är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar och sammanhang.
De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid universitet, högskolor och annan vuxenutbildning, t ex företagsintern utbildning,
Företagsekonomi 100
Företagsekonomi 100
Företagsekonomi 100 P E R - H U G O S K Ä R VA D
JAN OLSSON
Faktabok
• att vi eftersträvar närhet till den empiriska verkligheten, d v s moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag,
P E R - H U G O S K Ä R VA D JAN OL SSON
• att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning. Företagsekonomi 100 lämpar sig både för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Övningsboken följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik. Lösningar innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken.
Jan Olsson har varit universitetslektor vid Linköpings universitet. Under senare år har han varvat undervisning med u-landsuppdrag för SIDA.
Faktabok
Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi, verksam vid Institutet för Ekonomisk forskning vid Lunds Universitet samt inom BSI & Partners.
Uppl 15 Best.nr 47-09634-3
Tryck.nr 47-09634-3-00
Upplaga 15
Fek 100 fakta - omslag.indd 1
10-10-28 08.18.10
Företagsekonomi 100, Faktabok ISBN 978-91-47-09634-3 © 1993, 2011 Författarna och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson Omslag och typografi: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Upplaga 15:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Adobe Garamond Pro. Rubriker: Stone Humanist ITC Std Tryck: Kina 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
FEK 100 Block 1.indd 4
10-10-19 12.38.40
Innehåll Förord 12
Introduktion 15 Företag och företagande 17 Vad är ett företag? 17 Företaget som en ”affär” (business) 18 • Företag – en mångfaldsföreteelse 18 • Affärsidé, kapital och entreprenör 19 • Företagets livscykel 19 • Företag, företagsledning och företagsekonomi 21 • Översikt över bokens innehåll 21
DEL 1 Företaget i samhället 23 1 Företagen i detekonomiska systemet 25 Ekonomiska system 25 Ren marknadsekonomi 25 Blandekonomi 28 Lagstiftning 29 Lagar som reglerar företagens relationer till finansiärer och ägare 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till arbetstagarparten 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun 31
Sammanfattning 45 Förslag till fördjupade studier 45
3 Svenska företag i ett inter nationellt perspektiv 46 Internationell konkurrenskraft – en historisk återblick 46 Barometerindikatorn 48 Internationellt företagande 48 Internationaliseringsprocessen 50 • Multinationella företag 51
Svenska företag och Europa 51 Globalisering 52 Sammanfattning 52 Förslag till fördjupade studier 52
4 Arbetsgivare och arbetstagare 53 Inledning 53 Arbetsmarknadens organisationer 53 Parterna på arbetsmarknaden 53 • Förhandlingar, kollektivavtal och lönebildning 53 • Arbetsfred och strejker 54 • Sysselsättning 55
Företagsdemokrati och ekonomisk demokrati 56 Företagsdemokrati 56 • Ekonomisk demokrati 61 • Nya trender på arbetsmarknaden 61
Företagets samhällsansvar 31 Sammanfattning 33 Förslag till fördjupade studier 33
Sammanfattning 62 Förslag till fördjupade studier 62
2 Olika sätt att dela in företag samt fakta om svenskt näringsliv 34
5 Företagets intressenter, kontrakt och nätverk 63
Inledning 34 Verksamhetstyp 34 Näringsgren och sektor 35 Juridisk form 37 Start och upplösning av företag 39 Ägandeförhållanden 40 Storlek 41 Lokalisering 42
Vilka är företagets intressenter? 63 Intressentmodellen 64 Företaget som ett system av kontrakt 65 Företaget som ett värdeskapande affärsnätverk 65 Intressentredovisning 67 Sammanfattning 68 Förslag till fördjupade studier 68
Internet, elektronisk handel och sociala medier 45
FEK 100 Block 1.indd 5
10-10-19 12.38.40
6
innehåll
DEL 2 Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring 69 6 Företagets affärsidé 71 Inledning 71 Övergripande affärsidé 71 Mission och vision 72 Grundläggande värderingar 74 Yttre och inre affärsidé 75 Affärsmodell 76 Affärsidéns livscykel 77 Sammanfattning 78 Förslag till fördjupade studier 78
7 Strategisk planering 79 Grundtankar om strategi och strategisk planering 79 Vad är strategi? 79 • Affärsidé, mål och strategi – exemplet H&M 80 • Strategiska grundfrågor 81 • Konkurrensfördelar 82 • Typstrategier 83
Strategiprocessen 84 Affärsidén 85 Identifiera planeringsenheter/strategiska affärsenheter 86 Genomför omvärldsanalys och företagsanalys 87
Upprätta en produkt-/marknadsmatris för varje affärsenhet 87 • Bedöm produkternas utvecklingsstadium, tillväxtkraft och marknadsandel 88 • Bedöm produkternas tillväxtkraft och marknadsandel 89
Formulera mål och strategier 90 Upprätta handlingsplan 91 Genomför och följ upp 92 Sammanfattande exempel 92 Sammanfattning 93 Förslag till fördjupade studier 93
8 Marknadsföringens utgångs punkter 94 Vad är marknadsföring? 94 Marknadsorientering 95 • Marknadsföring sker inte bara i företag 97
Marknadsföringsprocessen 97 Marknadsföringsplanen 99
FEK 100 Block 1.indd 6
Sammanfattning 99 Förslag till fördjupade studier 100
9 Marknadsföringens omvärld 101 Inledning 101 Marknaden 102 Olika kategorier av marknader 102 • Marknadsutveckling 103 • Marknadsegenskaper 104 • Marknadssegmentering 104
Konkurrens 106
Den utvidgade konkurrensen 107
Teknologi 108 Internet 111
Marknadsförings- och distributionskanaler 112 Olika distributionsvägar 113 • Vertikala marknadsföringssystem 113 • Grosshandel – partihandel 114 • Detaljhandel 115 • Nya distributionsformer 115
Sammanfattning 116 Förslag till fördjupade studier 116
10 Operativ marknadsföring 117 Konkurrensmedelsanvändning 117 Produkten 117 Vad är en produkt? 117 • Klassificering av produkter 118 • Försäljning av system 119 • Varumärken 120 • Produktens livscykel 121 • Tjänster 122
Prissättning 124
Faktorer som påverkar prissättningen 124 • Prissättningsmetoder 125 • Prissättning av nya produkter 126 • Rabatter och prisdifferentiering 126 • Leasing 126 • Prissättning – en sammanfattning 127
Val av marknadsföringskanal 127
Mellanhänder eller direktmarknadsföring? 128
Påverkan – marknadskommunikation 130 Personlig försäljning 131 Reklam 132 Sales promotion 133 Public relations/publicitet 133 Direktmarknadsföring och elektronisk kundkommunikation 134 Business-to-business (B2B) marknadsföring 134
10-10-19 12.38.41
innehåll
Relationsmarknadsföring 135 Vad är relationsmarknadsföring? 135 Kundrelationens livscykel 136 • Kunder och lönsamhet 137 • Kundvärde 138 • Lojalitetseffekten – om värdet av nöjda kunder 140 • Nätverkssynsättet – utvidgad relationsmarknadsföring 141
Sammanfattning 142 Förslag till fördjupade studier 142
11 Konkurrenslagen och konsu menträtt 143 Konkurrenslagen 143 Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete 143 Undantag 144
Förbud mot missbruk av dominerande ställning 145 Påföljder 145
Förbud mot företagskoncentrationer samt konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 145 Övervakande organisationer 146 Konsumenträtt 147 Lagar som stöder konsumenten 147 Lagarnas efterlevnad 150 Sammanfattning 151 Förslag till fördjupade studier 151
DEL 3 Organisation och produktion 153 12 Administration och organisa tion 155 Vad är administration? 155 Att organisera 155 Formell och informell organisation 156 Val av organisationsform 157 Funktionsorganisation 157 • Divisionsorganisation 158 • Matrisorganisation 159
Beslutsnivåer, linje och stab 159 Funktionell organisation 160
Befogenheter och ansvar 161
7
Nya organisationsformer 161 Hierarkierna rasar 161 • Teamorganisation och processorganisation 162 • Projektorganisation 164 • Nätverksorganisation 165
Målformulering 166 Vad menas med en ”bra organisation”? 167 Organisationsförändring 168 System och rutiner 169 Kompetens 169 Organisationens kultur 171 Personaladministration 174
Personaladministrationens utveckling 174 • Vad är personaladministration? 175 • Personalarbetets organisation 176
Sammanfattning 176 Förslag till fördjupade studier 176
13 Arbetsorganisation 177 Vad är arbetsorganisation? 177 Klassisk arbetsorganisation – Taylorism 177 Modern arbetsorganisation 178 Kvalitetsinriktad arbetsorganisation 178 • Flexibel arbetsorganisation 178 • Lärande arbetsorganisation 179 • Toyotamodellen 179
Situationsanpassat ledarskap 180 Arbetssituation och hälsa 181 ”Ett bra arbete” 182 Arbetsorganisation och medbestämmande 182 Sammanfattning 183 Förslag till fördjupade studier 183
14 Företagets produktion 184 Vad är en produktionsprocess? 184 Produktion (värdeförädling) i industriföretag – industriell produktion 184 • Produktion (värdeförädling) i handelsföretag 185 • Produktion (värdeförädling) i tjänsteföretag 185
Hur beskriver man produktionssystem? 187 Flödesschema 187 • Produktionslayout och beroendeförhållanden 188 • Nyckeluppgifter 189 • Kapacitet 190 • Förädlingsvärde 190 • Teknologi 191 • Typer av produktionssystem 192
Produktionsproblem och produktionsplanering 193
Produktionsproblem 193 • Suboptimering eller helhetssyn 193 • Produktionsplanering 194
FEK 100 Block 1.indd 7
10-10-19 12.38.41
8
innehåll
Effektiva produktionssystem 197 Produktivitet 197 • Kvalitet 198 • Tidseffektivitet 199 • Just-in-time 200 • Flexibilitet 200
Industriella produktionssystem 200 Nya krav och utmaningar för industriell produktion 201
Skräddarsydda produkter – mass customization 201 • Kortare produktlivscykler 202 • Ökat inslag av service i leveranserna 202 • Kostnadseffektivitet 202 • Försörjningskedjor – supply chains 202
Försörjningskedjor – supply chain management 202 Produktion i handelsföretag 205 Produktion i tjänsteföretag 206
Tjänster är intangibla 206 • Tjänster kan produceras och levereras både av maskiner och av människor 207 • Tjänsteproduktion sker i processer 207 • Kundmedverkan i produktionsprocessen 207 • Tjänster kan inte lagerhållas 208 • Tjänsters personberoende skapar särskilda kvalitetsproblem 209
16 Resultatplanering 230 Inledning 230 Grundläggande begrepp och samband 231 Totalanalys 232 Formler och definitioner – sammanfattning 235 Bidragsanalys 237 En systematisk process för resultatplanering 240 Resultatplanering 241 Resultatplaneringens förutsättningar 244 Döda zoner 244 Teknologi och kostnader 246 Känslighetsanalys av prisändringar 248 Prishöjning 248 Prissänkning 250
Sammanfattning 251 Förslag till fördjupade studier 251
17 Kalkylering 252
Sammanfattning 209 Förslag till fördjupade studier 209
Inledning 252 Förädlingsprocessen och kalkylobjekt 253
DEL 4 Kostnads- och intäktsanalys 211
Direkta och indirekta kostnader 255 Kalkylmässiga kostnader 257 Självkostnadskalkyl och bidragskalkyl 259 Sammanfattning 264 Förslag till fördjupade studier 264
15 Kostnads och intäktsanalysens grundbegrepp 213 Inledning 213 Resultat och lönsamhet 213 Inkomster och utgifter 215 Inbetalningar och utbetalningar 215 Kostnader och intäkter 215 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader och intäkter 217
Rörliga och fasta kostnader 219 Direkta och indirekta kostnader 224 Särkostnader och samkostnader 225 Alternativkostnad 226 Operationell kostnad och operationellt resultat 227 Relevant information 228 Sammanfattning 229 Förslag till fördjupade studier 229
FEK 100 Block 1.indd 8
Analys av ett företags förädlingsprocess 254
18 Självkostnadskalkylering 265 Huvudmetoder för självkostnadskalkylering 265 Periodkalkylering (processkalkylering) 265 Divisionskalkyl 266 • Normalkalkyl 268 • Ekvivalentkalkyl 270 • Restkalkyl 271
Orderkalkylering 272 Påläggskalkylering 272
Påläggskalkylering i tillverkningsföretag 273 • Påläggsberäkning och påläggsanvändning 274
Aktivitetsbaserad produktkalkylering (ABC-kalkylering) 278 Kalkylmodeller för självkostnadsberäkning i handels- och tjänsteföretag 281 Sammanfattning 284 Förslag till fördjupade studier 284
10-10-19 12.38.41
innehåll
19 Bidragskalkylering 285 Grundprinciper 285 Löpande bidragskalkylering 286 Stegkalkyl 287
Bidragskalkylering i handelsföretag 288 Bidragskalkylering i tjänsteföretag 290 Bidragskalkylering i tillverkningsföretag 291 Ledig kapacitet 291 • En gemensam trång sektion 292 • Två produkter och två eller flera trånga sektioner 294
Beslutsrelevanta kostnader och intäkter 298 Sammanfattning 300 Förslag till fördjupade studier 300
20 Investeringskalkylering 301 Vad är en investering? 301 Investeringsbedömning 302 Grundbegrepp 304 Grundinvestering, G 304 • Inbetalningsöverskott, a 304 • Restvärde, R 305 • Ekonomisk livslängd, n 305 • Kalkylränta, r 305
Räntetabeller 306
9
Kapitalbehov 321 Behov av anläggningskapital 321 • Behov av rörelsekapital 322 • Affärskapital/Operativt kapital 323 • Behov av säkerhetskapital 323 • Kapitalrationalisering – att begränsa kapitalbehovet 324
Cash management 325 Beräkning av rörelsekapitalbehov 325 Procentmetoden 326
Beräkning av rörelsekapitalbehov i tjänsteföretag 326 Beräkning av rörelsekapitalbehov i handelsföretag 327 Kapitalbindning i varulager 328 • Leverantörsskulder 331 • Kapitalbindning i kundfordringar 331 • Sammanställning av rörelsekapitalbehovet 332 • Några nyckeltal 333
Beräkning av rörelsekapitalbehov i tillverkningsföretag 333 Budgetering och finansiering 336 Kapitalmarknad och kapitalanskaffning 337
Kapitalmarknad 337 • Kapitalanskaffning 337 • Främmande kapital 338 • Eget kapital 339
Slutvärde 306 • Nuvärde 307 • Summa nuvärde 307 • Annuitet 308
Sammanfattning 342 Förslag till fördjupade studier 342
Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) 309 • Payback-metoden – återbetalningsmetoden 311 • Annuitetsmetoden 312 • Internräntemetoden 313
DEL 6 Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys 343
Metoder för investeringskalkylering 308
Val av metod för investeringskalkylering 315 Sammanfattning 316 Förslag till fördjupade studier 316
DEL 5 Finansiering 317 21 Finansiering 319 Vad är kapital? 319 Kapital och kapitalanskaffning 319
Vad är finansiering? 319
Balansräkning – finansiell ställning 320 • ”Personalen är vår främsta tillgång” 321 • Kapitalbehov och kapitalanvändning varierar 321
FEK 100 Block 1.indd 9
22 Årsredovisning 345 Inledning 345 Från bokföring till årsbokslut 345
Regler och normer 347 Årsredovisningens innehåll 348 Uppställning av resultat- och balansräkningarna 350
Resultaträkningen (RR) 350 • Resultaträkning i förenklad form 351 • Funktionsindelad resultaträkning 352 • Kostnadsslagsindelad resultaträkning 352
Balansräkningen (BR) 355
Balansräkningens uppställning 355 • Balansräkningens tillgångar 357 • Balansräkningens eget kapital och skulder 357
10-10-19 12.38.42
10
innehåll
Värdering av tillgångar och skulder 359 Sambandet mellan resultat och värdering av tillgångar och skulder 359
Värderingsregler 360
Värdering av anläggningstillgångar enligt ÅRL 361 • Värdering av omsättningstillgångar 362 • Värdering av avsättningar och skulder 362 • Fordringar och skulder i utländsk valuta 363
Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 363 Periodiseringsfonder 363 • Avskrivningar över plan 367 • Skattemässig avskrivning på maskiner och inventarier 367
Sammanfattning 370 Förslag till fördjupade studier 370
23 Grundläggande finansiell analys 371 Vad är finansiell analys? 371 Metodiken vid finansiell analys 374 Räntabilitet 374 Avkastning på totalt kapital (Rt) 376 • Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss) 377 • Avkastning på operativt kapital (Rop) 378 • Avkastning på eget kapital (Re) 379 • Räntabilitetssamband – du Pont-modellen 380 • Sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på totalt kapital 383 • Hur hög bör räntabiliteten vara? 385
Likviditet 387
Likviditetsmått 387 • Att bedöma likviditet 388
Soliditet 388
Soliditetsmått 389 • God och dålig soliditet 391
Sammanfattning 392 Förslag till fördjupade studier 392
24 Kassaflödesanalys 393 Vad är en kassaflödesanalys? 393 Genomförande av en finansieringsanalys 394 1 Likvida medel 394 • 2 Beräkna internt tillförda medel 394 • 3 Analysera likviditetseffekter p g a förändringar i balansräkningen 397 • 4 Beräkna förändringen av rörelsekapital exklusive likvida medel 398 • 5 Har företaget investerat i eller avyttrat anläggningstillgångar? 399 • 6 Har företaget ökat eller minskat sina långfris-
FEK 100 Block 1.indd 10
tiga lån? 400 • 7 Har ägarna erhållit respektive tillskjutit kapital? 400 • 8 Sammanställ finansieringsanalysen 400 • Redovisning av kassaflöden enligt Redovisningsrådets rekommendationer 401
Sammanfattning 403 Förslag till fördjupade studier 403
25 Utvidgad finansiell analys 404 Inledning 404 Tillväxtanalys 404 Lönsamhetsstrukturanalys 406 Aktieanalys 408 Resultat per aktie 408 • Eget kapital per aktie 408 • Utdelning och utdelningstillväxt 409 • P/E-tal – börskurs jämfört med vinst per aktie 409 • Börskurs jämfört med eget kapital per aktie 410 • Substansvärde per aktie 410 • Börskurs jämfört med substansvärde per aktie 410 • Direktavkastning 411
Investeringsanalys 411 Inflationsanalys 415 Personalanalys 417 Sociala bokslut 420 Förädlingsvärdeanalys 421 Miljö- och hållbarhetsanalys 423 Sammanfattning 424 Förslag till fördjupade studier 424
DEL 7 Ekonomistyrning 425 26 Ekonomistyrning – budgetering 427 Vad är styrning och ekonomistyrning? 427 Övergripande finansiella mål – ett exempel 428 Ekonomistyrningens syfte och grundprinciper 429 Principer för tilldelning av ekonomiskt ansvar 429 Processtyrning 430
Ekonomiskt ansvar och ekonomistyrning i divisionaliserade företag 430 Ekonomistyrning i Stora Verkstadsbolaget 431
10-10-19 12.38.42
innehåll
Budgetering 433 Vad är budgetering? 433 • Budgeteringens syften 433 • Krav på budgetens uppbyggnad 434 • Budgeteringens fördelar 435 • Budgeteringens faser 435 • Budgeten – fast åtagande eller prognos 436 • Aktiv budgetering 436
Några utvecklingstendenser inom budgetering 436 Styrning med balanserat styrkort 437 Budgetering i AB Paradis – ett illustrationsexempel 439 Förutsättningar för budgetarbete 439 • Budgetmål 440 • Försäljningsbudget 440 • Tillverkningsbudget 441 • Materialbudget 443 • Lönebudget 443 • Tillverkningsomkostnadsbudget 443 • Administrationsomkostnadsbudget 444 • Resultatbudget 445 • Likviditetsbudget 445 • Investeringsbudget 445 • Budgetuppföljning 446
Sammanfattning 446 Förslag till fördjupade studier 447
DEL 8 Appendix 449 27 Bokföring 451 Bokföring och bokföringslagen 451 Vad är bokföring? 451 • Bokföringsplikt 451 • Bokföringsskyldighetens innebörd 452
FEK 100 Block 1.indd 11
11
Bokföring som en administrativ process 453 Från bokföring till årsbokslut – en översikt 454 Bokföringens grundläggande logik och teknik 455 Fyra typer av konton 455 • Balanskonton 455 • Resultatkonton 456 • Baskontoplanen 458 • Tre slags affärshändelser 458
Bokföring av utgifter och inkomster 459
Bokföring av varuinköp 459 • Bokföring av varuförsäljning 460 • Personalutgifter: löner, skatter och sociala avgifter 461 • Momsredovisning 462
Bokslut 463
Periodisering 464 • Bokslutsarbetet 467
Förslag till fördjupade studier 469 Tabell A: Slutvärdefaktor 470 Tabell B: Nuvärdefaktor 471 Tabell C: Nuvärdesummefaktor 472 Tabell D: Annuitetsfaktor 473
Ordlista 474 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys med engelsk översättning 478 Sakregister 483
10-10-19 12.38.43
FöRORd
Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och handlar om företagsekonomins delar och sammanhang. Den lämpar sig både för den som främst vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att vi vill koncentrera innehållet till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid högskolor, universitet och annan vuxenutbildning, t ex företagsintern utbildning, • att vi vill eftersträva närhet till den empiriska verkligheten och knyta an till moderna sätt att beskriva, förstå och påverka ekonomin i företag, • att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning. Under utvecklingen av Företagsekonomi 100 har vi haft tillfälle att diskutera innehållet med forskar- och lärarkollegor vid universitet och högskolor. Vi har också provat delar av innehållet i samband med undervisning vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings universitet, MiL och EFL samt undervisning i företag. Ett varmt tack för alla uppslag och idéer. Ett särskilt tack till: Carl-Johan Asplund, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola/Ekonomihögskolan i Lund, som under hela utvecklingsarbetet har bidragit med kreativa synpunkter, idéer och uppslag. Universitetslektor Peter Gerhard, Lunds Universitet, som har kvalitetssäkrat de marknadsrättsliga aspekterna. Håkan Kullvén, universitetslektor vid KTH, som har bidragit med många konstruktiva synpunkter. Viktiga impulser och synpunkter har också kommit från Sigurd Hansson, Jan E Persson (båda vid Lunds Universitet), Jan Möller (Chalmers Tekniska Högskola), Åke Stenmo (Ernst & Young), Paul Björnsson (Lunds Tekniska Högskola), Marianne Asklund (Malmö Högskola), Ingela Elofsson (Ingenjörshögskolan i Helsingborg), Bengt Håkansson (SLU, Alnarp), Per-Magnus Andersson (Lunds Universitet), Mona Becker (Lunds Tekniska Högskola), Margareta Bernstad (Malmö Högskola), Tore Eriksson (Lunds Universitet), Reinhold Fahlbeck (Lunds Universitet), Helge Helmersson (Lunds Universitet), Hans Knutsson (Lunds Universitet), Hans Lindquist (Lunds Universitet), Ola Mattisson (Lunds Universitet), Birgitta Olofsson (Malmö Högskola), Ingemar Tufvesson (Lunds Universitet) och Stefan Yard (Lunds Universitet).
FEK 100 Block 1.indd 12
10-10-19 12.38.44
förord
13
Vi tackar också Jan Edgren, Thomas C Björklund, Stefan Agurén, Stig-Arne Mattsson, Lars Ohlsén, Thorolf Hedborg, Berne Jönsson, Lars H Bruzelius, Sven-Arne Nilsson, Oskar Skärvad och Magnus Olander. Lund och Stockholm i januari 2011 Per-Hugo Skärvad Jan Olsson
FEK 100 Block 1.indd 13
10-10-19 12.38.45
FEK 100 Block 1.indd 14
10-10-19 12.38.46
IntrODuKtIOn Boken inleds med en kort introduktion som behandlar företag och företagande. i denna introduktion klargörs vad ett företag är och vad som krävs för att bilda ett företag. Vidare presenteras företagets livs cykel. introduktionen avslutas med en översikt över bokens disposi tion.
FEK 100 Block 1.indd 15
10-10-19 12.38.47
FEK 100 Block 1.indd 16
10-10-19 12.38.47
FöREtAG Och FöREtAGAndE
Vad är ett företag? Den som slår upp begreppet företag i Nationalencyklopedin (NE) möts av följande definition: ”ett företag är en organisation som samordnar arbetskraft, realkapital, teknik, information och kunskap för att producera varor och tjänster.”
Detta kan förenklat uttryckas så här: ett företag är en organisation som samordnar resurser för att producera varor och tjänster.
För att ett företag ska överleva och utvecklas är det nödvändigt att värdet av producerade varor och tjänster är högre än kostnaden för förbrukade resurser. Företaget måste ha en värdeskapande förmåga och syftet med företagets samordning av resurser är att skapa detta värde. Genom en sådan allmän och bred definition av företag – företag är organisationer vars övergripande syfte är att skapa värde – inkluderas egentligen alla organisationer i begreppet företag. Organisationer inom den offentliga sektorn – sjukvården, utbildningen, försvaret, domstolarna, skattemyndigheterna etc – måste naturligtvis, precis som alla andra företag, vara värdeskapande. Annars är de antingen irrelevanta eller ineffektiva och i behov av utveckling eller i vissa fall avveckling. Med utgångspunkt i denna allmänna definition av företag kan vi härleda tre krav på företag: • Företag ska vara effektiva. • Företag ska vara innovativa. • Företag ska ha legitimitet. Effektivitet brukar indelas i yttre effektivitet och inre effektivitet. Med yttre effektivitet avses förmågan att upprätthålla företagets relevans genom att ge det rätt inriktning, dvs ”göra rätt saker”. Med inre effektivitet avses förmågan att ”göra saker rätt”, dvs att använda resurserna på ett bra sätt. Med totaleffektivitet avses den kombinerade effekten av yttre och inre effektivitet.
FEK 100 Block 1.indd 17
10-10-19 12.38.49
18
introduk tion
Innovationsförmåga handlar om förmågan att utveckla nya varor och tjänster samt nya metoder, tekniker och verksamhetsformer för att producera och leverera dessa varor och tjänster. Legitimitet handlar om att upprätthålla förtroende och stöd för verksamheten, inte bara från ägare, kunder och medarbetare, utan från alla intressenter. Om något av ovanstående krav inte infrias uppstår problem för företaget. Dessa kan bli så allvarliga att det bara är en tidsfråga innan företaget upplöses.
Företaget som en ”affär” (business) Den breda definition av företag som vi hittills utgått från stämmer emellertid rätt dåligt med den allmänna uppfattningen om vad ett företag är. Företag förknippas vanligtvis med organisationer vars verksamhet har ett vinstsyfte. Detta är också utgångspunkten i nationalekonomisk teori där företag brukar definieras som rationella aktörer vilka drivs av ambitionen att maximera sin vinst. Företag verkar på mer eller mindre konkurrensutsatta marknader och är för sin start och utveckling beroende av att det finns ägare som är beredda att satsa pengar i företaget och därmed ta en affärsmässig och finansiell risk. Ovanstående grundsyn på syftet med företag och företagande är emellertid inte oomtvistlig. I artikeln ”What’s a business for” i Harvard Business Review (december 2002) hävdar t ex den engelske professorn Charles Handy att det övergripande syftet med företag och företagande inte är att tjäna pengar. Syftet är att tjäna pengar så att företaget kan bidra med något mer. Det är detta ”något mer” som är den verkliga grundvalen för företag och företagande. Vinst och lönsamhet ses med detta synsätt inte som ett mål utan som ett medel. IKEA:s ambition ”att skapa en bättre vardag för de många människorna” är ett exempel på detta ”något mer”.
Företag – en mångfaldsföreteelse Det finns många olika slag av företag och företagande. Ett företag kan vara en lokal hamburgerbar (Nisses Hamburgare) samtidigt som ett annat företag med samma produktinriktning kan vara en multinationell koncern (McDonald’s). Företag kan vara offentligt ägda eller privat ägda, producera varor eller tjänster, vara gamla eller unga, lönsamma eller olönsamma, växande eller krympande. Mångfalden är betydande. Förändringstakten är hög och det sker ständiga tyngdpunktsförskjutningar i näringslivsstrukturen. Länge var företag inom skogsindustri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri (för att ta några exempel) tunga delar av den svenska näringslivsstrukturen. Men tyngdpunkten förändras hela tiden. Såväl klassiska företag som nystartade företag tenderar att bli alltmera service- och kunskapsintensiva och den nya näringsgrenen ”upplevelseindustrin” stod i början av 2000-talet, enligt Exportrådet, för ca 9 % av den svenska bruttonationalprodukten. Upplevelseindustrin inkluderar verksamheter som design, film, mode, turism, arkitektur, utbildning, data- och TV-spel, reklam, författande, musik och scenkonst. Företag och företagande kännetecknas sålunda av ständig dynamik.
FEK 100 Block 1.indd 18
10-10-19 12.38.49
f ö r e tag o c h f ö r e tag a n d e
19
Affärsidé, kapital och entreprenör När ett företag bildas krävs tre nödvändiga ingredienser (se figur I:1). Det behövs en affärsidé, dvs grundläggande tankar och idéer om verksamhetens syfte, inriktning och hur verksamheten ska bedrivas, det krävs kapital och det krävs en företagare, en entreprenör.
Affärsidé
Nytt företag
Entreprenör
Kapital
Figur I:1 tre nödvändiga ingredienser då företag bildas
I grunden finns företag för att någon har startat det och därmed velat åstadkomma något med detta. Ambitionen kan vara att tjäna pengar men det finns också andra motiv och drivkrafter för att starta ett företag. Av totalt 54 619 nystartade företag i Sverige år 2009 uppgav 58 % av nyföretagarna att de startade företag för att få arbeta självständigt eller för att förverkliga sina idéer. I det unga/nystartade företaget är företagaren/ägaren och företagsledaren nästan alltid samma person. Det är ägaren som leder, styr och samordnar verksamheten i företaget och som också tar den primära risken med sitt satsade ägarkapital.
Företagets livscykel Företag och företagande följer i många fall en livscykel. Ett företags livscykel kan beskrivas på det sätt som framgår av figur I:2. Denna livscykel kan indelas i faserna: • start- och pionjärfasen, • genombrottsfasen, • tillväxtfasen, • mognadsfasen.
FEK 100 Block 1.indd 19
10-10-19 12.38.51
20
introduk tion
Figur I:2 företagets livscykel
Mognadsfasen
Genombrottsfasen
Tillväxtfasen
Start- och pionjärfasen
Storlek
Inget kommersiellt
Start- och pionjärfasen övergår, ofta väldigt snabbt, i genombrottsfasen. Här handlar genombrott det om att med utgångspunkt i affärsidén utforma den konkreta verksamheten och att åstadkomma ett kommersiellt genombrott. Då fås ett ”kvitto” på att affärsidén håller Tid och inte bara är ”goda idéer”. I tillväxtfasen växer och vidareutvecklas företaget. Detta kan ske om det finns eller kan skapas en växande efterfrågan på företagets varor och tjänster och om företaget har, och kan upprätthålla, konkurrensfördelar. I mognadsfasen handlar det om att genom Storlek fortsatt kostnadseffektivisering, service ”Upp som en sol och m m upprätthålla och förlänga livscykeln men ocksåner attsom skapa nya tillväxtförlopp med en pannkaka” utgångspunkt i nya affärsidéer. Det är emellertid inte säkert att ett enskilt företag eller en enskild affär passerar alla dessa utvecklingssteg. Vissa företag får aldrig ett kommersiellt genombrott utan går under tidigt. Andra företag går ”upp som en sol och ner som en pannkaka”. Vissa företag kan på ett effektivt sätt hantera övergången till nya affärer. Andra företag kännetecknas Tid av successiv utfasning eller en lång mognads- och skördeperiod. Storlek
Storlek
Gammal affär
Inget kommersiellt genombrott
Övergång till nya affärer Tid
Storlek
Figur I:3 några möj liga förlopp i ett företags livscykel
FEK 100 Block 1.indd 20
Tid
Storlek
”Upp som en sol och ner som en pannkaka”
Successiv utfasning
Tid
Storlek
Ny affär
Tid
Ny affär Gammal affär Övergång till
10-10-19 12.38.53
f ö r e tag o c h f ö r e tag a n d e
21
Företag, företagsledning och företagsekonomi Företagande (entreprenörskap) och företagsledning handlar till stor del om att utveckla och leda företaget igenom dess livscykel och på ett effektivt sätt passera de kritiska passager som finns på vägen. Företagsekonomi, som den presenteras i denna bok, syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag i olika situationer och utvecklingsstadier.
översikt över bokens innehåll En översikt över företagsekonomi 100 framgår av figur I:4. 1. Företaget i samhället 2. Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring 5. Finansiering
3. Organisation och produktion
4. Kostnadsoch intäktsanalys 8. Bokföring
6. Årsredovisning,
7. Ekonomistyrning
Figur I:4 en översikt över bokens innehåll
I del 1 – Företaget i samhället – beskrivs företaget med utgångspunkt i dess roll och position i samhället. I del 2 – Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring – presenteras affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker. I del 3 – Organisation och produktion – presenteras grundtankar om organisation såväl på övergripande nivå som på arbetsorganisationsnivå. Vidare behandlas företagets produktion, främst ur ett produktionsstyrningsperspektiv. Del 4 – Kostnads- och intäktsanalys – handlar om ekonomisk analys på kort och lång sikt samt metoder och tekniker för detta. Del 5 – Finansiering – handlar om företagets kapitalbehov, kapitalanskaffning och kapitalkostnader samt metoder och tekniker för att hantera de finansiella frågorna. Del 6 – Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys – utgår från företagets årsredovisning men behandlar också metoder och tekniker för att analysera och bedöma denna. Del 7 – Ekonomistyrning – handlar om att formulera finansiella mål och strategier för företaget och att genom effektiv styrning av verksamheten säkerställa att målen uppnås. I del 8 (Appendix) presenteras grunderna i bokföring. Trevlig läsning!
FEK 100 Block 1.indd 21
10-10-19 12.38.53
FEK 100 Block 1.indd 22
10-10-19 12.38.54
DEL 1. FÖrEtAGEt I SAMHÄLLEt i denna del av boken beskrivs företaget med utgångspunkt i omvärl den och samhället. i kapitel 1 presenterar vi olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system, lagar som reglerar företagens verk samhet samt diskuterar frågan om företagets ansvar i samhället. i kapitel 2 behandlas olika sätt att dela in företag. Vidare presen terar vi fakta om svenskt näringsliv. i kapitel 3 redogör vi för svenska företag i ett internationellt per spektiv och tar upp frågor som internationell konkurrenskraft, inter nationellt företagande, globalisering samt svenska företag i europa. i kapitel 4 fokuserar vi framställningen på relationen mellan ar betsgivare och arbetstagare samt arbetsmarknadens organisationer. Vi behandlar vidare den viktiga frågan om maktfördelning, medbe stämmande och demokrati inom näringslivet. i kapitel 5 presenteras företagets intressenter och intressentmo dellen samt företaget som ett värdeskapande affärsnätverk. i detta kapitel slås också bryggan till nästa del av boken, som handlar om företagets affärsidé, mål, strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.
FEK 100 Block 1.indd 23
10-10-19 12.38.55
FEK 100 Block 1.indd 24
10-10-19 12.38.55
FöREtAGEn I dEt 1 EKOnOMISKA SyStEMEt Ekonomiska system Ekonomi handlar om att skapa nytta och värde genom att effektivt använda och hushålla med tillgängliga, ofta begränsade, resurser. Om det gäller ekonomin för en enskild person talar vi om privatekonomi. Ekonomin i ett företag kallas företagsekonomi. Om ekonomin gäller ett helt land talar vi om samhälls- eller nationalekonomi. Resurserna kallas produktionsfaktorer – arbete, kapital (både pengar och realkapital) och naturresurser. Till resurserna brukar man numera också räkna kunskap (humankapital och know-how), information, tid och nätverk/relationer. I olika länder råder olika ekonomiska system. De två grundformerna är • planekonomi och • marknadsekonomi. I en planekonomi styrs ekonomin av politiska och administrativa beslut. Ett centralt planeringsorgan bestämmer hur resurserna ska användas. I en marknadsekonomi fattas besluten om hur resurserna ska användas av ”marknaden”. Marknaden är den plats där miljoner människor och tusentals företag ”träffas” varje dag (fysiskt, elektroniskt eller på annat sätt). Där gör de affärer och gör upp om priser på de varor och tjänster som köps och säljs. Det finns två varianter av marknadsekonomi: • ren marknadsekonomi och • blandekonomi. Det ekonomiska systemet i Sverige är ett marknadsekonomiskt system som också internationellt sett är det dominerande ekonomiska systemet. Många tidigare planekonomier har ställt om eller åtminstone påbörjat omställningen av sina ekonomiska system till marknadsekonomier.
Ren marknadsekonomi I en ren marknadsekonomi drivs, åtminstone enligt teorin, människor av att maximera sin nytta och företag av att maximera sin vinst. Företagen är i första hand privatägda. Konkurrens mellan företag anses vara positivt, bland annat för att den bidrar till att pres-
FEK 100 Block 1.indd 25
10-10-19 12.38.57
är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar och sammanhang.
De pedagogiska idéer som vi utgått från när vi skrivit boken är främst • att innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan, • att vi vill framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid universitet, högskolor och annan vuxenutbildning, t ex företagsintern utbildning,
Företagsekonomi 100
Företagsekonomi 100
Företagsekonomi 100 P E R - H U G O S K Ä R VA D
JAN OLSSON
Faktabok
• att vi eftersträvar närhet till den empiriska verkligheten, d v s moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag,
P E R - H U G O S K Ä R VA D JAN OL SSON
• att vi vill kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning. Företagsekonomi 100 lämpar sig både för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Övningsboken följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik. Lösningar innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna i övningsboken.
Jan Olsson har varit universitetslektor vid Linköpings universitet. Under senare år har han varvat undervisning med u-landsuppdrag för SIDA.
Faktabok
Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi, verksam vid Institutet för Ekonomisk forskning vid Lunds Universitet samt inom BSI & Partners.
Uppl 15 Best.nr 47-09634-3
Tryck.nr 47-09634-3-00
Upplaga 15
Fek 100 fakta - omslag.indd 1
10-10-28 08.18.10