9789144112275 by Smakprov Media AB

7 mm

Åsa Fast-Berglund Sandra Mattsson

Åsa Fast-Berglund är docent i informationsstrategier på avdelningen för Produkt- och Produktionsutveckling – Produktionssystem på Chalmers. Åsas forskning fokuserar främst på människan i centrum och hur teknik kan hjälpa och möjliggöra innovativa och flexibla arbetsplatser. Åsa leder en forskargrupp inom Människa–Automationsoptimering samt är projektledare för Chalmers Smart Industry Lab (CSI Lab).

| SMART AUTOMATION

Sandra Mattsson är doktorand på avdelningen för Produkt- och Produktionsutveckling – Produktionssystem på Chalmers. Sandras forskning handlar om att mäta och stötta interaktionen mellan människa och automation ur ett kognitivt perspektiv.

SMART AUTOMATION METODER FÖR SLUTMONTERING Smart Automation – metoder för slutmontering är en handbok med sju metoder som guidar läsaren till att välja automationsnivå på ett smart sätt. Boken presenterar nya perspektiv på automation genom att kombinera äldre metoder med nya, på så sätt ges en bred bild av automationsstrategier. Boken har ett praktiskt fokus, i den första delen beskrivs metoderna, i den andra och avslutande delen ges läsaren den teoretiska grunden till metoderna.

SMART

AUTOMATION

Målgruppen är studenter inom produktionsteknik, maskinteknik, mekatronik, design och industriell ekonomi. Boken lämpar sig även väl för yrkesutbildningar, t.ex. produktionstekniker.

METODER FÖR SLUTMONTERING

Art.nr 39211 ISBN 978-91-44-11227-5

studentlitteratur.se

978-91-44-11227-5_01_cover.indd Alla sidor

Åsa Fast-Berglund Sandra Mattsson

9 789144 112275

2017-03-17 13:07

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39211 ISBN 978-91-44-11227-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Jan-Eric Ståhl Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsillustration: Jonny Hallberg Författarfoto: Jenny Netzler, PPU Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2017

978-91-44-11227-5_01_book.indd 4

2017-03-16 11:19

INNEHÅLL

Monologer 7 Förord 9 Tack 10 Förkortningar 11 Del I Metoder 1 Inledning 15 Referenshantering 17 Appendix 17 2 Produktutveckling för automatisk montering (DFAA) 19 Bakgrund 19 Metodens användningsområde 19 Metodbeskrivning 20 Analys på produktnivå 21 Analys på detaljnivå 24 Industriexempel: Förbättring av DFA-index genom omkonstruktion av komponenter 29 Tips på fortsatt läsning 30 3 Uppgiftsanalys (HTA) 31 Bakgrund 31 Metodens användningsområde 31 Metodbeskrivning 31 Steg 1: Bestäm uppgiftens mål 33 Steg 2: Sätt gemensamma målvärden 33

Steg 3: Identifiera informationskällor och välj metod för datainsamling 34 Steg 4: Bryt ner målet i deluppgifter 36 Steg 5: Validera uppgiftsindelningen 37 Steg 6: Identifiera viktiga operationer 37 Steg 7: Generera och testa hypoteser 38 Industriexempel: produktionslinje för lackering 38 Tips på fortsatt läsning 42 4 Kompetensmatris 43 Bakgrund 43 Metodens användningsområde 43 Metodbeskrivning 43 Steg 1: Dokumentera operationer 44 Steg 2: Dokumentera montörer 44 Steg 3: Ranka montörer med utgångspunkt från erfarenhet och kunskap 45 Steg 4: Gradera operationerna utifrån nödvändiga kunskapsnivåer 46 Tips på fortsatt läsning 48 5 Informationskartläggning 49 Bakgrund 49 Metodens användningsområde 49 Metodbeskrivning 50 Nivå 1: Informationskartläggning på operationsnivå 50 Nivå 2: Informationskartläggning på systemnivå 53 Tips på fortsatt läsning 54

978-91-44-11227-5_01_book.indd 5

2017-03-16 11:19

INNEHÅLL

6 Designprinciper för informationspresentation (DFIP) 55 Bakgrund 55 Metodens användningsområde 55 Metodbeskrivning 56 Steg 1: Val av operation där informationspresentationen ska förbättras samt uppdelning av operationen i uppgifter 57 Steg 2: Kartlägg och stötta de kognitiva processerna i uppgifterna i operationen 58 Steg 3: Analys av uppgifterna baserat på hur montören uppfattar sin omgivning 59 Steg 4: Analys av uppgifterna med avseende på mentala begränsningar 60 Steg 5: Analys av uppgifterna baserat på individuella skillnader och önskemål 62 Steg 6: Analys av uppgifterna med avseende på placering av innehåll och informationsbärare 63 Tips på fortsatt läsning 65 7 Komplexitetsindex (CXI) 67 Bakgrund 67 Metodens användningsområde 67 Metodbeskrivning 68 Steg 1: Val av en station eller ett område som ska analyseras 68 Steg 2: Distribution av enkäten 68 Steg 3: Analys av enkätsvaren 69 Steg 4: Förslag på förbättringar 70 Industriexempel: Fordonstillverkning 71 Tips på fortsatt läsning 73

Fas 1: Nulägesanalys 77 Fas 2: Mätning 78 Mätning av fysisk automation 79 Mätning av kognitiv automation 80 Fas 3: Analys 84 Fas 4: Implementering och uppföljning 87 Tips på fortsatt läsning 88 9 Automationsstrategi – en kombination av olika metoder 89 Bakgrund 89 Industriexempel 1: Fokus på kvalitet 89 Industriexempel 2: Fokus på kostnad 91 Tips på fortsatt läsning 95 Del II Teori 10 Automation 99 Bakgrund 99 Fysisk automation 101 Kognitiv automation 105 Tips på fortsatt läsning 108 11 Komplexitet 109 Bakgrund 109 Den komplexa monteringen 109 Objektiv komplexitet 111 Subjektiv komplexitet 112 Komplexitetselement 112 Tips på fortsatt läsning 113 Figurförteckning 115

8 Dynamiska automationsstrategier (DYNAMO++) 75 Bakgrund 75 Metodens användningsområde 75 Metodbeskrivning 75

Referenser 117 Appendix 1 125 Appendix 2 135 Sakregister 143 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-11227-5_01_book.indd 6

2017-03-16 11:19

Uppgiftsanalys (HTA)

Bakgrund Uppgiftsanalys, även kallad hierarkisk uppgiftsanalys (HTA) är en väletablerad metod som främst används vid industriell upplärning. Metoden utvecklades i slutet av 1960-talet och användes till en början endast för att fördela monteringsuppgifter mellan resurser i form av montörer, tekniker eller underhållspersonal. I ett produktionssystem är uppgiftsanalysen viktig eftersom den kan utökas till att omfatta fördelningen av uppgifter mellan maskiner samt mellan människa och maskin. Metoden som beskrivs i detta kapitel utvecklades i början av 2000-talet och är en förenkling av den ursprungliga uppgiftsanalysen.

Metodens användningsområde HTA-metoden är ett bra första steg i en automationsanalys eftersom den skapar en tydlig struktur och ett flöde för de uppgifter som ska genomföras vid en arbetsstation. I sin ursprungliga form används metoden även för att utforma aktionsplaner för situationer då exempelvis flödet avbryts eller då vissa steg inte kan utföras. Metoden kan inte användas för att få fram en specifik automationslösning.

Metodbeskrivning Vanligtvis består en arbetsstation av flera olika operationer som i sin tur kan brytas ner till uppgifter och deluppgifter, se figur 3.1. För att avgöra hur komplex en operation är kan dess djup och bredd analyseras. Ju större djup och/eller bredd, desto mer komplex arbetsstation.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 31

2017-03-16 11:19

D el I M e to der

ST. 1 ST. 3 ST. 2 ST. 6 ST. 4

ST. 7

ST. 8

ST. 9

ST. 10

ST. 5

Op. 2

Op. 1

Op. 3

Op. 4

Djup Uppg. 1.1

Deluppg. 1.1.1

Figur 3.1 Struktur vid uppgiftsanalys. Källa: Åsa Fast-Berglund

Uppg. 1.2

Uppg. 1.3

Uppg. 1.4

Deluppg. 1.1.2

Bredd Flödesriktning

Vid genomförande av en uppgiftsanalys ska först uppgiftens mål definieras, dvs. vad montören eller resursen förväntas göra (inte vilka aktiviteter som ska utföras). Därefter definieras ett antal deluppgifter, vilka är nödvändiga för att nå målet. En uppgiftsanalys består av sju steg: 1 2 3 4 5 6 7

Bestäm uppgiftens mål. Sätt gemensamma målvärden. Identifiera informationskällor och välj metod för datainsamling. Bryt ner målet i deluppgifter. Validera uppgiftsindelningen. Identifiera viktiga operationer. Generera och testa hypoteser.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 32

2017-03-16 11:19

3 Uppgif tsanalys (H TA)

Steg 1: Bestäm uppgiftens mål Analysens första steg är att bestämma vilken typ av förändring som ska göras. Förändringstyperna brukar delas in i tre grupper:

■■ Utformning av träningsinnehåll eller ny metod. ■■ Design av ett nytt system eller gränssnitt. ■■ Analys av arbetsbelastning, bemanning eller felhantering. När inriktningen har valts kan ett antal frågor ställas i syfte att identifiera vilka funktioner/personer som kan bidra med relevant information. Tabell 3.1 visar de frågor som ställs för respektive delmål beroende på vald inriktning. TABELL 3.1 Frågor för delmål. Källa: Stanton, N. A. (2006). Hierarchical task analysis: Developments, applications, and extensions. Applied Ergonomics 37(1): 55–79.

Träningsdesign

Gränssnittsdesign

Arbetsdesign

Vad är målet för uppgiften? Vilken information används för beslutsfattandet? När och under vilka omständigheter tar personen (systemet) över agerandet/ beslutsfattandet? Vilken sekvens av operationer utförs? Vad är konsekvenserna av agerandet och vilken feedback ges? Hur ofta utförs uppgiften? Vem utför uppgiften? Vilka typer av problem kan uppstå?

Vilka är insignalerna? Hur kan gränssnittet för informationen förbättras? Vilka krav har informationsbearbetningen? Vilken typ av reaktion/respons krävs? Hur kan insignalerna för styrning förbättras? Vilken typ av feedback ges? Hur kan feedbacken förbättras? Hur kan miljön förbättras?

Hur ser informationsflödet ut för uppgiften? När måste uppgiften vara klar? Vilka är de tillfälliga relationerna mellan uppgifter? Vilka fysiska begränsningar har uppgiften? Var kan förseningar tolereras, och var kan de inte det? När är arbetsbelastning oacceptabel? När är kunskapen gemensam för mer än en uppgift? När kräver olika uppgifter samma kompetens?

Steg 2: Sätt gemensamma målvärden Andra steget är att sätta gemensamma målvärden så att samtliga inblandade i projektet arbetar för att uppnå samma värden. De inblandade kan t.ex. vara konstruktörer, chefer, montörer, instruktörer och produktionstekniker. I detta skede bör vissa beslut fattas, nämligen:

■■ Vilket systemvärde och vilken utdata som är viktigast att mäta.

Här är avgränsningar viktiga. Eftersom man inte kan fokusera på allt så krävs prioriteringar och val av den viktigaste parametern. ■■ Vilka KPI:er som ska mätas. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

978-91-44-11227-5_01_book.indd 33

2017-03-16 11:19

D el I M e to der

Det förekommer olika typer av KPI:er inom industrin. Dessa är inte alltid kompatibla och kan därför vara svåra att jämföra. Initialt bör maximalt tre indikatorer väljas. Det är vidare viktigt att kartlägga hur dessa faktorer hänger ihop: om de är kvantitativa eller kvalitativa1 och om faktorerna består av flera typer av mätvärden. De mest vedertagna KPI:erna inom industrin är tillgänglighet i maskiner (även kallat OEE), kostnad, tid, produktivitet och kvalitet. Det förekommer även andra viktiga parametrar som är mer kvalitativa och ”mjuka” till sin karaktär, t.ex. e rgonomi, stress och sjukskrivning. För att lättare få gehör för dessa bör de översättas till kostnadsbesparingar i form av kronor, tid, kvalitet etc. Inför en förändring är det viktigt att informera berörd personal om varför mätningarna görs, vilka förändringar som ska genomföras och varför. När förändringen väl är genomförd är det också väsentligt att ta reda på resultatet. Därför måste KPI:er och utdata mätas på systemet både före och efter förändringen.

Steg 3: Identifiera informationskällor och välj metod för datainsamling I detta steg samlas så mycket bakgrundsdata som möjligt in för att man ska få en bra grund för den fortsatta analysen. Det är önskvärt att identifiera så många informationskällor som möjligt. Metoder som kan användas för data- och informationsinsamling är:

■■ Direkta observationer av flödet. Videokamera och ljudinspelning kan med fördel användas.

■■ Monteringsinstruktioner. Dessa brukar ge en bra bild av flödet. ■■ Tidigare analyser, om sådana finns. ■■ Intervjuer med experter, som t.ex. erfaren operatörer,

produktionstekniker och beredare. Användning av diktafon underlättar den efterföljande analysen. ■■ Tidigare mätningar, av t.ex. cykeltider, genomloppstid eller VSM-analys2. ■■ Layout över flödet. Spagettidiagram3, se figur 3.2, kan ritas för att illustrera flödet. Diagrammet kan sedan användas när operationen ska brytas ner i uppgifter och deluppgifter.

2 3

Kvantitativa faktorer är mätbara faktorer så som tid som kan användas i statistiska eller matematiska metoder, medan kvalitativa faktorer används för att skapa en förståelse eller att beskriva ett fenomen. Value Stream Mapping, översätts till värdeflödesanalys. Spagettidiagram är en metod som används för att minska ledtider genom att förenkla det rörelsemönster som ritats ut.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 34

2017-03-16 11:19

3 Uppgif tsanalys (H TA)

10 2

8 9

11 3

Figur 3.2 Exempel på spagettidiagram. Källa: Axelsson och Rapp, 2002

De frågor som eventuellt inte kunde besvaras i steg 1 kan användas som underlag vid informationssamlingen. Det är viktigt att all information dokumenteras. Detta kan göras per informationstyp eller per uppgift. Informationen kan användas för att identifiera trender och förbättringspotential. Den kan även användas för att kontrollera om standarder följs och om företaget hanterar alla produkter och uppgifter på samma sätt. Till exempel kan spagettidiagram skilja sig åt mellan montörer beroende på om de gör uppgifterna i samma eller olika ordning. Det är därför bra att observera minst två montörer, gärna med olika erfarenhet av stationen.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 35

2017-03-16 11:19

D el I M e to der

Steg 4: Bryt ner målet i deluppgifter I steg 4 ska samtliga operationer vid en arbetsstation brytas ner till uppgifter och deluppgifter. Nedbrytningen är hierarkisk eftersom en uppgift kan brytas ner i olika detaljnivåer, se figur 3.3. Det är viktigt att följa vissa regler vid utformningen av uppgiftsanalysen (a–d). a Vilket är stationens mål, dvs. vad ska levereras när alla uppgifter är

genomförda? T.ex. montera ventilpaket.

b För att nå målet krävs ett antal deluppgifter som utförs i en specifik

ordning (från vänster till höger), t.ex. montera ventilsäte, montera ventilöppnare eller slutmontering. c Numrera uppgifterna uppifrån och ner (från vänster till höger). d Beroende på hur detaljerad lösningen ska vara kan deluppgifterna brytas ner ytterligare. En uppgift kan brytas ner i nästan hur små uppgifter som helst, men vid en viss nivå blir nedbrytningen inte längre meningsfull. Normalt bör fler än tre delnivåer undvikas eftersom komplexiteten ökar för varje nivå.

Op. 1 Montera Ventilpaket

Uppg. 1.1 Montera ventilsäte

Figur 3.3 Uppdelning av operationen montera ventilpaket i uppgifter och deluppgifter. Källa: Åsa Fast-Berglund

Uppg. 1.2 Montera ventilöppnare

Uppg. 1.3 Slutmontering

Delmontage 2 Ventilöppnare [20-05] Ta Ventil [20-10] Placera ventil i fixtur [20-15] Ta O-ring [20-20] Placera o-ring på fixtur [20-25] Placera o-ring på ventil [20-30] Placera ventilöppnare i maskin [20-35] Pressa ventil? [20-40] Lossa ventil från maskin [20-45] Vänta på montage och ladda ventil efter [20-50] Placera ventil i test röd [20-55] Kontrollera ventil i test röd [20-60] Ställ tillbaka röd kontroll [20-65] Placera ventil i grön test [20-70] Kontrollera ventil grön test [20-75] Ställ tillbaka grön kontroll [20-80] Kontrollera färdig ventilöppnare [20-85] Placera färdig ventil i låda

978-91-44-11227-5_01_book.indd 36

2017-03-16 11:19

3 Uppgif tsanalys (H TA)

Vid en mer avancerad uppgiftsanalys görs även steg e–g, detta används t.ex. om underhållsinstruktioner för maskiner ska göras: e Skriv ner input, aktivitet, feedback och måluppfyllelse. Identifiera

även planer för varje operation.

f Deluppgifterna ska inte vara lika och de ska vara detaljerat beskrivna. g Fråga inte bara vad som ska ske utan även vad som skulle kunna ske.

Beräkna kostnaderna för eventuella misstag/händelser.

Steg 5: Validera uppgiftsindelningen I steg 5 har en första analys av stationen och uppgifterna redan gjorts och det är dags att validera resultatet. Samtliga inblandade i projektet bjuds in att ta del av och bekräfta analysen. Det är mycket viktigt att de definierade målen och KPI:erna fortfarande gäller. En nulägesanalys av KPI:er, t.ex. cykeltid eller ställtid, kan användas för att få en första uppfattning om situationen och vilken förbättringspotential som finns. Vid eventuella oklarheter – återvänd till steg 4 tills allt är utrett. Det är viktigt att bestämma vilka stationer som ska ges högst prioritet. Därför görs i steg 6 och steg 7 en kartläggning med inriktning mot montörens prestation och yrkesskicklighet. Dessa två steg används även i kompetensmatrismetoden.

Steg 6: Identifiera viktiga operationer Ofta så finns det viktiga operationer som kan bli väldigt kostsamma om de inte utförs på ett korrekt sätt. För att dessa operationer ska uppmärksammas måste de dels ha en hög riskkostnad, dels identifieras på ett tidigt stadium:

■■ Identifiera operationernas p * c-kriterier (p = performance, c = cost). Kriterierna beror på syftet med analysen (se steg 1).

■■ Identifiera operationer som har specifik karakteristik, t.ex. komplexa planer (dvs. där det är mycket som ska utföras inom en operation/ HTA), hög arbetsbelastning och beroenden av vissa arbetsgrupper eller personer som kräver specialkunskap.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 37

2017-03-16 11:19

D el I M e to der

Steg 7: Generera och testa hypoteser Detta steg används för att generera och testa förbättringar av målet och del uppgifterna. Det kan till exempel vara faktorer som rör lärande och ökat utförande av uppgiften.

■■ Fundera över felkällor som kan vara kopplade till yrkesskicklighet,

regler och kunskapsbaserade uppgifter (se vidare kapitel 4, Kompetensmatris). ■■ Referera till teori som finns i fackböcker och läroböcker och jämför dessa med praktiska exempel för att uppnå bästa möjliga lösningar. ■■ Bekräfta validitet av lösningar där så är möjligt.

Industriexempel: produktionslinje för lackering Exemplet är hämtat från en lackeringslinje där mindre artiklar hängs upp för att gå igenom en lackeringsprocess. Målet med analysen är att undersöka möjligheten att fler personer skulle kunna jobba vid arbetsstationen samt om den kan fungera som en inslussningsstation för nya medarbetare. Steg 1. Företaget vill ha en träningsanalys för att identifiera vilken information nya operatörer, dvs. nya montörer, behöver. Företaget vill även ha en gränssnittsanalys för arbetsinstruktioner eftersom sådana inte finns för alla detaljer i dag. Steg 2. Företaget har 15–20 anställda. Det innebär att alla påverkas av analysen. Mätbara effekter är ökad resursflexibilitet och jämnare och förbättrad kvalitet på upphängningen, vilket i sin tur leder till färre fel längre fram i kedjan, färre ombearbetningar och bättre kvalitet på slutprodukten. Eftersom företaget är ett s.k. legoföretag4 önskar det också en ökad dokumentation och digitalisering av produktinformationen för att korta ner upplärningstiden av nyanställda. KPI:erna avser kvalitet (både metod, dvs. förhängning, och produkt, dvs. bättre täckning vid lackeringen), resursflexibilitet, stress och digitalisering (mäts i antalet digitaliserade instruktioner som görs). Steg 3. Insamling av information sker i form av observationer, intervjuer, fotografering och videoinspelningar. Semistrukturerade intervjuer genomförs med samtliga anställda i produktionen. Intervjuerna fokuserar på individens kompetens och

Ett legoföretag är ett företag som är underleverantör till ett annat företag, dvs. det tillverkar detaljer som ingår i deras produkt.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 38

2017-03-16 11:19

3 Uppgif tsanalys (H TA)

erfarenheter, men också på arbetsuppgifter och befintlig information vid arbetsstationerna. En sammanställning av informationen görs i form av en internrapport och en Powerpointpresentation. Steg 4. En enkel HTA görs för att beskriva flödet för operationen förhängning, se figur 3.4. Vad som händer i deluppgifterna 1.1 och 1.2 redovisas nedan (informationen har hämtats från de intervjuer och observationer som genomfördes i steg 3).

0. Utför förhängning av mindre detaljer

1. Förbered för förhängning Plan 1. 1.1–1.2–1.3

Plan 0. Utför 1 sedan 2 och sist 3

2. Utför förhängning Plan 2. 2.1–2.2

3. Efterarbete av förhängningen Plan 3. 3.1 – Om ny artikel 3.2–3.3

1.1 Planera förhängningen enligt planeringstavlan

2.1 Häng krokar

3.1 Flytta order på planeringstavlan

1.2 Införskaffa information om hängning av artikel

2.2 Häng artiklar

3.2 Dokumentera hängningen

1.3 Hämta artiklar från pallställ

3.3 Ställ tom pall vid pallställ för nedplock

Figur 3.4 Uppgiftsanalys av förhängning. Källa: Gudmunds et al., 2015

978-91-44-11227-5_01_book.indd 39

2017-03-16 11:19

D el I M e to der

Uppgift 1.1. Planera förhängningen enligt planeringstavlan. I dagsläget görs planeringen av produktionsledaren inför varje ny arbetsdag. Produktionsledaren utgår från vilken dag artiklarna ska levereras men också från artiklarnas kulör i syfte att minska antalet färgbyten i pulverlackeringen. Vid planeringen används en planeringstavla som är centralt placerad i produktionen. På tavlan placeras utskrivna orderblad för samtliga order i olika fack beroende på i vilken produktionsfas de är, exempelvis ”Att förhänga” eller ”Hängordning på banan”. På så vis har alla anställda tillgång till information som beskriver i vilken ordning olika order är planerade och ska utföras, men också vilka order som för tillfället hänger på konveyern och i vilken ordning de senare ska utföras. Produktionen blir väldigt känslig om endast produktionsledaren har tillgång till och hanterar information som rör planeringen. Produktionsledaren kan t.ex. bli sjuk eller missa att sätta upp en order på tavlan. Om ingen annan på företaget känner till ordern kan det leda till förseningar och i värsta fall förlorade kunder. Det som inte finns på tavlan finns i praktiken inte heller i systemet. Planering bör helst ske minst veckovis och involvera två eller flera personer. Uppgift 1.2. Införskaffa information om hängning av artikeln. Information kan saknas om hur hängningen ska ske, detta gäller främst nya komponenter. Det ställer krav på att den anställde antingen söker upp en montör som vet hur hängningen ska göras alternativt löser problemet själv, oftast efter diskussion med andra anställda. Informationen som finns tillgänglig via pallflaggor uppdateras bara en gång per vecka och den förs då samtidigt in i företagets affärssystem. Detta förfarande innebär ett mellansteg där information riskerar att förändras eller gå förlorad. Steg 5. En interaktiv workshop genomförs med alla berörda på företaget. De som gjort analysen redovisar den information som framkommit i steg 1–4. Först ges en kort presentation och sedan sätts varje uppgift och operation från steg 4 upp på en vägg eller annat plant underlag. Deltagarna kan sedan kommentera nuläges analysen genom att anteckna på de papper som satts upp med hjälp av pennor och post-it-lappar, se figur 3.5. Ytterligare ett led i processen är att gruppera de åtgärder som kommit fram och därefter rangordna dem för att få en prioriteringsordning. Informationen från workshopen dokumenteras och adderas till analysen.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 40

2017-03-16 11:19

3 Uppgif tsanalys (H TA)

Figur 3.5 Exempel på interaktiv workshop. Källa: Åsa Fast-Berglund

Steg 6. En kartläggning av vilken arbetsstation som ska prioriteras görs. Resultatet visade att förhängningsstationen skulle prioriteras med avseende på utformning av instruktioner och ökat informationsflöde. Förhängningen är en ganska enkel station och målet är att använda den som en inslussningsstation för nya operatörer (instruktioner krävs för målgruppen). Steg 7. För att kartlägga behovet av upplärning av stationen. Det görs en kompetensmatris för ”förhängningen”. Kompetensmatrisen baseras på intervjuerna med de anställda som genomfördes i steg 3. En gradering av nuvarande respektive önskad kompetens kopplad till yrkesskicklighet kan också göras. Resultatet från kompetensmatrisen visade att det fanns behov av att lära upp fler personer så att de kan arbeta vid stationen. Om tre anställda kan utföra uppgiften är stationen inte sårbar, t.ex. vid eventuell sjukfrånvaro.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 41

2017-03-16 11:19

D el I M e to der

SAMMANFATTNING KAPITEL 3

Uppgiftsanalysen syftar till att på ett strukturerat sätt beskriva hur arbetet ser ut på en arbetsstation med avseende på arbetsflöde, planer, kostnader och kritiska punkter för operationen. Även om metoden utvecklades redan på 1960-talet och anses vara en etablerad metod inom främst mer avancerad process- och säkerhetsindustri, används den inte på bred front inom tillverkningsindustrin. Genom att tillämpa metoden ökar förståelsen för och samsynen kring en arbetsstation. Därmed blir även förändringsprocessen enklare, speciellt som den förtydligar vad som ingår i en uppgift och visar på problemområden. Resultatet från metoden kan användas för att göra SoPI5 i metoden DYNAMO++ (se kapitel 8) för varje station. Uppgiftsanalysen görs med fördel efter DFAA-analysen men före de övriga metoderna som presenteras i boken.

Tips på fortsatt läsning5 Annett, J. (2003). Hierarchical task analysis. I E. Hollnagel, Handbook of cognitive task design (s. 17–35). CRC Press. Annett, J. & Duncan, K. D. (1967). Task analysis and training design. Hull: Hull University, Department of psychology. Hines, P. & Rich, N. (1997). The seven value stream mapping tools. International Journal of Operations & Production Management, 17, 46–64. KPI:er. https://youtu.be/JRaSy38yBF8 Phipps, D. L., Meakin, G. H. & Beatty, P. C. W. (2011). Extending hierarchical task analysis to identify cognitive demands and information design requirements. Applied Ergonomics, 42, 741–748. Rakar, A., Zorzut, S. & Jovan, V. (2004). Assessment of production performance by means of KPI. Proceedings of the Control, 6–9. Shepherd, A. (1998). HTA as a framework for task analysis. Ergonomics, 41, 1537–1552. Stanton, N. A. (2006). Hierarchical task analysis: Developments, applications, and extensions. Applied Ergonomics, 37, 55–79.

Square Of Possible Improvements.

978-91-44-11227-5_01_book.indd 42

2017-03-16 11:19

7 mm

Åsa Fast-Berglund Sandra Mattsson

| SMART AUTOMATION

SMART

AUTOMATION

Målgruppen är studenter inom produktionsteknik, maskinteknik, mekatronik, design och industriell ekonomi. Boken lämpar sig även väl för yrkesutbildningar, t.ex. produktionstekniker.

METODER FÖR SLUTMONTERING

Art.nr 39211 ISBN 978-91-44-11227-5

studentlitteratur.se

978-91-44-11227-5_01_cover.indd Alla sidor

Åsa Fast-Berglund Sandra Mattsson

9 789144 112275

2017-03-17 13:07