9789144116969 by Smakprov Media AB

SOCIALT ARBETE I CIVILSAMHÄLLET

– AKTÖRER, FORMER OCH FUNKTIONER

Författare Författarsson STIG LINDE ROBERTO SCARAMUZZINO (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39464 ISBN 978-91-44-11696-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Kapitel 8 har översatts av Caroline Björklund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Lightspring/Shutterstock Johnér/Rebecka Rynefelt Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentationer 13 Del 1 Bakgrund och teoretiska perspektiv 1 Socialt arbete i civilsamhället 19 Stig Linde & Roberto Scaramuzzino

Bokens struktur 21 Bokens bidrag 24 2 Det civila samhällets historia – begreppet, fenomenet och debatten 25 Stig Linde & Roberto Scaramuzzino

En ny politisk ram för civilsamhället 26 Frivilligt socialt arbete 27 Civilsamhället som modernt fenomen 28 De sociala rörelserna och framväxten av det sociala arbetet 30 Den svenska välfärdsstaten mellan kontinuitet och förändring 32 Olika generationer av sociala rörelser i civilsamhället 34 Spänningsfullt frirum 36 Fenomenet civilsamhälle 37 ”Civilsamhället” som utopi och slagträ 40 Socialt arbete i civilsamhället 41 Referenser 42

Innehåll

3 Socialt arbete i civilsamhället: mikro-, meso- och makroteorier 47 Håkan Johansson & Anna Meeuwisse

Mikroteori: om personliga motiv och engagemangets sociala fördelar 48 Motiv till ideellt engagemang 49 Socialt kapital och emotionell energi 50 Nya former av engagemang 52 Mesoteori: om kollektivt handlande och organisering 52 Teorier om sociala rörelser och mobilisering 53 Teorier om ideella organisationer 56 Teorier om organisationers anpassning och hybridisering 62 Makroteori: jämförande teorier om nationella modeller 64 Välfärdsregimer och sektorsmodeller 65 Fem nationella modeller 66 Kritiken mot social origins-teorin 68 Ett forskningsfält i förändring 69 Referenser 69 Del 2 Det organiserade civilsamhället 4 En svensk modell för civilsamhället? Organisationer inom det sociala området 77 Roberto Scaramuzzino & Anna Meeuwisse

Kännetecken för organisationer i det civila samhället 78 En svensk modell för civilsamhället 79 Röst och service 81 Mänskliga resurser 86 Finansiering 90 Beroende och styrning 93 En svensk modell i förändring? 95 Referenser 97 5 Redovisning och ansvar – det ålagda och det självpåtagna 101 Malin Arvidson & Stig Linde

Redovisningsrelationer åt flera håll 102 Ansvar och makt 103 Presentation av fallstudieorganisationen 104 4

Innehåll

Att värdera civilsamhällets sociala insatser 106 Redovisningars och utvärderingars funktion 106 Ålagt ansvar – att hållas ansvarig 108 Självpåtaget ansvar – att känna ansvar 111 Samspel mellan ålagt och självpåtaget ansvar 113 Redovisningskravens definierande funktion 116 Särdrag i ideella organisationers redovisning 117 Redovisningsansvarets dimensioner 118 Splittrat fält kräver resurser och engagemang 119 Referenser 120 6 Från röst till byråkrati – utmanade kärnvärden inom svenska kvinnojourer 123 Sara Helmersson

Tyngande ”pappersarbete” 124 Tidskrävande och osäkra anslagsprocesser 126 Brist på kapital 128 Administrativ stress: ”Det är mycket nu” 128 Nedprioriterad opinionsbildning 130 Socialtjänsten – en institutionaliserad samarbetspartner 132 Garant för betalning och kvalitet 132 Barn som grund för regelmässig kontakt 133 Utebliven kritik 135 Orosanmälan – en plikt för jourkvinnor? 136 Kan socialtjänsten väljas bort? 139 Ställningstagande för barn 140 Byråkrati och beroende 141 Nedlagda boenden 142 Byråkratisering och utmanade kärnvärden 143 Professionaliserad doxa 144 Referenser 145 7 Samverkan, dialog och styrning – integration av nyanlända i förening 149 Roberto Scaramuzzino & Anders Jönsson

Vad är samverkan? 150 Samverkan, styrning och oberoende 152 Samverkan som politisk målsättning 154

Innehåll

Det civila samhällets mervärde 155 Samverkan för nyanländas etablering i Skåne 156 Samverkan, överenskommelser och partnerskap 158 Mellan ekonomisk och social integration 160 Mellan kontroll och frivillighet 161 Kommunikation och dialog som lösning 163 Ömsesidig förståelse trots olika logiker 164 Samverkanseffekt bortom NAD 165 Styrning och mångfald av organisationer 166 Samverkans strukturerande effekt 168 Referenser 170 Del 3 Spänningsfyllt frirum och arena för motstånd 8 Volontärer i välfärdsstaten – socialt arbete med transitflyktingar som politisk handling 175 Jaakko Turunen & Noomi Weinryb1

Transitflyktingar, civilsamhälle och socialt arbete 177 Socialt arbete i den svenska välfärdsstaten 179 Fullständiga och partiella organisationer i socialt arbete 182 Studentintervjuer med volontärer 184 Upplevelser av socialt arbete i fullständiga och partiella civilsamhällesorganisationer 185 Medlemskap 185 Hierarkiska strukturer 188 Implementering av regler 189 Kontroller och sanktioner 191 Socialt arbete och civilsamhälle i den svenska välfärdsstaten 192 Utsuddad gräns mellan altruism och politik 192 Engagemang av egenintresse 194 Ad hoc-engagemang 194 Nya former för organisation och nätverk 195 Kan partiella organisationer tillhandahålla tjänster? 196 Referenser 198 Respondenter som refereras till och/eller citeras i kapitlet 200

Innehåll

9 Att höja sin röst – socialarbetares mobilisering och organisering genom sociala medier 201 Gabriella Scaramuzzino

En individualiseringstrend i civilsamhället? 202 Från fullständiga till partiella organisationer? 204 Facket som socialarbetares röstbärare 205 Enade socialarbetare 206 Lösa nätverk eller partiella organisationer? 206 ”För att bli en stark yrkeskår måste vi organisera oss” 207 Enade välfärdsarbetare 210 Hur har de politiska strategierna förändrats? 211 Möten, manifestationer och demonstrationer 211 Samla in och sprida socialarbetares egna vardagsberättelser 213 Skriva och sprida debattartiklar 215 Nya medlemskapsformer? 216 Passiv versus aktiv medlem 216 Representativitet versus anonymitet 218 Flyktig eller stabil organisering? 219 ”Nya” aktörer, former och funktioner? 220 Referenser 222 10 Motståndsberättelser – civilsamhället som arena för att utmana marginalisering och stigman 225 Ulrika Levander & Nea Glad

Identitetsbaserat motstånd 226 Stigman och marginalitet – skilda positioner 229 Ensamhet, passivitet och självständighet 231 Problempositioner och marginaliserade identiteter 231 Allianser och svängrum för retoriska omförhandlingar 233 Kraften av igenkännande som gemensam sköld 233 Uppvärderad nedvärdering 235 Sätta parentes kring stigmat 236 Normbrytande annorlundaskap och radikalt handlande 238 Att utmana dikotomi och polarisering 239 Reproduktion och utmaning av begränsande normer 240 Strukturell kritik och reproduktioner av underordning 240

Innehåll

Ett omförhandlat utanförskap 242 Normens begränsningar eller min identitet? 244 Individuellt vardagsmotstånd och strukturell aktivism 244 Referenser 247 Del 4 Sociala insatser i gränsland 11 Brukare och inflytande – brukarrepresentanters kooptering i socialtjänst och psykiatri 251 Erik Eriksson

En relation mellan civilsamhället och det offentliga 252 Institutioner och organisationer 252 Kooptering 253 Vad säger forskningen? 254 Brukarinflytande som kooptering 256 Brukarföreningar och enskilda brukare – vem koopteras? 257 Koopteringens praktik 258 Tillknytning 259 Inramning 261 Kontroll 264 Motstånd 267 Koopteringens möjligheter och begränsningar 269 Möjligheter att påverka 270 Konsekvenser för civilsamhället 271 Referenser 272 12 Frivilligt socialt arbete i det offentligas gränsland – gode män, övervakare, kontakt- och stödpersoner 275 Kerstin Svensson

Uppdragens tillkomst och bakgrund 277 Vårdare eller tjänstemän? 277 Frivilliga parallellt med tjänstemän 278 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 281 Lagreglerade uppdrag 283 Lekmannaövervakare i Kriminalvården 284 Kontaktperson inom socialtjänsten 285 Stödperson inom psykiatrin 287 God man, förvaltare och förmyndare 288 Hur många är de? 290 8

Innehåll

Stöd, kontroll och normalisering 292 Engagerade personer med varierande uppdrag 293 Mellanmänsklig kontakt på fritiden 294 En grupp frivilliga med oklara roller 296 Referenser 297 Sakregister 301

FÖRORD

Välfärdens förändrade villkor och organisering är ett övergripande intresseområde för studenter, forskare och lärare vid Socialhögskolan i Lund. Forskning kring det civila samhället och ideella organisa tioner är därför ett väletablerat forskningsområde. Medlemmar i den forskargrupp som står bakom denna antologi har arbetat med en rad forskningsprojekt som rör den ideella sektorns roll, funktion och status i ett föränderligt välfärdssamhälle, där konsekvenserna för det sociala arbetet och för olika brukargrupper är av särskilt intresse. Idén att skriva en bok om det sociala arbete som bedrivs i det civila samhället väcktes eftersom det är ett angeläget och högaktuellt tema som det saknades litteratur om i socionomutbildningen. Projektet påbörjades i slutet av 2015 och har inneburit att författargruppen vid flera tillfällen har mötts och diskuterat varandras texter och antologins ärende. Ett bidrag från en av det civila samhällets pionjärer vad gäller sociala frågor, Centralförbundet för socialt arbete (CSA), har under lättat denna process, vilket härmed tacksamt erkännes. Tack också till förläggare Johan Lindgren på Studentlitteratur för hans engagemang i bokprojektet. Resultatet håller du nu i handen, en bok som samlar bidrag från medlemmar i forskargruppen men också från andra författare med anknytning till Socialhögskolan i Lund, samt från två kollegor vid Södertörns högskola. Men det saknas ett bidrag i antologin. Till vår sorg avled Yoshiko Boregren Matsui, doktorand vid Socialhögskolan i Lund, i juni 2017 efter en tids sjukdom. Ett kapitel i antologin skulle bygga på hennes jäm förande studie av fontänhusverksamheter i Japan och Sverige. Därför är denna bok i en mening ofullbordad. Vår förhoppning är att denna volym kan bredda synen på det sociala arbetet i Sverige och fördjupa vår förståelse av de aktörer, former och funktioner som det sociala arbetet i civilsamhället omspänner.

FÖRFAT TARPRESENTATIONER

Malin Arvidson är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Med erfarenheter från brittisk ”Third Sector Research” och forskning om biståndsorganisationer studerar hon organiseringen i civilsamhället med särskilt fokus på utvärderingspraktiken inom detta fält. Erik Eriksson är socionom och filosofie doktor i socialt arbete. Erik disputerade hösten 2015 vid Socialhögskolan i Lund, med en avhandling om brukarinflytande inom välfärdsorganisationer. För närvarande är han verksam som postdoktor på Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet där han bland annat studerar brukar perspektiv inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Nea Glad är utbildad genusvetare och socionom samt yrkesverksam socialarbetare. Hennes forskningsintresse rör sig kring motstånd, aktivism och funktionalitet, samt hur dessa områden samverkar och hur personer med normbrytande funktionalitet ges utrymme att agera såväl politiskt som i vardagslivet. Sara Helmersson är socionom och filosofie doktor i socialt arbete, verksam som lärare på Socialhögskolan i Lund. Hennes forskningsintresse rör våld i nära relationer och det arbete som utförs av ideellt organiserade kvinnojourer och kommunala enheter. Håkan Johansson är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund och forskar om välfärdsstat och socialpolitik med ett speciellt intresse för fattigdom. Han arbetar också med forskning om civilsamhälle och dess organisering på olika nivåer i samhället.

Författarpresentationer

Anders Jönsson är doktorand i socialt arbete. Hans forskningsintresse rör bland annat det sociala arbetets språk, med ett fokus på skriftlig kommunikation mellan socialarbetare och klienter. Ulrika Levander är disputerad i socialt arbete vid Göteborgs universitet och arbetar sedan 2012 som lektor på Socialhögskolan i Lund. I sin forskning har hon dels undersökt hur socialt företagande och socialt entreprenörskap tar sig uttryck i det svenska civilsamhället, dels hur psykisk ohälsa bland utsatta barn och unga har förståtts historiskt samt hur det påverkar samtida synsätt. Stig Linde är socionom, diakon i Svenska kyrkan och universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund. Hans forskning rör organisering, särskilt ur aspekten utvärdering, främst med inriktning på ideella organisationer inom det sociala och diakonala fältet. Anna Meeuwisse är professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hennes forskning rör bland annat det civila samhällets roll i välfärdsstaten och socialt arbete i nordiskt och internationellt jämförande perspektiv. Gabriella Scaramuzzino är FD i socialt arbete och arbetar som postdoktor vid Socialhögskolan i Lund. Hennes forskningsområden är civilsamhället, digitalisering, arbetares rättigheter samt prostitution, och forskningen handlar om vilken transformativ roll internet och sociala medier har för mobiliseringen och organiseringen av olika grupper. Roberto Scaramuzzino är disputerad i socialt arbete vid Malmö Högskola och är nu postdoktor vid Socialhögskolan i Lund. I sin forskning har han fokuserat på dialoger och samverkan mellan civilsamhället och offentliga aktörer, men också på EU:s betydelse för det svenska civilsamhället och hur svenska organisationer använder sig av EU som en möjlighetsstruktur för finansiering och för att påverka politiken. Kerstin Svensson är professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hennes forskning rör organisering, professioner och frivilligarbete och hon har gjort studier av bland annat kriminalvård, socialtjänst, brottsofferstöd, skola och polis.

Författarpresentationer

Jaakko Turunen är disputerad i statsvetenskap vid Uppsala universitet och är nu lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning fokuserar på interaktion, språk i politiken och relationer mellan stat och civilsamhälle. Noomi Weinryb är disputerad i företagsekonomi vid Uppsala universitet och är nu verksam som forskare vid Förvaltningsakademin på Södertörns högskola. Noomis forskning handlar om ansvarsutkrävande och organisering, ofta med fokus på gränslandet mellan civilsamhället och offentlig förvaltning.

DEL I

Bakgrund och teoretiska perspektiv

KAPITEL 1

Socialt arbete i civilsamhället St ig L i n de & Robe rto S c a r a m uz z i no

Natalie gjorde sin socionompraktik vid Röda Korsets regionkontor i Växjö. Här deltog hon i utbildningen av frivilligt engagerade människor i besökstjänst. Språkcaféer med läxhjälp var en annan del av praktiken. Johan fick efter sin socionomutbildning jobb vid Skåne stadsmission. Uppdraget var att bygga relationer och mötesplatser med ensamkommande ungdomar ”utan papper”. Det innebar bland annat att lägga några kvällar i veckan på uppsökande arbete på Malmö centralstation. Föreningen ”Ensamkommandes förbund” blev en viktig samarbetspartner i detta arbete. Johan valde att engagera sig även på sin fritid för flyktingar och papperslösas rättigheter genom den lokala asylgruppen. Lina sommarjobbade på Diakonicentralen i Lund som är en av stadens aktörer för att bistå fattiga EU-medborgare. Här uppstod en diskussion med andra frivilligorganisationer, och med socialförvaltningen: Vad behöver göras? Vad är relevant hjälp? Föreningen Individuell Människo hjälp (IM) har utvecklat arbetet med grupper för nyanlända barn runt om i landet. För att nå ut till målgruppen krävs samarbete med skolor och andra myndigheter. Ilona skrev sin masteruppsats i socialt arbete om kvinnojourernas arbete. Med andra ord: Socialt arbete har sin givna plats i ideella organisationer, i civilsamhället. Vad menar vi då med civilsamhället? Termen civilsamhälle används ofta som ett samlingsbegrepp för ett brett spektra av aktiviteter och aktörer. Ofta definieras det civila samhället som en särskild sfär skild från stat, marknad och familj där människor frivilligt kommer samman för social samvaro, för att gemensamt uttrycka sig i en fråga eller för att bedriva gemensamma aktiviteter av något slag. Det kan röra sig om allt ifrån insatser i väletablerade, delvis professionaliserade, frivilligorganisationer till lösare former av engagemang inom till exempel aktivistgrupper och sociala rörelser. Inom det sociala området strävar dessa aktörer ofta efter att skapa förbättrade sociala, politiska och mänskliga rättigheter för olika individer och grupper. Den här boken har fått titeln Socialt arbete i civilsamhället – aktörer, © F örfa t t arna oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

Del I Bakgrund och teoretiska perspektiv

former och funktioner. Den är framarbetad utifrån vårt behov att förhålla oss till välfärdsarrangemangens förändringar under 2010-talet. Det ställs förväntningar på stat och kommun, men även på de instanser som varken kan räknas till myndigheter eller till företag och som går under många olika benämningar. Frivilligorganisationer, folkrörelser, idéburna organisationer, medborgarsammanslutningar, non-profitorganisationer (NPO) och non-governmental-organisationer (NGO) samt ideella föreningar är bara några av de begrepp som används. På senare år har samlingsbegreppet ”civilsamhället” börjat användas, kanske inte så mycket i gemene mans mun, utan mer i politik, organisationsliv och forskning. Oavsett om vi kallar det frivilligt socialt arbete, tredje sektorn eller civilsamhälle handlar det om att människor organiserar sig, sina resurser och sitt handlande baserat på fria val och frivilligt engagemang, utan direkt statlig styrning, utan vinstintresse och ofta i gemenskaper av olika slag. Gemenskaperna kan byggas ut till verksamheter, som gör olika saker. Somliga samlar resurser, andra utför tjänster, somliga organiserar än fler människor, andra påverkar andra organisationer – och inte sällan kan detta ske simultant i en organisation. I dessa gemenskaper socialiseras människor och institutionaliseras värderingar. Traditionellt har dessa organisationer betraktats som sammanhang där människor fostras till samfällt agerande, baserat på den enskildes röst och kollektivets möjlighet att påverka och kallas då ofta demokratiska folkrörelser. Dessa civilsamhällets organisationer spelar då en medierande – länkande och kanaliserande – roll för att hantera spänningen mellan stat och individ. När människor sluter sig samman runt vissa värderingar kan dessa ”samhällskroppar” erövra en självständig roll som aktörer på lokala, nationella och internationella arenor. Men här uppstår också konflikter när olika idéer och åsiktsriktningar kämpar om tolkningsföreträde. Det sociala arbete som äger rum i civilsamhället behöver inte alltid vara väsensskilt från det myndighetsorganiserade. Vi vill betona att skillnaden är att det just bedrivs i en annan sfär eller arena jämfört med det myndighetsbaserade. Dess former, villkor och förutsättningar försöker vi i bokens kapitel diskutera utan att ta dem för givna. Detta för att undersöka vad vi då lär om socialt arbete, och vad vi lär om civilsamhället.

1 Socialt arbete i civilsamhället

Bokens struktur Boken är uppbyggd av fyra olika delar. Den första delen inleds med denna presentation av antologins olika texter och bokens syfte och bidrag. Därefter skärskådar vi i det andra kapitlet begreppet ”det civila samhället”. Här beskriver vi hur det historiskt har tillskrivits olika betydelser, vilket naturligtvis vållat debatt! Vi diskuterar hur civilsamhället och det sociala arbetet förhåller sig till varandra både historiskt och begreppsligt. Den svenska välfärdsstatens utveckling och det civila samhällets roll behandlas både genom att synliggöra hur utvecklingen har förståtts i forskningen och hur debatten har sett ut genom tiderna. Vi avslutar med att diskutera vad vi menar med socialt arbete i civilsamhället. Håkan Johansson och Anna Meeuwisse gör i det tredje kapitlet en översiktlig presentation av flera möjliga och användbara teorier för att studera och förstå socialt arbete i civilsamhället. Kapitlet är uppdelat i teorier på mikro-, meso- och makronivå för att spegla hur dessa teorier kan bidra till att förstå individers relation till och engagemang i civilsamhället, hur det civila samhällets organisationer fungerar och agerar, samt det civila samhällets roll och funktion på övergripande nivå. En del av de teorier och begrepp som presenteras fördjupas och appliceras i de kommande empiriska kapitlen. De övriga delarna i antologin består av texter som bygger på empiriska undersökningar och uppdelningen speglar olika fokus i spänningen mellan organisation och individ. Bokens andra del består av fyra kapitel som handlar om organisa tioner som bedriver socialt arbete och som är en tydlig del av det organi serade civilsamhället. Anna Meeuwisse och Roberto Scaramuzzino presenterar en omfattande kvantitativ studie av det organiserade civila samhället i Sverige som genomförts genom en enkätstudie riktad till organisationer aktiva inom det sociala området. Mer än 1700 organisationers aktiviteter, resurser och finansiering samt hur de upplever relationen med det offentliga analyseras med hjälp av resultaten från enkäten. Resultaten jämförs med och diskuteras i ljuset av hur det svenska civila samhällets struktur och roll har förståtts i tidigare forskning. Malin Arvidson och Stig Linde utforskar i en fallstudie redovisningsansvaret i en socialt verksam organisation med flera finansiärer och många järn i elden. Att utvärdera och redovisa kvalitet görs på flera sätt: dels anpassat till finansiärer och uppdragsgivare, det som kan kallas ett

Del I Bakgrund och teoretiska perspektiv

ålagt ansvar, och dels utifrån ett självpåtaget ansvar där organisationer är proaktiva och ibland nyskapande i sina former. Redovisning är inte bara kontroll utan i hög grad kommunikation! Sara Helmersson har studerat kvinnojourer och deras samspel med socialtjänsten i syfte att säkra resurser för jourverksamheten. Hon synliggör hur samarbetet skapar en förskjutning från stödarbetet till administrativa uppgifter kopplade till ansökningar om medel och återrapportering. Hon visar också att en verksamhetslogik grundad i traditionella feministiska ideal och värderingar av systerskap tenderar att tonas ner till förmån för en myndighetslogik. Anders Jönsson och Roberto Scaramuzzino undersöker samverkan mellan Arbetsförmedlingen och föreningslivet för nyanländas integra tion. Deras studie visar på hur en föreningslogik och en myndighetslogik i flera avseenden skapar spänningar, från olika tolkningar av projektets mål till vad som är insatsernas huvudsakliga betydelse för målgruppen. Genom dialog kan många av dessa utmaningar hanteras i projektet utan att skapa konflikter. Samverkan rymmer situationer där föreningslivet kan påverka det offentliga, men där konsensusandan i projektet kan dölja relationer som är mer präglade av styrning och kooptering där föreningslivet dras in i myndighetslogiken och anammar dess målsättningar. De studerade organisationerna i denna andra del har olika relationer till det offentliga. Självständighet, samverkan och beroende är återkommande teman – fenomen vilka alla får interna organisatoriska konsekvenser. Antologins tredje del fokuserar i stället på civilsamhället som ett spänningsfyllt frirum, en arena för ifrågasättande och motstånd. Detta kan organiseras på flera olika sätt, vilket de tre kapitlen belyser. Jaakko Turunen och Noomi Weinryb undersöker enskilda individers engagemang som volontärer till stöd för transitflyktingar. De relaterar dessa former av engagemang till dess betydelse för den svenska välfärdsstaten och huruvida vi kan förstå detta som också ett ifrågasättande av rådande politik gentemot flyktingar. Inom det studerade fältet finns både partiella organisationer – de som bildades snabbt för att agera i krisen – och de fullständiga, sedan tidigare etablerade, organisa tionerna. De analyserar volontärernas förhållningssätt och erfarenheter utifrån de organisatoriska sammanhang inom vilka de engagerar sig, för att förstå organisationsformens betydelse för volontärskapet. Gabriella Scaramuzzino fokuserar på socialarbetares organisering och mobilisering på internet. Genom att följa deras politiska aktiviteter 22

1 Socialt arbete i civilsamhället

på sociala medier som Facebook och Twitter visar hon hur internet skapar nya möjligheter för utvecklandet av nya strategier för politisk påverkan och för att lyfta nya frågor. Sociala medier ger möjligheter för partiella organisationer och kapitlet visar både på styrkor och svag heter med denna form av organisering, också i relation till de sedvanliga fackföreningsrörelserna och traditionellt påverkansarbete. Nea Glad och Ulrika Levander undersöker hur utsatta grupper använder civilsamhällets gemenskap för att utmana samhällelig stigmatisering och förändra begränsande livsvillkor. Enskilda individer som är delaktiga i organiserade verksamheter för dessa grupper använder sig av olika berättelser för att diskursivt och identitetsmässigt göra motstånd mot rådande normer som upplevs som diskriminerande och stigmatiserande. I de motståndsberättelser som formas gestaltas både potentiella framgångsidentiteter och värdefulla annorlundaskap. Vilka skilda möjligheter som olika utsatta grupper har att formulera motstånd och hur det kan bidra till social förändring är två centrala frågor i kapitlet. Denna tredje del visar hur socialt arbete kan uppstå i olika mer eller mindre organiserade former i civilsamhället. Antologins fjärde del består av två kapitel som undersöker vad vi skulle kunna kalla ett gränsland mellan det sociala arbetet inom myndigheter och det frivilliga sociala arbetet. Här handlar det om individer som är engagerade i socialt arbete utanför, eller i utkanten av, det organiserade civila samhället. Det kan handla både om påverkansarbete inom välfärdsområdet och om direkt stöd- och hjälparbete. Individernas relation till det civila samhället och till det offentliga varierar också mellan de två kapitlen. Erik Eriksson studerar brukarinflytande inom offentligt driven socialtjänst och psykiatri där enskilda brukare blir inbjudna att representera målgruppen. Former och innehåll för brukarinflytande undersöks för att förstå i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar brukarrepresentanterna kan få inflytande över verksamheten och i vilken utsträckning dessa blir koopterade i relationen med det offentliga. Kerstin Svensson beskriver i sitt kapitel enskilda individer som engagerar sig för sina medmänniskor, på uppdrag av det offentliga. Här handlar det om gode män, övervakare, kontaktpersoner och stödpersoner. Kapitlet behandlar hur frivilliga och professionella genom historien knutits samman för myndigheters uppdrag och vilka roller dessa frivilliga ges utifrån lagreglering. Kapitlet visar hur uppdragen genomförs i en vänskapsliknande relation och uppfattas som värdefulla och meningsfulla både av dem som utför det frivilliga arbetet och © F örfa t t arna oc h S t ud e n t li t t e ra t ur

Del I Bakgrund och teoretiska perspektiv

de som är mottagare av insatserna. Men de har också en inneboende komplexitet där den frivillige kan sakna stöd i sin roll.

Bokens bidrag Det empiriska underlaget för kapitlen spänner över en stor del av det sociala arbetets domän. Kapitlen representerar både vad vi kallar ”Viför-dem”- organisationer med hemlöshet, vård och arbetsträning på sin agenda, liksom ”Vi-för-oss”-organisationer såsom kvinnojourer och verksamheter som samlar människor med psykisk skörhet eller annan funktionsvariation. Även det myndighetsbaserade sociala arbetet har flera gränsytor mot det civila samhället. Vi ser hur brukarorganisationer inbjuds till samverkan, och hur medborgare ges uppdrag att verka i ett myndighetsdefinierat, men frivilligt, socialt arbete. Här beskrivs också hur socialarbetare som yrkeskår nyttjar det civila samhället som arena för att driva på myndigheternas insatser, en ambition som har historiska rötter. Det civila samhället har byggts av och rymmer mångas stora engagemang. Detta har inte minst blivit tydligt i de senaste årens flykting- och integrationsfrågor vilket avspeglas i kapitlen. Med denna bok vill vi ge en bred bild av socialt arbete i civilsamhället som både röst och service och som något som kan bedrivas av enskilda individer och i olika grad av organiserade former. Vi vill också visa hur det civila samhället erbjuder en mångfald av organisationsformer som spänner mellan fullständiga och partiella organisationer, och relationer där individer och organisationer i det civila samhället kan komma att bedriva socialt arbete på uppdrag av det offentliga – men också i direkt kontrast med det offentligas politik. Denna bok fyller också en kunskapslucka genom att både analysera viktiga skeenden för det sociala arbetet, presentera och diskutera begrepp och relevanta teoretiska perspektiv samt ge en fördjupad bild av forskningsläget. Vi vill med vår antologi visa att socialt arbete i civilsamhället är ett fenomen som har stor aktualitet. Antologins ärende är att bidra till allas vårt lärande om socialt arbete, dess möjligheter, svårigheter och kvaliteter, i det ibland svårdefinierade sammanhang som vi benämner ”det civila samhället”.

Stig Linde (red.) är lektor vid Socialhögskolan i Lund och forskar om organisering, särskilt ur aspekten utvärdering, främst med inriktning på ideella organisationer inom det sociala och diakonala fältet. Roberto Scaramuzzino (red.) är postdoktor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Han forskar om samverkan mellan civilsamhället och offentliga aktörer, bland annat inom integrationsområdet, men också om EU:s betydelse för det svenska civilsamhället.

SOCIALT ARBETE I CIVILSAMHÄLLET – AKTÖRER, FORMER OCH FUNKTIONER Socialt arbete har sin givna plats i det civila samhällets organisationer. Författarna till denna antologi har arbetat med forskningsprojekt som rör den ideella sektorns roll, funktion och status i ett föränderligt välfärdssamhälle, där konsekvenserna för det sociala arbetet och för olika brukargrupper är av särskilt intresse. Boken ger en bred bild av socialt arbete i civilsamhället, som både ”röst” och ”service”, i olika grad av organiserade former. Här synliggörs både vad vi kallar ”Vi-för-dem”-organisationer som har hemlöshet, vård och arbetsträning på sin agenda, liksom ”Vi-för-oss”organisationer såsom kvinnojourer och verksamheter som samlar människor med psykisk skörhet eller annan funktionsvariation. Även det myndighetsbaserade sociala arbetet relaterar till det civila samhället. Brukarorganisationer inbjuds till samverkan, och medborgare ges uppdrag att verka i ett myndighetsdefinierat, men frivilligt, socialt arbete. Här beskrivs också hur socialarbetare som yrkeskår nyttjar det civila samhället som arena för att driva på myndigheternas insatser. Det civila samhället rymmer mångas engagemang. Detta har inte minst blivit tydligt i de senaste årens flykting- och integrationsfrågor vilket avspeglas i kapitlen. Boken presenterar även relevanta teoretiska perspektiv. Boken vänder sig till dem som studerar socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga ämnen. En väl så viktig läsargrupp är de som arbetar med eller är engagerade inom det civila samhällets organisationer.

Art.nr 39464

studentlitteratur.se