9789144101262 by Smakprov Media AB

Kreativitet i arbetsterapi

Gunner Gamborg Jacob Madsen Bodil Winther Hansen (red.)

Originalets titel: Kreativitet i ergoterapi © Forfattarne og Munksgaard, Køpenhavn 2013

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38627 ISBN 978-91-44-10126-2 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Anita Erlandsson Sakgranskning: Birgitta Gunnarsson & Lena Mårtensson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2016

INNEHÅLL

Förord av Birgitta Gunnarsson och Lena Mårtensson 7 Förord av Elsebeth Gerner Nielsen 11 Redaktionens förord 15 Redaktörer 19 Författare 21

1 Kreativitet är svårt för alla 23 Gu n n e r G a m b org Första delen: Vad är kreativitet? 23 Definitioner på kreativitet 24 Kreativa processer 28 Verken: Kreativitetens objekt 31 Den som skapar: Kreativitetens ena subjekt 32 Betraktaren: Kreativitetens andra subjekt 35 Kreativitetens material 38 Inspiration: Kreativitetens externa källa 43 Andra delen: Arbetsterapi och kreativitet 46 Litteratur 51 2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser genom skapande uttrycksformer 53 B odi l W i n t h e r H a nse n & W i n n i e Sn e dk e r Jørge nse n Teoretiska perspektiv 55 Humanistiskt perspektiv 56 Kognitiv terapi 57 © S tudentlitte r atu r

Innehåll

Flowteori 58 Arbete med skapande aktiviteter på olika nivåer 60 Arbetsterapeutens roll som igångsättare och katalysator 64 Ramarna kring skapande aktiviteter 65 Process och instruktioner 66 Litteratur 68 3 Kreativa aktiviteters rehabiliterande kraft 71 B odi l W i n t h e r H a nse n & A n n e-L e Morv i l l e Definition av kreativa aktiviteter 72 Kreativa processer 72 Kreativa aktiviteter som uttrycksform 73 Potentialen i kreativa aktiviteter 74 Värdet av kreativa aktiviteter 77 Betydelsen av att delta i kreativa aktiviteter 79 Existens och lindring 85 Sammanfattning 87 Litteratur 88 4 Tree Theme Method® – en kreativ metod 91 Bi rgi t ta Gu n na r s s on Kreativitet 91 Livsberättelse med fokus på aktivitet 93 Skapande 94 Trädet som symbol och tema i behandling 96 TTM – en arbetsterapeutisk metod 99 Arbetsterapeutens utbildning i TTM 105 Forskning och utvecklingsarbete av TTM 105 Sammanfattning 108 Litteratur 109

Innehåll

5 Att skapa möjligheter för att vara till nytta 113 Jon na V i t h n e r Att påverka sin omgivning – att skapa något som är större än en själv 115 Flow och utmaningar som förutsättning för kreativitet och utveckling 123 Klientcentrerad verksamhet 131 Sammanfattning 134 Litteratur 136 6 Arbetsterapeuten som kreativ medaktör i klientens utformande av en ny vardag och en ny livssituation 137 Jac ob M a d se n Att utforma en ny vardag och ett nytt liv 137 Det kreativa yrket 137 Kreativitet – en nödvändighet inom arbetsterapi 138 Den nödvändiga kreativiteten 139 Att forma vardagen 140 Människan skapar mönster 141 In(ter)vention 141 Arbetsterapeut och klient i samskapande 142 Den kreativa arbetsterapeutiska arbetsprocessen 144 Fördjupningsfasen 146 Inkubationsfasen 147 Semantiska nätverk 147 Lateralt tänkande 149 Horisontellt tänkande 150 Aha-fasen 152 Utvärderingsfasen 153 Kreativ arbetsterapi 154 Litteratur 155

Innehåll

7 Kreativitet och innovation 157 Jac ob M a d se n & H a n n e Skov Innovation inom den offentliga sektorn 157 Innovationsformer 159 Innovationsprocessen 162 Metoder för innovation 162 Underliggande element som grund för innovation 164 Arbetsterapeuter som skapar innovation 168 Kriterier för arbetsterapeutisk innovation 169 Nödvändiga kompetenser 171 Principer för arbetsterapeutisk innovation 172 Litteratur 175 8 Från idé till form – kreativitet som grund för arbetsterapeutiskt entreprenörskap 177 Jac ob M a d se n Arbetsterapeuten som uppfinnare 177 Uppfinning och formgivning 178 Personlig kreativitet som grund för uppfinningar 179 Kreativitet som grund för uppfinningsprocessen 181 Entreprenörskap 182 Entreprenörsprocessen 183 Tre exempel på entreprenörskapande arbetsterapeuter 184 Arbetsterapeuter som framtidens innovativa entreprenörer 196 Litteratur 197 Person- och sakregister 199

KAPITEL 2

Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser genom skapande uttrycksformer Bodi l W i n t h e r H a nse n & W i n n i e Sn e dk e r Jørge nse n

Det här kapitlet beskriver hur och mot vilken bakgrund arbetsterapeuter kan använda skapande uttrycksformer i sin verksamhet, särskilt när det gäller att ge klienter möjlighet att bli medvetna om och kunna se det redan bekanta ur nya perspektiv. Denna nya medvetenhet kan ses som steg på vägen för att kunna arbeta med de verkliga problemen i klientens vardagsliv. Här beskrivs själva processen, konkreta metoder och medel i arbetsterapeuters arbete med skapande uttrycksformer. Dessutom finns en kort genomgång av de teoretiska ramar arbetsterapeuter vanligtvis arbetar utifrån. Kapitlet beskriver och förklarar skillnaden mellan det arbetsterapeutiska och det psykoterapeutiska sättet att arbeta och förklarar arbetsterapeuters arbete med skapande uttrycksformer på flera olika terapeutiska nivåer. Arbetsterapeuter har lång tradition av att använda skapande uttrycksformer i sin verksamhet, speciellt inom psykiatrin. Genom den kreativa processen som uppstår och den efterföljande dialogen med arbetsterapeuten kan klienten få nya idéer och strategier för hur vardagens problem kan hanteras. Syftet är att ge klienten möjlighet att få ny insikt eller att se det redan bekanta ur nya perspektiv så att klienten kan omforma sitt eget liv. Denna terapiform är mångfacetterad med flera inriktningar och kallas ibland konstterapi eller att arbeta med kreativa aktiviteter eller skapande uttrycksformer. Här kommer vi att använda begreppet skapande uttrycksformer. Arbetsterapeuter använder många olika typer av skapande uttrycksformer som t.ex. drama och narrativ terapi samt konst- och bildterapi. Gemensamt för alla dessa är att det inte är produkten som är viktig utan den upplevelse och erfarenhet som uppnås genom processen.

Arbetsterapeuten arbetar med dessa projektiva redskap först och främst för att erbjuda klienten en visualiserad väg till att skapa mening och en © S tudentlitte r atu r

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

medvetandestruktur. Det speciella med dessa projektiva aktiviteter är att de binder samman språk och ”bilder” och på så sätt skapar en genväg som gör det möjligt att sätta ord på och ge uttryck för sina känslor. Själva ”bilden” gör det lättare att förhålla sig till känslor och upplevelser och den blir ett konkret objekt mellan klienten och arbetsterapeuten som kan undersökas och reflekteras över. Ord är viktiga för förståelsen av sig själv och omvärlden, men det är inte alltid det räcker med bara ord för att uttrycka de känslor och problem som uppstår vid aktivitetsproblematik. Genom att använda skapande uttrycksformer är det möjligt att i högre grad förfoga över sina egna tankar och känslor och därmed lättare acceptera sig själv och sin livssituation. Utifrån denna personliga utveckling kan sedan klienten och arbetsterapeuten tillsammans arbeta med att lösa de konkreta aktivitetsproblemen. Kreativitet är centralt i arbetsterapeutens arbete med skapande uttrycksformer och finns på fyra nivåer: 1. Den är innehållet i de aktiviteter vi utför. Aktiviteterna måste ha potential för kreativitet men det finns inga krav på att skapa en produkt. 2. Den finns med i det terapeutiska arbetet. Arbetsterapeuten fokuserar på att använda en aktivitet på ett kreativt sätt för att uppnå utveckling och förändring. 3. Den finns hos klienterna som deltar. Kreativitet finns inom alla människor som deltar i skapande uttrycksformer, men det är lättare för en del än andra att ge uttryck för den. 4. Den finns med i den terapeutiska förändringsprocessen. Att arbeta kreativt innebär frihet och möjligheter. Det är ingen styrande och strukturerad process utan det krävs att individen tar vara på möjligheterna och öppnar upp för en kreativ process (1). Creek (2) beskriver att fördelarna med att arbeta med skapande uttrycksformer är att de ger möjlighet att uttrycka sig känslomässigt, de ökar klientens självförtroende och tillfredsställelse, de ökar motivationen och bildar en grund för nya erfarenheter (2). Människor har behov av att uttrycka känslor och skapande uttrycksformer utgör ett hanterbart forum för att göra detta (3). Undersökningar av effekten av att använda skapande uttrycksformer 54

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

visar att klienter får självförtroende, livskvalitet och personlig utveckling i form av identitet och ökade konstnärliga färdigheter (4,5).

Teoretiska perspektiv I skapande uttrycksformer väljs aktivitet på basis av kreativ potential. Skapande uttrycksformer refererar till meningsfull aktivitet som innebär ett aktivt deltagande och användning av fantasi och kreativa färdigheter (6). Hur olika aktiviteter används beror på relationen mellan arbetsterapeuten, klienten och den kreativa aktiviteten (7). Valet av referensramar har stor betydelse och inflytande på hur arbetsterapeuten och klienten hanterar problem och mål för insatsen och hur den terapeutiska processen planeras. Arbetsterapeuten arbetar utifrån modeller som förklarar aktivitet som en dynamisk relation mellan personen som ska utföra något och hens resurser och begränsningar, personens fysiska och sociokulturella miljö samt den uppgift som hen ska utföra. Arbetsterapeuten använder sin kunskap om aktivitetsanalys och anpassar aktiviteten så att den stämmer överens med målet med insatsen. Förutom rent arbetsterapeutiska metoder arbetar arbetsterapeuten också med skapande uttrycksformer utifrån en eklektisk tillämpning av olika tvärvetenskapliga teorier. Den teoretiska referensramen för kreativa behandlingsmetoder är huvudsakligen psykoterapeutisk. Enligt konstterapeuten och psykiatrikern Hanne Teglbjærg (8) öppnar olika teoretiska synsätt dörrar på olika sätt och har olika begränsningar, vilket innebär att arbetsterapeuten helt enkelt måste välja vilken teoretisk grund hen vill utgå från. Om referensramen har influerats av psykodynamiska tankegångar ligger fokus på tidigare upplevelser och mönster, medan andra teorier fokuserar på arbete i nuet och de problem som finns här och nu. Arbetsterapeuten brukar arbeta med nutiden och framtiden. Det finns dock arbetsterapeuter som har vidareutbildat sig inom psykoterapi och därmed arbetar utifrån en psykoterapeutisk referensram, till exempel Jungiansk terapi eller gestaltterapi. Dessa arbetar alltså insiktsbefrämjande med att åskådliggöra inre och yttre tillstånd och erfarenheter. Här har vi valt att beskriva tre teorier som är aktuella och som ger en

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

bra bakgrund för att förstå och arbeta med skapande uttrycksformer som arbetsterapeut.

Humanistiskt perspektiv Arbetsterapeuter arbetar utifrån ett humanistiskt synsätt, där syftet är att öka klientens självkännedom samt hens förståelse för och förmåga att uttrycka sina problem (3). Föregångaren till humanistisk och klientcentrerad terapi är existentialismen som fokuserar på att förstå personens subjektiva syn på världen, d.v.s. att terapi är en resa som görs av terapeuten och klienten in i världen så som den förstås och upplevs av klienten (9). Cole (10) anser att det humanistiska synsättet stämmer med paradigmen inom arbetsterapi, bland annat när det gäller att klienten står i centrum. Rogers (11) är en av upphovsmännen till det humanistiska och klientcentrerade terapeutiska perspektivet. Detta synsätt har nyckelbegrepp som respekt (klienten är den enda som verkligen är expert på sitt eget liv), äkthet (terapeuten ger en sann känslomässig respons inför klienten), icke-dömande acceptans (klienten ska accepteras för den person hen är), självförverkligande (alla har en potential som kan förverkligas och som kan bidra till att skapa mening) samt en kompetens till aktivitet och motivation (alla har en medfödd motivation att uppnå kompetens) (11). Detta leder till en lust att utforska och hantera miljö och andlighet (upplevelse av mening) (10).

Det humanistiska synsättets relevans i arbetet med skapande uttrycksformer Det humanistiska synsättet ger arbetsterapeuten redskap att gå in i en terapeutisk relation. Arbetsterapeutens roll är att skapa en trygg atmosfär som hjälper klienten att bygga upp en självbild och självinsikt som möjliggör positiva förändringar. Detta blir möjligt genom den terapeutiska relationen. För att göra livsförändringar måste klienten först känna och tro på att hen har kraft och möjlighet att förändra. Detta kräver både en känsla av egenvärde och självaktning och att man tror sig ha de färdigheter och den kapacitet som krävs. Detta är viktiga ämnen att involvera i den arbetsterapeutiska interventionen (10). 56

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

Arbetsterapeuten arbetar under hela processen med att vara närvarande, öppen och nyfiken och inte minst avslappnad, så att processen inte känns forcerad. Arbetsterapeuten accepterar klienten och hens egna känslor och upplevelser.

Kognitiv terapi Kognitiv terapi handlar om människors tankar och mentala processer. Sättet att tänka är avgörande för känsloliv och handlingar. Tankarnas innehåll kan vara präglade av systematiskt förutfattade meningar och förvrängningar. En depression kan till exempel förstås som en förvrängd process, som leder till en pessimistisk och självförringande uppfattning om sig själv. Störningar i tankarna kan också bero på brister i tänkandets formella aspekter, till exempel nedsatt koncentrationsförmåga, inlärningsförmåga, minne eller begreppsuppfattning (12). Kognitiv terapi lägger tonvikten på utveckling av förmågan att tänka realistiskt och reflekterande där avsikten är att öka handlingsutrymme och förbättra upplevelsernas emotionella kvalitet (13).

Den kognitiva terapins relevans i arbetet med skapande uttrycksformer Skapande uttrycksformer är inte beroende av ett kognitivt synsätt, men själva förståelsen om att det som klienten upplever inte behöver stämma med ”den riktiga världen” är viktig. Vetskapen om att det mellan en upplevd situation och en reaktion och automatisk tanke finns en tolkning (tankebearbetning) som påverkar tankar, känslor och kroppsliga reaktioner är viktig för klienten att fokusera på i det terapeutiska arbetet. Det är också viktigt för klienten att förstå att denna bearbetning har stor betydelse för känslomässiga och kroppsliga reaktioner och därmed också för klientens handlingar. Arbetet med det kognitiva synsättet i skapande uttrycksformer ger en bra gemensam förståelse mellan klient och terapeut, som bas för att undersöka och synliggöra till exempel missuppfattningar och förvrängningar. Detta innebär att klienten blir mer medveten om såväl automatiska negativa tankar

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

som kognitiva förvrängningar och därmed också eventuella andra skeva uppfattningar om självbilden (13).

Flowteori Engagemang i skapande uttrycksformer kan upplevas som ett tillstånd, där personen glömmer tiden och fullständigt blir uppslukad av aktiviteten, d.v.s. hamnar i ett tillstånd av flow. Csikszentmihalyi (14) beskriver strukturen i flow-upplevelsen. Flow uppstår när möjligheterna till handling (utmaningen) är i balans med individens möjligheter (förmågan). Om utmaningarna är för höga i förhållande till personens förmåga uppstår först ett tillstånd av oro, som, om obalansen är för stor, kan övergå i stresstillstånd med frustration och rädsla. Vid det motsatta förhållandet, d.v.s. om utmaningen är för låg i förhållande till personens förmåga, uppstår det först ett tillstånd av uttråkning, som sedan kan gå över i ett liknande stresstillstånd som tidigare nämnts. Ett antagande inom flowteori är att en aktivitet har en inneboende kraft och dynamik. Det stärker antagandet inom arbetsterapi, att aktivitet har inbyggda motiverande egenskaper och en egen inre kraft och dynamik. Nedanstående sex element beskriver känslan av flow och är dessutom kriterier för om personen befinner sig i ett flow (15): 1. Handling och medvetande smälter samman. All koncentration fokuserar på handlingen och personen glömmer tid och rum. 2. Koncentration på uppmärksamheten. Personen tänker inte, utan bara är. 3. Det medvetna jaget försvinner. När en person är djupt engagerad i aktiviteten försvinner medvetandet om det egna jaget. 4. Kontroll av handling och miljö. När en person befinner sig i flow har hen en känsla av att kunna kontrollera sina handlingar och omgivning. 5. Krav på handling och tydlig feedback. Känslan av att kraven på handlingen är tydliga och inte motsättningsfyllda. Upplevelse av omedelbar och tydlig feedback.

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

6. Flow är autotelisk, vilket innebär att det inte behövs vare sig mål eller belöning. Själva utmaningen i sig själv är tillräcklig. Då behövs inte mål eller belöning (16, 17). Csikszentmihalyi har utvecklat en beskrivning av en optimal- eller flowupplevelse som uppstår när någon upplever sig fullständigt uppslukad av och koncentrerad på en aktivitet, så att tiden tycks flyta lätt och obesvärat. När detta lyckas upplever personen att oron över ”en själv” försvinner och hen får en tydlig känsla av kontroll över sina handlingar, utan ångest och rädsla för att inte klara av uppgiften. Det är en glädje och en djup känsla av tillfredsställelse samt en ökad självkänsla, självförtroende, som bidrar till att utveckla ett tryggare och säkrare jag. Csikszentmihalyi anser att självförtroendet och egenutvecklingen kommer när man klarar av en utmaning. Det utvecklar personens kapacitet och färdigheter. När man koncentrerar sig med tankar och känslor fokuserade kring samma mål känner man sig också mer samlad (3, 18).

Flowteorins relevans i arbetet med skapande uttrycksformer När klienter är engagerade i aktivitet och upplever flow, finns det potential att få optimala erfarenheter. Arbetsterapeuten presenterar därför skapande aktiviteter för klienter på ett sådant sätt att uppgifterna inte ger intryck av att vara för svåra eller ångestframkallande. Upplevelsen av aktiviteten ska ge möjlighet att uppnå en något högre aktivitetsnivå. Arbetsterapeuten arbetar alltså i klientens närmaste utvecklingszon (detta begrepp tas upp i kapitel 5). Mogensen (16) berättar att flowupplevelser kan vara till nytta när det behövs trygghet, koncentration, förutsägbarhet och omedelbar feedback på ”här och nu”-arbete, eller om klienten behöver en paus från att konfrontera svårigheter och eventuella förluster. I den akuta sjukdomsfasen kan upplevelse av flow ge ro, känsla av värdighet och vara motivationshöjande för att komma igång med en aktivitet. Därmed kan klienten också bli inspirerad att delta i skapande aktiviteter.

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

Arbete med skapande aktiviteter på olika nivåer Skapande aktiviteter planeras och utformas så att aktiviteten ger mest mening för klienten, uppfyller målen med interventionen och fokuserar på det som klienten vill uppnå med behandlingen. Målet med den skapande aktiviteten kan vara att klienten får möjlighet att utforska och öka förståelsen för sig själv som person i relation till andra för att lättare kunna lösa problem och skapa ett bra vardagsliv (3). Det är viktigt att arbeta utifrån klientens perspektiv och medverkan genom hela processen. Det är genom detta, som hen kan utveckla en känsla av delaktighet och känna ansvar för hela processen i interventionen. Det viktigaste i arbetsterapeutens arbete med skapande uttrycksformer är, förutom relationsarbetet, att anpassa aktiviteten till just de behov som klienten har användning för. En analys av klientens behov, aktivitetsanalys och anpassning är därför viktiga redskap. Det är också viktigt att välja rätt terapeutisk nivå i det efterföljande arbetet för att få en meningsfull terapisession. Det är viktigt att tänka på att typen av aktivitet inte är avgörande för vilken terapeutisk nivå terapeuten arbetar på. En sorts aktivitet kan användas med många olika syften. Det viktiga är hur sessionen planeras och anpassas och hur terapeuten använder sig av aktiviteten. Psykologen Sonja Levander beskrev 1979 (19) ett terapeutiskt kontinuum med tre nivåer för terapeutisk intervention. Det blir mer meningsfullt att beskriva den terapeutiska til�lämpningen av skapande uttrycksformer utifrån detta kontinuum istället för att utgå från innehållet i aktiviteten. I praktiken balanserar arbetsterapeuten mellan Sonja Levanders tre nivåer för terapeutisk intervention: stödnivå, jag-stärkande nivå och insiktsgivande nivå, beroende på vilket tillstånd klienten befinner sig i. Med utgångspunkt från dessa terapeutiska nivåer ska vi nu beskriva olika typer av behandling som arbetsterapeuten kan använda sig av. Detta kontinuum har ingen direkt anknytning till någon teori men utgår från psykoterapins grunder. Beskrivningen som kommer utgör ett försök till att förklara nivåerna ur ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv (sakkunnigas anmärkning)

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

Stödnivå Stödterapi är den nivå där fokus ligger på utifrån kommande resurstillskott. Terapeuten vill här stötta de funktioner och färdigheter som personen redan har och försöker att finna yttre kompensatoriska insatser för att upprätthålla en meningsfull tillvaro. Här fokuseras särskilt stöd för att upprätthålla aktivitetsutförande och social kompetens. Syftet med skapande uttrycksformer i stödterapi är att samla ihop klientens tankar, få hen att tänka på något neutralt eller mer positivt och att ge en fristad där hen kan uttrycka sig och eventuellt hamna i flow och därmed få en ”paus” från sitt tillstånd. Den stöttande funktionen har här sin utgångspunkt i de insatser arbetsterapeuten bidrar med i utformningen och planeringen av den skapande aktiviteten (sakkunnigas anmärkning).

Stödnivån i arbetet med skapande uttrycksformer På stödnivå brukar arbetet med skapande uttrycksformer vara uppgiftsinriktat. Det kan handla om att arbeta med en konkret uppgift och hantverk. Målet är att kunna delta i aktiviteten och eventuellt i det sociala samspel som sker när aktiviteten utförs. På den här nivån ligger fokus på utifrån kommande resurser och positiva upplevelser för att stötta och fortsätta med själva aktiviteten, inte nödvändigtvis på att uppnå ökad insikt. Klienten kan ha en passiv roll och ändå få hjälp så att hen känner sig tillfreds och trygg. Det pågår på denna nivå inte något omedelbart samtal om processen och dess betydelse, om inte klienten reagerar negativt (blir uttråkad, rädd etc.) När det handlar om klientens allmänna psykiska välbefinnande visar en undersökning av Leckey (20) att skapande uttryck kan ha en helande och skyddande effekt. Den terapeutiska effekten är att skapande uttryck fungerar avslappnande, gör att klienten kan uttrycka sig känslomässigt om sig själv, reducerar blodtrycket, ”boostar” immunförsvaret och minskar stress.

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

Jag-stärkande nivå Jag-stärkande nivå handlar om att utveckla personens resurser genom pedagogisk påverkan. Här utgår arbetsterapeuten från klientens resurser och de problem som finns i hens vardagsliv. Arbetsterapeuten fungerar som katalysator och samarbetspartner i de processer som ska få klienten att omidentifiera sin situation och som därmed leder till att klienten ”lär sig” att leva med sin livssituation och se nya möjligheter. Arbetsterapeuten försöker att systematiskt använda vardagslivet och de sociala situationer som uppstår där för att ”lära” personen att bättre klara av sin livssituation.

Jag-stärkande nivå i arbetet med skapande uttrycksformer På denna nivå ligger fokus för klienten både på den skapande processen och på produkten. Arbetet utförs på ett ”här-och-nu-”och ett framtidsperspektiv. Här fokuseras på vidmakthållande, återuppbyggnadsträning och utveckling av det önskade aktivitetsutförandet. I sessionen ingår en dialog kring den kreativa processen och produkten. Arbetsterapeuten ställer undersökande frågor om tankar, uttryck, val av färger etc. hos klientens kreativa verk med syfte att ge hen större möjlighet till reflektion över det aktuella aktivitetsproblemet eller livssituationen. Klienten ges därmed möjlighet att sätta ord på sina känslor och tankar om aktivitetsproblematiken och egna resurser i relation till denna. Avsikten är att utveckla och stärka personens egna resurser utan att medvetandegöra de konflikter som utlöst eller förstärker problematiken (sakkunnigas anmärkning). Englund (21) visar att en person genom att skapa i ”bilder” och uttrycka känslor genom denna process kan uppnå en närmast katharsisk effekt. Detta innebär att klienten känner en lättnad över att ha berättat om starka upplevelser och känslor. Kaotiska känslor blir mer hanterbara och möjliga att förstå när de flyttas från personen till bilden. De jag-stärkande principerna på denna nivå omfattar: kontinuitet och ordning, verbalisering, ”containing function” (d.v.s. att arbetsterapeuten har en hållande funktion), arbetsterapeuten som identifikationsobjekt, pedago-

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

giskt förklarande, realitetsanpassad intervention och träning i att bredda valmöjligheterna.

Insiktsterapi Insiktsterapi definieras av Levander (19) som frigörande av personliga resurser genom tolkning av omedvetna och medvetna konflikter och fantasier. För att arbeta på denna nivå krävs att arbetsterapeuten har en psykoterapeutisk påbyggnadsutbildning. Skapande uttrycksformer kan användas som en projektionsyta som gör det möjligt för klienten att få en djupare medvetenhet om egna resurser och handlingsmönster och därmed skapar möjlighet till livsförändringar. Skapande uttrycksformer på den här nivån blir ett redskap för att få fram viktigt psykologiskt material. Det är en process som, om den görs på ett terapeutiskt kompetent sätt, kan ge upplevelser som leder till utveckling och ny självinsikt.

Insiktsterapi i arbetet med skapande uttrycksformer Skapande uttrycksformer används som en projektionsyta för att uppnå mer insikt om destruktiva känslor och mönster i klientens liv. I arbetsterapeutisk praxis har den ökade insikten om känslor och mönster fokus på aktivitetsutförande, aktivitetsmönster och delaktighet genom aktivitet (sakkunnigas anmärkning). Genom olika kreativa uttrycksformer stimuleras sinnena och föreställningsförmågan hos människan. Målade bilder kan till exempel innehålla symboliska uttryck, som har en speciell betydelse för klienten. Symboler är bärare av bilder som knyter samman dåtid, nutid och framtid. De finns ofta med på väg in i sjukdomen men de kan också visa vägen ut ur den. Symboler och metaforer från klientens egen historia kan ha en stöttande och förlösande funktion, vilket är en anledning att bearbeta låsta områden hos människor. De kan inspirera till att skapa bilder av inre och yttre tillstånd och erfarenheter (22). Här poängteras åter att det krävs en psykoterapeutisk kompetens hos arbetsterapeuten för att arbeta på denna nivå (sakkunnigas anmärkning).

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

Arbetsterapeutens roll som igångsättare och katalysator Relationen mellan klient och arbetsterapeut är något av det viktigaste i terapin. Om inte klienten känner sig trygg under sessionerna blir det svårt att skapa en grund för utveckling. Mogensen (16) beskriver arbetsterapeutens roll som en faktor som skapar förutsättningar för en kreativ process. Arbetsterapeuten kan: • Bemöta frågor och fantasifulla idéer på ett respektfullt sätt, d.v.s.

utan att vara skeptisk och fördömande.

• Visa att varje idé är värdefull och är spännande, originell,

annorlunda, fantasifull o.s.v.

• Stötta övning och experimenterande utan att värdera. • Motivera värdering. Om klienten vill ha ett omdöme ska det kunna

motiveras.

Arbetsterapeuten ska stötta: • Det enkla och det minst problematiska. • Ett flexibelt förhållningssätt; klienten ska kunna övervinna block-

eringar och våga byta strategi. Arbetsterapeuten uppmanar klienten att undersöka om det finns andra möjligheter till lösningar på de problem som finns. • Originalitet; ge klienten stöd att testa nya idéer och metoder. Cold (24) beskriver arbetsterapeutens roll som att vara katalysator för de klienter som har kreativa önskemål eller behov. Vidare förklarar hon att det bara är personen själv som har nyckeln för att kunna utvecklas genom skapande uttrycksformer. Arbetsterapeutens uppgift är att utifrån sin kunskap, teori, erfarenhet och intuition, skapa en miljö som stöttar klienten. Arbetsterapeuten använder sin förmåga för att analysera funktionsnivå, aktivitetsutförande och behov i funktionen som katalysator för kreativa processer. Arbetsterapeuten ska kunna anpassa aktiviteten så att den ligger inom klientens förändringspotential. Då blir utmaningen på en nivå som

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

klienten kan klara av. Det är viktigt att vara uppmärksam på om klienten brukar över- eller underskatta sina egna färdigheter eller aktivitetens krav. Mogensen (16) poängterar att det är viktigt att arbetsterapeuten själv känner till utförandeprocesser och arbetsgång i de skapande uttrycksformerna för att på bästa sätt kunna stötta den kreativa processen (16). Detta innebär inte att arbetsterapeuten måste vara expert på de olika skapande uttrycksformer som initieras, men hen behöver känna till arbetsgång och behov av material. Det är en fördel att utgå från klientens resurser och låta klienten vara expert. Det är dock arbetsterapeutens ansvar att ha så stor överblick över processen att klienten inte behöver uppleva ett misslyckande. Det är viktigt att syftet med aktiviteten är öppet och tydligt för klienten. Det ska upplevas meningsfullt för klienten och aktiviteten ska ligga inom klientens förändringspotential för att kunna höja motivationen och möjligheten att få nya kunskaper. Arbetsterapeuten ska möta och se klienten som en verklig och god människa för att kunna bygga upp en tillitsfull relation. Arbetsterapeuten ska uppmuntra och stötta klienten under hela förloppet och sträva efter ömsesidig respekt. Arbetsterapeutens funktion är att skapa en känsla av säkerhet som hjälper klienten att bygga upp den självbild och det självtillit som behövs för att kunna göra positiva förändringar. Den klientcentrerade arbetsterapeuten gör detta möjligt genom den terapeutiska relationen. För att kunna genomföra förändringar behöver klienten ha kraft och tilltro till den egna förmågan att göra förändringar. Detta kräver känsla av egenvärde och självaktning och upplevelse av att förfoga över de färdigheter och den kapacitet som behövs (10). Det här är ett mycket komplext sätt att arbeta på där det är viktigt att arbetsterapeuten inte styr för mycket och inte för lite. Att arbeta klientcentrerat är centralt i all arbetsterapi. Själva förutsättningen är att arbeta med klientens perspektiv och aktivt deltagande under hela processen, eftersom det är så klienten kan utveckla en känsla av att vara delaktig i behandlingsprocessen.

Ramarna kring skapande aktiviteter När arbetsterapeuten planerar en skapande aktivitet är det viktigt att se till att klienten känner sig tillräckligt trygg för att kunna utforska och uttrycka © S tudentlitte r atu r

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

sig genom till exempel en bild (25). Arbetsterapeuten måste därför göra flera överväganden avseende ramarna för den skapande aktiviteten, som omgivningsmässiga ramar, tidsåtgång, material m.m. Den omgivande miljön, d.v.s. den miljö personen vistas i, är viktig för den arbetsterapeutiska interventionen. De flesta modeller inom arbetsterapi lägger vikt vid hur den omgivande miljön utformas för att den ska kunna bidra till att aktiviteten ska fungera bra (26, 27). Arbetsterapeuten ska skapa en trygg miljö där det finns tillräckligt med tid och utrymme för enskild aktivitet och plats för alla (28). Sessionerna bör äga rum i lokaler som bjuder in till kreativitet. Enligt egen erfarenhet har det visat sig att de flesta klienter upplever trygghet i lokaler som har ett bra och naturligt ljusinsläpp. Lokalen bör ligga ostört, för att ge möjlighet till koncentration och mental närvaro vid utförandet av den skapande aktiviteten. Sessionerna hålls i samma lokal under hela behandlingsförloppet för att ge trygghet och kontinuitet. Materialet ska vara inbjudande, men kvaliteten är inte alltid det viktigaste eftersom terapin ofta har fokus på processen och innehållet istället för produktens kvalitet. Exempel på material som kan finnas i lokalen är färger, papper, målardukar, en låda med blandade material, färgade papper, leksaksdjur, vax och lera.

Process och instruktioner En terapisession kan ha en struktur som i nedanstående punkter och innehåller oftast följande faser: Komma till mötet, reflektera över vad som hänt sedan sist, instruktionen, skapande aktivitet, gemensam reflektion och avslutning. Innehållet kan skilja sig åt beroende på om förloppet sker individuellt eller i grupp. Det finns många fördelar med att genomföra en intervention i grupp. Yalom (29) berättar om specifika terapeutiska faktorer, som alla är processer eller aspekter av processer, som uppstår naturligt och spontant mellan deltagare i en grupp och som kan användas i ett terapeutiskt syfte. Han beskriver bland annat ökat hopp, lättnad över att andra kan ha samma problem, interpersonellt lärande, upplevelse av att kunna få men också kunna ge till andra, att socialisera sig på nytt med en ny ”familje-

2 Arbetsterapeuters arbete med medvetandeprocesser …

grupp”, gruppsamhörighet och katharsis (lättnad genom att ge utlopp för återhållna känslor). Nedanstående punkter visar hur ett individuellt förlopp kan se ut, men själva upplägget av förloppet och innehållet kan också anpassas till gruppsammanhang. • En terapeutisk session brukar börja med en komma på plats-fas, som

•

står för själva mötet. För att få till stånd ett möte kan småprat om neutrala saker, till exempel vädret vara lämpligt. Reflektion över vad som hänt sedan sist. Därefter beskriver klienten vad som har hänt sedan sist. Arbetsterapeuten får då möjlighet att känna av klientens aktuella situation och därefter bedöma vilket fokus samtalet behöver ha. Efter detta kan det eventuellt följa en mindfulness-övning (30). Instruktioner för skapande aktiviteter sker stegvis där det å ena sidan kan vara mycket öppna, fria instruktioner som skapar förutsättningar för fria associationer. Å andra sidan kan det vara mer styrande instruktioner med strukturerade, förklarande utgångspunkter för den skapande aktiviteten. Ett sätt att inleda är att arbetsterapeuten först ger en instruktion. När den skapande aktiviteten påbörjats kan nästa steg vara att utifrån gemensamma reflektioner över det som skapats ge vidare instruktioner. I alla händelser bör arbetsterapeuten vara lyhörd för klientens egen syn på hur den kreativa processen ska gå vidare. Skapande aktivitet. Det är individuellt hur lång tid klienten har lust och behov att uttrycka sig kreativt. En del använder bara fem minuter, medan andra behöver en och en halv timme. Gemensam reflektion omkring process och produkt. Reflektionens konkreta förlopp beror på vilken terapeutisk nivå enligt Levander (19) aktiviteten utgår ifrån. Om den sker på en stödjande nivå handlar samtalet ofta om det vardagliga, som handlar om klientens resurser och tränar klientens sociala färdigheter. På en jag-stärkande och insiktsbefrämjande nivå är det viktigt att klienten ”äger” sin egen bild och vet vad bilden berättar samt hur den relaterar till det aktuella aktivitetsproblemet. Arbetsterapeutens uppgift är att stimulera till reflektion via öppna, nyfikna och icke-värderande

Gunner Gamborg är arbetsterapeut och har tidigare varit chef för arbetsterapin på Psykiatrisk hospital i Århus samt rektor vid arbetsterapeututbildningen i Århus. Ordförande i Ergoterapeutföreningen 2004–2015. Jacob Madsen är arbetsterapeut och verksam som lektor vid arbetsterapeututbildningen på University College Nordjylland. Bodil Winther Hansen är arbetsterapeut, bildterapeut och kognitiv miljöterapeut. Idag är hon verksam som lektor vid Arbetsterapeututbildningen PH Metropol i Danmark.

Kreativitet i arbetsterapi Kreativitet i arbetsterapi beskriver och analyserar kreativitetens många uttryck ur flera olika perspektiv: dels som en etablerad dimension av arbetsterapeutiska arbetsmetoder och yrkeskunskap, dels som en aktuell och efterfrågad grund för ny utveckling och innovation inom framtidens vård. Boken innehåller många praktiska exempel på hur vi kan se krea tiviteten i arbetsterapeutens arbete såväl med klienter som när det gäller de system och den miljö människor lever och arbetar i. Boken beskriver också hur arbetsterapeuter arbetar och tänker kreativt samt hur de använder sig av kreativa strategier inom de yrkesmässiga rutinerna. Kreativitet i arbetsterapi vänder sig till studerande och lärare vid arbetsterapeututbildningen samt yrkesverksamma som vill fördjupa sig i begrepp och metoder inom innovation och kreativitet.

Art.nr 38627

studentlitteratur.se