9789144119298 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39597 ISBN 978-91-44-11929-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord 11 Presentation av bokens medförfattare 13

1 Ungas etableringsvillkor och arbetslivets förändringar – några utgångspunkter 15 Jona s Ol ofs s on Social exkludering och etablering 16 De senaste årens förändrade etableringsvillkor 18 Social kvalitet och lärande 20 Den tredje industriella revolutionen och förändrade välfärdsstatsregimer 22 Det postindustriella samhället, postmodernism och klassperspektiv 26 Alienationens skugga 29 Yrkesutbildning för ett aktivt medborgarskap 31 Aktiveringspolitikens ursprungliga betydelse 33 En mer investeringsinriktad aktiveringspolitik 35 En avrundning om övergångsregimer 37 Bokens upplägg och innehåll 38 Referenser 41 Statistik 44 © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

2 Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav och nya politiska initiativ 45 Jona s Ol ofs s on & F r e dr i k W i k st röm Nya förutsättningar i arbetslivet och utbildningens roll 46 Nya organisationsmodeller 48 Nya krav på utbildningen 49 Lärandet i en kunskapsintensiv ekonomi 50 Satsningar på lärande ger avkastning 52 Nya strömningar inom arbetsmarknadspolitiken 53 EU-perspektivet 55 EU och ungdomsgarantin 55 Ungdomsgarantin i Danmark 59 Ungdomsgarantin i Finland 61 Steg i riktning mot en utbildningsgaranti på nationell och regional nivå 63 Referenser 64 3 Ungas vägar och omvägar till utbildning och arbete 67 Jona s Ol ofs s on Minskad sysselsättning 68 Utbildningsbakgrundens betydelse 69 Var befinner sig unga på arbetsmarknaden? 70 En europeisk jämförelse 71 Fler atypiska jobb och begränsade möjligheter till inflytande 72 Arbetsmiljörelaterade problem 74 Ungdomsarbetslöshetens utveckling – ett historiskt perspektiv 75 1990-talskrisen – en brytpunkt 76 Arbetslösheten i Europa 77 Svagare utveckling för lågutbildade och utrikes födda 80 Undersysselsättning och dold arbetslöshet 81 Utbildningsexpansionen 84 Studerande bland utrikes födda 85 Skillnader i utbildningsdeltagande 87

Innehåll

UVAS och beroendet av sociala ersättningar 91 Några bakgrundsfaktorer 94 Fler unga med aktivitetsersättning 95 Samband på kommunal nivå 96 UVAS uppdelat på kvinnor och män inom EU 100 Det framtida arbetslivet – utmaningar och möjligheter 101 Referenser 103 Statistik 104 4 Unga på svensk arbetsmarknad – olika mått på ungas etablering 105 E sk i l Wa de nsjö Olika mått på ungdomars situation på arbetsmarknaden 106 Ungdomars sysselsättning 108 Ungdomsarbetslöshet 112 Latent arbetssökande ungdomar 116 Ungdomar som varken arbetar eller studerar 117 Några slutsatser 121 Referenser 122 Statistik 123 5 Framtidens arbetsliv, nya kompetenskrav och ungdomars jobb 125 K e n n et h A br a h a m s s on Inledande tankar om arbetet i framtiden 125 Ökad utbildning, generiska kunskaper eller yrkesspecialisering? 126 Tidsbegränsade jobb – biljett till arbetsmarknaden eller väg till prekariatet? 127 Strukturförändringar och omställning i arbetet som det nya normala 129 Synen på arbetet för Generation Ordning 130 Ungdomars arbetsmiljö och hälsa 131 Ungdomars psykiska ohälsa – ett orosmoln inför framtiden 133 På spaning efter framtida kompetenser 136 Nyckelkvalifikationer under omprövning 137 © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Utbud och efterfrågan på yrken och arbetskraft i framtiden 140 Förändringar i jobbstruktur och arbetsmarknad 142 På väg mot ett hållbart arbetsliv för alla åldrar? 143 Ungdomars resor till det framtida arbetet i olika klasser 144 Referenser 146 Statistik 150 6 Gymnasieutbildning – nyckeln till arbete 151 T or H at l evol l Sysselsättning mellan 20 och 29 år 152 Varför är gymnasieutbildningen så viktig? 153 Risker vid konjunkturnedgångar 154 Starkt samband mellan utbildningsresultat och möjligheter på arbetsmarknaden 156 Utbildningsnivå och inkomster 157 Medellöneutveckling 157 Inkomster från arbetslöshetskassan och försörjningsstöd 159 Vilka fullföljer inte gymnasiet? 161 Hur kan fler fullfölja gymnasiet? 163 ESF upphandlar avbrottsprojekt 164 Vad blir konsekvenserna om inget görs? 167 Bilaga 1 171 Referenser 172 7 Yrkesutbildningarna och ungas etablering – ett pedagogiskt perspektiv 173 Robe rt Hö gh i e l m Yrkesutbildningen i ett historiskt komparativt perspektiv 173 Makten över yrkesutbildningen, sammanfattande reflektioner 177 Att förstå innebörden av yrkesutbildning 179 En studie av företag som tar emot yrkeselever 181 Intervjuförfarande 185 Resultat 185 Effekter och interna företagsrelaterade faktorer 186 6

Innehåll

Kompetensförsörjning 186 Kompetensförsörjning i regionen 191 Sammanfattande kommentar 192 Pedagogiska erfarenheter av överföring av yrkeskompetens 192 Samarbete med huvudmannen 196 Slutsatser 197 Referenser 200 8 Arbetslivets omreglering, arbetsmarknadens reglering och lärlingsutbildningens betydelse 203 Jona s Ol ofs s on & A l e x a n dru Pa n ic a n Omregleringen av arbetslivet 204 Regleringar i Sverige och andra länder 206 Är regleringar effektivitetshämmande? 208 Regleringar och ungas arbetsmarknadsrisker 211 Fler aspekter på regleringarna – betydelsen av sociala skyddsnät 213 Sammanfattning – inga entydiga effekter 216 Lärlingsutbildningens betydelse 217 Vad vet vi om lärlingsutbildningens effekter? 219 Förutsättningar för lärlingsutbildning 222 Referenser 223 Statistik 226 9 Kommunernas insatser för unga utanför – inriktning, variation och effekter 227 H e n r i k M a l m L i n dbe rg Den kommunala arbetsmarknadspolitiken och dess utformning 229 Ett historiskt perspektiv 229 Regler och insatser 231 För- och nackdelar med kommunala insatser 232 Omfattning och variation på kommunnivå 233 Effekter och erfarenheter av kommunala insatser 234 Undersökningen 238 Data och definitioner 238 © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Kommunal variation 240 En statistisk analys av den kommunala politikens betydelse 244 Kontrollvariabler i undersökningen 244 Vad påverkar UVAS-gruppens storlek? 245 Samband mellan utanförskap och olika slags insatser 246 Slutsatser och diskussion 248 Referenser 250 10 Förutsättningar för samverkan för effektivare övergångar skola–arbetsliv 255 M a rt i n K v ist Bakgrund till samverkansformer 255 Ungas etableringsmönster och behov av nya samverkanslösningar 257 Samverkan – ett svårfångat begrepp 258 Förutsättningar för en väl fungerande samverkan 260 En kortare internationell utblick 261 Samverkan och ungas etablering på arbetsmarknaden 262 Tre kommuner med (o)lika utmaningar 263 Aktörerna 265 Respondenternas bedömningar 268 Diskussion 272 Referenser 275 11 De unga utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden – en kvantitativ bild 277 Ayc a n Ç e l i k a k s oy & E sk i l Wa de nsjö Unga med utländsk bakgrund 277 Varför är det svårt för ungdomar med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden? 278 Ensamkommande barn i Sverige 280 Barnen som ingår i vår undersökning 286 Utbildning 288 Ensamkommande barn på arbetsmarknaden 293

Innehåll

Varken i arbete eller utbildning 297 Sammanfattning 299 Referenser 300 12 Etableringsvillkor för ensamkommande unga – en kvalitativ bild 303 Ph i l i p L a l a n de r & M a rc us H e r z Livsplanering 306 Chuhans berättelse om ömtåliga liv 308 Sams raka väg och pappan som coach på distans 312 Salehs plan som hotas 316 Bellas kamp 319 Avslutning – framtiden skapas och kan bli en annan 322 Referenser 325 Statistik 326 13 Arbetsintegrerande sociala företag – en etableringsmöjlighet för unga med funktionsnedsättning? 327 I ngr i d Ru n e s s on & Pe r Ge r m u n d s s on Ungas delaktighet i arbetslivet 327 Unga med funktionsnedsättning 328 Arbetsintegrerande sociala företag 331 Ekonomiska förutsättningar 333 Sociala företag i Sverige och Europa 334 Erfarenheter från ett socialt företag 335 Positiva individuella erfarenheter 335 Faktorer som försvårade att driva företaget 338 Positiva och negativa erfarenheter av sociala företag – en slutdiskussion 339 Organisatoriska och strukturella faktorer 340 Avslutning 342 Referenser 343 Statistik 345

Innehåll

14 Ungdomsgarantin – ett nytt ramverk för europeisk ungdomspolitik 347 M a s si m i l i a no M a s c h e r i n i & St e fa n i e L e de r m a i e r Ungdomsarbetslösheten i Europa 348 En europeisk ungdomsgaranti för att angripa arbetslöshetskrisen 352 Erfarenheter från tidigare ungdomsgarantier 354 Implementeringen av den europeiska ungdomsgarantin på nationell nivå 357 Fortsatta hinder för en effektiv implementering av ungdomsgarantin 361 Slutsatser och framtida utmaningar 363 Referenser 365 Efterord 367

F r e dr i k W i k st röm Temagruppen ska påverka politik och praktik för att underlätta ungas etablering 367 Ett sektorsövergripande synsätt för att stötta unga som står långt från arbetsmarknaden 368 Tvärsektoriella perspektiv och samspel i politik och praktik 369 Nya organisations- och verksamhetsformer för att underlätta övergången skola–arbetsliv 370 Ungas möjlighet att påverka sina förutsättningar för etablering 371 En fortsatt könssegregerad arbetsmarknad och ojämlika villkor mellan kvinnor och män 372 Europeiska socialfonden rustar unga som lämnas utanför och utvecklar metoder och verksamheter 373 Utmaningar på kort och lång sikt 374 Referenser 376 Begrepp 377

FÖRORD

Den här antologin om ungas etablering och arbetslivets förändringar har tagits fram inom ramen för Temagruppen Unga i arbetslivet som är ett nationellt projekt som drivs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor (MUCF) och finansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Temagruppen har snart funnits i tio år och har i uppdrag att följa och analysera socialfondsfinansierade projekt för att ta fram och sprida kunskap om unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Temagruppen ska också sprida kunskap om metoder och strukturella förhållanden som påverkar ungas möjligheter att slutföra sina studier och etablera sig i arbetslivet. Kunskap ska användas, påverka och ibland utmana genomförandet inom socialfonden men också stimulera politikutveckling och verksamheter i reguljär regi. I den här boken ges möjlighet att få en fördjupad kunskap om de strukturella förhållandena som påverkar ungas förutsättningar att klara skolan och få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Exempelvis framstår unga utrikes födda kvinnors situation på arbetsmarknaden som särskilt svår. Könsstereotypa val och attityder till olika utbildningar och yrkesområden begränsar både kvinnor och män samtidigt som det finns branschområden som behöver en breddad rekryteringsbas för att kunna fortsätta utvecklas. Skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomstnivåer har minskat över tid, men det finns fortfarande en allt för stor skillnad som har en bakgrund i den könssegregerade arbetsmarknaden och att kvinnor dessvärre i allt för stor utsträckning arbetar i lågstatusyrken. Under de senaste åren har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor på olika sätt lyft frågor om förutsättningar för ungas etablering och även riktat stöd direkt till kommuner och andra aktörer som vill utveckla © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Förord

eller förnya verksamheter för att stötta unga som varken arbetar eller studerar. Det har exempelvis handlat om att beskriva situationen på arbetsmarknaden för unga nyanlända, unga med en funktionsnedsättning och för HBTQ ungdomar. Flera av dessa insatser ingår som delar av regeringens särskilda strategi Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar (U2015/05478/UF). Vi är glada för samarbetet med Studentlitteratur och tacksamma för alla forskare och utredare som har bidragit till den här boken. Författarna står givetvis själva för de analyser och synpunkter som lämnas i de olika antologibidragen. Genom fördjupad kunskap och perspektiv från olika discipliner tror vi att boken kan bidra till att vidareutveckla en kunskapsbaserad politik och praktik som kan leda till mer träffsäkra insatser för de unga som behöver stöd att etablera sig i arbets- och samhällsliv. Lena Nyberg generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Pontus Ekstedt ordförande i styrgruppen för Temagruppen Unga i arbetslivet samt avdelningschef vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor December 2017

PRESENTATION AV BOKENS MEDFÖRFAT TARE

Kenneth Abrahamsson är docent i pedagogik och adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och Global Utmaning. Aycan Çelikaksoy är fil.dr i nationalekonomi. Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Per Germundsson är universitetslektor och docent i socialt arbete. Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Tor Hatlevoll är ekonom och utredare. Avdelningen för arbetsgivarpolitik vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Marcus Herz är docent och universitetslektor i socialt arbete. Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Robert Höghielm är professor emeritus i pedagogik. Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Martin Kvist är doktorand i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning. Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Philip Lalander är professor i socialt arbete. Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet.

Presentation av bokens medförfattare

Stefanie Ledermaier arbetade fram till hösten 2017 som utredare vid Eurofounds forskningsenhet för socialpolitik. Arbetar numera med ett uppdrag som Österrikes företrädare inom EU-kommissionen med social politiska frågor. Henrik Malm Lindberg är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och verksam vid Delegationen för migrationsstudier (DELMI) och forskningsinstitutet Ratio. Massimiliano Mascherini är fil.dr i tillämpad statistik och senior forskningschef vid Eurofounds forskningsenhet för socialpolitik. Jonas Olofsson är ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning. Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Alexandru Panican är docent och universitetslektor i socialt arbete. Socialhögskolan vid Lunds universitet. Ingrid Runesson är fil.dr och universitetslektor i socialt arbete. Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Eskil Wadensjö är nationalekonom och professor i arbetsmarknadspolitik. Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Fredrik Wikström är projektledare för Temagruppen Unga i arbetslivet och doktorand i pedagogik. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor och Stockholms universitet.

KAPITEL 2

Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav och nya politiska initiativ Jona s Ol ofs s on M & aFr l mö e drui k n iW v ei krst si tröm et & Fr e dr i k W i k st röm T e m agru ppe n u nga i a r betsl i v et

Ungdomsarbetslösheten har minskat på senare år. Men sett i ett lite längre tidsperspektiv har Sverige liksom flertalet andra länder inom EU haft en väldigt negativ utveckling av ungdomsarbetslösheten från början av 1990talet och framåt. Arbetslösheten i åldersgruppen 20–24 år i Sverige uppgick enligt Eurostats uppgifter till ungefär 14 procent 2016. Det är en hög nivå, men ett lägre tal än genomsnittet för EU. Samtidigt är utbildningsbakgrunden utslagsgivande för arbetslöshetstalen. Arbetslösheten för unga i åldern 20–24 år utan fullständig gymnasieutbildning uppgick till 33 procent 2016, enligt Eurostats statistik. Arbetslösheten är betydligt högre bland lågutbildade unga i Sverige jämfört med EU som helhet, något som kommer att diskuteras mer i kapitel 3. I det här kapitlet ska vi behandla några grundläggande förändringar i arbetslivet som har påverkat ungas etableringsförutsättningar. De förändringar av arbetsorganisationer och kompetenskrav som berörs synliggör i viss utsträckning effekterna av den tredje industriella revolutionen (Magnusson, 2004; Schön, 2014), ett begrepp som lyftes fram i inledningskapitlet. Vi kommer också diskutera hur de nya förhållandena i arbetslivet lett fram till nya initiativ för att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv, framför allt på EU-nivå. EU:s initiativ och effekterna av så kallade ungdomsgarantier behandlas sedan mer utförligt i kapitel 14.

Jonas Olofsson & Fredrik Wikström

Nya förutsättningar i arbetslivet och utbildningens roll Utbildning på grundläggande och gymnasial nivå är en nyckel till en framgångsrik etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt har det skett stora förändringar inom utbildningssfären. Förändringar i utbildningars innehåll och organisation över tid kan relateras till långsiktiga förändringar i ekonomin och i arbetslivet. Fram till 1960- och 1970-talen var arbetslivet fortfarande präglat av förhållandena i vad som ibland karakteriseras som en fordistisk ekonomi: massproduktion och masskonsumtion av standardiserade varor och tjänster (Lundh, 2010). Fordismen byggde i grunden på den produktionsteknik som förknippades med taylorismen, det vill säga en långtgående uppstyckning av tillverkningsprocessen kopplat till ett löpande band. Kraven på arbetskraften var relativt likartade och yrkeskvalifikationer spelade mindre roll än i den småskaliga och hantverkspräglade varuproduktion som dominerade fram till 1900talets första decennier. Utvecklingen från 1900-talets sista decennier och framåt har i hög grad förändrat bilden av produktionens och arbetslivets villkor, även om det finns delade meningar om hur detta har påverkat kraven på arbetskraften och förutsättningarna för utbildningen. Genombrottet för mikroprocessorn, avregleringar, den så kallade globaliseringen och helt nya förutsättningar för kommunikation och transporter har påverkat produktion och arbetsliv. Oftast framhålls att länder som Sverige i allt högre grad präglas av förhållandena i en kunskapsintensiv ekonomi. I stället för standardiserad massproduktion där det främsta konkurrensmedlet är låga priser blir högre förädlingsgrad, avancerat kunskapsinnehåll och flexibel kundanpassning avgörande marknadsstrategier. I en kunskapsorienterad ekonomi organiseras arbetet på ett annat sätt än i det tidigare fordistiska systemet. Nya sätt att organisera arbetet ställer också nya krav på arbetskraftens kvalifikationer. Det har talats mycket om högpresterande arbetsorganisationer (Gibb & Curtin, 2004). Tayloristiska sätt att stycka upp arbetet i små avgränsade delmoment, hierarkisk styrning och stora avstånd mellan olika arbetsfunktioner har ersatts av mer integrerade arbetsprocesser, decentraliserat beslutsfattande och mångfaldiga arbetsuppgifter. Kundanpassning och omställningsförmåga är ledord. Allt 46

2 Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav …

detta har bidragit till ökade och bredare kvalifikationskrav. Samtidigt ska det betonas att vi här talar om generella utvecklingsdrag. Det finns rörelser i motsatt riktning, något som också framgick i inledningskapitlet. Det går att peka på fyra förändrade förhållanden som har bidragit till nya sätt att organisera arbetet (Martin & Healy, 2008; Sterling & Boxall, 2013). För det första handlar det om ökade krav på flexibilitet. Nya marknadsvillkor gör att flertalet företag inte kan överleva genom att inrikta sig på att tillverka samma standardiserade produkter år efter år. Det måste finnas möjligheter att ställa om sättet att tillverka, det vill säga processer, och produktionens innehåll, och inrikta sig på nya varor och/eller tjänster. Detta innebär också att kraven på medarbetarna förändras. På en förändringsinriktad arbetsplats kan inte medarbetarna räkna med att utföra samma avgränsade arbetsuppgifter under hela anställningstiden. Det förutsätts en beredskap att utföra flera olika arbetsuppgifter. Det förutsätts också, allt som oftast, att en enskild medarbetare kan bidra aktivt i mer eller mindre självstyrande arbetslag. För det andra handlar det om ökade krav på självständighet. Plattare organisationer och decentraliserat beslutsfattande är uttryck för en önskan att spara in på övervakande chefer på mellannivå. Det betyder att medarbetarna inte kan förvänta sig fortlöpande och detaljerade instruktioner om alla arbetsuppgifter utan att man på egen hand och tillsammans med kollegor måste kunna göra relevanta och träffsäkra bedömningar. Mycket av ansvaret för att förverkliga produktionsplanerna flyttas i praktiken till arbetslags- och individnivån. För det tredje handlar förändringarna om ett ökat fokus på kundernas skiftande önskemål. Det finns ett tydligt samband mellan ökade inkomstnivåer och allt mer diversifierad konsumtion. Inom samma varuområden växer det fram allt fler olika varianter, med olika egenskaper och utföranden. En enskild varas livslängd, eller produktcykel, tenderar också att förkortas kraftigt. Allt detta ställer krav på ökad mottaglighet för förändringar i konsumenternas signaler. Indirekt bidrar det å ena sidan till en ökad närhet mellan beslutsfattande och produktion, å andra sidan till konsumtion. Fler medarbetare i företagen måste kunna hantera utbytet med kunderna. För det fjärde handlar det om att de förändrade arbetsförhållandena drivs fram av ny teknik som i sin tur ställer högre krav på anställdas kunskaper och kompetens. När det gäller utvecklingen efter 1980-talet och framåt pekar man framför allt på effekterna av IT. Att kunna fungera i en arbetsmiljö som © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Jonas Olofsson & Fredrik Wikström

i allt högre grad styrs av en informations- och kommunikationsteknik är i dag en grundläggande förutsättning för anställningsbarhet. Men egentligen räcker det inte att konstatera detta. För att kunna fungera i arbetsmiljön måste medarbetarna också ha kunskaper och lärverktyg för att kunna tillgodogöra sig de förändringar som hela tiden genomförs på IT-området.

Nya organisationsmodeller Förändringarna i arbetslivet kan belysas utifrån olika begrepp som samtliga kan ses som en del av en Human Relations-tradition (HR). Det handlar alltså ytterst om hur arbetet leds och organiseras för att utnyttja resurser på effektivast tänkbara sätt – eller för att maximera produktivitet, undvika långa ledtider, undvika omfattande lageruppbyggnad och underlätta effektivitetshöjande innovationer (Meadow Guidelines, 2009). Ofta talas det alltså om högpresterande arbetsorganisationer. Här betonas betydelsen av att involvera medarbetare i beslutsprocessen, korta beslutskedjor och att skapa plattare och mindre hierarkiska organisationer. Medarbetare ställs inför komplexa arbetsuppgifter som ställer krav på problemlösningsförmåga och kontinuerligt lärande (OECD, 2010). I studier om nya organisationsmönster i arbetslivet återkommer också begreppet lean production – eller mager produktion på svenska. Lean bygger också på en föreställning om att medarbetare ska kunna bidra mer mångfacetterat i olika funktioner, något ska möjliggöra innovationer via successivt förbättringsarbete, samtidigt som uttrycket ”lean” implicerar ett fokus på att man ska undvika att binda upp kapital i produktions processen genom att korta genomströmningstider i tillverkningen, effektivisera distributionen och därmed minska behovet av lager. Medarbetarnas inflytande över arbetstakt och arbetsmetoder framstår ofta som mindre än i högpresterande eller lärande arbetsorganisationer. Samtidigt är betoningen på arbetsrotation och lagarbete starkare. Normer för kvalitet är centrala i produktionen och anställda förväntas kunna utöva ett betydande ansvar för kvalitetskontroller. Begreppen funktionell och kvantitativ flexibilitet återkommer i olika studier. Föreställningen om högpresterande arbetsorganisationer och mager produktion har nära samband med begreppet funktionell flexibilitet. Funktionell flexibilitet antyder just att medarbetare ska kunna fungera effek48

2 Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav …

tivt i flera olika verksamheter. Det förutsätter också en förmåga till snabb omställning och anpassning till nya kvalifikationskrav. En bred kvalificerad yrkesutbildning i kombination med kontinuerlig kompetensutveckling anses vara de främsta förutsättningarna för funktionell flexibilitet, både kopplat till enskilda individer och arbetsplatser. Begreppet kvantitativ flexibilitet framhålls också ofta. Det handlar om möjligheterna att spara på resurser, både kapital och arbetskraft. Utgår vi från ”lean” finns exempelvis en strävan att hålla nere stocken av råvaror och kapital som är bundet i lager. Samtidigt kan det finnas en önskan att minska beroendet av fast anställd arbetskraft genom att rekrytera anställda på korttidsbasis, via visstidsanställningar eller bemanningsföretag. Ofta leder en sådan bemanningsstrategi till en uppdelning av arbetskraften i en kärna av fast anställda med kvalificerade arbetsuppgifter och möjligheter till kompetensutveckling och en periferi av sysselsatta med lösare anställningsvillkor och mindre kvalificerade arbetsuppgifter (Marsden, 2009; Thompson, 2003). Utvecklingen mot ett kunskapsbaserat arbete i moderna arbetsorganisationer behöver alltså inte nödvändigtvis garantera mer kvalificerade och utvecklande arbetsuppgifter för alla.

Nya krav på utbildningen Frågan är då hur förändringarna i arbetslivet har påverkat förutsättningarna för och kraven på den gymnasiala utbildningen? Det handlar rimligen om att utbildningen ska erbjuda kompetenser som är relevanta i arbetslivet. Vad menar vi då med begreppet kompetens? Enligt yrkesutbildningsforskaren Robert Höghielm kan kompetens beskrivas som ”en dispositiv handlingsberedskap som handlar om individens förutsättningar att hantera olika framtida arbetsuppgifter på ett framgångsrikt sätt, vanligen yrkesuppgifter” (Höghielm, 2005). Den här definitionen är ganska allmän och behöver både breddas och specificeras. Med utgångspunkt från de förändrade kraven i arbetslivet brukar det framhållas att yrkesutbildning på gymnasial nivå måste erbjuda såväl tekniska och sociala som mer allmänna kunskaper och färdigheter (Wieringen & Attwell, 2010; Gibb & Curtin, 2004; Wilson, 2009). Det har skett en förskjutning från en föreställning om att yrkesutbildning främst handlar om tekniska kunskaper och om träning av avgränsade arbetsmoment till en © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Jonas Olofsson & Fredrik Wikström

föreställning om att yrkesutbildning ska ge individer bredare förmågor och möjligheter att utveckla sin kompetens i socialt och tekniskt komplexa sammanhang. Om utbildningen uppfattas som för smal väljs den bort till förmån för bredare och studieförberedande utbildning. Yrkesutbildningen får en lägre status, både bland elever och arbetsgivare. Det är högst sannolikt vad som har skett i Sverige och flera andra länder. Med allmänna färdigheter avses just förmågor som är eftertraktade i arbetsorganisationer som ställer höga krav på funktionell flexibilitet. Det handlar exempelvis om samarbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Det handlar också om personliga egenskaper som pålitlighet, omdömesförmåga och uthållighet. Samtidigt framhålls betydelsen av fördjupade kunskaper och färdigheter i att uttrycka sig i tal och skrift, i matematik och naturvetenskap. IT-kompetens är en avgörande förutsättning för att unga ska anses anställningsbara på dagens arbetsmarknad. Arbetslivet förutsätter multikompetens snarare än snävt avgränsad yrkeskompetens.

Lärandet i en kunskapsintensiv ekonomi I dag talas det mycket om en kunskapsintensiv ekonomi. Men det vore kanske mer relevant att tala om en lärandeekonomi. Det som framför allt kännetecknar den moderna ekonomin är de snabba förändringarna i kunskapsbehoven och behovet av redskap för att bearbeta information, inte så mycket mängden information eller behovet av på förhand definierade kunskaper. Detta får konsekvenser för hur vi ser på utbildning och lärande, kunskaper relaterade till fakta och färdigheter föråldras snabbt. En dansk undersökning visade att kunskapsinnehållet hos den genomsnittlige högskoleingenjören har devalverats till hälften redan ett år efter examen. Halveringstiden för övriga utbildningar var åtta år (Lundvall, Rasmussen & Lorenz, 2008). Detta ställer stora krav på möjligheter till nytt lärande och ligger bakom det stora intresset för livslångt lärande och informellt lärande. Lärande inom reguljära utbildningssystem – det så kallade formella lärandet – kan inte ensamt tillgodose det behov av kompetensmässig uppdatering som följer individen genom livet. Samtidigt har den skolförlagda utbildningen en avgörande betydelse för att ge individer förutsättningar och redskap för ett lärande på olika arenor och i olika faser av livet. Förändrade 50

2 Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav …

marknadsförutsättningar, nya produktions- och organisationsmönster ställer större krav på individer som ska introduceras och fungera effektivt i olika praktikgemenskaper, i olika skolmiljöer, på olika delar av arbetsmarknaden och på enskilda arbetsplatser. Inom forskningen om yrkesutbildningen har fokus allt mer kommit att riktas mot yrkeslärandets betydelse, både för individens personliga utveckling och för utvecklingen av företag och arbetsplatser. Det arbetsplatsförlagda lärandet har ofta stått i centrum för uppmärksamheten, men inte enbart. Föreställningen om olika nyckelkompetenser talar för att det förutsätts en kombination av arbetsplatsförlagt och skolförlagt lärande. Inte sällan återkommer begrepp som expansivt lärande (Fuller & Unwin, 2003), avsikten är att tydliggöra förutsättningarna för kvalitet i yrkeslärandet. Frågor om utbildningsbredd, handledning och examinationsformer kommer ofta i förgrunden. Ett annat begrepp som är mer långtgående och kopplat till lärandets betydelse för utveckling av arbetsorganisationer är utvecklingsorienterat lärande. Forskare som Per-Erik Ellström skiljer mellan utvecklingsorienterat och anpassningsinriktat lärande (Ellström, 2010). Hans utgångspunkt är att det moderna arbetslivet ställer allt större krav på arbetskraftens initiativ- och samarbetsförmåga. Att hitta nyskapande lösningar på uppkomna problem är helt centralt för att man ska fungera effektivt på många arbetsplatser där rutinartade arbetsuppgifter i en miljö präglad av hård hierarkisk kontroll sedan länge övergivits. Det blir därmed av stor betydelse att utbildningen ska ha en frigörande betydelse som stimulerar enskildas initiativkraft och innovativa förmåga. Ett anpassningsinriktat lärande som enbart riktar in sig på att individer ska fungera effektivt i statiska och hårt reglerade arbetsmiljöer bidrar i det perspektivet till att motverka förutsättningar för ökad produktivitet, samtidigt som individens egen utvecklingspotential beskärs. Utgår man från att yrkeslärandet ska vara utvecklingsinriktat får det naturligtvis också konsekvenser för hur man ser på pedagogiska och yrkesdidaktiska metoder. Generellt sett ökar intresset för pedagogiska arbetsformer som uppmuntrar projektsamverkan och individuell reflektion snarare än ensidig faktaförmedling och mängdträning i enskilda arbetsmoment.

Jonas Olofsson & Fredrik Wikström

Satsningar på lärande ger avkastning En grundläggande förutsättning för framsteg och förändringsmöjligheter i företag och organisationer är alltså att de anställda har en bred kompetens – och dessutom en förmåga att hela tiden lära nytt. Företags konkurrens- och marknadsstrategier baseras i hög grad på den tillgängliga arbetskraftens kunskaper och färdigheter (Acemoglu & Pischke, 1999; Acemoglu, 2002; Hall & Soskice, 2001). Forskningen visar att utvecklingen av lärande organisationer inte bara underlättar innovationer och företagsekonomiska framsteg utan också har positiva sysselsättningseffekter; fokus blir mer på ökad förädlingsgrad och expansion, mindre på personalbesparande rationaliseringar (Nielsen & Lundvall, 2004). Studier talar också för betydande positiva produktivitets- och lönsamhetseffekter av företags investeringar i personalens humankapital (Wright & McMahan, 2011). Investeringar i generellt lärande tycks ge högre avkastning än satsningar på mer företagsanknutet lärande (Hansson, 2007). Den kraftiga utbildningsexpansion som har kunnat urskiljas i flertalet länder under senare decennier har bidragit till att möjliggöra mer effektiva och flexibla arbetsorganisationer (Baker, 2009). Återigen: det finns ett samband mellan arbetskraftens utbildningsnivå och arbetets innehåll och organisering – och indirekt förutsättningarna för informellt lärande. Den amerikanska forskaren David Baker har pekat på den professionalisering och uppkvalificering av arbetet som har möjliggjorts i många organisationer, både privata och offentliga, genom att arbetskraftens generella utbildningsnivå har höjts. Längre utbildningar – från grundskolan upp till högskolenivå – ger kompetenser och utvecklar egenskaper som skapar utvecklingsmöjligheter i arbetslivet: kritiskt tänkande och en utvidgad förmåga till kommunikation och samarbete. Kreativa förmågor och fallenhet för social interaktion är ovärderliga vid sidan av rent yrkesmässiga kunskaper och färdigheter. Forskare pekar på att det snabba omställningstempot i ekonomin ställer stora krav på baskunskaper och färdigheter som lägger en grund för interaktivt lärande i arbetslivet, det vill säga informellt lärande. Det sker en formalisering av kunskapsunderlaget för produktionen av varor och tjänster som ökar kraven på att anställda har mer än grundläggande färdigheter i att läsa, skriva, räkna och nyttja IT-verktyg. Här finns det naturligtvis betydande sociala risker förknippade med att stora grupper av unga, bland annat 52

2 Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav …

i Sverige, har problem att uppnå vad som krävs för formell gymnasiekompetens. De riskerar inte bara att få svårigheter att möta samhällets ökade krav mer generellt utan förlorar successivt i attraktivitet på arbetsmarknaden i takt med att andra i jämförbara åldrar förädlar och bygger på sin kompetens via informellt lärande i arbetslivet.

Nya strömningar inom arbetsmarknadspolitiken Sedan hösten 2015 har det skett en nyorientering av arbetsmarknadspolitiken. Detta gäller särskilt insatserna för unga. Det handlar om ett reformprogram med flera ingredienser. För det första har en 90-dagarsgaranti införts. Unga arbetslösa ska garanteras ett jobb, en praktik eller utbildningsplats senast 90 dagar efter att arbetslöshetsperioden inleddes. För det andra handlar det om ett ökat fokus på gruppen unga som varken arbetar eller studerar. I november 2015 presenterade regeringen en kartläggning av vilka insatser som vidtagits och som planerades i syfte att minska antalet unga som varken arbetar eller studerar (”Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar”, 2015). Strategin omfattar förutom nya arbetsmarknads- och utbildningspolitiska satsningar en strävan efter att åstadkomma en ökad samverkan mellan kommuner och myndigheter i arbetet för att motverka utslagning i skolan och underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. En särskild samordnare för att utveckla och underlätta myndighetssamverkan på området har tillsatts. Betydelsen av ”En väg in”-verksamhet och navigatorcenter för unga i kommunerna framhålls. Det förebyggande arbetet för att motverka utslagning i grundskolan och i gymnasieskolan lyfts också fram. Det kommunala aktivitetsansvaret ses som en sista försvarslinje, ett skyddsnät som ska finnas när alla andra möjligheter att erbjuda unga utbildning eller arbete uttömts. Ett närmare samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunernas arbetsmarknadsenheter eftersträvas. Delegationen för unga & nyanlända till arbete (DUA) utgör ett centralt verktyg i regeringens politik. Delegationen både uppmuntrar och bidrar med finansiering till lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen och enskilda kommuner om samverkan för att motverka ungdomsarbetslösheten. Målgruppen för överenskommelserna är unga i åldrarna mellan 16 och 24 år (Kommittédirektiv 2014:157). Utgångspunkten är att hitta bättre och mer flexibla samarbetsformer mellan Arbets© F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Jonas Olofsson & Fredrik Wikström

förmedlingen och kommunerna. Det har också i åtskilliga sammanhang riktats kritik mot Arbetsförmedlingen för att man inte i högre grad samordnar verksamheten med de allt mer omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna i kommunerna (Riksrevisionen, 2013). Men utgångspunkten är dessutom att utveckla nya och mer verkningsfulla arbetsmarknadspolitiska insatser. Något som framhålls som betydelsefullt är att fånga upp gruppen unga som står allra längst från arbetsmarknaden, unga som inte sällan lever i ett utanförskap. Regeringen har som tidigare nämnts också beslutat att tillsätta en särskild samordnare för myndigheters insatser riktade till gruppen unga utanför. Tanken är att Delegationen för unga & nyanlända till arbete och den särskilda samordnaren efter hand ska arbeta tätt tillsammans. Gruppen unga utan fullbordad utbildning på gymnasial nivå står i särskilt fokus. Så kallade utbildningskontrakt ska utgöra en viktig ingrediens i de lokala överenskommelserna mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Volymerna är fortfarande blygsamma, men det finns en ambition att fler unga med svag utbildningsbakgrund ska kunna omfattas. Ett utbildningskontrakt är enligt förordningen (SFS 2015:502) en överenskommelse som syftar till att en arbetslös person i åldern 16–24 år ska studera inom kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Kommunerna erbjuds således särskild finansiering för att utforma och sluta lokala överenskommelser om sådana kontrakt. Med några få undantag har kommunerna i landet slutit överenskommelser med Arbetsförmedlingen. Unga arbetslösa med ofullbordad gymnasieutbildning ska kunna erbjudas möjligheten att studera på heltid eller deltid inom ramen för ett utbildningskontrakt. I det senare fallet kompletteras studierna med arbete eller praktik så att insatsen totalt motsvarar heltid. Kommunerna tilldelas extra utbildningsplatser på Komvux kopplat till utbildningskontrakten och dessutom inrättas särskilda utbildningsplatser på folkhögskolorna. Kommunerna kan också få särskilda medel i de fall de inrättar jobb och praktikplatser för ungdomar som omfattas av ett utbildningskontrakt. Utformningen av utbildningskontraktet har i viss mån inspirerats av ett tidigare förslag om en utbildningsgaranti (TCO, 2010). Inriktningen på att unga arbetslösa som saknar gymnasiekompetens ska uppmuntras att påbörja och fullborda utbildning är ett tydligt brott med den inriktning 54

2 Arbetslivets förändringar, nya kompetenskrav …

som arbetsmarknadspolitiken har haft under senare år. Samma sak gäller naturligtvis också de stora satsningarna på Komvux och folkhögskolornas allmänna och studiemotiverande kurser. Regeringen har aviserat att man avser att återkomma med förslag om att individer med svag utbildning ska ges en generell rättighet att studera på Komvux för att uppnå en fullbordad gymnasieutbildning. Det innebär i så fall ytterligare ett steg mot att i allt högre grad synkronisera arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det skärpta kommunala aktivitetsansvaret ses också som en del av den nya arbetsmarknads- och utbildningspolitiska strategin.

EU-perspektivet EU är starkt pådrivande för att medlemsländerna ska ta initiativ för att skapa förebyggande och samordnade insatser för att motverka utanförskap och de negativa effekter som följer av långvarig inaktivitet. Olika utbildningsinsatser står ofta i fokus, inte minst lärlingsutbildning. Som vi ska se skiljer sig rekommendationerna på EU-nivå en hel del från den svenska politiken på området. I Sverige är jobbgarantin för ungdomar Arbetsförmedlingens dominerande insats för arbetslösa ungdomar.

EU och ungdomsgarantin Ungdomspolitiken inom EU har allt mer kommit att fokusera på möjligheterna att bygga upp särskilda ungdomsgarantier i medlemsländerna. Konceptet är inte nytt. Begreppet ungdomsgaranti förekom i de nordiska länderna redan på 1980-talet, men begreppet har fått en delvis annorlunda och mer vittomfattande betydelse inom ramen för ”Europa 2020-strategin” och den sociala investeringspolitik som genomsyrar mycket av diskussionerna om sociala frågor inom EU. Inom den sociala investeringspolitiken såsom den tar sig uttryck i olika initiativ på EU-nivå är utbildningsfrågorna helt avgörande. Det handlar om att underlätta anpassning till snabba förändringar i en global ekonomi, men också om att möjliggöra innovationer och motverka social exkludering. Lärlingsutbildningen är ett av verktygen som rekommenderas. Mer än 50 procent av de ungdomar som inte avslutar en utbildning på © F ö rfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Jonas Olofsson är ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning, Institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet och Temagruppen Unga i arbetslivet. Fredrik Wikström är projektledare för Temagruppen Unga i arbetslivet och doktorand i pedagogik, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Stockholms universitet. Medverkande författare har alla bakgrund i flera olika ämnesdiscipliner och verksamheter.

Unga inför arbetslivet – om utanförskap, lärande och delaktighet Hur kan man se på ungas etableringsförutsättningar i ljuset av långsiktiga förändringar i arbetslivet? Hur skapas förutsättningar för lärande och delaktighet? Hur motverkas att grupper av unga lämnas i utanförskap? Vad betyder egentligen begrepp som etablering och utanförskap? Den här boken handlar om villkoren för ungdomsgruppen som helhet liksom för enskilda grupper av unga, t.ex. ensam kommande ungdomar och unga med funktionsnedsättning. Förutsättningar för utbildning uppmärksammas i flera kapitel. Det handlar inte bara om vilka utbildningskrav som ställs på unga för att matcha arbetsgivares förväntningar. Frågorna gäller också hur bättre förutsättningar för lärande kan ge unga större möjlig heter att påverka sin egen livssituation, arbetslivet och samhälls utvecklingen i stort. Sammantaget ger antologin en aktuell bild av kunskapsläget gällande ungas vägar in i arbetslivet, både i ett svenskt och i ett europeiskt perspektiv. Boken vänder sig till studenter, forskare och utredare som är intresserade av frågor kring ungas förhållanden och arbetslivets villkor. Men boken bör också kunna intressera den som jobbar med ungdomsinsatser i såväl myndigheter och kommuner som i frivilligorganisationer.

EUROPEISKA UNIONEN

Europeiska socialfonden

temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T

studentlitteratur.se

Art.nr 39597 ISBN 978-91-44-11929-8

9 789144 119298