9789147084180 by Smakprov Media AB

ALLT OFTARE

beskriver personal i förskola och skola en grupp barn

som är oroliga, splittrade och har stora svårigheter att koncentrera sig. De här barnen ställer till stora bekymmer för sin omgivning och Men vad beror egentligen den här typen av problem hos barn på och framför allt: vad kan vi göra åt dem? Författaren, som har mångårig erfarenhet av just denna grupp barn, förklarar här vad koncentrationssvårigheter innebär och hur de kan förstås utifrån en helhetssyn på

Björn Kadesjö

blir ofta syndabockar i gruppen.

Björn Kadesjö

barns utveckling. även andra som i sin vardag eller i sitt yrkesliv kommer i kontakt med dessa barn liksom till föräldrar. Denna tredje upplaga är genomgripande aktualiserad med nya referenser till den senaste forskningen inom området. BJÖRN KADESJÖ

är med dr och forskar kring barn med beteendeproblem

och utvecklingsavvikelser. Han har under många år har varit verksam som skolöverläkare i Karlstad kommun, och arbetar i dag som chef för en utredningsenhet, ”Barnneuropsykiatri”, vid drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och vid ”Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa”, UPP, Socialstyrelsen, Stockholm.

Best nr 47-08418-0 Tryck nr 47-08418-0

Omslag Kadesjo .indd 1

Barn med koncentrationssvårigheter

Boken riktar sig till pedagogisk personal i förskola och skola, men

Barn med koncentrationssvårigheter LIBER

07-11-26 13.45.39

Lars Molin

Omslag och typografi:

Birgitta Dahlkild

Förläggare:

Emma Stockhaus

Produktion:

Kenneth Olsson

Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2008 Tryckt på miljövänligt papper.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Kadesjo inlagaKorrad.indd 2

07-11-27 12.36.16

Innehåll

Förord

1. Barn med koncentrationssvårigheter

Vad har Anna, Lars och Kalle gemensamt? 12 Ta barns koncentrationssvårigheter på allvar! 13 Det moderna samhällets påverkan 14 2. Koncentrationssvårigheter – vad är det?

Att vara koncentrerad 15 Olika typer av koncentrationssvårigheter 17 Primära koncentrationssvårigheter 21 Uppväxtmiljöns betydelse 22 3. Typiska problem hos barn med koncentrationssvårigheter

Uppmärksamhetsstörning 26 Impulsivitet 29 Svårigheter med att finna lämplig aktivitetsnivå 34 Passiva barn med koncentrationssvårigheter 37 Svårigheter med att uppfatta och följa instruktioner och regler 40 4. Andra utmärkande drag

Oförutsägbarhet 45 Bra och dåliga dagar 45 Beroende av motivation 48 Bristande förmåga till självgranskning 49 En rastlös otillfredsställelse 51

Kadesjo inlagaKorrad.indd 3

07-11-26 14.09.36

5. Svåra situationer

Att vänta 54 Förändringar 55 Valsituationer 58 Hur kan man hjälpa barnet? 60 6. Terminologi, frekvens, orsaker

MBD, DAMP, AD/HD, primära koncentrationssvårigheter 63 Hur vanligt är det? 68 Orsaker 71 Sammanfattning 81 7. Barnet under spädbarnstid och småbarnsår

Det tidiga samspelets betydelse för barnets utveckling 82 Barns temperament 87 Några slutsatser 96 8. Tillkommande svårigheter – motorik, perception, språk, intellekt

Motoriska svårigheter 98 Perceptionssvårigheter 104 Tal- och språksvårigheter 107 Intellektuella svårigheter 111 Sammansatta problem 113 9. Samtidiga problem

114

Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi 114 Depression 118 Sociala beteendestörningar 119 Tics 119 Tvång 121 Tourettes syndrom 123 Autismliknande svårigheter, Aspergers syndrom 125 Sammanfattning 129

Kadesjo inlagaKorrad.indd 4

07-11-26 14.09.36

10. Samspelet mellan motorik, koncentration och andra funktioner

130

Den motoriska handlingskedjan 130 Var i handlingskedjan finns orsaken till den motoriska klumpigheten? 137 Sammanfattning 141 11. Inriktning av stödet till barn med koncentrationssvårigheter

142

Minska konflikten mellan omgivningens förväntningar och barnets förmåga 142 Förhindra negativa följder 143 Helhetssyn 144 Barnet som subjekt 145 12. Att upptäcka och skapa förståelse för barn med koncentrationssvårigheter

148

Upptäckt 148 Förståelse – utredning 151 Diagnos – för- och nackdelar 153 Utredningens innehåll 154 13. Bemötande och förhållningssätt som underlättar vardagen

160

Allmänt om förhållningssätt 160 Uppmuntran och beröm i stället för tjat och kritik 162 Struktur och rytm i vardagen 165 Tydlighet och gränser 167 Sammanfattning 169 14. Hur kan man arbeta i förskolan?

171

Förskolans roll för barn med svårigheter 171 Från ofrivillig uppmärksamhet till koncentrationsförmåga 172

Kadesjo inlagaKorrad.indd 5

07-11-26 14.09.36

Att stimulera barns utveckling och inlärning 176 Pedagogens roll 177 Vardagsarbetet med barn med koncentrationssvårigheter 178 Svåra situationer under en förskoledag 181 Sammanfattning 188 15. Hur kan man arbeta i skolan?

190

Att planera skolsituationen 190 Att undervisa barn med koncentrationssvårigheter 191 Relation lärare–elev 193 Handledning 195 Miljön i och utanför klassrummet 196 Situationer utanför klassrummet 199 Undervisningens mål och syfte 200 Några pedagogiska principer 203 Sammanfattning 211 16. Enskild undervisning, liten grupp och annat personligt stöd

212

Behov av riktad undervisning 212 Personlig assistent 215 Förstärkning i gruppen 217 17. Specifika träningsinsatser

219

Stimulans av barns utveckling i vardagsaktiviteter 219 Planering av träningsinsatser 220 Motorisk träning 223 Annan träning 231 Sammanfattning 231 18. Föräldrasamarbete

233

Att vara förälder till ett barn med stora koncentrationssvårigheter 233

Kadesjo inlagaKorrad.indd 6

07-11-26 14.09.36

Samarbete mellan hem och förskola/skola 235 Råd inför föräldrasamtal 237 19. Svårhanterliga beteenden: aggressivitet och trots

242

Utveckling av beteendeproblem 242 Att bryta negativa vuxen–barn-samspel 245 Att återvinna vuxenauktoritet 246 Att planera sitt handlande 247 Att hantera konfliktsituationer 248 Bestraffningar? 249 Regler 250 Utbrott 250 20. Samverkan med stöd- och behandlingsverksamheter

252

Vart skall man vända sig? 252 Samarbete – komplikationer och möjligheter 255 Samordning av stödinsatser 257 21. Kamratsituation och fritid

261

Kamratsvårigheter 261 Att leka 265 Följder 266 Att hjälpa ett barn med kamratsvårigheter 267 Fritid 271 22. Ungdomar med koncentrationssvårigheter

276

Överaktivitet blir rastlöshet 277 Oförmåga – inte ovilja 279 Tonårsproblem 280 Skolgången för ungdomar 285 Beteendedrag som tillgång 288 Referenser

Kadesjo inlagaKorrad.indd 7

290

07-11-26 14.09.36

Förord

det finns barn som man som förskollärare och lärare har svårt att förstå, barn som är oroliga, splittrade och som har stora svårigheter att koncentrera sig. Man uppfattar dem ofta som bråkiga, ouppfostrade och ovilliga att göra det som man som vuxen vill. De här barnen ställer till stora bekymmer för sin omgivning, skapar oro i sin grupp och stör de pedagogiska intentioner man har som pedagog. Som förälder känner man sig bristfällig och blir inte sällan anklagad för att vara en dålig förälder då ens barn ställer till det, inte bara i hemmet utan också i andra miljöer. Det är barn som väcker många frågor men också starka och ofta ambivalenta känslor. Ständigt har vuxna i deras omgivning dem med sig i sina tankar och man grubblar över frågor som: ”Varför är han som han är? Vad skall jag göra för att hjälpa honom, inget verkar ju fungera? Är jag rätt person för honom? Hur kan jag få hjälp med det här jobbiga barnet?” Men det är också barn som väcker ett extra engagemang hos många, då man insett hur beroende barnet är av omgivningens stöd eller då man fått erfarenhet av vilken stor betydelse som tillrättaläggande kan ha. Under många års arbete med de här barnen har mitt intresse för dem bara vuxit och jag har genom dagliga möten med barnen och vuxna i deras omgivning fått erfarenheter som vidgat och fördjupat min respekt och förståelse för dem. Jag har dessutom genom forskning haft möjlighet att följa den svenska och internationella kunskapsutvecklingen inom området. Det har gett mig en smärtsam insikt om vilka allvarliga konsekvenser stora koncentrationssvårigheter kan få för ett barns hela uppväxtsituation om barnet inte får förståelse och ett adekvat bemötande från sin närmaste omgivning. Men det har också gett mig förståelse för hur mycket

Kadesjo inlagaKorrad.indd 8

07-11-26 14.09.36

det går att göra för att underlätta deras vardag och vända negativa cirklar till positiva. Det har gått 15 år sedan jag skrev första upplagan av denna bok, som var en av de första på svenska som beskrev denna barngrupp. Mycket har förändrats sedan dess. Ett stort antal böcker skrivna av såväl experter från olika professioner som föräldrar och vuxna med egna erfarenheter har tagit upp ämnet ur olika aspekter. Begrepp som AD/HD är väl kända för gemene man och nästan dagligen uppmärksammas området av media. Ändå har jag förstått av det fortsatta intresset för boken att mitt försök till en bred analys av detta mångfasetterade problemområde fyller en funktion. Jag har som ambition att försöka skapa förståelse för komplicerade problem genom att resonera med läsaren snarare än att tala om hur det är. Det hoppas jag skall vara uppskattat också framöver. Den nya upplagan har fått behålla strukturen från de tidigare. Inom den ramen har jag gjort många förändringar så att den nya upplagan skall redovisa vad jag uppfattar vara det aktuella kunskapsläget. Min förhoppning är att jag med min bok kan väcka en nyfikenhet på och förståelse för barn som kräver mer av oss vuxna än andra barn och förmedla hopp om att det går att göra insatser för dem som är betydelsefulla. göteborg i oktober 2007 Björn Kadesjö

Kadesjo inlagaKorrad.indd 9

07-11-26 14.09.36

Kapitel ett

Barn med koncentrationssvårigheter

Anna

nna, fem år, är de stora ytornas härskarinna. Hon far fram som en virvelvind i lekhallen på förskolan och får de försiktiga barnen att ängsligt dra sig ut i hörnen. Oförskräckt kastar hon sig från ribbstolen och ner på golvet bland kuddarna. Anna vågar göra sånt som ingen av de andra flickorna ger sig på. Vid första anblicken kan hon verka ovanligt frejdig och påhittig men efter ett tag upptäcker man att Anna upprepar samma typ av aktivitet hela tiden, nämligen att fara runt i högt tempo. Det mesta Anna gör sker på hennes egna villkor. Det går inte att få henne att anpassa sig till de andra barnen genom att t.ex. ta det lite lugnare så att de kan vara med i hennes lek. Anna har svårt att vänta på sin tur och lyssnar inte på vad personalen säger. På samlingen börjar hon knuffa på barn som sitter bredvid henne, ge ljud ifrån sig och snart är hon uppe och går. Hon stör så mycket, trots alla tillsägelser, att någon i personalen till slut måste ta henne ut ur rummet och hitta på något annat att göra tillsammans med henne. Små konflikter som en knuff från ett annat barn i den trånga hallen, kan utlösa ett stort utbrott hos Anna. Hon har svårt för att uttrycka sig. Det är som om hon inte kan eller orkar förklara sig. I stället tar hon lätt till knytnävsslag och svordomar när något går henne emot. Det kan också bli stora uppträden om inte Anna får som hon vill t.ex. då hon är med mamma i affären. Men på tu man hand tillsammans med en vuxen kan Anna vara som en helt annan flicka;

Kadesjo inlagaKorrad.indd 10

07-11-26 14.09.36

lugn och lätthanterlig. Då kan det vara svårt att förstå att så många klagar på henne. Lars

När Lars, som nu är åtta år, gick på förskolan tyckte personalen att han var ovanligt snäll. Visst satte han sig på tvären ibland, särskilt om man försökte få honom att skynda sig, men annars gjorde han inte mycket väsen av sig. Sedan han börjat skolan händer det dock ofta att hans fröken klagar på honom. ”Det han skall göra blir inte gjort, han kommer inte igång”, säger hon. ”Det verkar som om han inte hade hört det man sagt till honom. Eller fattar han inte? Tänker han på annat?” Lars är försiktig av sig och gillar inte alls när de större barnen busleker på gården. Han drar sig ofta undan från deras vilda lek och verkar hellre vilja vara för sig själv. När barnen springer blir Lars efter. Han rör sig stelt och klumpigt. Allt blir så bakvänt när Lars skall försöka lära sig något som t.ex. att knyta skosnörena eller åka skridskor. Då har han inget tålamod utan blir bara arg när han inte lyckas med en gång. När fröken samlar ihop barnen för att berätta något verkar det svårt för honom att uppfatta vad som sägs. ”Han har så svårt att koncentrera sig”, säger hans fröken. Kalle

Fyrornas fröken sitter i lärarrummet och dricker kaffe när två flickor knackar på dörren. ”Nu slåss Kalle igen”, säger de upprört. Fröken måste bryta sin rast och ge sig iväg ut för att reda upp situationen. ”Det var Kalle som började!”, anklagar de andra barnen honom när hon kommer ut till dem på skolgården. ”Det var det inte alls!”, skriker Kalle tillbaka. ”Jag har ju sagt...”, börjar fröken försiktigt att förmana Kalle. Han lyssnar inte utan rusar, som flera gånger tidigare, förorättad därifrån skrikande skällsord mot fröken. Uppgiven och arg efter sitt misslyckade försök att ingripa ringer fröken till Kalles mamma för att tala om att han försvunnit från skolan. Arg på Kalle som på nytt ställt till det, arg på skolan som inte

Kadesjo inlagaKorrad.indd 11

07-11-26 14.09.36

klarar av honom, ledsen för att det aldrig tycks bli bättre, åker mamma från jobbet för att leta reda på Kalle och försöka få honom tillbaka till skolan. En bagatellsituation där Kalle fick en knuff då han störde de andra barnens lek har lett till att åtminstone tre personer är upprörda, arga och ledsna; Kalle, för att han får skulden för allt, fröken, som känner sig som en dålig lärare som inte kan lösa hans konflikter med omgivningen och Kalles mamma, som är besviken på Kalle på grund av allt bråk som han ställer till med. Liknande händelser inträffar nästan varenda dag. Kalle får möta många starkt negativa reaktioner från omgivningen. Kamraterna tycker att han bara bråkar och förstör. De dagar som han är borta är det mycket lugnare i klassen. Flera av kamraterna är rädda för honom för att han är så oberäknelig och hårdhänt. Men några är nog också lite imponerade av honom, av att han vågar säga emot, att han vågar klättra högst. Kamraternas föräldrar vill inte ha hem Kalle. Det blir alltför ofta stökigt när han är med. Saker går sönder och man tycker inte att det går att lita på honom. Kalles lärare är ofta arg och besviken på honom. Han förstör hennes undervisning genom att störa de andra och kräva så mycket uppmärksamhet att hon inte får en chans att genomföra det hon planerat för resten av klassen.

Vad har Anna, Lars och Kalle gemensamt? Anna, Lars och Kalle är tre på många sätt olika barn, såväl till utseende och ålder som personlighet. Deras familjesituation skiljer sig också åt och de vistas i helt olika barngrupper under dagarna. Ändå uttrycker sig ofta vuxna i barnens omgivning likartat om alla tre: ”Han/hon har så svårt att koncentrera sig!” Man säger det ofta med en suck som uttrycker: ”Vad skall jag ta mig till?” Många uppfattar dem som ouppfostrade, som barn som inte fått lära sig hur man bör uppträda. Men i själva verket har de svårigheter som de inte rår för.

Kadesjo inlagaKorrad.indd 12

07-11-26 14.09.37

Det är barn som ställer stora krav på sin omgivning. Som förälder känner man sig ofta både trött och uppgiven. Som förskollärare eller lärare kan man känna sig maktlös och uppleva att man knappt kan ägna sig åt den pedagogiska uppgift som man en gång utbildade sig för. I stället får man lägga ner stora ansträngningar på problem som man inte tycker sig finna några lösningar på. Om man som förskollärare eller lärare känner så och inte får hjälp att hantera situationen, är det stor risk att engagemanget sinar.

Ta barns koncentrationssvårigheter på allvar! Om ett barn har stora och varaktiga koncentrationssvårigheter inverkar detta på barnets hela utveckling och uppväxtsituation. Såväl samspelet i familjen som barnets förskole- och skolsituation påverkas av barnets svårigheter. Ett barn med koncentrationssvårigheter har t.ex. ofta svårt att utveckla och behålla nära och ömsesidiga kamratrelationer. Gruppaktiviteter som fordrar uppmärksamt samspel och förmåga att hålla sig till regler fungerar dåligt. Att få och utveckla intressen är också ett problem för många av dem. De har svårt att hålla fast vid en aktivitet och förmår därför inte pröva och utveckla den så att den blir spännande. Om ett barns uppmärksamhet flackar från det ena till det andra, får det svårt att få ett begripligt sammanhang i vad det är med om, svårt att förstå vad situationen innebär och svårt att lära sig saker. Barn med koncentrationssvårigheter upplever sig ofta som utlämnade till skeenden som de inte kan påverka. De hamnar t.ex. ofta i konflikter med andra barn och förstår inte varför de andra blir så arga på dem. Koncentrationssvårigheterna försvårar fördjupning och reflektion med risk för att barnet intar ett ytligt förhållningssätt till viktiga företeelser i tillvaron. Man kan få intryck av att varken människor eller livsvärden spelar någon riktig roll för barnet. Ett barn som inte kan utveckla djupare och mer varaktiga intressen dras lätt med i det som bjuds för stunden, även dumma eller asociala påhitt från tillfälliga kamrater. Till detta bidrar också att de

Kadesjo inlagaKorrad.indd 13

07-11-26 14.09.37

här barnens förmåga att förutse följderna av sitt handlande ofta är bristfällig.

Det moderna samhällets påverkan Barn och ungdomar idag utsätts för eller snarare bombarderas med intryck, nya impulser, lockande möjligheter och spännande aktiviteter. Under sin dag i förskolan eller skolan möter de massor av människor, ingår i flera grupper, upplever skiftande händelser i olika miljöer. De får tidigt ta del av skeendena i en orolig värld, ofta genom otäcka bilder i TV och dramatiska rubriker i tidningar. Barn och ungdomar har idag chans att pröva på och delta i en mängd aktiviteter. Det kan se ut som om alla barn idag ges möjligheter till utveckling och framgång bara de tar tillvara allt det som bjuds. Men alla klarar inte det. Vi riskerar i stället att få en ny ojämlikhet, mellan dem som kan utnyttja allt det som det moderna samhället kan bjuda och dem som inte kan det. Klyftan blir stor mellan å ena sidan de barn och ungdomar som utvecklat en säkerhet och frimodighet i trygg förvissning om att klara de uppgifter som de ställs inför och å andra sidan de för vilka de många möjligheterna bara blir splittring och kaos. De sistnämnda har misslyckats med mycket de företagit sig och haft svårt att förstå sambanden mellan allt de varit med om. De upplever att saker bara händer dem och blir präglade av känslan att inte kunna påverka sin egen livssituation med en osäker identitet som följd. Risken är stor att de blir osäkra ungdomar med många skol- och kamratmisslyckanden, som vilset söker efter något som kan ge tillvaron mening. Barn med koncentrationssvårigheter är beroende av att vuxna i deras omgivning som är viktiga för dem förstår dem och kan hjälpa dem. I första hand gäller detta deras föräldrar. Förskolan och skolan har ett ansvar för att skapa en vardagssituation som ger barnen chansen att utvecklas utifrån sina förutsättningar så att deras positiva sidor får möjlighet att komma till uttryck.

Kadesjo inlagaKorrad.indd 14

07-11-26 14.09.37

Kapitel två

Koncentrationssvårigheter – vad är det?

Att vara koncentrerad Vad innebär det egentligen att vara koncentrerad?

är en individ är koncentrerad på en uppgift (situation, händelse) söker han/hon med sina sinnen (syn, hörsel, känsel etc.) så mycket information om den eller så många aspekter av den som möjligt. Med hjälp av den insamlade informationen värderas alla viktiga delar av uppgiften. Individens koncentrationsförmåga är god om det är den mest användbara informationen som samlats in på ett effektivt sätt. Allt viktigt finns med medan sådant som är onödigt eller störande har uteslutits. Det innebär att för att kunna koncentrera sig på en uppgift måste man kunna – rikta sin förmåga att ta in information, dvs. sin perception, liksom sina tankar och känslor mot uppgiften – utesluta ovidkommande intryck – komma igång med, hålla fast vid och avsluta uppgiften. Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt många intryck att vi inte kan ta in allt. I varje ögonblick måste vi välja ut vissa aspekter av den för att kunna förstå vad vi är med om. Vissa intryck är användbara

Kadesjo inlagaKorrad.indd 15

07-11-26 14.09.37

och viktiga för oss att reagera på. Andra är irrelevanta och vi blir splittrade om de får styra vårt handlande. Koncentrationsförmåga förutsätter en mental process där vi värderar och sorterar vilka intryck som får tränga in respektive stängs ute. För att kunna orientera oss i tillvaron, skapa mening och sammanhang och för att kunna skydda oss mot faror måste vi kunna koncentrera oss. För att ett barn skall vara koncentrerat måste det ske ett möte mellan den yttre verkligheten och barnets inre liv. Det som är helt avgörande för ett barns förmåga att koncentrera sig är att det råder en känslomässig och betydelsefull överensstämmelse mellan intrycken från omvärlden och barnets egna förutsättningar. Det innebär t.ex. att bilderna i boken blir spännande först om de knyter an till något som förskolebarnet känner igen och varit med om. Om undervisningen i skolan är på en så abstrakt nivå att barnet inte förstår innehållet i den, lyssnar det inte lång stund. Vad barnet öppnar sina sinnen mot, vilka intryck det låter tränga in respektive vilka det stänger ute, bestäms av en rad faktorer. De viktigaste är följande: – Barnets tidigare erfarenheter, kunskap och intellektuella nivå. – Barnets känsloliv, dvs. vilka emotionella reaktioner som intrycken från omvärlden väcker hos barnet. – Barnets motivation till att vilja närma sig den konkreta uppgiften, något som till stora delar bestäms av de två första punkterna. Tidigare erfarenheter

När ett barn står inför en uppgift kan vi, genom att iaktta barnets koncentration, avgöra om uppgiften har någon mening för just detta barn. Det är inte svårt att se om ett barn är koncentrerat. Om aktiviteten motsvarar barnets sätt att bearbeta verkligheten, dess erfarenheter, kunskap och intellektuella nivå visar det med sin kroppshållning och sitt sätt att röra sig att dess psykiska och intellektuella energi är inriktad på uppgiften.

Kadesjo inlagaKorrad.indd 16

07-11-26 14.09.37

Känsloliv

Mötet med en uppgift eller en viss situation väcker känslor och minnen till liv hos barnet. Uppgiften kan te sig lockande och intressant och gör det lätt för barnet att koncentrera sig. Men den kan också påminna om tidigare misslyckanden och ge associationer till obehagliga upplevelser som får barnet att undvika att engagera sig i den. Att påbörja en uppgift medför alltid en risk att också misslyckas. Att avsluta en uppgift kräver att man vågar lämna ifrån sig något som kan komma att bedömas av andra. Barnets självtillit har stor betydelse för dess koncentrationsförmåga. Motivation

Om det i en inlärningssituation inte finns någon överensstämmelse mellan barnets motivation och den vuxnes intentioner, uppfattas barnet kanske som okoncentrerat. Men barnet kan vara mycket koncentrerat på andra aspekter av situationen, på de andra barnen, på andra ljud, på att inte misslyckas osv. Barnet är bara inte motiverat för det som den vuxne vill. Motivationen för uppgiften har alltså stor betydelse för barnets koncentration.

Olika typer av koncentrationssvårigheter Det är vanligt att man som pedagog säger att ett barn har svårt att koncentrera sig. Det är ett vardagligt uttryck som man använder för att benämna olika beteenden. Därför är det angeläget att analysera vad som kan avses med detta uttryck. Det kan handla om stora och varaktiga koncentrationssvårigheter som skapar återkommande bekymmer under barnets uppväxt och påverkar barnet i de flesta situationer barnet befinner sig i. De ställer till bekymmer inte bara för barnet utan också för såväl föräldrar som förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Hos andra barn är koncentrationssvårigheterna mer tillfälliga. De kan vara sekundära eller en reaktion på förhållanden i barnets miljö, t.ex. en följd av brister eller stressfaktorer i barnets upp-

Kadesjo inlagaKorrad.indd 17

07-11-26 14.09.37

växtsituation. När dessa är avhjälpta har barnet inte längre några specifika svårigheter. Ytterligare andra barn har svårt att koncentrera sig i vissa situationer medan de mycket väl kan klara av att koncentrera sig i andra. Man kan kalla detta för situationsbundna koncentrationssvårigheter. Kombinationer av de olika typerna av svårigheter förekommer förstås också. Stora och varaktiga koncentrationssvårigheter

Stora och varaktiga koncentrationssvårigheter hos barn kan ta sig många skiftande uttryck. Det är inte förvånande att ämnet är och har varit föremål för stort intresse och mycket forskning men också för mer eller mindre välunderbyggt tyckande. Åsikterna om vad barnens problem egentligen beror på eller är uttryck för har under åren skiftat. Under vissa perioder har biologiska orsaksförklaringar dominerat, under andra psykologiska. Läkare, psykologer och pedagoger kan också hävda olika förklaringsmodeller beroende på sin teoretiska bakgrund och sina referensramar. Ofta har man i den allmänna diskussionen inte tillräckligt beaktat att stora och varaktiga koncentrationssvårigheter kan ha olika bakgrund och att det därför kan röra sig om olika grupper av barn. Situationsbundna koncentrationssvårigheter

Det finns barn som uppfattas ha stora svårigheter med att koncentrera sig men när man analyserar när och hur deras svårigheter kommer till uttryck ser man att det bara gäller under vissa förhållanden eller i en viss typ av situation. Detta inträffar då uppgiftens karaktär inte överensstämmer med barnets förmåga, då förutsättningarna för ett möte mellan barnet och uppgiften inte finns. Det kan vara ett barn som ställs inför en uppgift som inte svarar mot dess erfarenheter eller intellektuella förutsättningar. Det kan gälla ett svagbegåvat barn som förväntas uppfatta vad som sägs på samlingen i förskolan eller ett barn med stora kunskapsluckor som försöker följa med på lektionen i skolan. Ett annat exempel kan

Kadesjo inlagaKorrad.indd 18

07-11-26 14.09.37

vara ett barn med läs- och skrivsvårigheter. All kraft går då åt till att mödosamt koda ord för ord. Det blir inget innehåll i det lästa och barnet tappar lätt koncentrationen. Om ett barn har betydande motoriska eller perceptuella svårigheter kan det också få svårt att koncentrera sig. Problem med att samordna och tolka sinnesintryck (perceptionssvårigheter) kan leda till att ett barn får svårt att snabbt uppfatta och förstå den situation det befinner sig i och att det därför beter sig splittrat och okoncentrerat. Även motoriska svårigheter när det gäller balans, vighet, koordination etc. kan påverka koncentrationsförmågan. Om barnet är klumpigt eller fumligt, så att det t.ex. knuffar till andra barn eller slår omkull saker, kan det bli störningsmoment som tar uppmärksamheten från den uppgift barnet skulle utföra. Motoriska svårigheter kan alltså leda till koncentrationssvårigheter i situationer då barnet är beroende av att ha en väl fungerande motorik. Detta är exempel på barn som har koncentrationssvårigheter bundna till vissa bestämda situationer. I andra slags situationer klarar de mycket väl av att koncentrera sig. Koncentrationssvårigheter som reaktion på en påfrestande uppväxtmiljö

För att koncentration skall vara möjlig krävs att det blir ett möte mellan barnet med dess tankar, känslor och erfarenheter och den uppgift det ställs inför. Blir det inget sådant möte finns inte förutsättningarna för koncentration. Det innebär att om barnets tankar och känslor är upptagna av annat, t.ex. av bråket med kompisen på rasten eller av minnet av mammas och pappas uppslitande konflikt från morgonen innan det gick till skolan, finns inte förutsättningar för att barnet skall kunna koncentrera sig på den uppgift det föreläggs. Det kan gälla barn som utsätts för orimliga påfrestningar, som misshandel och övergrepp, men också om mer tillfälliga men starka upplevelser, som minnet av trafikolyckan eller branden barnet sett. Flyktingbarn bär ofta med sig minnen av upprepade svåra upplevelser som de inte kan glömma. Barnets tankar och känslor

Kadesjo inlagaKorrad.indd 19

07-11-26 14.09.37

kan upptas av funderingar över vad som pågår i familjen eller av minnen av dramatiska händelser som det varit med om. När barnet skall koncentrera sig på en uppgift, dvs. när det skall rikta tankar och känslor mot den, är dessa upptagna av annat. Följden blir att barnet får svårt att koncentrera sig på uppgiften. Ett barn som växt upp i en kaotisk och otrygg familjesituation där föräldrarna varit fullt upptagna av sina egna bekymmer har sällan fått uppleva vuxna som sett när det ansträngt sig, när det koncentrerat sig. Det har inte funnits vuxna som visat att det är bra att koncentrera sig i meningen hålla fast vid och genomföra något som vuxna uppskattar. Ett sådant barn har inte sällan koncentrationssvårigheter i miljöer med otydliga förväntningar, som i en rörig förskolemiljö eller en stökig skolsituation. Barnen förstår inte vilka regler som gäller och kan därför inte heller leva upp till dem då de inte har fått erfarenheter av tydliga regler hemifrån. Ett vanligt symtom på depression liksom på ängslan och osäkerhet är hos barn inte sällan koncentrationssvårigheter. Detta kan komma till uttryck både som ett splittrat eller överaktivt beteende och kanske framför allt som en oförmåga att lägga sin tankemöda, sin kognitiva energi, på en uppgift. Ett barn med en mycket osäker identitet söker ständigt bekräftelse på att det gör rätt. Detta kan uppfattas som koncentrationssvårigheter genom att barnet har svårt att genomföra något kravfyllt om det inte hela tiden får uppmuntran. Alltför ofta startar man direkt en åtgärdsdiskussion när man i förskola och skola ställs inför att ett barn har stora koncentrationssvårigheter. Men eftersom koncentrationssvårigheter hos ett barn kan ha så olika orsaker måste man för att kunna hjälpa barnet först försöka förstå vilken typ av svårigheter det rör sig om och vad som kan ligga bakom. Barnet behöver olika insatser beroende på vad som ligger bakom deras svårigheter.

Kadesjo inlagaKorrad.indd 20

07-11-26 14.09.37

Primära koncentrationssvårigheter Det är ett mycket allmänt omfattat synsätt att om barn bara får en trygg barndom och har föräldrar som har tid för dem, uppfostrar dem på rätt sätt och har en kärleksfull relation till dem så kommer barnen att bli harmoniska och välfungerande. När ett barn är splittrat och okoncentrerat ligger det därför nära till hands att tro att den främsta orsaken till detta ligger i brister hos föräldrarna och i barnets uppväxtmiljö. Även om detta någon gång kan vara fallet så finns det emellertid också barn där det är koncentrationssvårigheterna i sig själva som är det primära. Det är om dessa barn den här boken framför allt handlar. Primära koncentrationssvårigheter är ett biologiskt betingat tillstånd som innebär problem med att rikta uppmärksamheten på en uppgift, att utesluta ovidkommande stimuli och dessutom att hålla fast vid uppgiften tills den är avslutad. Tillståndet har sitt ursprung i medfödda eller tidigt förvärvade brister i hjärnans funktion. Svårigheterna märks ofta redan tidigt i livet och tenderar att följa barnet under hela uppväxten. De kommer till uttryck i de flesta situationer som inte är direkt motiverande eller spännande och som innehåller krav på anpassning och prestation, särskilt om barnet saknar vuxenstyrning med tydliga gränser och regler för sitt beteende. Barnet har svårt att i en situation skilja ut det viktiga från det oviktiga och dess uppmärksamhet flackar från det ena till det andra. Det som barnet gör, tänker och säger styrs inte av planering och förutseende utan i stället av stundens ingivelse. Barnet har svårt att uppfatta och följa en instruktion och att hålla sig till överenskomna regler. Det har svårt att anpassa sin aktivitetsnivå till vad en social situation kräver. Många av de här barnen blir fort alltför aktiva och uppvarvade, medan andra blir överdrivet passiva och drömmande. Dessa barn har ofta, men inte alltid, förutom koncentrationssvårigheterna också andra problem, t.ex. med perception, motorik, språk och kognitiva funktioner. Även om dessa problem inte är den

Kadesjo inlagaKorrad.indd 21

07-11-26 14.09.37

barnets uppväxtmiljö förändras till det bättre och barnet får den yttre stabilitet det tidigare saknat. Beror då inte koncentrationssvårigheterna på föräldrarnas bemötande och uppfostringsmetoder? Flera undersökningar har visat att relationen mellan barn med stora koncentrationssvårigheter och deras föräldrar ofta har många negativa inslag. Det har visat sig att föräldrar till dessa barn ofta är mer styrande, kritiska, kontrollerande och negativa i sin relation till barnet än föräldrar till andra barn. De använder mer av bestraffning och är dessutom oftare inbördes oeniga i sin uppfostran (Mash & Johnson 1990; Woodward, Dowdney m.fl. 1997). Men samtidigt har flera studier visat att detta samspelsmönster snarare är en reaktion på barnens svårhanterliga beteende än orsak till det. Om barnen fått hjälp med sina problem så att deras mest uttalade symtom försvunnit har det destruktiva eller negativa samspelet mellan föräldrar och barn försvunnit (Barkley 1988). Samtidigt är det helt klart att föräldrars, ofta helt omedvetna reaktioner, kan förstärka problemen hos ett barn med stora koncentrationssvårigheter. Patterson (Patterson 1982) har utvecklat en s k ”coercion theory” (teori om tvång) för att illustrera hur onda cirklar kan uppstå. Ett barn som är svårt att styra, som ofta trotsar, får utbrott och beter sig aggressivt, kan ibland ”tvinga” föräldrar, som befinner sig i en pressad social situation, att finna sig i sina utspel. Barnet kan få föräldrarna att ge upp sin gränssättning, kanske av rädsla för att utlösa ett utbrott eller då man inte orkar ta den strid som skulle krävas. Barnets trots och motstånd mot krav kan få den vuxne att acceptera att barnet flyr från situationer som inte är lustfyllda. Följden blir att barnet lyckats med sitt uppsåt att slippa kravsituationen och det trotsiga beteendet har gett barnet fördelar. (Se vidare kap. 19.) Föräldrarna kan provoceras att använda tvångsmedel mot barnet för att få det att lyda eller att motsvara deras krav. Om den vuxne lyckas med detta är det risk att kontrollbeteendet gentemot barnet förstärks, det blir samma metod man tar till vid nästa tillfälle. Under krävande omständigheter, som när barnet skall läsa läxor,

Kadesjo inlagaKorrad.indd 23

07-11-26 14.09.38

direkta orsaken till barnets koncentrationssvårigheter kan de ändå ha stor betydelse för på vilket sätt och hur starkt koncentrationssvårigheterna kommer till uttryck. Se vidare kapitel 8.

Uppväxtmiljöns betydelse Att barn med primära koncentrationssvårigheter också har en psykosocialt påfrestande uppväxtsituation eller att deras uppväxtförhållanden inte är optimala, är inte så ovanligt. Olika vetenskapliga studier visar att barn som växer upp under psykosocialt missgynnade förhållanden oftare än barn från socialt välfungerande familjer har primära koncentrationssvårigheter (Biederman, Milberger m.fl. 1995; Taylor 1999). Även om det inte är förhållanden i uppväxtmiljön som är orsaken till koncentrationssvårigheterna kan de förstås ha en avgörande betydelse för hur svåra och sammansatta problemen är. Barnets uppväxtsituation i familj och närsamhälle måste därför alltid tas i beaktande när man värderar ett barns stora koncentrationssvårigheter. Hur kan man då avgöra om barnets svårigheter beror på barnets uppväxtmiljö eller om barnet har primära koncentrationssvårigheter? Koncentrationssvårigheter, som i huvudsak beror på brister i barnets familjesituation eller andra psykosociala påfrestningar, dominerar sällan barnets beteende på det sätt som de primära svårigheterna gör och har inte den utsträckning i tid som dessa. Under förhållanden där barnet upplever trygghet, då det förstår den situation det befinner sig i och kan lämna sina oroliga tankar minskar och försvinner ofta koncentrationssvårigheterna. Barnet kan t.ex. mycket väl klara en inlärningssituation om dess behov av en inkännande och stödjande vuxen tillgodoses. Koncentrationssvårigheterna kommer framför allt till uttryck i situationer där barnet inte blir uppmärksammat och bekräftat. Om barnets svårigheter beror på dess uppväxtsituation snarare än på en biologisk otillräcklighet brukar koncentrationssvårigheterna avta om

Kadesjo inlagaKorrad.indd 22

07-11-26 14.09.37

ALLT OFTARE

beskriver personal i förskola och skola en grupp barn

Björn Kadesjö

blir ofta syndabockar i gruppen.

Björn Kadesjö

är med dr och forskar kring barn med beteendeproblem

Best nr 47-08418-0 Tryck nr 47-08418-0

Omslag Kadesjo .indd 1

Barn med koncentrationssvårigheter

Boken riktar sig till pedagogisk personal i förskola och skola, men

Barn med koncentrationssvårigheter LIBER

07-11-26 13.45.39