9789127140967 by Smakprov Media AB

Lars André Olsen & Maria Hälleberg Nyman

LÄKEMEDELSBERÄKNING är en betydelsefull del i sjuksköterskans

dagliga arbete och kan få förödande konsekvenser för patienten om den inte utförs korrekt. Denna bok ger praktiska och beprövade redskap för att utföra säkra läkemedelsberäkningar genom att förena begreppsförståelse med räknefärdigheter och kritisk utvärdering.

Foto: Annika Schildt

Centrala teman i boken är:

Lars André Olsen är leg. sjuksköterska och högskolelektor vid Høgskolen i Ålesund, Norge, där han under många år undervisat i läkemedelsberäkning och läkemedelshantering.

• begreppen dos, styrka och mängd som pedagogisk modell • egenkontroll av beräkningar • beräkningar som utgår ifrån alla olika läkemedelsformer. På bokens hemsida finns föreläsningar i ämnet och PowerPointbilder för undervisning. Som komplement till boken finns en separat nedladdningsbar mobilapplikation med över 1 000 övningsuppgifter och tillhörande facit med vägledande stöd. Säker läkemedelsberäkning är lämplig som kursbok

Lars André Olsen & Maria Hälleberg Nyman

Säker läkemedelsberäkning DOS

STYRKA MÄNGD

SÅ HÄR AKTIVERAR DU BOKENS DIGITALA DEL 1. Gå in på www.nok.se/aktivera 2. Skriv in din aktiveringskod, se nedan Koden behöver bara aktiveras en gång. Därefter loggar du in med e-postadress och lösenord på www.nok.se. Materialet knyts till dig som enskild användare och fungerar i två års tid från det att koden har aktiverats.

Din aktiveringskod:

för studenter vid sjuksköterskeprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet. Boken

Foto: Lotta Anelid Karlgren

kan även användas som uppslagsbok och

Maria Hälleberg Nyman är leg. sjuksköterska, med.dr och högskolelektor vid Örebro universitet där hon undervisar i läkemedelsberäkning.

repetitionsverktyg för hälso- och sjukvårdspersonal som utför läkemedelsberäkningar.

Testa dina räknefärdigheter med hjälp av mobilappen »Säker läkemedelsberäkning«!

Säker läkemedelsberäkning

röntgensjuksköterskeprogrammet och

BOK OCH DIGITAL PRODUKT

ISBN 978-91-27-14096-7

9 789127 140967

Dos, styrka, mängd.indd 1-5

2015-06-29 15:21

Saker__bok 1.indb 2

2015-07-01 13:19

Innehåll

Förord . . ............................................................................ 9

Till dig som är student ......................................................................................... 9 Till dig som undervisar....................................................................................... 10 En situation från vardagen................................................................................ 13

Inledning. . .......................................................................15 1

Dos, styrka och mängd........................................... 21

1.1

Den verksamma substansen i läkemedel....................................................... 23 1.1.1 Den verksamma substansen som massenheter – gram, milligram, mikrogram och nanogram ............................................................................ 23 1.1.2 Den verksamma substansen som substansmängd – mol och mmol ................................................................................................ 25 1.1.3 Den verksamma substansen som biologisk effekt – internationella enheter ............................................................................... 26 1.2 Dos......................................................................................................................... 28 1.2.1 Viktiga begrepp angående dosen .............................................................. 28 1.3 Styrka och mängd .............................................................................................. 31 1.3.1 Perorala läkemedel i fast form ..................................................................... 32 1.3.2 Suppositorier och vagitorier ......................................................................... 33 1.3.3 Läkemedel i flytande form för oral användning .................................... 33 1.3.4 Läkemedel i flytande form för parenteralt bruk .................................... 34 1.3.5 Depotplåster ...................................................................................................... 38 1.3.6 Inhalationsläkemedel ..................................................................................... 39 1.3.7 Salvor/krämer/kutana lösningar/geler ..................................................... 40 1.3.8 Styrka i procent ................................................................................................. 41 1.4 Sambandet mellan dos, styrka och mängd ................................................... 43 1.5 Beräkning av dos ................................................................................................ 45 1.6 Beräkning av mängd .......................................................................................... 48 1.7 Beräkning av styrka ........................................................................................... 51

Saker__bok 1.indb 5

2015-07-01 13:19

Grundläggande matematiska färdigheter............. 53

2.1

Omräkningar inom gram- och litersystemen ................................................ 53 2.1.1 Gramsystemet .................................................................................................... 53 2.1.2 Litersystemet ...................................................................................................... 56 2.2 Procenträkning.................................................................................................... 59 2.2.1 Procent i decimalform .................................................................................... 60 2.2.2 Procenträkning .................................................................................................. 60 2.2.3 Räkning med viktprocent och volymprocent......................................... 61 2.2.4 Procentuell fördelning av dosen ................................................................. 65 2.2.5 Ökning och minskning av dos eller mängd ............................................ 66 2.2.6 Räkning med vikt-/volymprocent .............................................................. 69 2.3 Omvandling mellan ml och droppar............................................................... 72 2.4 Kroppsvikt och kroppsyta ................................................................................. 75 2.4.1 Kroppsvikt ........................................................................................................... 76 2.4.2 Kroppsyta ............................................................................................................ 77 2.5 Spädning av flytande läkemedel ..................................................................... 78 2.5.1 Vad händer vid spädning? ............................................................................. 80 2.5.2 Relevanta beräkningar.................................................................................... 83 2.6 Räkning med tid.................................................................................................. 88 2.6.1 Omvandling mellan timmar och minuter ................................................ 88 2.6.2 Beräkning av tidsrymd ................................................................................... 90 2.7 Lite om räkning, speciellt decimaltal .............................................................. 93 2.7.1 Att multiplicera ett tal med 10, 100 eller 1 000 ..................................... 93 2.7.2 Decimaltal ........................................................................................................... 94 2.7.3 Räkning med decimaltal ................................................................................ 95 2.8 Avrundningsregler ............................................................................................. 97 2.8.1 Grundläggande avrundningsregler ........................................................... 98 2.8.2 Generella avrundningsregler inom läkemedelsberäkning ............... 99 2.9 Egenkontroll ...................................................................................................... 102 2.9.1 Några tips om egenkontroll ....................................................................... 103 2.9.2 Triangeln för kvalitetssäkring och egenkontroll ................................ 106

Beräkningar för olika läkemedelsformer............. 109

3.1

Läkemedel i fast form ...................................................................................... 109 3.1.1 Beräkning av dos ........................................................................................... 110 3.1.2 Beräkning av mängd .................................................................................... 111 Orala lösningar/suspensioner ........................................................................ 113

3.2

Saker__bok 1.indb 6

2015-07-01 13:19

3.2.1 Beräkning av dos ........................................................................................... 114 3.2.2 Beräkning av mängd .................................................................................... 115 3.3 Orala droppar .................................................................................................... 117 3.3.1 Beräkning av dos ........................................................................................... 117 3.3.2 Beräkning av mängd .................................................................................... 119 3.4 Läkemedel för injektion .................................................................................. 120 3.4.1 Beräkning av dos för injektionsvätska.................................................... 121 3.4.2 Beräkning av mängden injektionsvätska ............................................. 122 3.4.3 Spädning av injektionsvätskor.................................................................. 124 3.5 Pulver till injektions- och infusionsvätskor.................................................. 126 3.5.1 Beräkning av mängden färdig lösning .................................................. 126 3.5.2 Beräkning av styrkan i den färdiga lösningen ..................................... 129 3.6 Tillsättning av flytande läkemedel till infusionsvätskor ........................... 131 3.6.1 Beräkning av tillsatt dos .............................................................................. 132 3.6.2 Beräkning av tillsatt mängd ....................................................................... 133 3.6.3 Beräkning av styrkan på infusionen efter tillsats av läkemedel .... 137 3.6.4 Beräkning av mängden infusionslösning .............................................. 138 3.6.5 Sammansatta beräkningar vid användning av stamlösningar...... 139 3.6.6 Beräkningar av energiinnehåll i infusionslösningar ......................... 142 3.7 Injektions- och infusionshastighet ............................................................... 145 3.7.1 Beräkning av injektionshastighet i ml/min .......................................... 145 3.7.2 Beräkning av infusionshastighet i droppar/min................................. 147 3.7.3 Beräkning av infusionshastighet i ml/tim ............................................. 149 3.7.4 Omvandling från ml/tim till droppar/min............................................. 152 3.7.5 Beräkning av hastighet utifrån ordinerad dos .................................... 152 3.7.6 Beräkning av mängd och dos under en viss tidsperiod .................. 156 3.7.7 Beräkning av förväntad infusionstid ...................................................... 157 3.7.8 Beräkning av injektionshastighet i mm/tim eller mm/24 tim ....... 159 3.8 Depotplåster ...................................................................................................... 161 3.8.1 Beräkning av dos ........................................................................................... 162 3.8.2 Beräkning av styrka – vilket plåster vi ska använda .......................... 164 3.9 Läkemedel för inhalation ................................................................................ 165 3.9.1 Uträkning av dos och mängd vid användning av spray och inhalationspulver .................................................................................. 165 3.9.2 Beräkning av dos och mängd för inhalationsvätska ......................... 168 3.10 Beräkningar vid oxygenbehandling ............................................................. 171 3.10.1 Beräkning av mängden oxygen i gasflaskan ....................................... 172 3.10.2 Beräkning av syrgasbehovet ..................................................................... 174

Saker__bok 1.indb 7

2015-07-01 13:19

3.10.3 Beräkning av förhållandet mellan syrgasbehov och tillgänglig mängd syrgas .................................................................... 175 3.10.4 Beräkning av gasflaskans kapacitet ........................................................ 176

Repetitions- och övningsuppgifter............................. 179 Facit. . ............................................................................ 199 Källförteckning............................................................ 227

Saker__bok 1.indb 8

2015-07-01 13:19

Förord

TILL DIG SOM ÄR STUDENT Läkemedelshantering är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete och där ingår läkemedelsberäkning som en central del. Ofta handlar det om att ge patienten rätt antal tabletter och du som sjuksköterska kanske inte ens är medveten om att du gör en beräkning när du till exempel ger en patient två tabletter paracetamol. Andra gånger när du ska göra en mer avancerad beräkning, som att exempelvis späda ett läkemedel eller räkna ut dropptakten för en infusion, är beräkningen medveten och du kanske behöver ta fram papper, penna och miniräknare för att säkerställa att beräkningen blir korrekt. All läkemedelshantering kräver kunskap, precision och noggrannhet. Fel i läkemedelsberäkning kan få förödande konsekvenser och i värsta fall leda till patientens död. Goda kunskaper och färdigheter i läkemedelsberäkning säkerställer att beräkningar och kontrollrutiner utförs med den noggrannhet som krävs. Under årens lopp har vi mött studenter som tycker att matematik är svårt och som oroar sig för läkemedelsberäkningen, men kunskapsområdet handlar inte bara om matematik och beräkningar utan i minst lika stor utsträckning om omvandlingar, begreppsförståelse och egenkontroll. Ofta är det svåraste inte själva matematiken utan att ha kontroll på sina beräkningar och veta om svaret är rimligt. Att du är noggrann och systematisk är en förutsättning för att du Förord

Saker__bok 1.indb 9

2015-07-01 13:19

ska vara säker på att du räknat rätt. Vi vill med denna bok ge dig en systematisk modell för att kunna göra säkra läkemedelsberäkningar oavsett om du tycker att matematik är enkelt eller svårt. Några tips till dig som är student och ny inom ämnet: Det är viktigt att du läser de första kapitlen i boken och att du känner till de olika läkemedelsformerna innan du börjar med övningsuppgifterna. För att förstå räkneexemplen krävs förståelse för förhållandet mellan dos, styrka och mängd, vilket är detsamma för alla läkemedel. Arbeta med detta triangelförhållande och med räkneexemplen innan du går vidare till övningsuppgifterna. Träna på att systematiskt ställa upp beräkningen i en översikt över dos, styrka och mängd så att du alltid kan gå tillbaka och kontrollera dina beräkningar. Observera att triangeln inte kan ersätta kunskap om läkemedelshantering eller grundläggande matematikkunskaper. Vårt främsta motiv i arbetet med boken har varit att bidra till trygghet och säkerhet vid hanteringen av läkemedel i det dagliga arbetet samt att bidra till ökad patientsäkerhet.

TILL DIG SOM UNDERVISAR All läkemedelshantering kräver kunskap, precision och noggrannhet. Fel i läkemedelsberäkning kan få förödande konsekvenser och i värsta fall leda till patientens död. Goda kunskaper och färdigheter i läkemedelsberäkning säkerställer att beräkningar och kontrollrutiner utförs med den noggrannhet som krävs. Läkemedelsberäkning handlar inte bara om matematik utan i minst lika stor utsträckning om förståelsen av vad som händer i det dagliga arbetet vid administrering av läkemedel, det vill säga konceptualisering. Goda grundläggande färdigheter i matematik är dock viktigt. Den tekniska termen läkemedelsberäkning omfattar förmågan att omsätta en läkemedelsordination till hanterbara beräkningar. Boken har sitt pedagogiska avstamp i Johnson och Johnsons ”The 4 Cs: A Model for Teaching Dosage Calculation” (2002). De 10

Saker__bok 1.indb 10

Förord

2015-07-01 13:19

fyra komponenterna är beräkning (Compute), omvandling (Convert), begreppsförståelse (Conceptualize) samt kritisk utvärdering (Critically evaluate). Vår erfarenhet är att studenterna ofta fastnar på den första komponenten, beräkningen. Många är av uppfattningen att matematik är svårt och därmed även läkemedelsberäkning. Med den här boken vill vi visa att läkemedelsberäkning är så mycket mer än bara matematik, och att man genom god begreppsförståelse och en systematik som möjliggör kritisk utvärdering kan utföra säkra läkemedelsberäkningar oavsett om man tycker att matematik är lätt eller svårt. Genom att träna på att systematiskt ställa upp beräkningen i en översikt över dos, styrka och mängd övar studenterna in begreppsförståelse, men det möjliggör även egenkontroll av uträkningen och svaret. Eftersom det finns ett nära samband mellan läkemedelsberäkning och farmakologi har vi utgått från de vedertagna begrepp som används inom den farmakologiska vetenskapen till exempel i sammanhangen effektiv dos, letal dos, toxisk dos, biologisk tillgänglig dos, dos-respons och DDD (definierad dygnsdos). Denna terminologi används även i FASS.

! Detta innebär att de begrepp som vi använder är: Dos – den verksamma substansen i läkemedlet (anges exempelvis i mg, g, mmol). Styrka – verksam substans per läkemedelsenhet (anges exempelvis i mg/ml, mg/tablett). Mängd – hur många läkemedelsenheter vi ska mäta eller räkna upp (anges exempelvis som det antal tabletter eller ml en patient ska ha).

Förord

Saker__bok 1.indb 11

2015-07-01 13:19

Boken inleds med att förklara dessa tre centrala begrepp för att tydliggöra att all läkemedelsberäkning handlar om att förhålla sig till dessa tre komponenter. Därefter beskrivs förhållandet mellan dos, styrka och mängd, vilket illustreras med en triangel. Detta triangelförhållande återkommer i hela boken och ligger till grund för beräkningar och förklaringar. I kapitel 2 tar vi upp de grundläggande matematiska färdigheter som används vid läkemedelsberäkning. Vi ägnar det sista avsnittet i kapitel 2 åt egenkontroll, vilket är A och O för en säker läkemedelsberäkning. Kapitel 3 behandlar beräkningar för olika läkemedelsformer. Avslutningsvis innehåller boken ett avsnitt med repetitions- och övningsuppgifter som knyter an till de olika avsnitten i boken. Till alla uppgifterna finns förklaringar och facit. Säker läkemedelsberäkning är baserad på många års praktisk erfarenhet inom området, och över 20 års erfarenhet av utbildning av sjuksköterskor inom läkemedelshantering och läkemedelsberäkning. Vi hoppas kunna erbjuda ett praktiskt träningsverktyg och en användbar uppslagsbok för studenter i sjuksköterskeutbildningen och annan personal som har läkemedelsberäkning och medicinering inom sitt ansvarsområde. Alla praktiska räkneexempel i boken förklaras med hjälp av grundläggande formler, numeriska exempel och uppställningar av beräkningar. Vårt främsta motiv i arbetet med boken har varit att bidra till trygghet och säkerhet vid hanteringen av läkemedel i det dagliga arbetet samt att bidra till ökad patientsäkerhet. Volda och Örebro våren 2015 Lars André Olsen och Maria Hälleberg Nyman

Saker__bok 1.indb 12

Förord

2015-07-01 13:19

EN SITUATION FRÅN VARDAGEN Vi tänker ofta på den här situationen som påminner oss om hur viktigt det är med läkemedelsberäkningar, och att läkemedelsberäkning är så mycket mer än bara matte:

En examensfråga i läkemedelsberäkning var: ”En patient ska ha Fragmin® 12 500 E/ml som subkutan injektion. Hur hög dos motsvarar en engångsspruta á 0,2 ml Fragmin?” En av mina studenter beräknade att patienten ska ha 2 500 … ja, av vad? Hon var osäker, men trodde att eftersom det var fråga om en injektion bör enheten vara ml och att svaret alltså blir 2 500 ml. Men detta är förstås fel svar. Så, vad skulle hon ha gjort? För det första skulle hon ha skrivit ner även enheterna och inte bara siffrorna i uträkningen. Då skulle hon lättare ha kunnat kontrollera att enheterna stämde. Multiplikationen 12 500 E/ml ∙ 0,2 ml ger inte ett svar i ml. För det andra kunde hon ha läst frågan igen. Dosen kan inte beräknas som ml – ml är mängden. För det tredje kunde hon kontrollera rimligheten i svaret. Det är inte rimligt att ge en patient 2 500 ml (2,5 liter!) som subkutan injektion. Det bör tilläggas att detta var det enda misstag hon gjorde på tentan och att hon klarade nästa försök med glans. Kanske lärde hon sig något om vikten av att kontrollera sina svar och att tänka över saker en gång extra.

Förord

Saker__bok 1.indb 13

2015-07-01 13:19

Saker__bok 1.indb 14

2015-07-01 13:19

Inledning 1§ Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. 2§ Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. 4 § Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. (SFS 2010:659 6 kap) Patientsäkerhetslagens 6 kapitel ger en ram för vilka uppgifter vårdpersonal kan bli ålagda. Läkemedelshantering inklusive läkemedelsberäkning är en sådan uppgift. Förutom av Patientsäkerhetslagen regleras läkemedelshantering av bland annat Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1 med ändringar 2001:17, 2005:24, 2006:24, 2008:29, 2009:14 och 2012:9). Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel endast under tillsyn av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare (SOSFS 2001:17). All administrering av läkemedel grundas på läkarens ordination samt verksamhetens lokala instruktioner och riktlinjer. En ordination ska innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tidpunkterna för Inledning

Saker__bok 1.indb 15

2015-07-01 13:19

administrering och normalt vara daterad och undertecknad av läkaren (SOSFS 2000:1 kap 3 §2–7). Kompetenskrav för läkemedelshantering

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska läkemedel iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare (SOSFS 2000:1 kap 4 §1). Det står även att uppgifter som enligt dessa föreskrifter ska utföras av sjuksköterskor även får utföras av barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicintekniska assistenter och tandhygienister inom deras respektive verksamhetsområden (SOSFS 2000:1 kap 1 §5). Den som har iordningställt ett läkemedel har ansvaret för administreringen till patienten. Dock får annan personal biträda en sjuksköterska, läkare eller tandläkare vid utförandet av enstaka arbetsuppgifter under iordningställande och administrering av läkemedel. I begreppet iordningställande ingår krav att kunna läsa och förstå läkarens ordination, beräkna läkemedelsdoser samt kontrollera och dokumentera läkemedelsbehandlingen. För dessa uppgifter förväntas det att vårdpersonalen har tillräcklig yrkeskompetens och erfarenhet inom läkemedelshantering, inklusive kunskap i läkemedelsberäkning. Socialstyrelsen definierar administrering av läkemedel till patienten enligt följande: Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient (SOSFS 2000:1). Den som administrerar ett läkemedel ska kunna identifiera patienten, kontrollera och dokumentera att patienten tar läkemedlet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt samt identifiera och beakta de omedelbara reaktionerna hos patienten efter läkemedelsintag. Detta kräver kunskap om både läkemedlet och patienten. Läkemedelsberäkning som en del av läkemedelshanteringen

Läkemedelsberäkning är en viktig del av iordningställandet av läkemedelsdoser. Vanligast är att beräkna den mängd läkemedels 16

Saker__bok 1.indb 16

Inledning

2015-07-01 13:19

enheter som patienten ska ha. Det normala förfarandet är att läkaren ordinerar en dos av ett läkemedel med en känd styrka. Många av de komplicerade beräkningar sjukvårdspersonal utför är standardiserade i riktlinjer och scheman, vilket bidrar till att säkerställa att rätt dos ges till patienten. Även när vi administrerar läkemedel på detta sätt måste vi dock ha kunskap om läkemedelsberäkning för att kunna kontrollera det egna arbetet. Man bör om möjligt vara två när man gör beräkningar där möjligheten att göra fel är stor och/eller konsekvenserna för patienten kan vara allvarliga. Bägge gör då beräkningarna separat och sedan jämförs resultaten. I många situationer är man dock ensam vid beredningen av läkemedelsdoser till patienten. Bra metoder för egenkontroll är därför viktiga. Kontroll

I förordningen (SOSFS 2000:1) anges kontrollkrav avseende till exempel skriftliga rutiner för medicinering. Dessa inkluderar rutiner för hur beräkningar och beredningar ska kontrolleras. Som vårdpersonal är du ansvarig för dina egna beräkningar, och du bör se till att ha ett säkert sätt att kontrollera dem. Klassificering av läkemedel

När vi ska hitta läkemedel på apoteket, i läkemedelsförrådet eller i FASS, använder vi den internationella ATC-klassificeringen. ATC står för Anatomical Therapeutic Chemical och alla läkemedel har en unik ATC-kod som innehåller information om verkningsställe, verksam substans och terapiområde. För att kunna hantera läkemedel måste vi ha kännedom om FASS och ATC-koder. Läkemedelsformer och administreringssätt

För att läkemedel ska ha den effekt den behandlande läkaren söker är det viktigt att den verksamma substansen kommer fram till verkningsstället i tillräckligt hög dos och att tillräcklig koncentraInledning

Saker__bok 1.indb 17

2015-07-01 13:19

tion kan upprätthållas under en viss tidsperiod. För att uppnå detta måste läkemedelsform och administreringssätt noggrant passas ihop. Det är vanligt att kategorisera läkemedelsformer utifrån hur de administreras: 1. Fasta läkemedelsformer för oral användning (via munnen):

2. 3. 4. 5.

6. 7.

alla typer av tabletter (t ex tuggtabletter, brustabletter, entero tabletter), kapslar (och depotkapslar) och perorala former i vilka den verksamma substansen tas upp av munslemhinnan (buckaltabletter/sublinguala resoribletter). Flytande läkemedelsformer för oral användning: mixturer, lösningar och orala droppar. Rektala läkemedelsformer: suppositorier och rektallösningar. Läkemedelsformer för inhalering: inhalationsspray, inhalationsånga, inhalationspulver och lösning för nebulisator. Läkemedelsformer för injektion och infusion: injektionsvätskor, infusionsvätskor, pulver till injektionsvätska och infu sionslösningar, och injektions- och infusionskoncentrat. Läkemedelsformer för transkutan absorption: medicinska plåster, depotplåster. Läkemedelsformer för utvärtes bruk: salvor, krämer, kutana lösningar, geler, puder, vagitorier och läkemedel för näsa, ögon och öron. Medicinska gaser.

Storheter, enheter och beteckningar

Flera av de benämningar och prefix som används i läkemedelsberäkning omfattas av internationella standarder och system. Störst är SI-systemet (Système International d’Unités) som är ett internationellt enhetssystem, men det finns även andra standarder, som antingen härrör från SI-systemet eller kan användas tillsammans med SI-enheter: 18

Saker__bok 1.indb 18

Inledning

2015-07-01 13:19

Relevanta enheter i SI-systemet: Storhet

Enhet

Symbol

längd

meter

massa

kilogram

tid

sekund

substansmängd

mol

Storhet

Enhet

Symbol

energi

Joule

volym

liter

l**

tryck

bar

bar***

Andra enheter:

Andra enheter: Prefix

Symbol

mega

= miljon

kilo

= tusen

deci

= tiondel

centi

= hundradel

milli

= tusendel

mikro

= miljondel

nano

= miljarddel

* Joule är en enhet härledd från Newton och meter i SI-systemet. ** 1 liter = 1 dm3. För att undvika förväxling med siffran 1 skrivs symbolen för liter ofta versalt, ”L” (Holtebekk 2014). I FASS används dock ”l” varför vi även gör det i denna bok. *** Bar används som ett mått på trycket i gasflaskor med syrgas och andra medicinska gaser.

Inledning

Saker__bok 1.indb 19

2015-07-01 13:19

Saker__bok 1.indb 20

2015-07-01 13:19

KAPITEL 1

Dos, styrka och mängd För att kunna utföra olika beräkningar och samtidigt förstå vad som händer i praktiken, är det viktigt att förstå innebörden av begreppen dos, styrka och mängd. Förhållandet mellan dos, styrka och mängd är detsamma oavsett om det rör sig om ett par tabletter eller mer komplicerade beräkningar. Innehållet i den här boken bygger till stor del på sambandet mellan dessa tre begrepp och vi tar därför en närmare titt på dem: Dos = Styrka = Mängd =

en viss mängd verksam substans mängden verksam substans i varje läkemedelsenhet (farmaceutisk enhet) antalet läkemedelsenheter som ska mätas upp eller räknas

Dos: Enligt Svenska Akademiens ordlista är ”dos” en bestämd mängd av till exempel ett läkemedel. I läkemedelsberäkning avser termen innehållet av verksam substans en patient är ordinerad eller i en bestämd mängd läkemedelsenheter, exempelvis en ampull morfin. Vi måste skilja på begreppen mängd och dos. Dos kommer från den farmakologiska användningen av begrepp som terapeutisk dos eller definierad daglig dos (DDD), och avser ett läkemedels innehåll av verksam substans. Det viktiga vid läkemedelsbehandling är mängden verksam substans, inte hur många läkemedelsenheter patienten får. Dos, styrka och mängd

Saker__bok 1.indb 21

2015-07-01 13:19

Vi kan tänka oss dos som en viss massa, eller vikt, av verksam substans. För att ta reda på mängden verksam substans kan den vägas, eller så kan antalet partiklar av substansen räknas. En tredje möjlighet är att mäta effekten av substansen (se avsnitt 1.1 och 1.2). Dosen anges i läkarens ordination. Läkaren ordinerar så mycket verksam substans som han eller hon bedömer ger önskad effekt. Styrka: Styrka är ett mått på koncentration, det vill säga den mängd verksam substans som finns i varje läkemedelsenhet. Styrkan anger hur mycket verksam substans det finns i till exempel en tablett, eller hur mycket verksam substans det finns per ml flytande läkemedel. Styrkan bestämmer förhållandet mellan mängd och dos, till exempel hur många läkemedelsenheter det behövs för att patienten ska få rätt dos. Läkemedelsföretagen anger på förpackningen styrkan i varje läkemedelsenhet. För att göra den verksamma substansen tillgänglig producerar läkemedelstillverkaren olika beredningsformer, till exempel tabletter. Varje enhet (t ex tablett) innehåller en viss dos verksam substans. Detta är läkemedlets styrka. Etiketten på bilden visar att tabletterna har styrkan 25 mikrogram. Det innebär att det är 25 mikrogram verksam substans i varje tablett (se avsnitt 1.3). Mängd: Mängd är ett ord som vardagligt används för en viss kvantitet, till exempel ml eller tabletter. I läkemedelsberäkning avser termen antalet läkemedelsenheter som dosen mäts upp i. En viss mängd läkemedelsenheter motsvarar alltid en viss dos verksam substans och vice versa. Förhållandet mellan mängd och dos regleras med hjälp av styrkan. Om vi till exempel känner till antalet tabletter samt styrkan i varje tablett så vet vi också vilken dos patienten får.

Saker__bok 1.indb 22

Kapitel 1

2015-07-01 13:19

För att ge patienten rätt dos utgår vi från styrkan och räknar ut hur många tabletter patienten ska ha. Antalet tabletter (mängden) beror på hur hög dos patienten ska ha och på läkemedlets styrka.

1.1 DEN VERKSAMMA SUBSTANSEN I LÄKEMEDEL När vi talar om den verksamma substansen (den verksamma beståndsdelen) talar vi om det farmakologiskt verksamma ämnet, själva ”medicinen” i läkemedlet. Även om en tablett består av flera olika ämnen är det bara den verksamma substansen som har betydelse för behandlingens effekt. Den verksamma substansen återfinns i begreppen dos och styrka. Den verksamma substansen i dosen: Läkaren anger hur mycket verksam substans patienten ska ha (i g, mg, mikrogram, mmol eller E). Den verksamma substansen i styrkan: Läkemedelstillverkaren anger hur mycket verksam substans det finns i varje läkemedels enhet. Den verksamma substansen kan anges i form av: 1. Massenheter (massan verksam substans kan vägas)

2. Partikelmängd (antalet partiklar verksam substans kan mätas)

3. Biologisk effekt (effekten av den verksamma substansen kan

mätas)

1.1.1 Den verksamma substansen som massenheter –g ram, milligram, mikrogram och nanogram Den verksamma substansen kan vägas och anges som massen heter (vikt). Dos, styrka och mängd

Saker__bok 1.indb 23

2015-07-01 13:19

Enligt det internationella SI-systemet är den grundläggande enheten för massa kilogram (kg). I läkemedelsberäkning är kg ingen lämplig enhet, så vi använder i stället gram. Gram kan med hjälp av SI-systemets prefix göras om till mindre enheter. Den verksamma substansen i läkemedel anges i gram (g), milligram (mg), mikrogram (μg) eller nanogram (ng)1. Relevanta enheter i gramsystemet: Enhet

Symbol

Relation till gram

Förhållandet mellan enheterna

gram

milligram

1 tusendels gram

1 mg = 1 000 μg

1 g = 1 000 mg

mikrogram

μg

1 miljondels gram

1 μg = 1 000 ng

nanogram

1 miljarddels gram

Gramsystemet och läkemedelsberäkning i praktiken

Det vanligaste sättet att ange den verksamma substansen i ett läkemedel är att ange mängden verksam substans i from av mass enheter. Benämningar som gram (g), milligram (mg) och mikrogram (μg), och i några fall nanogram (ng), ingår i det vi kallar för gramsystemet. I bilden anges tabletternas verksamma substans i mg. zzMan kan ibland behöva omvandla mellan enheter i gram

systemet – se kapitel 2.1.

zzPå grund av risken för förväxling mellan mg, μg och ng rekom-

menderas att de två sista skrivs som mikrogram och nanogram. Detta är särskilt viktigt när man skriver för hand. zzI beräkningar där den verksamma substansen anges med en enhet i gramsystemet är det viktigt att dos och styrka anges med samma enheter (t ex mg och mg/tablett) när beräkningen 1. I FASS används nanogram som dos-enhet endast för ett fåtal läkemedel.

Saker__bok 1.indb 24

Kapitel 1

2015-07-01 13:19

ställs upp. Användning av samma enheter i dos och styrka är viktigt för att rätt mängd ska kunna beräknas.

1.1.2 Den verksamma substansen som substansmängd – mol och mmol Ibland behöver vi veta hur många partiklar av ett läkemedel patienten ska ha. Alla verksamma substanser består av en samling av partiklar och antalet partiklar i ett ämne kallas substansmängd. Partiklarna kan vara atomer, molekyler eller joner. Vi anger substansmängden för ett ämne i enheten mol. Mol – ett standardiserat mått på mängden partiklar i ett ämne

Mol är SI-enheten för substansmängd. Oavsett vilket material vi talar om så innehåller 1 mol av materialet 6,022 · 1023 partiklar av ämnet som materialet är uppbyggt av. Siffran 6,022 · 1023 kallas Avogadros tal eller Avogadros konstant. Man behöver inte komma ihåg eller använda Avogadros tal i läkemedelsberäkning, men för att ge en bild av hur enormt stort talet är kan vi använda ett exempel från Grønnberg et al. (2001): Om vi fördelade en mol kronor lika mellan jordens 6 miljarder människor skulle varje person kunna spendera 30 000 kronor varje sekund i 100 år innan pengarna tar slut. Mol kan delas upp i mindre enheter som millimol (mmol) och mikromol (μmol). Enhet

Symbol

Relation till mol

mol

millimol

mmol

1 tusendels mol

mikromol

μmol

1 miljondels mol

Förhållandet mellan enheterna 1 mol = 1 000 mmol 1 mmol = 1 000 μmol

Dos, styrka och mängd

Saker__bok 1.indb 25

2015-07-01 13:19

Partikelmängd och läkemedelsberäkning i praktiken

I praktiken används mol eller mmol för att ange elektrolytinnehållet i flytande läkemedel för infusion och injektion, eller för att specificera dialysvätskor och kontrastmedel. En enkel sökning i online-versionen i FASS visar att endast ett fåtal läkemedel i fast form (t ex Lithionit® som visas i bilden) anger halten verksam substans i form av substansmängd i mmol. zzNär den verksamma substansen anges i form av substans-

mängd är det framför allt enheten mmol som används.

zzDet är svårt att få grepp om hur många partiklar ett läkeme-

del innehåller, men man behöver å andra sidan inte inkludera Avogadros tal i läkemedelsberäkningar, eller konvertera mellan mol och vikt (gramsystemet). zzOm dosen anges i mmol så anges läkemedlets styrka i mmol per läkemedelsenhet, till exempel mmol/tablett eller mmol/ml. Att den verksamma substansen anges med samma enhet i dos och styrka är viktigt för att man ska kunna beräkna rätt mängd.

1.1.3 Den verksamma substansen som biologisk effekt – internationella enheter Internationella enheter (IE eller E) används för att ange innehållet verksam substans i läkemedel som är svåra att framställa i ren form och där styrkan inte enkelt kan definieras i gram eller mol. Om man inte kan väga den verksamma substansen (gramsystemet) eller beräkna antalet partiklar av den (mol) så kan man i stället mäta den biologiska effekt läkemedlet har. IE - ett standardiserat mått på effekten av ett läkemedel

WHO (Världshälsoorganisationen) har definierat ett standardiserat mått på biologisk effekt kallat internationella enheter, förkortat IE. Internationella enheter är ett mått på den förväntade effekten 26

Saker__bok 1.indb 26

Kapitel 1

2015-07-01 13:19

av en viss mängd verksam substans. Vid framställning av läkemedel fastställs dosen på grundval av ett standardiserat mått på den verksamma substansens effektivitet eller verksamhet. För att undvika att bokstaven ”I” i ”IE” förväxlas med siffran 1 har Socialstyrelsen bestämt att internationella enheter vid läkemedelsordination ska förkortas ”E” (SOSFS 2000:1). Vi kommer därför genomgående använda förkortningen ”E” i boken. I FASS används dock förkortningen ”IE”. Internationella enheter och läkemedelsberäkning i praktiken

Enheten E hittar man i specifikationen av den verksamma substansen i läkemedel som till exempel insulin, heparin och penicillin. E används också i en del vacciner. På bilden anges den verksamma substansen i suspensionen som E/ml (IE/ml), vilket utläses ”Internationella enheter per milliliter”. zzMan behöver inte räkna om mellan E och gramsystemet eller

mmol. zzAndra beteckningar som förekommer i stället för ”IE” och ”E”, ”Enheter”, ”U”, ”IU” och ”Units”. zzObservera att beräkningar med E kan innehålla mycket höga tal (upp till miljoner). zzOm dosen anges i E så anges läkemedlets styrka i E per läkemedelsenhet, till exempel E/tablett eller E/ml. Att den verksamma substansen anges med samma enhet i dos och styrka är viktigt för att man ska kunna beräkna rätt mängd.

Dos, styrka och mängd

Saker__bok 1.indb 27

2015-07-01 13:19

Lars André Olsen & Maria Hälleberg Nyman

LÄKEMEDELSBERÄKNING är en betydelsefull del i sjuksköterskans

Foto: Annika Schildt

Centrala teman i boken är:

Lars André Olsen är leg. sjuksköterska och högskolelektor vid Høgskolen i Ålesund, Norge, där han under många år undervisat i läkemedelsberäkning och läkemedelshantering.

Lars André Olsen & Maria Hälleberg Nyman

Säker läkemedelsberäkning DOS

STYRKA MÄNGD

Din aktiveringskod:

för studenter vid sjuksköterskeprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet. Boken

Foto: Lotta Anelid Karlgren

kan även användas som uppslagsbok och

Maria Hälleberg Nyman är leg. sjuksköterska, med.dr och högskolelektor vid Örebro universitet där hon undervisar i läkemedelsberäkning.

repetitionsverktyg för hälso- och sjukvårdspersonal som utför läkemedelsberäkningar.

Testa dina räknefärdigheter med hjälp av mobilappen »Säker läkemedelsberäkning«!

Säker läkemedelsberäkning

röntgensjuksköterskeprogrammet och

BOK OCH DIGITAL PRODUKT

ISBN 978-91-27-14096-7

9 789127 140967

Dos, styrka, mängd.indd 1-5

2015-06-29 15:21