som berättelser 118 Berättardjur 118 Ljugarbänk 121 Berättarkort 121

8 Bildskapande 123

Olika genrer i bildskapande 125 Ritade bilder 125 Målningar 127 Collage 128

4

INNEHÅLL

978-91-44-06859-6_02_content.indd 4

Konstruktioner 129 Lerbilder 130 Att visa upp och berätta om 130 Huset på andra sidan gatan 134 ”Jag vill fågla idag” 137 Förvandlingar 139

9 Symboler, bilder och tecken 143

Att se är något annat än att titta 147 Att själv använda sig av symboler och bilder 149 Att avläsa symboler 151 Att måla och skriva symboler 153

10 Skriva 155

Världen är full av bokstäver 159 A som i Astrid 161 Att växa som författare 167 Anteckningar 173 Skrivande kan användas för olika ändamål 175 Önskningar, efterlysningar och inbjudningar 177 En skrivstimulerande miljö 180

11 Läsa 181

Att själv titta i böcker 183 Att titta i böcker tillsammans med andra 185 Högläsning 186 När texten inte fångar barnen 191 Critical literacy 192 Storböcker 193 Eget läsande 195 En lässtimulerande miljö 197

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2012-05-02 10.20


12 Serier 201

Att läsa serier 204 Serier i förskolan 209

13 Datorer 213

Bilder och berättelser blir till 216 Den som håller i musen har makt 219 Inspirerade av vulkanen Eyjafjallajökull 219 En egen hemsida 225 Betänkligheter eller ej 227

14 Filma och fotografera 231

Att se film tillsammans med barn 233 Kaxiga Simba 234 Att göra film 235 Filmandet fortsätter 238 Filmfestival 245 Röster i vimlet 247 Utvärdering av filmprojektet 248 Fotografering 249

15 Med andra ögon 251

Utställning i Botaniska trädgården 258

16 Efterord 261

Litteraturförteckning 265 Register 269 Bildförteckning 272

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06859-6_02_content.indd 5

INNEHÅLL

5

2012-05-02 10.20


978-91-44-06859-6_02_content.indd 6

2012-05-02 10.20


Förskolan Plantan startade 1977. Den ligger i Uppsala och är inrymd i ett hus från 50-talet. Vid första anblicken kan förskolan se intetsägande ut. Men lokalens stora fönster gör verksamheten synlig och ser inbjudande ut från gatan. Folk som går förbi stannar ofta upp en stund och betraktar det som pågår därinne. På samma sätt inbjuder fönstren barn och vuxna att ta in omvärlden i förskolans verksamhet. Marianne Eriksson, en av pedagogerna, säger:

2

Det är en fantastisk fördel för oss att vi har de här stora fönstren. Bara att sitta och titta på det som händer utanför kan vara ett äventyr för ett litet barn. Träden, som skiftar färg, när det snöar, en hund som går förbi, en snöplog.

Bild 3 Förskolan Plantan utifrån.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06859-6_02_content.indd 21

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

21

2012-05-02 10.21


Bild 4 Där ute finns en värld att upptäcka.

Marianne fortsätter: Miljön runt förskolan är viktig. Det är värdefullt att känna trygghet och identitet i sin närmiljö. Det kan utvecklas genom att man utforskar miljön tillsammans och lär sig bli seende för vardagens alla små detaljer. Vägen är minst lika viktig som målet. Att vi ger oss tid att stanna och titta på den döda fågeln t.ex. eller vad som pågår i huset som vi går förbi. En förutsättning för att man ska kunna utforska tillsammans är att man ger utrymme för att kunna vara i en mindre grupp. Det är kanske inte alltid bäst om alla går tillsammans. Kanske man inte hinner höra vad alla säger, och man hinner inte tänka och se.

I Plantans närhet ligger två stora lekparker som utnyttjas flitigt, så gott som varje eftermiddag.

22

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

978-91-44-06859-6_02_content.indd 22

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2012-05-02 10.21


Barnen Det går 30 barn på Plantan, som alltså är en liten förskola. Samtliga barn har svenska som modersmål. Flera av barnen har emellertid en förälder som har ett annat modersmål än svenska, vilket betyder att dessa barn är mer eller mindre tvåspråkiga. Barnen är indelade i tre åldersgrupper: Lillgruppen, Mellangruppen och Storgruppen. Varje grupp har sitt eget rum där miljön är anpassad efter barnens ålder. Nu har man alltmer gått över till att kalla grupperna vid färger. I denna bok väljer jag dock att benämna grupperna Lillgruppen, Mellangruppen och Storgruppen, då det blir lättare för läsaren att skilja de tre grupperna åt. Jag frågar Nadia Edström, en av pedagogerna, om när en flytt av ett barn sker. Följer det alltid ålder? Nadia svarar: Det beror på barnet. Om de flyttar upp för tidigt, kan de bli så små därinne, på t.ex. Gröna [Storgruppen], och tappa självkänslan. Det vill vi ju inte. Det är stor skillnad mellan de olika grupperna vad gäller t.ex. längd på mötena och hur barnen måste ta eget ansvar. Det är det vi tänker på när vi t.ex. flyttar upp fyraåringar. Kommer de att växa? Många barn vill vara stora. Men det finns barn som känner sig små tillsammans med andra. De måste anstränga sig så mycket. Då håller vi igen.

Då barnen börjar i förskoleklassen lämnar de Plantan.

Personalen Grundidén är att det ska vara två pedagoger per barngrupp och verksamhet. Flera av de anställda arbetar deltid. Men då förskolan är liten är det lätt att göra om grupperna vid tider då det inte är så många barn, t.ex. sena eftermiddagar. Under de två och halvt år som studien pågått har personalen växlat. Några har varit med hela tiden medan andra slutat av olika anledningar, som studier, barnledighet eller för att de haft kortare anställning som vikarie. Personalen benämns alltid vid förnamn i texten, förutom vid första tillfället då de presenteras med för- och efternamn. Personalens förnamn särskiljs från barnens genom att det efter barnens namn alltid står barnets ålder vid den aktuella tiden.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06859-6_02_content.indd 23

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

23

2012-05-02 10.21


Bild 5 Skiss över Plantan.

24

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

978-91-44-06859-6_02_content.indd 24

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2012-05-02 10.21


Rummen på Plantan Lokalerna på Plantan har förändrats och byggts om vid flera tillfällen under åren. Den nuvarande dispositionen ser ut som på bild 5.

Hallen

Hallen på Plantan är stor. Då man kommer in i den slås man av atmosfären. Det är en levande miljö. Förutom barnens kläder finns texter och bilder som barnen skrivit och målat, foton av barn och föräldrar samt affischer. Nedanför trappan väntar barnens käpphästar, som föräldrarna gjort under inskolningen. På morgnarna spelas ofta klassisk musik. Barnen leker mycket i hallen. Här möts Star Wars och Beethoven.

Bild 6 Hallen fyller många funktioner.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06859-6_02_content.indd 25

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

25

2012-05-02 10.21


Lillgruppens rum

I Lillgruppens rum finns en stor golvyta. Barnen i den här åldern leker ofta på golvet. I rummet finns också ett större bord, där barnen t.ex. sitter och målar, och ett lägre bord, som används av barnen vid lek och dessutom förvandlas till Rosas café då barnen äter mellanmål. Det finns också en soffa att leka och läsa i och en stor rund matta där det hålls morgonmöte. Susanne (Sussi) Gustafsson förklarar: Man tänker på miljön hela tiden. Det är viktigt med tydlighet för de små barnen. Det ska finnas små rum i det stora rummet, stationära ställen, dit barnen kan gå och att de vet att här finns bilarna, här finns byggmaterial och här är målarhörnan. Disa [1;6] som är yngst vet precis var de olika sakerna finns. Hörnorna där barnen kan krypa in och gömma sig i, bakom ett draperi, är också viktiga.

Mellangruppens rum

Mellangruppens rum är i två plan. På bottenplanet finns golvyta att leka på och ett hus som förändrats lite under åren men i princip funnits med från det att förskolan startade. Huset är så stort att flera barn kan vistas i det samtidigt. Där finns också en matta för morgonmöte, en uppbyggd läs- och viloplats och några små bord. Via ett par trappsteg kommer man upp till det övre planet/scenen. Där finns ett bord, som ofta används till skapande verksamhet. Jenny Hedberg förklarar: Det kan vara svårt ibland att få till det med alla småsaker här inne. Det kan gärna kännas lite rörigt. Men barnen tycker ju om att ha smågrejer framme. I den här åldern behöver de mycket i sina lekar. De använder inte sakerna till det vi tror att de ska användas till utan de använder dem till mycket annat. Klossarna är t.ex. mycket mer än klossar. De används mycket i rollekarna. Det lilla huset passar väldigt bra för den här åldern. Huset ändrar ofta karaktär. Det kan vara ett hem, ett djursjukhus, en affär och mycket annat.

26

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

978-91-44-06859-6_02_content.indd 26

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2012-05-02 14.49


Bild 7 I Lillgruppens rum finns mycket yta att röra sig på.

Bild 8 Mellangruppens rum är i två plan.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-06859-6_02_content.indd 27

K A P I T E L 2 ■ F Ö R S K O L A N P L A N TA N

27

2012-05-02 10.21


19 mm

Barn växer upp i rika textvärldar som de funderar över, lever sig in i och utforskar för att förstå. Inte minst skriftspråket väcker deras förundran. Det är därför viktigt att förskolan kommer barnen till mötes och bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper barnen har om bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck. I denna bok presenteras en forskningsstudie förlagd till förskolan Plantan. I ord och bild låter Carina Fast både barn och pedagoger komma till tals samt förklarar hur den praktiska verksamheten här går hand i hand med teorier om barns läs- och skrivutveckling. På Plantan förekommer ständigt läsande och skrivande utan att pedagogerna har som ambition att lära barnen läsa och skriva. I stället är det den uttryckliga viljan att väcka barnens nyfikenhet på skriftspråket som styr arbetet. I leken och via berättande, i bildskapande och i samband med ny teknik deltar barnen i läs- och skrivaktiviteter som de ofta initierat själva. Här får barnens kreativitet och utforskande blomma och deras självkänsla växa.

| Att läsa och skriva i förskolan

Att läsa och skriva i förskolan

Carina Fast

Carina Fast, lågstadielärare och fil. dr i pedagogik, har under många år forskat och undervisat blivande förskollärare och lärare om barns läs- och skrivutveckling. Hon har tidigare skrivit boken Literacy – i familj, förskola och skola, även den utgiven på Studentlitteratur.

Att läsa och skr iva i för skolan

Boken vänder sig till blivande och verksamma pedagoger inom förskolan men också till andra som är intresserade av yngre barns läs- och skrivutveckling.

Art.nr 33937

C A R I N A

F A S T

www.studentlitteratur.se

978-91-44-06859-6_01_cover.indd 1

2011-07-13 15.07


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.